Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet

GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping SORTER OCH ODLINGSTEKNIK VÄXTSKYDD Växtskydd Försöksplanerna har samordnats mellan de olika försöksområdena i Mellansverige. I några fall har planerna även samordnats med Sydsverige så att det har blivit rikstäckande planer. Det fi nns också någon försöksplan som avser en mer begränsad frågeställning och i detta fall har försöken endast funnits i ett eller två områden. Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet stråsädesgrödor, samt i oljeväxter och åkerbönor. De flesta försöken har avsett sprutning i fält, men det fanns även försök med utsädesbetning. Förhoppningen är att resultaten ska vara till nytta för såväl rådgivning och handel som för enskilda lantbrukare i det mellansvenska odlingsområdet. Utöver basfinansieringen (SLF, Hushållningssällskapen och handeln) har BASF, Bayer CropScience, Du Pont, Mabeno, Nordisk Alkali (NA) och Syngenta samt Jordbruksverket och Svensk Raps bidragit till finansieringen av årets växtskyddsförsök. Lönsamhetsberäkningar har gjorts i flera serier. Använda priser och kostnader finns redovisade längst fram i försöksboken. Ett stort tack riktas till alla som har medverkat och gjort det möjligt att genomföra försöksserierna! SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 143

GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping Svampbekämpning i höstvete, en behandling L15-1010 Den regniga sommaren resulterade i höga merskördar av behandling mot svartpricksjuka. I fl era försök gav behandling merskördar upp mot två ton. Enkelbehandling har hävdat sig bra ekonomiskt trots högt sjukdomstryck. Förhöjd dos har gett ökad merskörd i samtliga försök och i genomsnitt bättre ekonomi. Syftet med försöksserien L15-1010 var att undersöka merskörd och effekt mot svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka av olika preparat, doser och behandlingstidpunkter. Främst undersöktes olika engångsbehandlingar men även ett par dubbelbehandlingar testades. Serien har funnits i flera år, men med varierande upplägg. Under året blev sex försök utlagda på olika håll i Mellansverige. FÖRSÖKSPLAN De flesta bekämpningarna gjordes vid begynnande axgång (DC 4-51) eller vid axgång (DC 55-59). Dessutom testades två behandlingar, en vid stråskjutning (DC 3-39) som följdes av en vid axgång (DC 55-59). Förutom merskörd och svampeffekt redovisas även det ekonomiska nettot av behandlingarna. Ledet med anpassad behandling sprutades med Proline 0,6 l/ha + Comet 0,3 l/ha i FiV-området och i övriga försök med Proline 0,5 l/ha + Comet 0,3 l/ha. Behandlingen gjordes vid axgång (DC 55-59). Försöken styrdes mot fält med stor risk för svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. För att renodla effekten mot dessa båda sjukdomar bekämpades hela försöken tidigt (DC 30-31) mot eventuell gulrost och mjöldagg (Flexity 0,25 l/ha och Forbel 0,4 l/ha). I planen ingick två preparat som inte är godkända i Sverige, nämligen Aviator Xpro och Comet Pro. Aviator Xpro är en blandning av den nya SDHI-fungiciden bixafen (5 g/l) och protiokonazol (150 g/l) som finns i Proline (250 g/l). Comet Pro är en ny formulering av Comet och innehåller 200 g