Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Liljeholmen Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003
Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2
Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Liljeholmen bor 30 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 8,1% (2 443 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet äldre förväntas minska. En ökning förväntas i alla andra åldersklasser. Tab 1. Antal invånare i Liljeholmen 2002-2006 samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändring (%) 0 6 1 989 2 299 310 15,6 7 19 3 190 3 457 158 8,4 20 39 12 197 12 939 845 6 40 64 8 707 10 008 1 300 14,9 65 79 2 320 2 194-127 -5,5 80 w 1 665 1 622-43 -2,6 Totalt 30 069 35 512 2 443 8,1 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Liljeholmen en högre andel i åldersklassen 20-39 år. Andelen barn 7 19 år och vuxna 65 79 år är lägre. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002-2006 i Liljeholmen och Stockholms län. Åldersklass 2002 Liljeholmen 2006 Liljeholmen 2002 SLL 2006 SLL 0 6 6,6 7,1 8 8,2 7 19 10,6 10,6 15,7 15,5 20 39 40,6 39,8 30,2 29,3 40 64 29 30,8 32 33 65 79 7,7 6,8 9,6 9,6 80 w 5,5 5 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Liljeholmen Låg utbildningsnivå 1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Liljeholmen är andelen som endast har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) lägre än genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Tab 3. Andel invånare 25 74 år med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund i Liljeholmen och Stockholms län. Högst förgymnasial utbilning Utländsk 2 bakgrund Liljeholmen 18,4 17,8 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Liljeholmen är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 74 år. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4
Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Liljeholmen anser en högre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra Hälsotillstånd Liljeholmen 73 SLL 66 Min Max 56-79 Kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Liljeholmen är andelen kariesfria 3- och 19-åringar något högre än genomsnittet i länet. Tab 5. Procentuell andel kariesfria 3- och 19- åringar i Liljeholmen och Stockholms län år 2001. 3-åringar 19-åringar Liljeholmen 95,7 22,3 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Lägre medellivslängd än länet Kvinnorna och männen i Liljeholmen har lägre medellivslängd än genomsnittet för länet. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Liljeholmen och Stockholms län. Kvinnor Män Liljeholmen 81,4 76,5 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Liljeholmen är något fler för män jämfört med länet. Tab 6. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år i Liljeholmen och Stockholms län år 2001. Kvinnor Män Totalt Liljeholmen 23 16 19 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Högre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Liljeholmen är högre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 i Liljeholmen och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Liljeholmen 17 15 16 SLL 15 11 13 Min - Max 9-33 5-25 7-29 5
Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet har Liljeholmen en lägre andel som anser att de får den förväntade hjälp vid besök på husläkarmottagning. Andelen som har förtroende för sjukvården är betydligt lägre än genomsnittet för länet. Tab 8. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Liljehol- 71 76 41 men SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Liljeholmen. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Liljeholmen finns följande utbud av vård och tandvård Akutsjukvård för vuxna erhålls på Huddinge Universitetssjukhus och för barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus på Huddinge Universitetssjukhus Jourmottagning kvällar och helger finns på Liljeholmens vårdcentral Geriatrisk vård erhålls på Huddinge Universitetssjukhus och team för hemrehabilitering finns i Liljeholmens stadsdelsförvaltning (med samverkansavtal) Distriktsläkare och distriktssköterska finns på Liljeholmens och Gröndals vårdcentraler BVC finns på Gröndal och Liljeholmens vårdcentraler MVC finns på Axelsbergs vårdcentral Arbetsterapeut och sjukgymnast finns i Liljeholmen, dietist i Skärholmen Ungdomsmottagningen finns i Midsommarkransen Barnhabilitering finns i Liljeholmen och vuxenhabilitering i Hornstull Psykiatrisk öppenvård finns i Liljeholmen, slutenvården vid Huddinge Universitetssjukhus Beroendemottagning finns i Skärholmen Läkarinsatser i de särskilda boendena ges av vårdcentralens läkare och Saltsjöbadens AB (Åsengården). Specialistläkarmottagningar finns i Liljeholmen för barnmedicin, neurologi, gastroenterologi, och kardiologi, i Fruängen för hud, allmän kirurgi, ortopedi, invärtes medicin, öron-näsa-hals och gynekologi och i Skärholmen för urologi, gynekologi, öron- näsahals, allmän kirurgi, barnmedicin och ögon. Medicinsk fotvård finns i Liljeholmen. Privata sjukgymnaster finns i Liljeholmen I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare. Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7
Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8
Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Liljeholmen gjorde år 2002, 220 460 öppenvårdsbesök.. Det innebar 7 332 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Liljeholmen / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv. 122 529 4 075 3 468 Geriatrik 709 24 50 Psykiatri 28 214 938 604 Akutsjv. 69 008 2 295 2 539 Totalt 220 460 7 332 6 661 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Liljeholmen hade förra året 4 915 slutenvårdstillfällen. Det var 163 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002. Vårdområde Antal vtf Liljeholmen/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik 423 14 13 Psykiatri 708 24 13 Akutsjv 3 784 126 119 Totalt 4 915 163 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Liljeholmen motsvarar andelen barn och ungdomar som besökt tandvården genomsnittet för länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Liljeholmen 91,0 88,1 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9
Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Liljeholmen. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 451 Mkr, dvs 15 090 kr per invånare Hälso- och sjukvården 2 för befolkningen i Liljeholmen kostade förra året 451 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Liljeholmen. Vårdområde MKr Liljeholmen Primärvård 83 Geriatrik 31 Psykiatri 56 Akutsjukvård 189 Läkemedel 61 Övrigt 31 Totalt 451 Kostnaden per invånare är 15 090 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 17 986. Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges bedömning av schablonmässiga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Liljeholmen. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat 4 555 1 740 108 464 Liljeholmen SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 62 127 3 545 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare högre. Kostnaden per invånare för kärlkramp är den högsta i Liljeholmen. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001. Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Liljeholmen 33 548 12 814 SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Liljeholmen 21 557 8 234 SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 2 exklusive tandvården 10
Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsamverkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Liljeholmen finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Liljeholmen: 4 Lokal trepartsöverenskommelse för barn med särskilda behov (STUDS, gemensamt för Hägersten, Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö) Samverkansorgan för BUS (gemensamt för Hägersten, Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö) Beroendevård, (gemensamt för Hägersten, Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö) Rehabilitering i samverkan Uppsökande verksamhet för tandvård 11
Om Liljeholmen Liljeholmens stadsdel gränsar mot Hägerstens och Älvsjö stadsdelar och ligger vid vattnet söder om Södermalm. Två linjer av tunnelbanan skär genom stadsdelens norra och södra delar. Bebyggelsen är varierad, både gammal och ny, villor, radhus och flerfamiljshus. Det är ett expansivt område och både arbetsplatser och bostäder byggs. Mer information finns på stadsdelens hemsida. Sammanfattning I Liljeholmen bor 30 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 8,1%. Liljeholmen har en högre andel i åldersgruppen 20 39 år. Andelen barn 7 19 år och äldre 65 79 år är lägre. Andelen med bara förgymnasial utbildning är lägre än länets genomsnitt. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Något högre andel kariesfria barn, lägre medellivslängd, samt högre andel förtidspensionerade än länets genomsnitt. Låg andel som har förtroende för sjukvården. Befolkningen i Liljeholmen gjorde år 2002, 220 460 öppenvårdsbesök.. Det innebar 7 332 besök per 1000 invånare. Befolkningen i Liljeholmen hade förra året 4 915 slutenvårdstillfällen. Det var 163 vårdtillfällen per 1000 invånare. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården i Liljeholmen är 451 Mkr. Kostnaden per invånare är 15 090 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12