REGLERBARA SÄNGAR OCH FÖRFLYTTNING Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se
, 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Faktagranskning: Börje Westergren och Jan Gräshag Publikationen kan laddas ned via www.hmcsverige.se.
och förflyttning Reglerbara sjukhem/hemvårdssängar är avsedda för omvårdnad och eget bruk för personer över 12 år 1. De används i den privata bostaden och på vårdboende. Sängen har en höjdreglerbar sänglyft och sängbotten (liggyta och sängram) manövrerade med eldrift. På ramen monteras sängens gavlar och långsida eller integrerade grindar och vissa sängtillbehör. Liggytans reglerbarhet tillsammans med sängtillbehör skapar förutsättningar för användaren att så långt som möjligt vara självständig, även vid förflyttningar. Sängens reglerbarhet underlättar omvårdnadsarbetet och förebygger belastningsskador hos anhöriga och hjälparen. 1 Sängen skall inte användas av användaren under 12 år eller av användaren vars kroppsstorlek motsvarar en 12-åring eller mindre utan att en individuell dokumenterad utprovning sker av eventuella risker. Det finns även reglerbara sängar för barn upp till 12 år. 1
Sänglyft Sängbotten Sängram: gavlar, långsida, integrerade grindar 3 reglerbara sektioner: 4 sektioner liggyta Ryggstöd: skjuv och friktion uppstår när ryggstödet höjs upp och patienten glider ner i sängen! 2 bensektioner 1 fast mittsektion Madrassen: dynamisk och statisk påverkar möjligheterna till förflyttning 2,3 1,4 Högt ställd säng Låg säng (lågbyggnadssats, gavellyft) Vad är lämplig arbetshöjd (30-85 cm)? Bromsning Individuellt Centralt med/utan riktningsstyrning Tillbehör - (Grindar) Stöd/vändhandtag - Dävert/lyftbåge - Uppresningsstöd - Fotlyft - Bord, Belysning - Motoriserat draglakan - Ställningar och stöd - Larm 2
Höjdreglerbar sänglyft Sänglyften monteras mot sängbotten. Den höjer och sänker sängen steglöst så att höjden kan anpassas efter behov. Användaren höjer sängen för att lättare kunna resa sig upp från sängkanten. Tvärtom förenklar en lågt ställd säng att få med sig benen i sängen. För att minska risken för fall skador, rekommenderas att sängen ställs i det lägsta läget när användaren lämnas ensam i sängen. Hjälparen använder sängens höjdreglering för att ställa in sängen i lämplig arbetshöjd. Vad är en lämplig arbetshöjd? Ofta diskuteras vad som är en optimal arbetshöjd. Sängens höjdreglering utnyttjas bäst om den anpassas efter situationen. Exempel Sängens höjd ställs i samma höjd som den mottagande liggytan i liggande överflyttningar. Det blir lättare att vända användaren på sidan med hjälp av ett draglakan/glidlakan om sängen sänks så lågt som möjligt. När användaren ska förflyttas längre upp i säng ställs sängens höjd in beroende på hur förflyttningen ska genomföras. Med förflyttningslakan ska sängen ställas lågt. Tvärtom är en högre arbetshöjd att föredra för hjälparen som förstärker förflyttningen längre upp med sina händer och underarmar. Hjälparna arbetar på var sin sida av sängen. Sängens höjd anpassas efter den kortare hjälparens längd så att han/hon kan arbeta med avslappnade axlar. Sängens lyfthöjd och lyftområde Beroende på fabrikat och modell är sängbottens lyfthöjd från golvet ca 30 till 85 cm (exklusive madrass). Lyftområdet är vanligen 40-45 cm men finns upp 3
