Sveriges företagare om skatter

Sveriges företagare om skatter intryck från skattekommissionens företagarhearingar Dec 2008 Framtidens skattesystem måste formas så att fler plantor kan gro och växa Christer Hasslebäck, Welltec AB, Uddevalla Delrapport från Svenskt Näringslivs skattekommission

Förord Det svenska skattesystemet är Sveriges största och mest okända samhällsproblem. I omvärlden är förändringstakten allt högre. Vårt skattesystem har endast marginellt anpassats till de nya omvärldsförutsättningarna. Vi lever inte längre i ett land där näringslivet består av bruk ägda av några få stora börsföretag. Vi har inte heller en arbetande befolkning som enbart består av lönemottagare. Sveriges låga andel nyföretagande på bottennivå i västvärlden orsakas inte minst av att skattesystemet underminerar utvecklingskraften i ekonomin. De dynamiska effekterna i ekonomin hämmas. Detta behöver ändras för att vi ska få de nya arbetsplatser som är en förutsättning för en god, framtida välståndsutveckling. Det behövs således en seriös debatt om skattesystemet, en debatt som inte bara kan inriktas på små marginella justeringar. Diskussionen behöver istället fokuseras på den bortglömda nyckelfrågan: hur ser ett skattesystem ut som stimulerar företagande, risktagande och i slutändan skapar de nya arbetsplatserna? Urban Bäckström Företagare har en viktig roll i skattedebatten. Villkoren för svenska företags konkurrenskraft blir allt mer avgörande i globaliseringen. Skattekommissionens många möten i landet har gett en tydlig bild att omfattande förändringar krävs av skattesystemet. 3

Innehåll 1 INLEDNING 6 2 KONKURRENSKRAFTIGA SKATTER 8 3 SKATTERNA PÅ ARBETE 12 4 SKATTERNA PÅ KAPITAL OCH FÖRETAGANDE 16 5 SKATTERNA PÅ KONSUMTION 20 6 AVSLUTNING 22

1. Inledning Skattekommissionen har träffat närmare TUSEN företagare runt om i landet På många håll i vår omvärld pågår ett reformarbete, med lägre skatter som ett viktigt medel för att skapa fler arbetsplatser och jobb. De företag som är verksamma i Sverige är beroende av de villkor de verkar under. Dessa villkor i förhållande till motsvarande villkor i andra länder är betydelsefulla för svenska företags konkurrenskraft och i förlängningen sysselsättningen och tillväxten i Sverige. Under de senaste tre åren har socialdemokratiska och borgerliga regeringar avskaffat tre mycket skadliga skatter i Sverige; arvsskatten, gåvoskatten och förmögenhetsskatten. Dessutom har den nuvarande regeringen infört jobbskatteavdrag och en rad lättnader som till exempel nedsatt arbetsgivaravgift och avdrag för hushållstjänster. Det totala skattetrycket i Sverige är dock fortfarande bland de högsta i världen och det finns åtskilliga viktiga konkreta skatteproblem som väntar på att åtgärdas. Skattefrågorna är viktiga framtidsfrågor för att säkra konkurrenskraft och välstånd. Mot den bakgrunden har Svenskt Näringsliv tillsatt en skattekommission med VD Urban Bäckström som ordförande. Kommissionen består därutöver av sju företagare; Rune Andersson, Mellby gård AB, Carl Bennet, Getinge AB, Britt Danielsson, Stegeborgs Egendom AB, Lars Jansson, Wasa Express & Åkeri, Uno Petersson, Pewes skor AB, Maud Spencer, Svalson AB och Jens Spendrup, Spendrups bryggeri AB. Kommissionen arbetar brett och i en rad olika for mer. Runt om i landet har kommissionen träffat företagare och tagit del av deras kunskaper och erfarenheter. Vidare har kommissionen låtit en rad experter ta fram fördjupade rapporter i olika nyckelfrågor på skatteområdet. Arbetssättet att lyssna brett bland många berörda är delvis ett annat än en statlig utredning, som snarare brukar låsa in sig i ett rum. Det är viktigt att ta del av företagar-sveriges synpunkter. Företagares röster behövs i skattedebatten. Kommissionen inledde sitt arbete i Malmö den 9 april 2008 och har sedan ordnat företagarträffar med närmare 1 000 företagare i Luleå, Älvsjö, Visby, Göteborg, Kalmar och Kista. Under politikerveckan i Almedalen förde Skattekommissionen samtal med fackliga och politiska företrädare. Erfarenheter och synpunkter har även inhämtats från bland annat företagare från Gävle, Sundsvall, Edsbyn, Linköping, Reftele, Gislaved, Jönköping, Karlstad, Uddevalla, och Örebro. I denna delrapport redovisas en rad intressanta verklighetsbilder och synpunkter som Sveriges företagare lämnat på skattefrågorna. Målgrupp för denna delrapport är alla som har intresse av att veta hur företagare ser på skattefrågorna. Skattekommissionen vill också med denna rapport ge en återkoppling till alla de företagare som refereras i rapporten och som deltagit i hearingarna. 5