pyraklostrobin/l, jämfört med 250 g/l i Comet. RESULTAT Den regniga sommaren resulterade i starka angrepp av svartpricksjuka i hela Mellansverige. I försöken fanns det starka angrepp i fem av sex försök. I ett försök dominerade brunfläcksjuka, även om det också där fanns svartpricksjuka. Vetets bladfläcksjuka fanns endast i ett försök och angreppet var relativt svagt. Flertalet försök gav stora merskördar och i kombination med höga vetepriser blev lönsamheten god för växtskyddsbehandlingar. Grundskörden var hög i flera försök och efter behandling nådde skörden upp till ca 10 ton på några platser. Det enskilt bästa preparatet är det oregistrerade Aviator Xpro. Blandningarna av Proline och Bumper, liksom mellan Proline och Comet Pro, har också hävdat sig väl. Däremot har enbart Armure, liksom Proline i låg dos tillsammans med Armure eller Sportak, haft svårt att hävda sig. En förhöjd dos av Proline gav en större merskörd jämfört med normaldosen och även ett högre netto. Dubbelbehandling har gett den bästa svampeffekten, särskilt jämfört med behandling vid begynnande axgång. Däremot är skillnaden i merskörd inte så stor som man skulle kunnat förvänta sig med hänsyn till de starka angreppen i flertalet försök. 144 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Tabell 1. Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete 2012. Resultat från enskilda försök i FiV, Svea och ÖSF. L15-1010 Skörd (kg/ha) Behandling Dos kg,l/ha DC N. Härene Lidköping Olofstorp Lidköping Mycklinge Västerås Sörby Västerås Helleberga Borensberg Nybble Vintrosa**) Beställare Obehandlat 350 8 40 190 40 9 250 5 920 Region Armure 0,4 4-51 + 1 040 + 800 + 450 + 880 + 230 + 50 Syngenta Aviator Xpro 0,5 4-51 + 1 660 + 1 40 + 620 + 1 00 + 320 + 690 Bayer Proline 0,4 4-51 + 1 40 + 1 500 + 250 + 960 + 530 + 330 Region/VSC Proline + Armure 0,2 + 0,2 4-51 + 1 530 + 1 200 + 110 + 900 + 210 + 1620 Region/VSC Proline + Sportak 0,2 + 0,5 4-51 + 1 0 + 1 430 + 140 + 1 10 + 20 + 100 Region/VSC Proline + Comet Pro 0,4 + 0,3 4-51 + 1 910 + 1 480 + 650 + 1 60 + 540 + 910 Region/VSC Aviator Xpro 0,5 55-59 + 1 900 + 1 660 + 980 + 1 360 + 20 + 1330 Bayer Proline + Bumper 0,4 + 0,25 55-59 + 1 940 + 1 640 +1 090 + 1 40 + 610 + 1900 Mabeno Proline + Comet Pro 0,4 + 0,3 55-59 + 2 000 + 1 20 + 800 + 1 410 + 160 + 1 000 Region/VSC Proline + Comet Pro 0,6 + 0,3 55-59 + 2 140 + 1 50 + 1 110 + 1 60 + 640 + 1 590 Bayer Proline + Comet Pro & Armure Sportak + Jenton & Proline + Comet Pro 0,4 + 0,3 0,4 0,5 + 0,5 0,6 + 0,3 3-39 55-59 3-39 55-59 + 1 550 + 1 400 + 1 040 + 2 120 + 640 + 1 320 Region/VSC + 2 350 + 1 50 + 1 30 + 2 250 + 690 + 2 10 BASF Anp. bekämpning + 2120 + 1 80 + 300 + 1 580 + 20 + 1 660 Region/VSC LSD 400 360 820 630 410 850 Förfrukt vete höstraps vete vete vete vete Sort Harnesk Harnesk Olivin Olivin Opus Olivin Angrepp blad 2 vid DC 5-83 i obeh. 63% 30% 26% 55% 18%*) 20% Område FiV FiV Svea Svea ÖSF ÖSF Län R R U U E T *) Brunfläcksjuka dominerade men det fanns även svartpricksjuka. **) Ojämnt försök på grund av liggsäd och som inte ingår i skördesammanställningen. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 145

