Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna.

Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen

Bara ett fåtal anslöt sig till nordens av hans henrik faffner Shutterstock Norden i krig 1 2 3 4 5 6 finska vinterkriget Gerillakrig i 40 graders kyla Nr 1/2010 Graf Spees sista uppdrag Ockupationen börjar i Sydamerika Nr 2/2010 Det svenska guldet Tyskarnas viktigaste råvara finns i Sverige Nr 3/2010 Nordens nazister Sven Olof Lindholm vill leda Sverige Nr 4/2010 Kapplöpning Vem kommer först till Norge? Nr 5/2010 Kampen om Narvik Slaget som kan göra slut på kriget Nr 6/2010 Norden 1930 40 Tysklands nationalsocialistiska arbetarparti går Norden framåt med en rasande fart. I valet 1930 ökar partiet med 800 procent från 0,8 miljoner röster år 1928 till 6,4 miljoner. Adolf Hitlers meningsfränder i Norden ser med beundran på och flera nazistpartier försöker göra om hans bedrift. Adolf Hitler hade ett gott öga till de nordiska länderna. Här var invånarna rasrena arier, ansåg han, och de hörde naturligtvis hemma i det kommande tyska storriket. Den tyske Führern märkte att nazistiska partier växte fram i Norden och han räknade med att de skulle sprida hans nya samhällsordning. En av de nordiska nazis terna var norrmannen och officeren Vidkun Quisling som i maj 1933 grundade nazistpartiet Nasjonal Samling (NS) bara fyra månader efter det att Hitler tagit makten i Tyskland och blivit rikskansler. Quislings högra hand var den energiske advokaten Bernhard Hjort som beskrevs som lika handlingskraftig och dyna misk som Quisling var sluten. Båda hade erfarenhet av politik, Quisling var försvarsminister 1931 33, och båda utmärkte sig som glödande antimarxister. Hjort blev den intellektuella drivkraften i NS medan Quisling skulle bli ledargestalten. En representant för det tyska nazistpartiet, Max Pferdekämpfer, fick kontakt med den norska duon och när NS bildades betonade han inför SS-chefen Heinrich Himmler att Quisling var en talang som de borde hålla ett öga på:... da er für uns die beste Kanone sein wird eftersom han kan bli vår bästa kanon. Men valet i oktober 1936 blev en kata- 40 Världens Historia 4 2010

NAZISTERNAS RÖSTSIFFROR i valen NS (1936) 1,8% 26.500 DNSAP (1939) 1,8% 31.000 IKL (1936) 8,3% 98.000 SNSP (1936) 0,1% 3.000 nazister De drömde om ett nazistiskt paradis i Norden. Men nazisthälsningarna och ljudet av stöveltramp från folkmassor uteblev partiledarna med Führerambitioner fick aldrig någon politisk makt. Inte ens Hitler tog dem på allvar. strof. Quisling och Hjort bemöttes med en axelryckning av sina landsmän. Partiet fick bara 26.600 röster, mindre än två procent av rösterna. Ingen av dem kom ens i närheten av en plats i Stortinget. Norge överrumplas via radion Den norske nazistledaren såg sin stora chans några år senare, när tyska trupper invaderade Norge den 9 april 1940. Den folkvalda regeringen flydde från huvudstaden tillsammans med kungen, och det norska försvaret kämpade hårt DANMARK Danmarks nazister lyckades inte uppbåda några större demonstrationståg i landet. Den här bilden är från Slagelse år 1937. det kongelige bibliotek mot de tyska invasionsstyrkorna som hade satts i land på flera platser i landet. Oslo var i tyska händer redan samma dag och på kvällen lyckades en liten skara NS-män ta kontroll över radiohuset i Oslo. De bröt sändningarna och gruppens ledare, Vidkun Quisling, satte sig utan vidare vid mikrofonen. I ett kort radiotal informerade han det norska folket om att landet från denna stund hade fått en ny regering och att han nu var landets statsminister: Under dessa omständigheter är det Nasjonal Samlings plikt och rättighet att överta regeringsmakten för att värna om det norska folkets intressen och Norges säkerhet och självständighet, sade han till de förbryllade lyssnarna. Han var tydligen väl förberedd. Trots att det tyska angreppet tycktes ha kommit som en blixt från klar himmel hade Quisling redan en ministerlista klar och han läste nu upp den i radion. Världens Historia 4 2010 41