till 70 cm 2. Beroende på val av hjulens storlek (50-150 mm) är sängens frigång ca 6-17 cm. Är användaren orolig och vill klättra ur sängen, kan sängen levereras, eller efteråt kompletteras, med en lågbyggnadssats. Sängar med lågbyggnadssats garanterar inte alltid plats under sängen att köra in en mobil personlyft. För extra låg lyfthöjd finns sängmodeller med gavellyft 3 med underrede fritt från nedskjutande detaljer (vilket gör att det garanterat finns plats för en mobil hjullyft). Anpassning av privat säng En sänglyft kan också monteras under en säng med resårbotten. På sänglyftens ram kan stöd-/vändhandtag och uppresningsstöd monteras. När sängen anpassas med en sänglyft ska sängens ben tas bort på grund av klämrisk. En privat säng med sänglyft blir något högre (ca 50-60 cm) i sitt lägsta läge än reglerbara sängar. Det finns också elreglerade sängryggstöd för montering på privat säng. Hjulens bromsning Hjulen kan låsas centralt 4 eller individuellt med pedal på varje hjul. En säng med centralt bromsade hjul, frilägger (och låser) alla fyra hjul samtidigt. Det underlättar för hjälparen som på ett enkelt sätt kan flytta ut sängen från väggen i omvårdnadsarbetet. TIPS! Det är lättare att komma åt centralbromsen när sängen har höjts upp något. Säng med centralbroms kan ha hjul med riktningsspärr. Ett vanligt problem när sängen flyttas ut från väggen är att hjulen fastnar på sladdar som ligger på golvet (med risk att sladdarna skadas). Undersök om inte sladdarna kan fästas upp på sängens underrede med hjälp av en ledningshållare. 2 Human Care AB 3 Motorerna för sängens höjdreglering ligger i sängens huvud- och fotgavel. 4 Det är en fördel om centrallåsen sitter på från början eftersom det är omständligt att montera dit dem efteråt. 4
Sängbotten Sängbottnen består av en liggyta monterad inuti en sängram. På sängramen finns fästen för sänggavlar, integrerade grindar eller långsidor. På ramen monteras också madrasstöd, löstagbara grindar och andra tillbehör. Uppfattningen om vad som gör en säng skön att sova i är individuellt och val av säng är personligt. Tillbringar användaren mycket tid i sängen är det extra viktigt att välja en säng med reglerbar liggyta för lägesförändringar med bra komfort i liggande och sittande. Madrassen bör vara följsam så att den böjer sig efter sängens liggyta när den regleras i olika vinklar. Sängens längd Generellt bör sängen vara minst 20 cm längre än kroppslängden så att användaren kan sträcka på sig och röra sig. Vanligtvis kan sängbotten vid behov förlängas 5-10 cm i huvud- och/eller fotändan. Det innebär att sängen blir upp till 20 cm längre. Madrassen förlängs med en förlängningsbit. Sängens bredd Sängens bredd ska ge adekvat utrymme till att vända sig eller rulla över på sidan. En för smal säng innebär att användaren måste dra sig tillbaka mot sängens mitt varje gång han/hon vänder sig i sängen. Det i sin tur innebär sjuv mot kroppen, som kan undvikas med en bredare säng. Sängar som säljs i Sverige, finns i bäddmåtten 85, 90, 105, 115 och 120 cm. Reglerbar liggyta Liggytan är, beroende på fabrikat, tillverkad av fjädrande träribbor, bandstål, aluminiumplattor eller stålnätsbotten. Den är uppdelad i fyra sektioner för ryggen, sätet, låren och underben/fötter. Sätesdelen är fast medan ryggstödet och bensektionerna regleras steglöst och individuellt med elektriska motorer. Regleringen av sängens funktioner görs med sängens handkontroll. Vid strömavbrott eller motorfel kan det vara aktuellt att nödsänka liggytans sektioner. Det görs genom att låssprinten på aktuell motor tas bort. 5