Tabell 2. Merskörd och ekonomiskt utfall av bekämpning mot svartpricksjuka i höstvete 2012, samt bekämpningseffekt. L15-1010 Skörd (kg/ha) och ekonomiskt netto (kr/ha) Behandling Dos kg,l/ha DC Kg/ha 5 försök*) 1:84 5 försök*) Bek.effekt 5 försök**) Obehandlat 8 000 14 20 Armure 0,4 4-51 + 680 + 420 51 Aviator Xpro 0,5 4-51 + 1 080 64 Proline 0,4 4-51 + 990 + 1 050 53 Proline + Armure 0,2 + 0,2 4-51 + 60 + 560 45 Proline + Sportak 0,2 + 0,5 4-51 + 950 + 0 61 Proline + Comet Pro 0,4 + 0,3 4-51 + 1 250 + 1 340 0 Aviator Xpro 0,5 55-59 + 1 230 65 Proline + Bumper 0,4 + 0,25 55-59 + 1 350 + 1 590 63 Proline + Comet Pro 0,4 + 0,3 55-59 + 1 130 + 1 00 0 Proline + Comet Pro 0,6 + 0,3 55-59 + 1 440 + 1 520 4 Proline + Comet Pro & Armure Sportak + Jenton & Proline + Comet Pro 0,4 + 0,3 0,4 0,5 + 0,5 0,6 + 0,3 3-39 55-59 3-39 55-59 + 1 350 + 1 220 86 + 1 680 + 1 410 8 Anp. bekämpning + 1 230 + 1 130 1 LSD 360 610 Angr. blad 2 i obeh. DC 5-83 39 % *) I sammanställningen ingår följande försök: FiV: N Härene och Olofstorp, Svea: Mycklinge och Sörby, ÖSF: Helleberga. **) I sammanställningen ingår följande försök: FIV: N Härene och Olofstorp, Svea: Mycklinge och Sörby, ÖSF: Nybble. 146 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 14

CECILIA LERENIUS, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Svampbekämpning i höstvete, två behandlingar L9-1050 Mycket regn och känsliga sorter har gett höga merskördar vid behandling mot svartpricksjuka. Merskördarna blev upp till två ton för en dubbelbehandling. Dubbelbehandlingar har gett bättre effekt mot svartpricksjuka än en enda behandling. Enkelbehandlingar har hävdat sig bra ekonomiskt trots det höga sjukdomstrycket. I denna försöksserie undersöktes effekten av två behandlingar på svartpricksjuka, Septoria Tritici, i höstvete. Serien hette tidigare L15-1050 och har funnits i flera år men preparat och doser justeras årligen. I år lades två försök ut i Mellansverige och tre i Skåne där vetet oftare behandlas två gånger mot svartpricksjuka. Ett av försöken i Skåne redovisas inte eftersom det angreps av främst gulrost. FÖRSÖKSPLAN Syftet med planen är att undersöka preparatets, dosens och tidpunktens betydelse för bekämpning av svartpricksjuka. I planen ingår främst dubbelbehandlingar i sen stråskjutning (DC 3-39) samt i axgång (DC 55-59). Det fanns även en enkelbehandling i begynnande axgång (DC 4-51) och ett led där behandlingen bestämdes efter sjukdomstrycket under säsongen. Försöken lades ut i sorter som är känsliga för svartpricksjuka, i Mellansverige Loyal och Harnesk. För att renodla effekten mot svartpricksjuka bekämpades hela försöket tidigt (DC 30-31) mot eventuell mjöldagg och gulrost (Flexity 0,25 l/ha och Forbel 0,4 l/ha). I planen fanns två preparat som inte är godkända i Sverige, Aviator Xpro och Comet Pro. Aviator Xpro är en blandning av den nya SDHI-fungiciden bixafen (5 g/l) och protiokonazol (150 g/l) som finns i Proline (250 g/l). Comet Pro är en ny formulering av Comet och innehåller 200 g pyraklostrobin/l jämfört med 250 g/l i Comet. Vid ekonomiberäkningarna har använts Comet-priset justerat för lägre innehåll av aktiv substans. RESULTAT Stora regnmängder och många regndagar i juni och juli medförde att svartpricksjuka utvecklades kraftigt i både västra och östra Sverige. Båda försöken gav stora merskördar, se tabell 1, och med de höga vetepriserna