Norden i krig Nordens nazister polfoto Alla goda och sansade norrmän, började han listigt och kastade sedan ut hot om stränga straff för var och en som vägrade att rätta sig efter den nya ordningen i fosterlandet. Samma dag som tyskarna invaderat landet hade de inlett förhandlingar med den norska reger ingen som flyttat till Hamar tio mil norr om Oslo. Men tyskarna insåg snart att norrmännen inte hade några planer på att ge upp. Den 10 april tog den nye norske statsministern Quisling vid. Hans första åtgärd som statsminister blev att annullera den mobiliseringsorder som den flyende regeringen hade utfärdat för att NORGE Quisling fick äran att skaka hand med Hitler. Führern gav honom ett svalt mottagande. Nordens nazister inget för Hitler Hitler fruktade att ryssarna skulle inta Skandinavien och Finland och stödde därför ländernas nazistpartier men bara halvhjärtat. Redan i början av 1930-talet sade Hitler vid flera tillfällen att Tyskland under nästa stora krig först och främst måste ta kontrollen över Skandinavien och Finland. Länderna hörde till det ariska kärnområdet och det var viktigt att hålla det fritt från ryskt eller brittiskt inflytande. Partierna fick ekonomiskt och ideologiskt stöd men det fanns ändå fullt av förbehåll i den tyska relationen till de nordiska nazisterna. Hitler räknade med att få nytta av partierna men höll kontakterna på sparlåga. I stället valde han att försöka få folket att intressera sig för nazismen. Huvudsatsningen skedde inom kulturområdet. I juni 1934 tog nazisterna makten i föreningen Nordische Gesellschaft som bildats 1921 för att stärka kultursamarbetet i östersjöområdet. Nazisternas chefsideolog Alfred Rosenberg var den som stod i spetsen för insatsen. Föreningen arrangerade ett antal nordiska författarmöten i Travemünde, men förutom den norske nobelpristagaren Knut Hamsun var det bara okända författare som kom dit. Så småningom förbyttes tysksympatierna i misstrogenhet och besvikelse. När tyska nazister gjorde studieresor till Norden i mitten av 1930-talet förfärades de över nordbornas ringa intresse för nazismen. Skandinavien har fått det alldeles för bra; det har blivit fett och slött. Vikingarna är borta och bara småborgerskapet finns kvar, hävdade Alfred Rosenberg år 1937. samla soldater till kamp mot tyskarna. Men ingen rättade sig efter honom. Tvärtom nu växte ett djupt hat mot landsförrädaren Quisling fram bland folket och motståndskampen mot tyskarna fick en extra skjuts. Under några dagar försökte Quisling sätta sig i respekt som ny statschef genom att upprepa sin kontraorder men även tyskarna insåg snart att han bara fungerade som ett rött skynke för norrmännen. Den 15 april avsatte de Quisling för att lugna ner situationen så att de kunde bekämpa det norska motståndet. Först i september 1940 återfick Quisling tyskarnas förtroende och blev statsminister i en nationell regering men makten låg i praktiken hos den tyske rikskommissarien Josef Terboven. Det var inte många norrmän som uppskattade Quislings försök att nazifiera Norge. I synnerhet hans idé om att inlemma landet som en delvis självständig nation i ett storgermanskt rike mötte stort motstånd. Finska fascister beundrar Mussolini Den fascistiska rörelsen i Finland föddes vid ett bråk mellan nationalister och unga kommunister. År 1929 ordnade kommunisterna propagandamöten över hela landet och i slutet av november kom medlemmar ur partiets ungdomsförbund till staden Lappo i västra Finland för att hålla möte. Det snöade och var bitande kallt men det var ingenting som hindrade traktens bönder från att reagera. I Lappo var invånarna kyrkligt konservativa och här, bara några år efter att Finland lyckats slita sig loss ur ryssarnas klor, såg stadens invånare kommu nisternas möte som en oerhörd provokation. Med storbonden Iisakki Vihtori Kosola i spetsen gick de till angrepp mot den krog där kommunisterna höll sitt möte. Nu uppstod ett vilt slagsmål och de unga aktivisterna tvingades fly till fots genom snödrivorna ut ur staden med de rasande bönderna hack i häl. Lappo hade placerat sig på kartan och Kosola blev ledare för den nya, antikommunistiska rörelse som fick sitt namn efter staden Lappo rörelsen. Under första världskriget hade Kosola värvat finska jägarsoldater till den tyska armén. Han hade suttit i