Skattekommissionens arbete leds av Urban Bäckström. I kommissionen medverkar, från vänster Jens Spendrup, Spendrups Bryggeri AB, Britt Danielsson, Stegeborgs Egendom AB, Lars Jansson, Wasa Express & Åkeri AB, Maud Spencer, Svalson AB, Carl Bennet, Getinge AB, Rune Andersson, Mellby Gård AB. Sittande Uno Petersson, Pewes skor AB och Urban Bäckström, Svenskt Näringsliv. 6

2. Konkurrenskraftiga skatter Konkurrensen mellan olika länders regelverk blir allt hårdare Förändringarna i omvärlden påverkar det svenska samhället i allt större utsträckning. Globaliseringen medför att individer och företag mycket lätt kan jämföra förutsättningarna i olika länder. Konkurrensen om företagsetableringar och den bästa arbetskraften skärps ständigt. Även konkurrensen mellan olika länders regelverk blir allt hårdare. Resultatet av detta är att länderna försöker erbjuda så bra villkor som möjligt för att attrahera företagsetableringar och den bästa arbetskraften. såsom tillgång till råvaror, välutbildad arbetskraft, en stabil demokrati att verka i med mera. Det finns starka traditioner att bygga vidare på. Samtidigt finns en del mindre gynnsamma faktorer som inte är påverkbara, till exempel det faktum att Sverige är geografiskt avlägset från stora marknader, ett utsträckt land, glest befolkat och ett klimat som i en del avseenden är mindre fördelaktigt. Det är mot den här bakgrunden angeläget att ha ett konkurrenskraftsperspektiv när påverkbara villkor utformas. En nyckelfaktor i detta sammanhang är skattesystemet. I takt med tilltagande globalisering blir konkurrenskraft på alla plan allt viktigare. Företagare över hela Sverige vittnar om vikten av villkor som ger en konkurrenskraftig position gentemot omvärlden. Det handlar om arbetskraftskostnader, villkor för nyckelpersoner och spetskompetens samt tillgång till kapital från engagerade ägare. Alla konkurrensvillkor, såsom arbetskraftskostnader och avkastningskrav, påverkar möjligheterna för svenska företag att upprätthålla sina positioner på olika marknader. Det är viktigt att identifiera områden där förbättringar behövs och att samtidigt ta tillvara de fördelar Sverige har. Insatser måste vägas efter var de kan göra största möjliga nytta. Många svenska företag, stora som små, är världsledande tack vare en rad gynnsamma omständigheter, Sveriges konkurrenskraft ranking bland 134 länder Totalt konkurrenskraftsindex 4 Effektivitet (i marknader, utbildning, teknologi m.m.) 9 Totalt skattetryck 103 Omfattning och effekt av beskattning 126 World Economic Forum 2008-09 7

De mest problematiska faktorerna för företagande Andel svarande som pekar ut respektive område Procent 0 5 10 15 20 25 Skattesatser Arbetsmarknadsregleringar Skatteregleringar Otillräcklig infrastruktur Otillräckligt utbildad arbetskraft Tillgång till finansiering Ineffektiv byråkrati Svag etik hos arbetskraften Politisk instabilitet Inflation Valutaregleringar Dålig sjukvård Kriminalitet Instabil regim Korruption World Economic Forum 2008-09 Frågorna och synpunkterna på skatterna har varit många på skattekommissionens hearingar. 8