Som tillbehör (på främst sjukhussängar) finns manuell snabbfällning av ryggstödet till horisontalläge (CPR 5 ). Att vinkla hela sängbotten med huvudet under horisontalplan i så kallat trendelenburgläge (dränage) är inte längre tillåtet på sjukhems/hemvårdssängar men kan finnas på äldre modeller. Sängens höjdinställningsfunktion kan och skall inte nödsänkas på grund av olycksrisk. Ryggstöd Det är viktigt att användaren ligger i sängen i förhållande till sängsektionernas vikning. Har användaren glidit ner i sängen måste han/hon först flytta sig längre upp innan ryggstödet kan användas. Vanligt är att sängens ryggstöd vid höjning 6, lyfts (uppåt/)bakåt 6-12 cm i s.k. ryggtillbakaföring 7. Det lindrar sjuveffekten (tryckbelastning) mot användarens rygg och pressen från ryggstödet. Platsen att sitta på (sätesdelen) blir större och trycket i bålen (buken) minskas. Det extra utrymmet mellan sätesdelen och ryggstödet är också en tillgång när användaren har en tjockare madrass än vanligt. Ryggstödet kan på äldre modeller av reglerbara sängar ha manuellt justerbart huvud-/nackstöd. Ett höjt nackstöd förstärker vårt rörelsemönster när vi sätter oss upp från plant ryggläge. Bensektioner Lårbenssektionens 8 främsta funktion är att hindra användaren från att glida ner i sängen när ryggstödet höjs. Det är särskilt viktigt för tryckkänsliga personer. Med höjd rygg- och lårsektion har användaren en bekväm sittställning i sängen samtidigt som hälarna avlastas från tryck. 9 5 Återupplivningsläge. 6 Ryggstödet höjs ca 0-73 grader. 7 Kallas också aktiv rygg eller dynamisk rygg 8 Lårbenssektionens kan vinklas ca 0-28. 9 Läs mer: Brug hospitalssengen i forebyggelsen av tryksår, 2005 Institut for Folksundhedsvidenskab, Köpenhamns Universitet. MPH avhandling av Greta Olsson, konsulent, Hjaelpemiddelinstitutet Danmark. 6
OBS! För att förhindra att användaren glider ner i sängen, börja med att höja lårbenssektionen innan ryggstödet höjs upp. När användaren ska lägga sig plant, sänk ryggstödet före lårbenssektionen. Som alternativ kan en stoppande tryckavlastande kudde 10 placeras under knävecket. Den avlastar samtidigt benens tryck mot madrassen. En lång positioneringskudde kan användas till att samtidigt ge stöd i sidled. Handkontroll Till handkontrollen finns ställningar/hållare att montera på sängramens högra eller vänstra sida. På handkontrollen finns symboler som visar sängens funktioner/lägen. Förutom inställning av sängens höjd, ryggstöd och bensektioner finns det en funktion som automatiskt höjer lårsektionen samtidigt eller strax före ryggstödet. Via handkontrollen sköts även individuell reglering av varje sektion i sängen så att liggytan kan ställas in efter olika behov. Exempel Höjt ryggstöd i kombination med lårbenssektionen i horisontalläge (och sänkt underbenssektion) används vid förflyttningar i/ur sängen och när användaren ska sitta framåtlutad i sängen samtidigt som hjälparen drar ner en lyftsele eller skjorta bakom ryggen. En begränsningsbygel förhindrar att ben sektionen sjunker under horisontalplanet och att användaren kommer i kläm mellan sängbotten och gaveln. Det kan vara aktuellt om användaren är orolig, sitter vid fotgaveln vid i/urstigning från sängen eller på annat sätt rör sig mycket i sängen. Höjd bensektion underlättar förflyttningen längre upp i säng. Har kudden ett örngott med glidmaterial på undersidan 11 följer den med i förflyttningen. 10 Mjukare positioneringskuddar t.ex. i trögskum är mer avlastande än hårda kuddar. 11 Exempelvis: WendyLean, Handicare AB & SatinSheet Örngott, Etac Sverige AB. Örngotten har satin på undersidan och handtag på sidorna. 7