rysk fångenskap och kämpat mot kommunisterna i inbördeskriget. Nu stod han ännu en gång i händelsernas centrum. Lapporörelsen, som hämtat sin inspiration i det fascistiska Italien, blev känd för att föra bort oönskade element och skjutsa dem till eller över den sovjetiska gränsen. I oktober förde de bort den populäre ex-presidenten Kaarlo Juho Ståhlberg och hans hustru, misshandlade dem båda och släppte av dem i staden Joensuu. Aktionen skulle ha varit början till en statskupp i stället gav kidnappningen Lapporörelsen dåligt rykte i den allmänna opinionen. Efter ännu en misslyckad statskupp 1932 upplöstes rörelsen. Upplösningen av Lapporörelsen ledde emellertid inte till slutet för de finska fascisterna. De tidigare medlemmarna 42 Världens Historia 4 2010

DANMARK Nazistledaren Frits Clausen skrev in sig i SS som militärläkare under kriget. När han återvände hem 1944 blev han utkastad ur partiet. polfoto Nordiska nazistpartier Namn: Svenska national - socialistiska partiet (SNSP) Bildat: 1930 Ledare: Birger Furugård Det svenska nazistpartiet SNSP fick aldrig något folkligt genombrott och upplöstes 1938. År 1933 bildade S-O Lindholm Nationalsocialistiska arbetarepartiet (bytte 1938 namn till SSS) som försökte distansera sig från de tyska nazisterna. Den bruna SAskjortan byttes t.ex. ut mot en blå. det kongelige bibliotek Mikko Uola De danska nazisterna fick vissa framgångar med Frits Clausen som ledare. ur Lappo rörelsen organiserade sig snart som ett parti, Fosterländska folkrörelsen, IKL, som till skillnad från Lapporörelsen ville hålla sig inom lagens ramar. IKL ställde upp i flera val och 1936, då rörelsen var som störst, hade den 80.000 medlemmar och fick 98.000 röster. Partiet upplöstes 1944 i enlighet med vapenstilleståndsvillkoren efter fortsättningskrigets slut. Danska nazister förlorar spadslaget Danmarks Nationalsocialistiske Arbejderparti (DNSAP) placerade sig nära sin tyska förebild. Partiet bildades i november 1930 och den första ledaren var ryttmästare Cay Lembcke (1885 1965). Med stort intresse hade Lembcke länge följt utvecklingen i Tyskland och när Adolf Hitlers nationalsocialistiska FINLAND De finska fascisterna bekände sig inte till nazismen utan till Mussolinis fascism. parti i september 1930 ökade från 12 till 107 mandat i den tyska riksdagen ansåg Lembcke att tiden var mogen för en liknande revolution i Danmark. Rörelsen fick en dålig start. Efter grundandet reste Lembcke till södra Jylland där anhängarna var flest men mötet i Sønderborg den 31 januari 1931, då Lembcke presenterade partiprogrammet, slutade i tumult. Danmarks Nationalsocialistiske Arbejderparti kommer att med alla medel kämpa för att hålla kvinnorna ute ur både riksdagen och kommunpolitiken där de aldrig gjort någon nytta, men mycken skada, dundrade han från talarstolen. Det påminde för mycket om Adolf Hitler och sådant tänkte jyllänningarna inte finna sig i. De hade hoppats på en stark man med en lösning på den ekonomiska krisen som drabbat bönderna i området synnerligen hårt. Besökaren från Köpenhamn sade inte heller ett enda ord om det som engagerade de nationalistiska jyllänningarna mest: deras önskan att få riksgränsen flyttad söderut till floden Eider. När Lembcke i stället började tala om att huvudstadens press är en judepress spred sig oron i salen. Det var inte det folk hade kommit för att höra. Ett par åhörare reste sig och ropade åt talaren. Lembckes folk gav igen och snart var alla i salen inblandade i ett jättegräl. En tystlåten och tillbakadragen tandläkare från Bovrup tyckte att det var säkrast att dra sig undan till en restaurang i närheten. Han hette Frits Clausen och DANMARK Namn: Danmarks Nationalsocialistiske Arbejderparti Bildat: 1930 Ledare: Frits Clausen Frits Clausen beundrade Tyskland men lät partiet framstå som rent danskt. DNSAP bytte t.ex. ut Heil Hitler -hälsningen mot Dansk Front. Trots det hade partiet bara 19.100 medlemmar när det var som störst i april 1943. NORGE Namn: Nasjonal Samling Bildat: 1933, förbjöds 1945 Ledare: Vidkun Quisling Nasjonal Samling betraktade Sovjetunionen som huvudfiende men ansåg även att storkapitalet förstörde det norska samhället. Åsikterna fick ringa stöd hos folket. Medlemmarna var flest i Oslo, Hedmark och Finnmark där tyskarnas aktivitet var störst under ockupationen. FINLAND Namn: Lapporörelsen Bildat: 1929, tvångsupplöst 1932 Ledare: Vihtori Kosola Medlemmarna i Lapporörelsen beundrade den italienske fascistledaren Mussolini. De såg sig inte som nazister de var finska nationalister och antikommunister. Efter tvångsupplösningen bildades Fosterländska folkrörelsen som kämpade mot bl.a. svensk kultur och svenska språket. Världens Historia 4 2010 43

