Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad
Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara öppna för nya intryck, nya idéer och nya medarbetare Sverige har en flera sekler lång tradition av arbetskraftsinvandring med undantag för 1968-2008 Arbetsgivarna arbetade för EU-medlemskapet och de fyra friheterna Vi bildade opinion för att Sverige skulle avstå övergångsregler för EU:s nya medlemsländer 2004 i Storbritannien, Irland och Sverige gällde den fria rörligheten fullt ut från EU-inträdet Vi välkomnade Laval-domen 2007 Vi opinionsbildade för reformen om arbetskraftsinvandring 2008 2
Sammanfattning Fri rörlighet och invandring är en grundläggande förutsättning för företagens kompetensförsörjning. Invandrare står redan idag för en stor del av kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad. Flera olika branscher skulle helt enkelt stanna av utan invandrarna. En majoritet av invandrare arbetar i storstäder. Rörligheten inom Sverige är inte särskilt bra. Folk flyttar i enkelriktning mot storstäder. Vi behöver attraktivare kommuner och regioner Vi behöver en växande ekonomi och fler företag. Tillgång till arbetskraft är en viktig del i ett bra företagsklimat. Kunder/konsumenter är avgörande för näringslivet lokalt. Invandring är en del av lösningen till våra utmaningar 3
Sveriges befolkning i arbetsför ålder (20-64) har ökat med drygt 280 000 sedan 2001. det har gått från 5 237 728 pers till 5 521 541 pers. 200000 171658 150000 100000 50000 57225 54271 51278 14141 7906 0 Sverige Norden EU 27 Övriga Europa Asien Afrika Sydamerika Nordamerika -50000-26101 -46466-100000
Antalet förvärvsarbetande har ökat med drygt 270 000 pers, varav 177 000 utrikes födda. Det har gått från 3 967 463 pers till 4 239 235 pers. 120000 100000 94535 91144 80000 60000 40000 36958 44254 20000 20089 11184 5759 0 Sverige Norden EU 27 Övriga Europa Asien Afrika Sydamerika Nordamerika -20000-40000 -32315
Andelen utrikes födda ökar markant bland förvärvsarbetande 16% 14% 14% 12% 12% 10% 11% 11% 8% 6% 4% 2% 0% 6 År 2001 År 2004 År 2007 År 2012
Yrken flest utrikes födda i Jönköping är verksamma i. 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 7
Yrken med högst andel utrikes födda bland anställda Slaktare, bagare, konditorer m.fl. 39% Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 34% Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 33% Städare m.fl. 32% Övriga servicearbetare 31% Hälso- och sjukvårdsspecialister 30% Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 27% Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 25% Processoperatörer vid stål- och metallverk 24% Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. 23% Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 23% Industrirobotoperatörer 22% Montörer 21% Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 21% Övriga maskinoperatörer och montörer 20% Storhushålls- och restaurangpersonal 20% Lager- och transportassistenter 18% Universitets- och högskollärare 18% Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 18% Maskinoperatörer, trävaruindustri 17% 8 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
Yrken med lägst andel utrikes födda bland anställda Förskollärare och fritidspedagoger 6% Byggnadshantverkare 5% Kundinformatörer 5% Arkivarier, bibliotekarier m.fl. 5% Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 5% Datatekniker och dataoperatörer 5% Högre ämbetsmän och politiker 4% Skogsbrukare 4% Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 4% Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 4% Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 4% Jurister 4% Piloter, fartygsbefäl m.fl. 4% Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 3% Militärer 3% Lantmästare, skogsmästare m.fl. 3% Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 2% Pastorer 2% Speciallärare 2% Poliser 2% 9 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6%
Sysselsättningen bland invandrare ökar med tiden över hela landet och i Jönköping 80% 70% 72% 66% 71% 69% 60% 58% 61% 57% 53% 50% 40% 41% 40% Jönköpings län Riket 30% 28% 29% 20% 10% 0% 0-2 år 3-4 år 5-9 år 10-19 år 20+ år Totalt 10