Skatter påverkar Globalt sett ser jag att Sverige börjar halka efter i skatte konkurrensen. Våra insatsvaror till produktionen måste transporteras hit långa sträckor. Skatten på transporter, på tunga fordon och bränslen, är ett problem för oss. Niklas Henriksson, Petterssons Chark, Boden Fjällbjörken skulle växa bättre söderut och på samma sätt fungerar det med företagande. Det är svårare att driva företag i Norrland men ändå spirar fjällbjörkarna. Hans Mörtberg, Kablia AB, Övertorneå Konkurrenskraften är det avgörande för våra företag. Vi måste prioritera när vi ser på hur skatterna kan bidra i detta. Det är den totala kostnadsnivån i företagen som måste ned. Carl Bennet, Getinge AB, Getinge Carl Bennet talar om konkurrenskraft och han och jag är överens om att konkurrenskraft är avgörande. Vi måste investera i infrastruktur, forskning och utbildning. Det är inte många som tycker att vi ska dra ned på forskningen. Göran Johnsson, ordförande i Arbetarrörelsens Tankesmedja För några år sedan bjöd vi ut riksdagsledamöter till oss. Kocken sa, ta nu inte för mycket av skalet på potatisen för då tar ni bort hela min vinst. Så små är marginalerna. Catharina Roos, Welcomegruppen, Järfälla Krånglet är väl en sak, men också att skatten är hög. Om man får ner det totala skattetrycket får vi bättre resultat och kan växa fortare. Niclas Lindberg, Djurkompaniet AB, Kalmar 9

Det börjar med konkurrens. Inte minst om högutbildade i hela världen. Vi måste se till att fler satsar på utbildning. Jag kan inte förstå hur man inför en straffskatt på att utbilda sig. David Svenn, Idéhuset, Luleå 10

3. Skatterna på arbete Sänkt arbetsgivaravgift välkomnas av många företagare Arbetsgivaravgiften i Sverige är hög i ett internationellt perspektiv. Kopplingen mellan avgift och förmån i socialförsäkringssystemet är svag. Exempelvis utgår full avgift oavsett hur hög lönen är, trots att förmånssystemen har tak, ofta vid 7,5 basbelopp. På senare tid har arbetsgivaravgiften sänkts selektivt till exempel för unga, äldre, långtidsarbetslösa och sjukskrivna under vissa bestämda villkor. Åtgärderna välkomnas av många företagare som ett första steg mot mer generella sänkningar. Selektiva åtgärder kan riskera att skapa problem i form av snedvridningar, tröskeleffekter och gränsdragningssvårigheter. Skatt på arbetsinkomster består i huvudsak av kommunalskatt, som betalas av alla, och statlig skatt samt värnskatt som betalas på inkomster över ca 28 000 kr respektive 42 000 kr per månad. Den högsta marginalskatten i Sverige, på ca 57 procent, är bland de högsta i världen och även inkomstnivån där höga marginalskatter inträder innebär hög beskattning i internationell jämförelse. Sedan 2006 finns även ett jobbskatteavdrag som alla som arbetar får. Maximalt kan detta avdrag uppgå till drygt 14 000 kr per år. För personer över 65 år med arbetsinkomster är jobbskatteavdraget mer generöst tilltaget. Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att arbeta genom att öka skillnaden mellan vad man får ut av arbetsinkomster och transfereringsinkomster från till exempel a-kassa. 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 ARBETSGIVARAVGIFT Italien Frankrike Estland Sverige Belgien Litauen Österrike Finland Lettland Tyskland Nederländerna Norge USA Storbritannien Luxemburg Irland Island Danmark HÖGSTA MARGINALSKATT Hö gs ta ma r gina ls k a tt Danmark Sverige Nederländerna Belgien Finland Österrike Tyskland Italien Irland Frankrike Storbritannien Norge USA Luxemburg Island Litauen Lettland Estland INKOMSTNIVÅ (KR) DÄR SKATTEN ÄR 50 procent ELLER HÖGRE 0 Ink o ms tniv å (k r ) dä r s k a tten ä r 50% eller högr e Länderna utan stapel har aldrig över 50% marginalskatt. Sverige Belgien Danmark Nederländerna Österrike Finland Estland Frankrike Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Storbritannien Tyskland Norge USA Island 11