Bensektionerna kan också ställas in i så kallad halv psoasinställning med 45 graders vinkel i höften och raka underben. Det finns också reglage för olika funktionella lägen. Till exempel gå ur sängenknapp som höjer sängens ryggdel och ställer lårsektionen i horisontalläge eller lägga sig att sova-knapp som återställer hela liggytan i horisontalläge. Knapparna med symboler har olika färger för att underlätta att välja rätt knapp. Det finns också handkontroller med bakgrundsbelysning. På en del handkontroller kan valda funktioner låsas med en speciell nyckel. Reumatikermanöverdosa är utformad för användaren som har behov av lättryckta knappar. Det finns även möjlighet att manövrera en reglerbar säng med IR-styrning eller sug- och blåsstyrning. Till vissa fabrikat av reglerbara sängar finns en låsbar vårdarstyrd panel som hängs på sängens fotgavel. Som komplement till handkontroll finns till äldre modeller av reglerbara sängar, fotpedal för höjdreglering av sängen. Fotreglerad manövrering underlättar arbetet för hjälparen som kan ge användaren stöd med båda händerna. För vissa användare är en fotreglerad manövrering en fördel då han/hon har båda händerna lediga för ett stödhandtag eller sitt gånghjälpmedel. Det finns vissa risker med fotreglerad manövrering, t.ex. att användaren inte hinner flytta undan foten i tid till följd att sängen höjs okontrollerat högt. Fotpedal finns inte som ett manövreringsalternativ i den nya standarden för sängar 12. Madrasser Det är viktigt att ändra läge ofta för att förebygga sänglägeskomplikationer som cirkulationsbesvär, trycksår, kontrakturer och benskörhet. Med en bra madrass fördelas trycket på kroppen och ger användaren vila och bra förutsättningar att vända sig och gå i/ur sängen. Om den ordinarie madrassen inte fördelar trycket tillräckligt bra resulterar det ibland i att en extra madrass (till exempel hålfibermadrass) läggs ovanpå den 12 IEC 60601-2-52. 8
ordinarie madrassen. Flera madrasser ovanpå varandra påverkar samtidigt hur väl madrassen (madrasserna) följer liggytans vikningar. OBS! Avståndet mellan grindens övre kant och den obelastade madrassen får inte understiga 22 cm. 13 Madrasserna som medföljer sjukhem/hemvårdssängen har vanligtvis ett hygienöverdrag och ibland räddningshandtag (för evakuering t.ex. vid brand). Sängram Sängramen består av huvud- och fotgavel, långsida eller integrerade grindar i trä eller metall. Sängens gavlar kan ibland lyftas av utan verktyg, utan att de integrerade grindarna behöver demonteras. Det kan vara praktiskt för hjälparen, om användaren får sitt hår tvättat i sängen, vid fotvård och i förflyttningar längre upp i säng. Gavlarnas höjd har olika för- och nackdelar. En låg huvudgavel är mindre hindrande för hjälparna än en hög gavel vid förflyttningar längre upp i säng, t.ex. med ett förflyttningslakan. En hög gavel är mindre begränsande vid val av madrass. Fotgaveln fungerar också som ett stadigt grepp när användaren ska resa sig upp (och sätta sig ner) till exempel i en förflyttning längre bak i rullstol. På sänglyften kan avståndsstöd monteras. De skyddar mot skav från sängens ram/gavlar på vägg och elkontakter. Sängtillbehör På sänggaveln (eller sargen) fästs olika grepphjälpmedel, t.ex. greppband eller repstege. Användaren tar tag i bandet och drar sig upp i sittande samtidigt som benen förs över sängkanten. En reglerbar säng som kompletteras med stöd-/vändhandtag och/eller uppresningsstöd, ökar förutsättningarna för användaren att vara aktiv vid förflyttningar. Tillbehören fästs som regel i sängens fasta tillbehörsfästen vid 13 EN 1970/A1: 2008. 9
