Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering

Relevanta dokument
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8. Motorreglering Kort historik

Innehållsförteckning. Nedskalning och överladdning. Kompressor och Turbin Modeller. Motor Repetition Turboreglering. Motor Knack. Tändningsreglering

Innehållsförteckning. Kompressor och Turbin Modeller. Nedskalning och överladdning. Motor Repetition. Övergripande Reglering.

Innehållsförteckning. Tändningsloopen. Repetition Ottocykelns effektivitet. Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack. Tändningsreglering

Huvudlooparna. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Indikatordiagram. En kort sammanfattning av termodynamiken

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 9. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 11. Nedskalning och överladdning. Modelleringsstrategi MVEM. Kompressor och Turbin Modeller

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

C a H b +(a+ b 4 )(O N 2 ) aco 2 + b 2 H 2O+3.773(a+ b 4 )N 2. (A/F) = m a

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Fordonssystem. TSFS05 Fordonssystem. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Genomgång av kursinformationen. Frivillig laboration?

r c λ >1.1

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 2. En viktig bild. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Vad är luft?

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 4 Momentmodellen, Motorreglering

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 7 Drivlina Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering

Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Inneha llsfo rteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Kursinformation. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter. Innehållsförteckning

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Instruktion till Haltech E11

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Conventional Cruise control / Adaptive Cruise Control

Luft/Bränsleförhållande och bränsleomvandlingsgrad. Stegsvar: Trottel Luftmassflöde, Insugstryck, Moment

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Mer om medelvärdesmodellering av motorer Generell modelleringsstrategi

Industriell reglerteknik: Föreläsning 6

Förbränningsmotorer. Per Tunestål

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 10. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering.

Motor Begrepp. Fordonssystem. Fordonssystem. är att sträva efter: Fordon är idag datoriserad maskiner.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 11 Drivlina Reglering. Drivlinemodellering. Drivlina - Modellering

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Diesel Tuning Module Teknisk Guide

EMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck

Företagsnamn: Grundfos Skapad av: Magnus Johansson Tel: +46(0) Datum:

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

CHALMERS ROCK PROCESSING SYSTEM

Förbättrad överhettartemperaturreglering med framkoppling från fysikaliska processmodeller. Martin Råberg

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Slutet på början p.1

Institutionen för systemteknik

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Svensk installationsmanual Nissan S14 SR20 (76-pin) MaxxECU Plugin

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 5. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Trevägskatalysatorn och lambdafönsteret.

Vad är diagnos? Diagnos i fordon och andra tillämpningar. Varför diagnos i fordon?

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

Systemskiss. Redaktör: Anders Toverland Version 1.0. Status. LiTH Fordonssimulator. Granskad Godkänd. TSRT71 Anders Toverland

Vad är systemteknik och reglerteknik? Föreläsning 1. Systemteknik handlar om dynamiska system

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

Svensk installationsmanual Nissan Skyline R32/33 GT-R/GTS MaxxECU Plugin

Motorstyrningar. Piggy back. Stand alone

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM

Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik

Introduktion. Aktivera funktionen

Systemskiss. Version 1.0 Dokumentansvarig: Olof Juhlin Datum: 25 september 2013

Partikelemissioner från Sjöfart

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Momentbegränsare. Aktivering med hjälp av analoga signaler. Aktivering med hjälp av Extern CAN

F13: Regulatorstrukturer och implementering

Reglerteknik. Lars Eriksson Johan Löfberg - presentatör. Fordonssystem Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet

INSTALLATIONSANVISNING BC500G2 6 CYL, MED GENERELLT KABLAGE

Skattning av cylinderseparerat moment för effektivare och renare förbränning

Simulering och reglerteknik för kemister

Svensk installationsmanual Toyota Supra MKIV MaxxECU Plugin

Testprotokoll. Redaktör: Simon Malmberg. Version 0.1. Status LIU Flervariabla reglerstrategier för avancerade motorer. Granskad

Designspecifikation. FUDGE - The FUn to Drive Generic Engine. Version 1.0 Dokumentansvarig: Johan Nyman Datum: 16 december 2014

Kravspecifikation. LIPs. LiTH Reglering av Avgaser, Trottel och Turbo Niclas Lerede Version 1.2. Status. Reglerteknisk Projektkurs

Ottos fyrtaktsmotor. Marcus Klein. Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden.