FÖRETAGAREs tankar OM Arbetsgivaravgifter Jag har verkligen grottat ner mig i arbetsgivaravgiften och dess olika delkomponenter. De dolda skatterna är min hjärtefråga. Jag tycker det är pinsamt att behöva erkänna att jag själv varje månad hjälper till att dölja dessa skatter. Jag vill skapa en prismedvetenhet. Ju fler som ifrågasätter, desto bättre debatt får vi och en sundare syn på dessa frågor. Uno Petersson, PeWes skor, Anderstorp När jag frågat min personal, 22 personer, om de vet vad sociala avgifter är och hur stor procent de innebär var det bara en enda som kände till det. Varför inte betala ut hela beloppet, inklusive arbetsgivaravgift, och sedan låta individen själv betala in skatterna. Mikael Åkerberg, Ord & råd AB, Jönköping För två år sedan började vi skriva med arbetsgivaravgiften på lönespecifikationerna. Det blev revolution i två månader. Det blev alltså stor upprördhet till en början, alla ser att mer går till staten än vad vi får kvar i plånboken. Hans Sollerman, e-man AB, Örebro Vi svenskar hävdar demokrati som en av våra viktigaste samhällsvärderingar. Då ska alla skatter vara synliga så att allmänheten är informerad om de verkliga förhållanden som gäller. Marianne Eriksson, Church Street Saloon, Gävle 12

FÖRETAGAREs tankar OM Arbetsgivaravgifter Vi betalar 15 Mkr per år i arbetsgivaravgifter. För mig som företagare styr regelverket helt hur dessa pengar ska användas och fördelas. Jag tycker detta är ett otroligt gammalt och omodernt sätt att arbeta. I en modern värld borde man som arbetsgivare ha möjlighet att påverka användningen av dessa avgifter för att kunna arbeta förebyggande med till exempel hälsofrämjande åtgärder. Det skulle leda till tillväxt och fler jobb. Patricia Olby Kimondo, Lärarförmedlarna, Stockholm Arbetsgivaravgiften, som egentligen borde heta arbetsgivar skatten, för en skatt är vad det är. Vore den lägre skulle företagare kunna anställa fler och våga utveckla sina företag utan att känna så stor risk. Lars Einarsson, Tryckeribolaget, Sundsvall Jag blir frustrerad när jag ser att halva min tårta, halva mitt bröd är lön. Arbetsgivaravgiften är den största grejen. Jag kan inte effektivisera med maskiner för min konkurrensfördel är människan. Jag vill inte hamna i en situation där jag köper en ny maskin istället för en ny anställd. Det måste finnas en trappstege neråt, så att vi inom service och hantverk kan tillföra välfärd och skatteunderlag och så att vi kan få lägre arbetsgivaravgift. Urban Nyberg, Conditori Steinbrenner & Nyberg, Göteborg Det är bra att sänka arbetsgivaravgifterna, men svårt då man bara sänker för en grupp. Det vore bättre med ett enhetligt system sänk för alla. Det blir då lättare att planera ekonomin och vid anställningsförfaranden. Helena Sjölander, Passal AB, Göteborg 13

Synen på de som genererar tillväxten måste förändras och förändringarna måste ske på flera fronter. Åtgärder för detta har hittills mest varit mindre saker av kosmetisk karaktär. Med till exempel sänkt arbetsgivaravgift skulle vi kunna skicka fler medarbetare på utbildning. Inger Eriksson, Erpartner, Gällivare Man räknar sällan med kostnaderna för utbildning. Om man ger varje artonåring en tom påse och stoppar in varje lönekrona och tar varje skattekrona, då visar det sig att varje år på högskolan innebär både kostnader för studielån och att ca 2,5 procent av livsinkomsten uteblir. Många akademiker kan aldrig räkna hem sin investering i utbildning om de inte fortsätter att arbeta efter sin pension. Exempelvis måste sjukgymnaster arbeta till 78 års ålder och gymnasielärare till 68 års ålder för att utbildningen ska löna sig. Anna Ekström, ordförande SACO Vi måste titta på hela kostnaden för företaget löner är företagets största kostnadspost. Medarbetaren måste få ut mer i handen efter alla skatter. Mikael Nilsson, Shuttle Service Local AB, Malmö Våra största problem fanns när vi startade för sex år sedan. Nu har vi lite luft under vingarna, men det finns fortfarande saker som kan bli bättre. Ett problem i dag är de höga arbetskraftskostnaderna, vi skulle gärna anställa en vaktmästare men det är för dyrt. Idag är det jag som är vaktmästare. Anki Alm, Ölands Friskola AB, Färjestaden 14