huvud- eller fotgaveln eller på ramen som omsluter liggytan. Det finns också flyttbara tillbehörsfästen. OBS! Sängtillbehören testas tillsammans med sängen och ska inte användas på sängar av annat fabrikat, om inte annat sägs av leverantören. Sänggrind Grinden är en säkerhet mot att oavsiktligt glida ur/av sängen. Risken att glida ur sängen ökar med friktionsreducerande material i sängen. Används förflyttningslakan eller liknande för vändning i säng, rekommenderas en grind eller stöd/vändhandtag på den mottagande sidan. Om en sänggrind ska användas av personer som är förvirrade eller oroliga skall en riskanalys göras för att identifiera onormala risker på grund av användarens tillstånd/beteende. Till integrerade grindar finns grindlås. Enligt gällande EU-standard ska sängens grindar täcka minst 2/3 av sängsidans längd. Gavlarnas höjd bestämmer grindarnas höjd. Avståndet mellan grindens övre kant och den obelastade madrassen får inte understiga 22 cm. 14 Används en extra tjock madrass kan grinden kompletteras med en grindförhöjning. Grindarna är löstagbara eller integrerade i sängens gavlar. De löstagbara grindarna (i metall) är fällbara. För att förhindra klämrisk ska avståndet mellan grindens fasta och liggytans rörliga del vara minst 25 mm. Avståndet mellan användaren och hjälparen ökar med grindar, liksom avståndet till användarens rullstol. Grinden kan också besvära hjälparen som avlastar sin arbetsställning genom att sätta upp ett knä i sängen. Grindskydd Till grindarna finns speciella grindskydd, med eller utan genomsyn. Det är ett vanligt tillbehör. Grindskydd förhindrar användaren från att oavsiktligt få ut armar/ben mellan grindarnas ribbor. Grindskydden är ibland i vägen för grindens mekanik, vilket alltså måste tas hänsyn till vid användning av sängens mekaniska funktioner. 14 EN 1970/A1: 2008. 10
Stöd-/vändhandtag (korta grindar) Stöd-/vändhandtag underlättar för användaren när han/hon ska vända sig i sängen, sätta sig upp i sängen, på sängkanten eller resa sig upp från sängen. De ger också en markering var det är lämpligt att sätta sig ner intill handtagen för att komma på rätt ställe i sängen. Många gånger kan ett stöd-/vändhandtag i lämplig längd ge motsvarande säkerhet som en grind. Lätt avtagbara stödhandtag i stället för integrerade grindar, minskar avståndet mellan hjälpare och användaren samt avståndet mellan sängen och det mottagande underlaget i liggande överflyttningar. Stöd-/vändhandtag finns i olika design och längder (30-95 cm) och höjd (25-40 cm). För att förhindra oavsiktlig inklämning av huvudet, är placeringen av stödhandtagen på sängens långsida reglerade i den nya sängstandarden. 15 Svängbart stöd-/urstigningshandtag Kan användas ensamt eller i par. När användaren ska resa sig upp från sängkanten vrids handtagets övre hälft tillfälligt ut från sängen. Handtagen är låga för att inte vara i vägen när användaren svänger benen över sängkanten. Uppresningsstöd Uppresningsstöd underlättar för användaren att komma upp från liggande till sittande och vid förflyttningar i/ur sängen. Sängtillbehör De finns i fast eller (teleskopisk) ställbar längd. Uppresningsstöd monterat vid huvudgaveln kan fällas upp när det inte används. Lyftbåge Kallas också dävert. Lyftbågen används framförallt när användaren flyttar sig längre upp i sängen eller ändrar sin liggställning. Användaren greppar om grepptriangeln och 15 Avståndet mellan stödhandtag/vändhandtag/gavel eller mellan Stöd/vändhandtag skall vara mindre än 40 mm eller större än 320 mm för att helt uppfylla standarden. 11