Utbildning i reglerteknik. Ett samarbete inom ProcessIT mellan LTU och Optimation

Motorkoncept 2. Nhut Lam, doktorand. Avd. för förbränningsmotorer, Lunds Universitet

TMT Maskinvaruhus AB Södra Skeppsbron GÄVLE 126 : 1

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Projektrapport Projekt 1 TSFS05. Linus Linusson Linnea Linneasdotter

Longitudinell reglering: Freightliners farthållare. Fordonsdynamik med reglering. Minimera bränsleförbrukning

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs kl

Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

Energieffektiv styrning av arbetsuppdrag för anläggningsmaskiner. Volvo Construction Equipment

ASTRA Pelletskamin P7. Manual för inloggning i servicemenyn.

Vehicle Stability Control ESP. Fordonsdynamik med reglering. Övergripande funktion. Figur 5.24 ESP: Kärt barn har många namn

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Ökad dämpning genom rätt design av utloppsstrypningen

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Laborationsrapport Laboration 1 TSFS05. Linus Linusson Linnea Linneasdotter

Förord. Detta SM innehåller dels ett sammandrag över nyheterna, dels kortfattade beskrivningar för de viktigaste ändringarna på 82-års modeller.

Transkript:

Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Övergripande Reglering Historik Momentbaserad reglering Turboreglering Motor Arbetsprinciper Motor Knack Motor Tändningsreglering November 7, Motorreglering Kort historik På T-forden: Manuell reglering av Handgas Tändningsinställning Köra med slokande mustascher Motorreglering - Sensorbaserad reglering Första stegen i elektroniska EMS (Engine Management Systems) ṁat θth pi ṁfi θign λbc λac Senare (i Ford Mustang m.fl.): Gaspedal Tändningsinställning genom mekaniskt system; centrifugalregulator och vakumklocka i fördelaren. Intake Mth Ti Mload Me Catalyst Exhaust N

Motorreglering - Mappbaserad reglering Engine control - Map based control Illustration av hur mappar kan användas för att uppfylla det grundläggande reglermålen för bränsle- och tändningsreglering. Målen uppnås via injektoröppningstid tinj, och tändvinkel θign i ett reglersystem. Engine Speed D Look-up Table tinj text.8...7.8..7.. text text 8 8 8 87 9 9 Mapbaserad eglering can utvidgas och optimeras till mycket stor förfiningsgrad. Inputs Basic Injection Map D Look-up Table Control Outputs text Ett exempel med optimal luft/bränsle λ and tändningsvinkel α för ett FTP test. Manifold Pressure Basic Map θign.7.8..7.. text text 8 8 8 87 9 9 Motorreglering - De tre huvudlooparna Styrsystemen blir mer och mer komplexa Ohållbart Lambda feedback control Driver Cruise control Air calculation Throttle angle Open loop & feedforward fuel Fromandengine driversensors based requests structure Air timing * Injector Throttle Engine Knock detection & control λ sensor Engine torque Knocksensor Idle speed control Catalyst heating Anti-jerking function Limitaton of engine and vehicle speed Fuel calculation timing calculation Injection time Cylinder individual fuel cut-off timing De olika regulatorerna kan vara ad hoc lösningar baserade på mappar modellbaserade designmetoder Protection of engine compoents Transmission control Vehicle dynamics control? Turbo air calculation Variable valve actuation Waste-gate control?