Invandrare är ingen homogen grupp Arbetsmarknadsstatistiken utgår från etniskt ursprung, utrikes födda men individens förutsättningar på arbetsmarknaden avgörs inte av hudfärg, religion eller födelseland. Faktorer som är verkligt avgörande för invandrares förutsättningar för integration på arbetsmarknaden är: 1. grund för bosättning 2. utbildningsnivå 3. ålder vid ankomsten till Sverige 4. vistelselängden i Sverige 5. vistelseorten i Sverige. 11
Så påverkar bosättningsgrunden förutsättningarna för integration Två civilingenjörer inom elektronik/data bor i Iran. De är jämngamla och har gått samma utbildning. Den ena (AKI) får ett jobberbjudande från ett företag i Sverige, vänder sig till svenska ambassaden i Teheran och söker och får arbetstillstånd. Den andra (FI) blir tvungen att fly landet av politiska/religiösa skäl. Båda ingenjörerna kommer till Stockholm samtidigt, den ena som AKI och den andra som FI. AKI börjar jobba på företaget inom några dagar, fixar bostad själv och hittar en etta att hyra i andra hand på 3 månader. AKI kan inte svenska, men arbetsgivaren har inga krav på sådana kunskaper. Företagsspråket är engelska, medarbetare och kunder talar också engelska FI söker asyl. Efter att ha fått sitt uppehållstillstånd måste FI vänta i kö för att bli mottagen av någon kommun som kan erbjuda bostad och utbildning, därefter måste FI läsa SFI i 2 år. Sedan följer en validering och komplettering av FI:s utbildning som tar ytterligare 2-3 år. 12
1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Invandringen till Sverige har ökat sedan 1980, men flyktinginvandringen håller en ganska jämn nivå 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 Andra invandrare Flyktingar 40 000 20 000 0 13
Var jobbar utrikes födda? Stockholm-Solna 40,10% Göteborg 12,60% Malmö-Lund 12,40% Jönköping 3,30% 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 45,00% 14
Viktigt att förbättra förutsättningarna för integration ett gott företagsklimat är grunden 1. Värna AKI-reformen och för över erfarenheter till flyktingmottagandet. 2. För in mer av ett företags- och arbetsmarknadsperspektiv vilka kunskaper efterfrågar företagen? 3. Kartlägg utbildning och kompetens hos asylsökande redan vid ankomsten. 4. Uppmuntra nyanlända att söka och ta jobb för att gradvis kunna avancera till rätt jobb 5. Ta fram aktuell och realistisk information om möjligheterna för den enskilde på den lokala arbetsmarknaden. Peka på växande branscher, bristyrken m.m. 6. Öka flexibiliteten kring SFI som första station för den som fått asyl, exempelvis genom att kunna läsa svenska vid sidan av jobbet. 7. Inför ett checksystem för ett flexibel svenskundervisning för alla 8. Skapa riktade arbetsmarknadsutbildningar för komplettering av yrkeskompetens, snabb validering, komplettering av högskoleutbildning 9. Öka attraktionskraften. 15
Yrken med störst ökning i total antal anställda sedan 2001 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. byggnads- och anläggningsarbetare förskollärare och fritidspedagoger övriga maskinoperatörer och montörer säljare, inköpare, mäklare m.fl. vård- och omsorgspersonal dataspecialister övriga servicarbetare fordonsförare andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens byggnadshantverkare lager- och transportassistenter maskinförare godshanterare och expressbud kundinformatörer administratörer i offentlig förvaltning agenter, förmedlare m.fl. civilingenjörer, arkitekter m.fl. datatekniker och dataoperatörer hälso- och sjukvårdsspecialister 567 516 474 474 457 456 430 416 357 354 332 321 296 699 778 842 1035 1152 1324 1367 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 16
Yrken med störst minskning i total antal anställda sedan 2001 maskinoperatörer, trävaruindustri maskinoperatörer, gummi- och plastindustri smeder, verktygsmakare m.fl. handpaketerare och andra fabriksarbetare montörer bokförings- och redovisningsassistenter kontorssekreterare och dataregistrerare speciallärare gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri grafiker m.fl. kassapersonal m.fl. maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. grundskollärare maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. biblioteksassistenter m.fl. säkerhets- och kvalitetsinspektörer -297-269 -253-240 -209-189 -184-136 -134-113 -93-87 -66-785 -692-629 -505-482 -1300-2081 0 500 1000 1500 2000 2500 17