blev lönsamheten mycket god för växtskyddsbehandlingar. Grundskörden var hög i båda försöken, över 8 ton, och med bekämpning blev skörden 10 ton. I Skåne var däremot angreppen ganska små och merskördarna blev måttliga. Ingen av behandlingarna i Skåneförsöken var lönsam. Angreppen var mycket stora i försöken i Mellansverige. Dubbelbehandlingarna har gett större merskördar än en enkelbehandling och vid så stort sjukdomstryck i en känslig sort kan två behandlingar vara motiverade. Det är dock inte statistiskt säkert att dubbelbehandlingarna har lönat sig mer än enkelbehandlingarna i dessa försök. Effekten mot svartpricksjuka har blivit bättre vid två behandlingar än med en enda behandling. Såväl delade behandlingar med enbart Proline som med tillskott av olika preparat som Bumper, Sportak eller Comet Pro vid ett av tillfällena, har gett bra effekt och hög merskörd. Det finns knappast några säkra skillnader mellan de olika alternativen. Även den nya fungiciden Aviator Pro har gett bra effekt och hög merskörd. Användning av Armure vid den senare tidpunkten har gett samma effekt som Proline men en tendens till lägre merskörd. 148 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Tabell 1. Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete, två behandlingar. ÖSF, FiV och Skåne, L9-1050, 2012 DC Skörd och merskörd, kg/ha Skörd kg/ha Svartpricksj DC-9 bl 2 Åbylund, Linköping Sunnersberg, Lidköping Skåne Effekt % Bek.netto** kr/ha 1, kr/kg Bek.netto** kr/ha 1,84 kr/kg Mellansverige 2 försök 4- Skörd Skörd Medel Beställare Behandling 3-39 51*** 55-59 kg/ha kg/ha 2 försök Obehandlat 8 600 15 210 8 360 15 390 11 340 Region Proline+Comet Pro 0,4+0,3 +880 +1 180 +1 260 +1 690 +320 4 Reg/VSC Aviator Xpro och Proline 0,5 0,4 +1 240 +1 850 +490 83 Bayer Proline och Amure 0,4 0,4 +930 +850 +1 400 +1 550 +510 6 Syngenta Proline och Proline 0,4 0,4 +1 160 +1 230 +1 60 +1 980 +430 5 Reg/VSC Proline+Comet Pro och Armure 0,4+0,3 0,4 +930 +810 +1 600 +1 880 +300 68 Reg/VSC Proline+Comet Pro och Proline 0,6+0,3 0,4 +1 120 +950 +1 80 +1 940 +40 81 Bayer Proline+Comet Pro och Proline 0,4+0,3 0,6 +1 290 +1 290 +1 90 +2 40 +490 85 Bayer Proline+Sportak och Proline 0,2+0,5 0,4 +1 280 +1 40 +1 880 +2 590 +400 8 Reg/VSC Proline+Sportak och Proline 0,4+0,5 0,4 +1 360 +1 530 +1 810 +2 060 +480 8 Reg/VSC Proline+Sportak+Comet Pro och Proline 0,4+0,5 +0,3 0,4 +1 280 +1 360 +1 940 +2 540 +290 5 Reg/VSC Stereo och Bumper+Proline 1,0 0,25+0,4 +960 +850 +1 660 +1 90 +530 3 Mabeno Bumper+Proline och Bumper+Proline 0,25+0,2 0,25+0,4 +1 390 +1 640 +1 950 +2 640 +550 8 Mabeno Sport+Prol+Comet Pro och Prol+Comet Pro 0,5+0,3 +0,3 0,4+0,3 +1 10 +1 090 +1 920 +2 340 +40 86 BASF Anpassat led* +850 +910 +1 640 +2210 +180 62 Reg/VSC LSD 360 10 250 60 210 Förfrukt oljelin h-vete Sort Loyal Harnesk Hereford/ Loyal Angrepp av svartpricksjuka blad 40 % 50 % 44 % 2 DC -9 i obehandlade led Område ÖSF FiV Skåne Län/Antal försök E R 2 2 *) Anpassat led: Åbylund = Proline 0,5 + Comet 0,3, DC 55; Sunnersberg = Proline 0,6 + Comet 0,3, DC 5 ; Skåne= Armure 0,4+Comet Pro 0,3 DC, DC 4/49 (l/ha). **) Vetepris 1,kr/kg (etanol) korrigerat med 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt och 1 kr/dt per procentenhet avvikande stärkelsehalt eller 1,84 kr/kg (kvarn) korrigerat med 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt och 10 kr/dt per procentenhet avvikande proteinhalt. Körkostnad 150 kr/behandling. Körskada 0,3-1,0 % beroende på tidpunkt och gröda. Armure 568 kr/l, Bumper 250 kr/l, Comet 409 kr/l, Proline 54 kr/l, Sportak 265 kr/l, Stereo 149 kr/l. ***) Tidpunkten Åbylund = DC 55-59. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 149

GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping Effekt och förändring hos fungicider i höstvete L15-1040 Blandningen av Proline och Sportak har tillsammans med de båda oregistrerade preparaten Aviator Xpro och Bell gett bäst svampeffekt. Högst merskörd gav Aviator Xpro och blandningen av Proline och Sportak. I försöksserien L15-1040 jämfördes merskörd och effekt mot svartpricksjuka av olika preparat och preparatblandningar. Syftet är också att se om det finns några långsiktiga effektförändringar hos preparaten. Försöksserien har funnits i flera år men med varierande utseende. Under året fanns 3 försök i Mellansverige. Även i Sydsverige fanns liknande försök men med två behandlingar. FÖRSÖKSPLAN I försöksplanen testades fem olika preparat, samt tre olika preparatblandningar. I den mellansvenska serien gjordes en behandling med halv högsta etikettdos vid begynnande axgång. I den sydsvenska serien behandlades vid stråskjutning och axgång med halv högsta etikettdos. Förutom marknadsförda preparat fanns även de båda oregistrerade preparaten Aviator Xpro och Bell. Det fanns ett försök i vardera FiV, Svea och ÖSF. Även i den skånska serien fanns tre försök. RESULTAT Blandningen av Proline och Sportak har gett en högre effekt jämfört med ren Proline. Däremot har enbart Sportak måttlig effekt mot svartpricksjuka, vilket stämmer väl med tidigare erfarenheter. I årets försök i Syd- och Mellansverige tycks effekten av enbart Proline eller Armure vara svagare än tidigare år. I Mellansverige är det framför allt ett försök utanför Västerås som drar ner Prolines effekt. Effekten i de båda andra mellansvenska försöken blev ca 5 % vilket är i nivå med tidigare år. I de sydsvenska försöken har Proline med efterföljande Armurebehandling gett högre effekt än två behandlingar med Proline. Aviator Xpro 0,625 Proline + Sportak 0,4 + 0,5 Bell 0,5 Proline + Sportak 0,2 + 0,5 Armure 0,4 Proline + Armure 0,2 + 0,2 Sportak 0,5 Proline 0,4 0 10 20 30 40 50 60 0 80 90 Figur 1. Eff ekt (%) av olika preparat mot svartpricksjuka i höstvete. 3 försök i Mellansverige 2012. L15-1040. Angrepp i obehandlat led: 26 % på blad 2. 150 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Aviator Xpro och Bell är de enskilda preparat som gett bäst effekt mot svartpricksjuka. Aviator Xpro är en blandning av den nya SDHI-fungiciden bixafen (5 g/l) och triazolen protiokonazol (150 g/l). Även Bell innehåller en SDHI-fungicid (boscalid) och en triazol (epoxykonazol). SDHIfungiciderna är intressanta för svampbekämpning i stråsäd eftersom det är en ny kemisk grupp med ett annat verkningssätt än de som finns på den svenska marknaden. Detta är positivt ur resistenssynpunkt. Dessutom är effekten mycket bra vilket ofta återspeglar sig i höga merskördar. Skördesiffrorna stämmer väl överens med graderingssiffrorna. Högst