4. Skatterna på kapital och företagande Skattekilen driver upp avkastningskravet på investeringar Sverige har som de flesta länder så kallad dubbelbeskattning, det vill säga kapitalinkomster beskattas två gånger: först bolagsskatt på vinsten i bolaget och sedan kapitalskatt på utdelningar eller kapitalvinster för aktieägarna. Från 2009 är bolagsskatten i Sverige 26,3 procent och kapitalskatten är 30 procent, vilket sammantaget ger en skattekil på drygt 48 procent. Många företagare pekar på att det, inte minst för nystartade och mindre företag, är viktigt att ha enkla regler, god myndighetsservice och hög rättsäkerhet. När osäkerheten om rättstillämpningen är för stor eller när straffskalan upplevs som orimlig hämmas viljan att driva företag. Staten tar alltså nästan hälften av den marginella avkastningen på sparande. Många företagare vittnar om hur skattekilen driver upp avkastningskravet på investeringar. I synnerhet för mindre och nystartade företag är det ett hinder för att få riskkapital. Den svenska kapitalskattesatsen på 30 procent är hög i ett internationellt perspektiv. I Sverige sker dubbelbeskattningen i de flesta fall fullt ut och från första kronan. De flesta länder beskattar kapital kombinerat med generösa grundavdrag och via så kallad partiell beskattning där utdelningen endast till en del är föremål för beskattning. Olika strukturer för kapitalbeskattningen försvårar jämförelser, men en genomsnittlig skattesats i omvärlden är cirka 15 procent. Den färska bolagsskattesänkningen i Sverige är välkommen bland företagare och många ser den som naturlig mot bakgrund av den internationella utvecklingen. Ett betydande antal länder, inte minst de nya medlemsländerna i EU och andra länder i Östeuropa, som genomfört bolagsskattesänkningar på senare år har även långtgående planer på fortsatta sänkningar framöver. 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % BOLAGSSKATT USA Italien Frankrike Belgien Tyskland Storbritannien Luxemburg Danmark Norge Sverige -09 Finland Nederländerna Österrike Island Lettland Litauen Irland Estland GENOMSNITTLIG BOLAGSSKATTESATS G enoms nittlig bo la gs s k a ttes a ts 40,0 % EU25/27-snitt 37,5 % EU15/EA-snitt 35,0 % OECD-snitt Sverige 32,5 % 30,0 % 27,5 % 25,0 % 22,5 % 20,0 % 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 15

FÖRETAGAREs tankar OM skatterna på kapital och företagande Ska vi i Sverige klara oss i konkurrensen från till exempel de baltiska länderna så krävs att vi kan sätta rätt pris på våra produkter så att vi kan sälja dem i utlandet. Jag vet att många säger att bolagsskatten är låg i Sverige, men i mitt företag så påverkar den en hel del. I konkurrensen med utländska företag så skulle en sänkt bolagsskatt ge mycket pengar som antingen kan återinvesteras i vårt företag, eller delas ut och satsas i nya företaget i stället. Maud Spencer, Svalson AB, Öjebyn Få svenskar har i dag möjlighet att starta företag. I Sverige har vi mycket pengar som vi alla gnetat ihop till men de ligger i fonder. Det svåra är att dra igång och få riskkapital för att utveckla egna företag. Fler måste få möjlighet att spara undan. Det borde finnas möjlighet att spara skattefritt i en fond för att ha till att starta företag i Sverige. Anna Ragén, Jubogruppen, Karlskoga Skatter är bland det som påverkar allra mest av det som händer i riket. Det är intressant att fundera över hur det kan hänga ihop med att vi inte fått några riktigt stora nya svenska företag sedan 1950-talet. En annan viktig sak är att granska rättssäkerheten och myndigheternas arbetssätt. Behandlingen av företagare är ofta hård, ibland rent av hjärtlös. Företagen riskerar drakoniska skattetillägg. På ett sätt har skattemyndigheten större makt än polisen och jag vill påminna om seriefiguren Bamses ord att den som är mycket stark också måste vara mycket snäll. Lars Jansson, Wasa Express, STOCKHOLM Att starta företag borde vara något naturligt. Här i Norrbotten är det en politisk handling som dessutom inte varit politiskt korrekt. En del har blivit bättre i Sverige, till exempel de avskaffade arvs-, gåvo och förmögenhetsskatterna. Hur många familjeföretag försvann egentligen från Sverige på grund av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna? Staffan Preutz, Polaris Inter AB, Boden Vi måste ta fasta på det goda som gjorts på skatteområdet de senaste åren. Arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna är borta. När jag talar med banken säger de fortfarande till mig att bygga upp kapitalet i utlandet och hänvisar till politiska risken för återställare. Med bibehållna förbättringar i regelverken skulle vi utveckla affärsidén om färskhet och starta bagerier på fler platser i landet. Jag känner att detta är väldigt vitalt för företagandet. Nu finns tyvärr en kvardröjande misstänksamhet, besluten har inte vunnit full trovärdighet. Man känner att man inte fått fullt grönt ljus det är lite gult kvar i det gröna. Håkan Sigvant, Sigvants Bageri AB, Malmö 16