Momentbaserad reglering Momentbaserad struktur Fordon Engine speed or velocity Traction control intervention Driver interpretation max Accelerator pedal pos. min Cruise controller min Drag torque intervention max Vehicle propulsion demand Top speed limit Driver and vehicle demands Vad vill f oraren uppn a n ar han trampar p a gasen? Tolka f oraren, propagera tolkning fr an fordonsbeteende till motor. Momentbaserad struktur Drivlina increase Vehicle propulsion demand x Momentbaserad struktur Motor min min Gear ratio decrease Gearbox losses Accessories Gear shifting interventions Fr an hjul till motor Mycket arbete bakom f orartolkning Gearbox protection max Vehicle stability control Fr an f orare till hjulmoment Anti-surge: N asta projekt, drivlinereglering Desired engine torque Desired engine torque Low idle controller Anti-surge filter Engine friction max limiter min Desired cylinder torque

8 8.. Time delay standard controller [s].. Engine speed [rpm] 8 8 Improvement in fuel economy [%] Engine speed [rpm] 7 8 9 Momentbaserad struktur Översikt med aktuatorer Referensvärde External torque demand -Driver interpretation -Cruise control -Vehicle speed limit -Veicicle dynamics control -Driveability -Gearshift control Idle speed control demands Engine startup Catalyst heating Idle speed control Efficiency demand demand Coordination of torque and efficiency demands demand arbitration Realization of desired torque Throttle angle Injection time Individual fuel cut-off timing Grundprincip invertera momentmodellen (med fyllnadsgraden) Lös ut trycket i insugsröret pi Trottelregulator reglerar trycket pi Återkoppling Framkoppling Påverkar luftflödet, bränslet regleras med λ-regulatorn Framkoppling från insugstryckt Hur gör man i turbofallet? Engine speed limitation Protection of engine Wastegate control Tidsoptimal vs Bränsleoptimal regulator Tidsoptimal vs Bränsleoptimal regulator Förändring från tidsoptimal till bränsleoptimal Extra svarstid Vinst i bränsle BMEP [bar] BMEP [bar] Detaljer i Eriksson et. al. (), Control and Optimization of Turbocharged Spark Ignited Engines

η fi.8.7...... Efficiency for the Otto cycle γ=. γ=. γ=. Trade-off Ställ in acceptabel förlust över trottel Innehållsförteckning Övergripande Reglering Börvärde för kompressortryck: pc pic = pim pth PI regulator: uwg = PID(pic (pim pth)) ECO-/Sportsmode: Välj pth beroende på mod. Problem vid implementering: WG aktuatorn ligger ofta begränsningarna. Ger problem med I-delen Windup. I projektet: Anti-Windup implementerat åt er. (Reklam för industriell reglerteknik) Motor Knack Oktantal & Knack Motor Tändningsreglering Ottocykelns effektivitet En kolv som upplevt kraftigt knack ηf,i = rc γ Normalfall γ =. ηf,i ökar med rc för alla cykler. Varför designar vi inte för rc =? r c

7 x no knock Crank Angle [deg] 7 x slight knock oscillations Crank Angle [deg] 7 x o 9 o 8 severe knock oscillations Crank Angle [deg] En annan kolv som upplevt kraftigt knack Knack En fundamental begränsning för bensinmotorn Hur kan man detektera knack? Cylinder pressure [Pa] Knack kan förstöra motorn!!! Knack och oktantal är relaterade. Oktantal Bränslets förmåga att motstå knack. Oktantal RON & MON RON Research Octane Number Europa, Sydafrika, Australien MON Motor Octane Number Motorsport, Högre temperatur och varvtal på motorn. 8 till enheter lägre än RON. (RONMON)/ Används i USA och Kanada AKI Anti Knock Index PON Pump Octane Number RdON Road Octane Number RdON = aronbmonc, Erfarenhet har visat a = b =., c = Fuel sensitivity = RON - MON Arbetspunkter för ON bestämning Research Motor Engine speed rpm 9 rpm timing BTDC 9 BTDC fixed f(rc) Inlet temperature C ( F) 9 C ( F) Inlet pressure atm Humidity.-.7 kg/kg dry air Coolant temperature C Air to fuel ratio Adjusted for maximum knock Hur bestämmer man ON >? T milliliter (CH)Pb Referensbränsle: iso-oktan blyadditiv, T = gallon iso-octane ON = 8.8T..7T(..7T.T ).