merskörd gav Aviator Xpro, blandningen av Proline och Sportak samt Bell. Proline tycks ha gett bättre merskörd än vad effektsiffrorna indikerar. Detta gäller också försöket utanför Västerås. Även i de skånska försöken har Aviator Xpro gett den högsta merskörden. Aviator Xpro 0,625 & 0,625 Proline + Armure 0,4 & 0,4 Bell 0,5 & 0,5 Proline + Sportak & Proline 0,4 + 0,5 & 0,4 Proline + Sportak & Proline 0,2 + 0,5 & 0,4 Armure 0,4 & 0,4 Proline 0,4 & 0,4 Sportak 0,5 & 0,5 0 10 20 30 40 50 60 0 80 90 Figur 2. Eff ekt (%) av olika preparat mot svartpricksjuka i höstvete. 3 försök i Skåne 2012. L15-1011. Angrepp i obehandlat led: 14 % på blad 2. Tabell 1. Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete vid begynnande axgång (DC 4-51) i Mellansverige 2012, L15-1040 Skörd, kg/ha Behandling Dos kg,l/ha Bjertorp, Kvänum Kusta gård, Västerås Boberg, Fornåsa Medeltal Beställare Obehandlat 380 5 530 10 240 20 Region Armure 0,4 + 440 + 830 + 0 + 450 Syngenta Aviator Xpro 0,625 + 680 + 1 180 + 60 + 80 Bayer Bell 0,5 + 50 + 980 + 120 + 620 Region/VSC Proline 0,4 + 580 + 910 + 90 + 520 Bayer Sportak 0,5 + 440 + 420 + 30 + 300 Region/VSC Proline + Armure 0,2+0,2 + 460 + 0-240 + 330 Region/VSC Proline + Sportak 0,2 + 0,5 + 650 + 800 + 250 + 50 Region/VSC Proline + Sportak 0,4 + 0,5 + 830 + 1 100 + 30 + 0 Region/VSC LSD 380 190 n.s. 310 Förfrukt havre höstvete höstvete Sort Loyal Olivin Harnesk Angrepp blad 2 vid DC -83 i obeh. 20% 29% 29% Område FiV Svea ÖSF Län R U E SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 151

ANDERS ARVIDSSON, Jordbruksverkets Växtskyddscentral, Linköping Referensförsök i höstvete L15-1041 Riklig nederbörd gav högt infektionstryck av främst svartpricksjuka. Proline och en strobilurin vid begynnande axgång gav i medeltal drygt 1000 kg/ha. Engångsbehandlingar vid axgång hävdar sig bra i Mellansverige. Syftet med referensförsöken L15-1041 är att belysa lönsamheten av olika bekämpningar, även hänsyn tas till eventuell kvalitetspåverkan av behandlingen. FÖRSÖKSPLAN Ledet med Proline i blandning med en strobilurin (Comet) i begynnande axgång, speglar den mest vanliga bekämpningen i praktiken. Detta led kan jämföras med behandlingar i sen stråskjutning samt även med en dubbelbehandling. Under 2012 har ett anpassat led ingått där möjlighet att göra en behovsanpassad bekämpning eller att användas om någon speciell frågeställning dök upp på försöksplatsen. Totalt fanns det åtta referensförsök. På grund av dåliga skördeförhållanden med liggsäd och dålig bärighet gick ett försök utanför Lidköping inte att skörda. Ett annat försök i Enköping som skördades men visade på mycket små skillnader mellan leden samt saknade signifikans redovisas men ingår inte i sammanställningen. HÖGA MERSKÖRDAR I HELA MELLANSVERIGE Den rikliga nederbörden under sommaren gynnade bladfläcksvamparna. Svartpricksjuka var den dominerande sjukdomen i samtliga försök utom försöket i Enköping där vetets bladfläcksjuka dominerade. Den svala väderleken i kombination med nederbörd gav en utdragen mognadsprocess vilket bidrog till att merskördarna för svampbekämpningarna överlag blev höga. Som mest gav en delad behandling i ett försök vid Örsundsbro i Uppland 2 240 kg i merskörd. Gulrost som lokalt gav