FÖRETAGAREs tankar OM skatterna på kapital och företagande Det finns en misstänksamhet och ett krångel riktat mot små företag som inte börsföretag utsätts för. Ett exempel som jag vill visa på är möjligheten att ge vinstandelslån till företag som vill växa. Detta är inte tillåtet i Sverige eftersom man inte får dra av räntan. Det vore en utmärkt metod för att kunna skjuta in riskkapital i bolag. Rune Andersson, Mellby gård, Malmö Jag vill att Skattekommissionen tar fasta på frågan om rättssäkerhet. Nuvarande generalklausul mot skatteflykt är rättsosäker och sprider osäkerhet bland företagare sedan många år. Kjell-Arne Frick, Hulta Handelsträdgård, Höganäs En fråga har glömts bort, avsättningen för framtida förluster. När man räknat på detta så blir det ingen affär av att sätta av till periodiseringsfonder. Konjunkturen som vi går in i nu gör detta allt mer aktuellt. Får man förlust är det bra att ha avsättningar, men lönar det sig inte görs det ju inte. Sture Öster, Elos AB, Lidköping I egenskap av företagare kan jag konstatera att det även är svårt med finansiering i dessa dagar. Man blir ju förbannad när man tänker på att man kan få en högre beskattning på sin aktie i eget företag än om man handlar börsaktier. Björn Andersson, Prevas AB, Västerås Med en arbetstid som ibland överstiger 16 timmar på en dag tycker jag emellanåt att det skulle vara trevligt att få behålla lite mer inkomst för mig själv och familjen att dela på. Som småföretagare med 40-talet anställda känns det som att jag bidrar ganska bra till samhällsfinanserna ändå. När det gäller 3:12-beskattningen går det åt rätt håll, men det kan bli betydligt enklare. Tommy Gustafsson, GDM konsult AB, Sundsvall 17

Jag förstår inte politiker som talar om bolagskatten. Då är det viktigare att förmögenhetskatten inte kommer tillbaka. Den var orättvis. Även föregående regering ville ta bort eller sänka den. Nu har vi hamnat i ett läge att på grund av regeringens klantiga hantering av förmögenhetskatten, så tvingas socialdemokraterna att föreslå ett återinförande. Osäkerheten leder till att effekterna av avskaffad förmögenhetsskatt uteblir. Kjell-Olof Feldt, ordförande i Globaliseringsrådets skattegrupp 18

5. Skatterna på konsumtion Konsumtionsskatt på produktion och tjänster i internationell konkurrens är mest problematiskt Den helt dominerande skatten på konsumtion är momsen. Den svenska normalskattesatsen på 25 procent är högst i världen. När det gäller utvecklingen för konsumtionsskatter och mervärdesskatten är tendensen stigande. Dessutom är enskilda punktskatter på väg upp, exempelvis på energiområdet. En rad punktskatter finns också, framför allt på tobak och alkoholhaltiga drycker. Konsumtionsskatter för produkter och tjänster som har internationell konkurrens är oftast de mest problematiska för svenska företag. För vissa områden, till exempel hotell, är följaktligen momsen nedsatt. Ett särskilt problem är att höga skattesatser på konsumentprodukter innebär hög lönsamhet för kriminell verksamhet. Genom smuggling, illegal införsel, ökad rörlighet och möjligheter till kommunikation över internet m.m. har denna problematik blivit allvarlig på senare år. Företagare framhåller ofta att det är viktigt med enkelhet och mot den bakgrunden är normalt generella skatteregler att föredra. Förutom krångliga regler med åtföljande tidsödande administration riskerar selektiva regler att leda till rättsosäkerhet genom gränsdragningsproblem och de riskerar även att snedvrida konkurrensen. Eventuella selektiva skatteändringar kan därför fungera bäst som första steg mot bredare generella åtgärder. 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % MOMS Danmark Sverige Norge Island Finland Belgien Irland Italien Österrike Frankrike Tyskland Nederländerna Lettland Litauen Estland Storbritannien Luxemburg USA Vid skattekommissionens företagarhearing i Luleå medverkade bland andra Staffan Preutz, Hans Mörtberg och Inger Eriksson. 19