Norden i krig Nordens nazister liksom Lembcke beundrade han Hitlers idéer om ett starkt Tyskland. För att understryka detta skrev han sig ofta som Fritz i stället för Frits och när Lembcke senare på kvällen kom till restaurangen anmälde sig Clausen omedelbart som medlem i det nya partiet. Clausen arbetade med frenetisk energi och värvade många nya medlemmar. Trots det blev folketingsvalet år 1932 en stor besvikelse. DNSAP lyckades bara kan didera i Sønderjylland och trots Frits Clausens insatser fick partiet bara 757 röster. Ett ledarskifte var oundvikligt. Det drevs igenom på ett stormigt möte den 23 juli 1933 i Aabenraa där Frits Clausen, ivrigt påhejad av sin ärelystna hustru, kandiderade och valdes till ordförande. Nu skulle partiets solkiga rykte förbättras. Efter långdragna interna stridigheter lyckades Clausen utesluta Aage H. Andersen en av rörelsens mest rabiata antisemiter. Andersen grundade då genast det ännu mer sekteristiska National Socialistisk Arbejderparti, N S A P. Splittringen fick till följd att en del av den nega tiva uppmärksamheten leddes bort från DNSAP. Trots det fick partiet under valet år 1935 bara runt 16.000 röster inte tillräckligt för en plats i Folketinget. Tre år senare, 1939, hade partiets röstsiffror fördubblats, men de 31.000 rösterna räckte inte till mer än tre mandat. Under den tyska ockupationen fick partiet fler medlemmar men stödet förblev svagt. I september 1940 kunde tidningen Jydske Tidende raljera över Frits Clausen utan att tyskarnas censur ingrep: Han ordnade en parad här i söndags med sina trupper som i de flesta fall utgjordes av krokiga och böjda bondkarlar från insolventa hem. (...) Det sägs att de tyska trupperna skrattade åt dem. Frits kan aldrig locka till sig eliten här hemma. Den 8 december 1940 blev en besvikelsens dag för de danska nazisterna. Tyskarna ockuperade landet sedan ett Sextusen nazister samlades på Hötorget i Stockholm år 1932 för att höra SNSP:s ledare Birger Furugård tala. halvår tillbaka och den här dagen gick 400 av rörelsens medlemmar ut på gatorna i Haderslev för att visa att de var starkare än polisen. De ville också visa att tiden var kommen för ett nazistiskt maktövertagande med Frits Clausen som Danmarks Führer. Ordningsmakten i Haderslev satte in hela sin styrka mot demonstrationen. Demonstranterna hade nämligen inte ansökt om tillstånd förrän en timme före aktionen, vilket innebar att den var olaglig. Dessutom bar demonstranterna spadar som vapen, vilket inte var tillåtet. 260 nazister anhölls. Spadslaget, som händelsen senare kallades, var en stor personlig besvikelse för Frits Clausen. Den tyska ockupationsmakten betraktade händelsen som ett internt danskt problem och ingrep aldrig. De danska nazisterna hade fått kalla handen av förebilderna i söder och något folkligt stöd fanns inte i sikte. Tyskarna satt stadigt vid makten i Danmark och behövde inte Frits Clausen längre. Nu var det slut. Clausen uteslöts ur partiet 1944. efscanpix 1935: Birger Furugård står på Folkans balkong på Östermalmstorg i Stockholm. Framför honom står trofasta anhängare. IBL bildarkiv Svenska nazister håller stormöte I mars 1931 rådde spända förväntningar i Stockholms finare kretsar. Veterinären Birger Furugård från Deje i Värmland hade bjudit in Hitler och rikspropagandachefen Joseph Goebbels till den svenska huvudstaden för att tala vid ett massmöte under bar himmel. Tillsammans med sina bröder Gunnar och Sigurd hade Birger Furugård i oktober föregående år bildat Svenska Natio