avlastar kroppen från underlaget till hjälp för hjläparen som placerar en lyftsele bakom ryggen eller vid på- och avklädning. Bandet mellan grepptriangel och lyftbågen ska kunna höjdjusteras och fästanordning ska kunna regleras bakåt. Vissa lyftbågar kan svängas i sidled för att vara ur vägen t.ex. vid förflyttning med personlyft. Det finns även fristående lyftbågar. Övriga tillbehör Fotlyft Att lyfta upp fötterna i sängen är för många äldre ett svårt moment, särskilt om användaren har nedsatt kraft i höftmuskulaturen eller om benen är svullna. Det är också ett tungt moment för dem som hjälper användaren. Fotlyften lyfter benen ifrån golvet till sängen med en elmanövrerad lyftarm. 16 TIPS! En förhöjningsplatta bredvid sängen lyfter upp benen när sängen sänks. På så sätt kan fötter och ben lättare föras in i sängen. Motoriserat draglakan Ett motoriserat draglakan, är en separat fungerande enhet som monteras på den reglerbara sängens långsidor. Under draglakanet spänns ett glidlakan runt sängens madrass. Lakanet som användaren ligger på är virat runt två motordrivna rullar (vals) som drar draglakanet med en jämn rörelse åt ena det eller andra hållet och vänder användaren över på sidan. Rullarna tjänar också som sidostöd i uppfällt läge. Eftersom draglakanet successivt drar användaren i sidled, ligger användaren mitt i sängen efter vändningen och hjälparna behöver inte flytta honom/henne manuellt från sängkanten. I och med att lakanet sköter vändningen och efterföljande förflyttning utan beröring från hjälparna, är det ett alternativ till mycket smärtkänsliga användaren. Draglakanet används också till extremt tunga användare, gravt dementa användare och/eller i palliativ vård. 16 Qurir, Comfort System Scandinavia AB. 12
Vändningen regleras med en manöverdosa. Övriga funktioner på sängen som sänglyft, ryggstöd och lår-/fotdel störs inte av det motoriserade draglakanet utan kan användas som vanligt. Hjälpmedlet väger 46 kilo och finns i två olika utföranden med max användarvikt på 200 respektive 400 kilo. OBS! Max användarvikt på tillbehör är beroende av sängens tillåtna maxvikt (SWL). Bord För dem som vistas mycket i sängen är ett sängbord på hjul praktiskt som avlastningsyta. Alla sängleverantörer har sängbord i olika design och utföranden. I något fabrikat finns också sidobord att fästa på sängens grind och matbordsbricka som läggs över sänggrindarna. Belysning Belysning under sängen. Sänglampa att fästa på huvudgaveln. Ställningar och stöd Droppställning. Filtstöd. Larm Sänglarm anpassas efter behovet eller till aktuellt larm i byggnaden. Finns även med hjärtfrekvens-/epileptikerfunktion. Övriga fakta om reglerbara sängar delas in i fem funktionsklasser beroende på var de är avsedda att användas. Intensivvård (5), sjukhus (4), sjukhem (3), hemvård (2) och ambulerande vård (1). som förskrivs till boenden är sängar i funktionsklass 3 och 2. De är avsedda för normal inomhusmiljö med temperatur i intervallet + 10 till + 40 grader. 13
Maxvikt och maxlast (SWL) Max användarvikt är som standard 135-200 kilo, men finns med högre maxvikt upp till 350 kilo. Det finns även specialsängar med maxvikt på 450 kilo. Maxlast (SWL 17 ) är vad sängen är tillåten att lyfta, inklusive tillbehörens vikt (madrass, lyftbåge, grind och gavlar med en genomsnittlig vikt på 35 kg). Provning Sängen ska vara provad enligt gällande standard 18 och CE-märkt enligt direktiv 93/42/EEG om medicintekniska produkter. 1 april 2013 trädde en ny uppdaterad världsstandard i kraft. 