FÖRETAGARES TANKAR OM SKATTERNA PÅ KONSUMTION En pappa i Kapstaden kan på tre dagar ge sin dotter en present trots att hon bor i Auckland, allt tack vare vårt företags e-handelstjänster. Men momsen är en uppenbar konkurrensnackdel, med tanke på att Sveriges skattesats ligger på 25 procent jämfört med till exempel Tysklands på 19 procent. Dessutom kräver många skattesatser en omfattande hantering rent administrativt. Jörgen Bödmar, Design Online AB, Kalmar Vi planerar mycket stora investeringar i ny produktion. Men risken för politiska ingrepp är ständigt överhängande. Produktions- och konsumtionsskatter ändras kontinuerligt. Särskilt besvärliga är produktionskatternas. Håkan Buskhe, E.ON Sverige, Malmö Jämför man beskattningen av en köttbulle som vi trillar på vår krog med en köttbulle som produceras i en livsmedelsindustri är skatteskillnaderna stora. Medan momsen på den färdiglagade köttbullen i livsmedelsbutiken är 12 procent, måste vi lägga på 25 procents moms på priset när vi serverar den på restaurangen. Vi får betala 54 gånger så hög elskatt som industrin Mamma Scan gör. Sedan har vi 1 procents fastighetsskatt medan industrifastigheter bara betalar 0,5 procent i fastighetsskatt. Britt Danielsson, Stegeborgs egendom AB, Söderköping Skattesystemet, och speciellt regelverket för så kallad omvänd byggmoms, sätter vårt företag i besvärliga situationer när man tvingas fråga ut kunder om deras verksamhet och hur de avser använda det de köper. Kunderna blir förnärmade och regelverket bygger på ett synsätt som saknar förståelse för hur företagande bedrivs. Gull-Britt Jonasson, Finja betong, Hässleholm Momsreglerna bjuder in till fusk, och man kan tycka att varje momsnivå skulle få leva sitt eget liv, så att momsen på maten i beställningen alltid skulle vara 12 procent, oavsett om kunden beställer med eller utan serveringspersonal. Mats Eriksson, ME Catering AB, Värmdö 20

6. Avslutning Skattesystemet är Sveriges största och mest okända samhällsproblem De intryck som Skattekommissionen hittills fått genom alla belysande exempel och kloka förslag är mycket värdefulla. Kommissionens arbete är fortfarande i en fas att samla in material och några långtgående slutsatser kan därför ännu inte dras. Det står dock klart att svensk ekonomi står inför stora utmaningar och sysselsättningsfrågan är en av dem. Här har utan tvekan skattesystemet en nyckelroll att spela. Med utgångspunkt från alla de erfarenheter som Skattekommissionen hittills gjort under hearingarna, kan konstateras att omfattande förbättringar behövs på ett antal olika områden. Ett uthålligt och tålmodigt arbete att förändra skattesystemet krävs och det är hög tid att öka takten i förändringsarbetet. Med globaliseringen i full gång framträder nu bilden allt tydligare, vilket många företagare omvittnat i Skattekommissionens hearingar. Sverige saknar numera tillgång till de utvägar främst i form av expansion av offentlig sektor och återkommande devalveringar som utvecklingen tog på 1970- och 80-talen. Det är allt mer uppenbart hur konkurrensen i dag inte bara gäller mellan företag eller branscher, utan också mellan länder. Därför behöver också regeringar se till att ha konkurrenskraftiga villkor gentemot omvärlden, inte minst när det gäller skatteregelverket. En bakgrund till många av de skatteproblem, som nu blir allt tydligare, kan sökas längre tillbaka i historien. Problembilden är komplex, men det var under 1970- och 80-talen som det svenska skatte Skattekommissionens första företagarhearing hölls i Turning Torso i Malmö. 21