Litet mer om varför kompressionen är begränsad? Innehållsförteckning Övergripande Reglering Alla cykler visar att högre kompressionstal ger bättre effektivitet, vad är problemet? begränsning på maxtrycket värmeöverföring dq ökade emissioner En diesel motor har högre kompressionstal än en bensinmotor, och det är ett av skälen till dieselmotorns högre effektivitet. Motor Knack Motor Tändningsreglering Motor Moment Tändningsloopen Tändningsreglering Viktigaste reglerlooparna för bensinmotorer. Den översta är lambda-regulatorn och den nedersta är tändningsregulatorn. Open loop & feedforward fuel * Injector Lambda feedback control λ sensor Varför: Vad: Hur: Tända blandningen. Bra bränsleekonomi. Ger en gnista i cylindern som startar förbränningen i rätt ögonblick. Laddar upp kondensator eller spole och laddar ur den genom gnistgapet i tändstiftet. Fromandengine driversensors based requests structure Air timing Throttle Engine Knock detection & control Engine torque Knocksensor Utmaningar: Bra bränsleekonomi i alla driftsfall. Hålla knack borta. Kalibrering Sluten loop reglering. Tändtidpunkt Tändenergi

.... SA SA SA SA TDC 8 SA SA SA SA Bränsleförbrukning Moment, Tändningstidpunkt och MBT Tändkrokar Fish Hooks. Experimental data for ignition timing efficiency MBT.9.8 Engine [Nm] η ign.7... angle [deg] θ ign θ ign,opt Tändningstidpunkt cylindertryck Positionerar förbränningen relativt kolvrörelsen och styr pv-diagrammet Tändningstidpunkt pv-diagram. Pressure [MPa] Pressure [MPa].. 7 Volume [m ] x

Mean cylinder temperature Cylinder pressure 8 8.8... 8 8 Tändtidpunkt Tändningstidpunkt Cylindertryck och MFB Tändtidpunkten positionerar förbränningen relativt kolvrörelsen PPP - Pressure Peak Position Mass fraction burned MBT xb(θ) = mburned(θ) mtotal Sex cylindertryck i arbetspunkten rpm Nm. Pressure [bar] Mass fraction burned x b Var finns tändtidpunkten? Var finns PPP och xb =.? Tändtidpunktens betydelse för emissionerna Knackrisk som funktion av tändtidpunkt Medeltemperatur för olika tändtidpunkter. 9 8 7 End gas temperature T [K] T [K] De höga maxtemperaturerna medför att mer NOx bildas. Ändgastemperaturen för olika tändtidpunkter. Senare tändtidpunkt ger lägre temperaturer. Knackreglering

Mean cylinder temperature Cykel till cykel variationer Knackdetektering Alla styrvariabler konstanta, lambda reglering urkopplad. konsekutiva cykler Bandpassfiltrera signalen Likrikta (eller kvadrera) Integrera p Cycle to cycle variations xy Druck Cylinder pressure [bar] gefilterter fp Druck ms T Knackreglering Tändtidpunktens betydelse för emissionerna Knackreglering kompenserar för inverkan av parametervariationer. Omgivningstemperatur Omgivningstryck vid olika höjder Oktantal for olika bränslen Motorernas tillverkningstolerans och åldring Kompressionsförhållandet kan ökas med enhet. Medeltemperatur för olika tändtidpunkter. T [K] Bränsleförbrukningen reduceras med omkring 7%. För turboladdade motorer är vinsterna större. De höga maxtemperaturerna medför att mer NOx bildas.

Motormoment och insugstryck Huvudlooparna Tändning Viktigaste reglerlooparna för bensinmotorer. Den översta är lambda-regulatorn och den nedersta är tändningsregulatorn. BMEP [bar] model measurement....8....8 Intake manifold pressure [bar] Open loop & feedforward fuel Fromandengine driversensors based requests structure Air * Injector Throttle Lambda feedback control Engine λ sensor Engine torque Korrelation, som motiverar varför insugstrycket används som synonym för last. Vid höga laster: Kompromissar på tändningen för att skydda motorn mot knack. timing Knock detection & control Knocksensor Samtidig tändning och turbotryck APC Innehållsförteckning Övergripande Reglering Historik Momentbaserad reglering Turboreglering Motor Arbetsprinciper Motor Knack Oktantal & Knack Motor Tändningsreglering Motor Moment