19 I den nya standarden ställs krav kopplat till den funktionsklass sängen har. De viktigaste förändringarna från tidigare gällande standard är att tillverkaren ska märka sängen med både maxanvändarvikt och SWL. Den nya standarden ställer också högre krav på stabilitet, grindar och hur stora de öppna hålen i sängbotten får vara. Sängen ska också uppfylla gällande krav kring elektromagnetiska störningar. Underhåll och kontroll Service och underhåll får bara göras av kunnig/utbildad person. 20 Vid normal daglig drift bör service enligt serviceschema ske efter två års användning därefter vartannat år. Vid besiktning av vårdsäng/sänglyft ska besiktningsoch/eller provningsanvisningar från tillverkaren/leverantören för den specifika sängen användas i första hand. Ett vanligt fel vid besiktningarna är en trasig lårbenssektion som gått sönder, kanske på grund av att anhöriga sitter på sängkanten. En anhörigpall med stödben att hänga på sänggaveln skulle avhjälpa det problemet. 17 Safe working load. 18 IEC/FDIS 60601-2-52. 19 IEC 60601-2-52. 20 Utbildningar i besiktning av personlyftar och vårdsängar arrangeras årligen av HjälpmedelCenter Göteborg, se www.hmcgoteborg.se. 14
Vid rekonditionering av sängen bör service enligt serviceschemat utföras. Leverantörerna rekommenderar att motorerna kontrolleras en gång per år avseende mekaniskt tillstånd. Även vad gäller rengöring ska leverantörernas anvisningar följas. Transport/demontering Sänglyft och sängbotten kan ofta delas (demonteras) utan verktyg. Andra sängmodeller kan fällas ihop för förvaring och transport. Att på ett enkelt sätt kunna montera och demontera sängen underlättar transport och lagring till exempel på en transportvagn. På sängens ram finns ibland justerbart körhandtag för transport av sängen inom en byggnad. 15
REGLERBARA SÄNGAR OCH FÖRFLYTTNING Reglerbara sjukhem/hemvårdssängar är avsedda för omvårdnad och eget bruk för personer över 12 år. De används i den privata bostaden och på vårdboende. Sängen har en höjdreglerbar sänglyft och sängbotten (liggyta och sängram) manövrerade med eldrift. På ramen monteras sängens gavlar och långsida eller integrerade grindar och vissa sängtillbehör. Liggytans reglerbarhet tillsammans med sängtillbehör skapar förutsättningar för användaren att så långt som möjligt vara självständig. Sängens reglerbarhet underlättar omvårdnadsarbetet och förebygger belastningsskador hos anhöriga och hjälparen. är ett nationellt kunskapscentrum inom området förflyttningskunskap som startade 1995. Vi är experter på området och sprider vår kunskap genom utbildningar och skrifter. Våra utbildningar ger dig som arbetsterapeut, sjukgymnast och fysioterapeut redskap så att du kan handleda eller utbilda omvårdnadspersonal i förflyttning. Du som arbetar som hjälpmedelskonsulent får genom våra kurser den kunskap du behöver för att kunna utföra ditt arbete på ett kvalitativt sätt. Vi utbildar även hjälpmedelstekniker, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och rehabpersonal inom många olika aspekter av området förflyttning. Alla kursledare i förflyttningskunskap på Hjälpmedel- Center Göteborg är legitimerade sjukgymnaster och arbetsterapeuter med lång erfarenhet av kliniskt arbete. Legitimationen står som garanti för att vårt arbete uppfyller de krav som Hälso- och sjukvårdslagen ställer. På vissa kurser samarbetar vi med kursledare som specialiserat sig inom andra områden, t.ex.smärtsjuksköterska, pedagog, utredare på läkemedelsverket och hjälpmedelstekniker. I våra skrifter sammanfattar expertisen sina kunskaper inom olika aspekter av förflyttning. Esperantoplatsen 5 411 19 Göteborg lina@hmcsverige.se kicki@hmcsverige.se www.hmcsverige.se