nalsocialistiska partiet SNSP. Ända sedan 1924 hade han gått i spetsen för ett antal liknande rörelser som alla förblev små och utan inflytande. Nu skulle det ske. Massmötet med den tyske nazistledaren och hans närmaste man skulle markera början på en ny era. Men så blev det inte. Hur Hitler reagerade på inbjudan är inte känt men polischefen i Stockholm avgjorde saken. Han var rädd att den allmänna ordningen skulle störas och vägrade att ge tillstånd till mötet. Furugård gav dock inte upp. Han fortsatte med att organisera sin nya rörelse och 1932 lyckades han samla hela 6.000 åhörare till ett massmöte på Hötorget i Stockholm. Klädd i svarta stövlar, entente koppel och armbindel med hakkors upplevde han sitt livs största stund. Inte tillsammans med Hitler utan med sig själv som huvudtalare. En av SNSP:s största konkurrenter var Nationalsocialistiska arbetarepartiet som hade medverkat till att valet i riksdagen 1936 blev en katastrof för SNSP som inte fick mer än 0.1 procent av rösterna. Som en följd av det upplöste Furugård partiet varefter Nationalsocialistiska arbetarepartiet, som 1938 bytte namn till Svensk socialistisk samling (SSS), övertog ledarrollen. Det nya partiet grundades av den färglöse Sven Olov Lindholm troligen den som kom närmast att bli en svensk Führer. Det uppnådde han genom att formellt bryta kopplingen till moderpartiet i Tyskland. Partiet bytte ut hakkorset mot vasakärven, en gammal svensk nationalromantisk symbol. I stället för nazisthälsning med sträckt arm nöjde sig partikamraterna med den lilla hälsningen där de bara höjde högra under armen. Vi är besvikna på Tyskland, sade Lindholm den 20 april 1940 efter att tyskarna ockuperat Danmark och Norge. Så sent som 1943 drömde Lindholm om en nordisk militärallians under svensk ledning. Han talade om att återskapa 1700-talets svenska storhetstid något som de flesta betraktade som helt absurt under pågående världskrig. År 1940 ställde inte SSS upp i riksdagsvalet och fem år senare var partiet upplöst. Läs mer Heléne Lööw: Nazismen i Sverige 1924-1979, Ordfront, 2009 Birgitta Almgren: Drömmen om Norden : Nazistisk infiltration 1933-1945, Carlsson Förlag, 2005 S.J. Woolf: Fascism in Europe, Routledge, 1981 Hans Olav Brevig: NS fra parti til sekt, Pax Forlag, 1979 aschehoug scanpix Vad blev det av ledarna? Efter Tysklands kapitulation 1945 kom uppgörelsen med de nordiska nazisterna. En dömdes till döden för landsförräderi, andra gick fria. NORGE Den 1 februari 1942 godkände tyskarna att Vidkun Quisling tog sig titeln ministerpresident. Efter Norges befrielse överlämnade han sig själv till polisen den 9 maj 1945. Han dömdes för landsförräderi och avrättades genom arkebusering på Akershus fästning den 24 oktober samma år. Quislings högra hand och rival Bernhard Hjort höll låg profil sedan han brutit med Nasjonal Samling år 1937 men 1941 greps han av Gestapo och skickades till Tyskland. Han frigavs dock och deltog därefter i motståndsarbetet. Han var bland annat med och HJORT utarbetade listor över skandinaviska fångar som greve Folke Bernadottes vita bussar körde ut ur Tyskland i krigets slutskede. Under efterkrigstiden blev Hjort en framträdande advokat i högsta domstolen och en framstående förespråkare för homosexuellas rättigheter. DANMARK Den f.d. nazistledaren Fritz Clausen arresterades den 5 maj 1945 och fördes till Frøslevlägret på CLAUSEN södra Jylland där han satt till sin död 1947. Rättsprocessen hann aldrig börja. Clausens rival inom partiet, Aage H. Andersen, dömdes till 8 års fängelse. Efter överklagande ökades straffet till 10 år. FURUGÅRD QUISLING Quisling dömdes för landsförräderi och avrättades. FINLAND Vihtori Kosola var ledare för den högerradikala Lappo rörelsen KOSOLA som upplöstes redan 1932. Därefter grundade Kosola IKL, Fosterländska folkrörelsen. Kosola dog en naturlig död år 1936. Efter Adolf Hitlers självmord och nazismens sammanbrott år 1945 skrev SSS-ledaren Sven Olov Lindholm att historien skrives av dem som segrar. År 1966 försvarade han sina gärningar i boken Döm ingen ohörd och gav senare ut en bok med titeln Svensk frihetskamp. Han dog år 1998 vid 95 års ålder. Lindholms rival, veterinären Birger Furugård, avled år LINDHOLM 1961, 74 år gammal. scanpix Världens Historia 4 2010 45