Jens Spendrup i diskussion vid hearingen i Kalmar. I bakgrunden skymtar Carl Bennet. trycket sköt i höjden. De åtföljande bekymren kunde kanske skönjas redan då, men eftersom utvecklingen tog delvis andra vägar då förblev de mer eller mindre dolda. De svårigheter som började gro tog sig snabbt vissa uttryck på arbetsmarknaden, men man kunde där och då låta offentlig sektor absorbera en del samtidigt som försvagad konkurrenskraft för näringslivet kompenserades genom svagare växelkurs. När nu problembilden blir tydligare kan konstateras att det svenska skattesystemet är Sveriges största och mest okända samhällsproblem. Omfattande anpassningar behövs för att möta de nya omvärldsförutsättningarna. Vi behöver utveckla vår förmåga till anpassning och förnyelse under de nya villkoren. Med ett bättre skattesystem kan vi förbättra utvecklingskraften i ekonomin så att vi kan få fram de nya arbetsplatser som är en förutsättning för en god, framtida välståndsutveckling. Skattekommissionens arbete går nu vidare. Under våren 2009 kommer kommissionen att i olika former presentera och diskutera de fördjupade expertrapporterna. Dessutom kommer två experthearings ägnas åt att hämta in ytterligare information om hur framtidens skatter ska se ut och vägen framåt. I en slutrapport sommaren/hösten 2009 ska kommissionen visa hur skattetryck och skattesystem bör se ut för att ge Sverige goda möjligheter i den globala ekonomin. 22

FÖRETAGARES TANKAR OM FRAMTIDENS SKATTER För oss som jobbar globalt slår skatter mot vår kostnadsnivå. Utländska kunder tycker att vi är så dyra. Vi måste ta hänsyn till den globala konkurrensen och se på vår kostnadsbild. Kanske inte fel på Volvo som får dra ner, det är de politiska besluten som är fel. Hans Sollerman, e-man AB, Örebro Om vi ska omvandla Sverige till en modern kunskapsekonomi med blomstrande tjänstesektor och utveckla oss, inte bort från men väl vidare från ett mer renodlat industrisamhälle, måste skatterna underlätta för detta. Jag känner det rakt in i märgen att det inte kommer att funka att fortsätta ha världens högsta skatter. Jens Spendrup, Spendrups bryggeri AB, Vårby Många vill satsa ute i landet. Kanske mindre belopp till bolag i bygden, även unga företag. Här finns en möjlighet. Tyvärr säljer vi också bort sådana här företag till utländska intressen alldeles för billigt, bland annat på grund av skatteregler. Lennart Ohlsson, Rintec AB, Stockholm Det finns inga möjligheter att behålla dagens skatter i framtiden. Vi måste därför börja tänka framåt på ett annat sätt. Det kommer inte att gå att betala alla tjänster med skatter. Vill vi ha mer måste vi betala själva. Ja, det kanske blir ett orättvist samhälle, men det går inte heller att trycka upp skatterna hur högt som helst. Kjell-Olof Feldt, ordförande i Globaliseringsrådets skattegrupp Skatten innebär en konkurrensnackdel när den är högre än i omvärlden. Hittills har vårt företag klarat den hårdare konkurrensen genom att bedriva högteknologisk verksamhet med mycket kvalificerad personal. Men vi ska komma ihåg att unga i dag attraheras starkt av att arbeta i andra länder, de tycker det är spännande med nya intryck, kulturer och så vidare. Det måste vi också ha i minnet när vi sedan gör den ekonomiska kalkylen och om även den faller ut till Sveriges nackdel, då har vi problem. Ingvar Norén, Resinit AB, Västervik 23

Helena Sjölander medverkade vid hearingen i Göteborg. Helena tycker att det är bra att sänka arbetsgivaravgiften men vill se enhetlighet i systemen. I bakgrunden finns Christer Hasslebäck. 24

Läs mer om Svenskt Näringslivs skattekommission på www.svensktnaringsliv.se/skattekommissionen KLIRR PROXIMITY