stora skördeförluster fanns endast i mindre omfattning i försöket på Vreta Kloster i Östergötland. Nederbörden var riklig i hela området vilket gör att förhållandena var likartade för samtliga försök. Överlag var försöken av mycket god kvalité, jämna och med höga grundskördar, 930 kg/ha i genomsnitt i obehandlat led. Signifikanta merskördar erhölls i de sena behandlingarna på samtliga platser, se tabell 1. De tidigare behandlingarna gav sämre resultat främst i försöken på Vreta Kloster och Örebro. Högst merskördar noterades i försöken i Eskilstuna och Örsundsbro, där merskördarna för axgångsbehandlingen gav 1 400-2 240 kg. Det som kan betraktas som en standardbehandling är ledet med engångsbehandling i begynnande axgång med 0,4 Proline + 0,25 Comet. Det ledet gav knappt 300 kg högre skörd än när motsvarande behandling gjordes vid DC 3. Dubbelbehandlingen med Proline + Comet i DC 3 och Armure vid begynnande axgång gav ytterligare 160 kg i merskörd men det ekonomiska nettot är jämförbart då kostnaderna stiger, se tabell 2. I det anpassade ledet gjordes bedömningen att infektionstrycket var större än normalt vilket motiverade en höjning av Proline-dosen till 0,5 och i vissa fall Comet-dosen till 0,3. Behandlingen gjordes också vid ett något senare tillfälle DC 55-59. Överlag är det ledet som har både högst merskörd 1 210 kg/ha och högst ekonomiskt netto 1 490 kr/ha. Bekämpningsekonomin har beräknats på ett vetepris på 1,84 kr/kg. 152 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Tabell 1. Bekämpning av svampsjukdomar i höstvete 2012, L15-1041 Skörd, kg/ha Behandling Dos kg,l/ha DC Nolebo Lundsbrunn Klosterg. Vreta Kloster Törsjö Örebro Lövhulta Eskilstuna Brunnby Västerås St. Bärby Örsundsbro Hacksta Enköping Obehandlat 810 10 220 440 250 6 950 910 9 00 Proline + Comet 0,4+0,25 3-39 + 660-40 + 250 + 1 220 + 920 + 1 530 + 80 Proline + Comet 0,4+0,25 4-49 + 0 + 630 + 0 + 1 400 + 90 + 1 630 + 100 Proline + Comet och Armure 0,4+0,25 och 0,4 3-39 55-59 + 910 + 540 + 860 + 1 50 + 840 + 2 240 + 90 Anpassat led* + 1 020 + 560 + 840 + 1 00 + 1 120 + 2 000 + 240 LSD 240 400 430 340 290 200 n.s Förfrukt h-vete h-raps havre lin v-raps h-vete h-vete Sort Olivin Olivin Loyal Olivin Olivin Aketur Kranich Ang. av svartpricksjuka på blad 2 vid DC 5-83 12% 2% 40% 44% 30% 38% %** Län R E T D U C C *) Anpassat led i samtliga försök Proline 0,5 och Comet 0,25-0,3 i DC 55-59. **) Avser vetets bladbläcksjuka. Tabell 2. Bekämpning av svampsjukdomar i höstvete 2012, L15-1041 Skörd, kg/ha Bek.netto kr/ha** Behandling Dos kg,l/ha DC Medel 6 f Mellan-sverige Vetepris 1,84 kr/kg Beställare Obehandlat 930 14 590 Region Proline + Comet 0,4+0,25 3-39 + 50 + 820 Region/ VSC Proline + Comet 0,4+0,25 4-49 + 1 030 + 1 230 Region/ VSC Proline+Comet och Armure 0,4+0,25 och 0,4 3-39, 55-59 + 1 190 + 1 200 Region/ VSC Anpassat led* + 1 210 + 1 490 Region/ VSC LSD 330 610 Ang. av svartpricksjuka på blad 2 vid DC 5-83 31% *) Anpassat led i samtliga försök Proline 0,5 och Comet 0,25-0,3 i DC 55-59. **) Vetepris korrigerat med 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt och 10 kr/dt per procentenhet avvikande proteinhalt. Körkostnad: 163 kr/behandling. Körskada: 0,8% per behandling och 1,0 % vid två behandlingar. Preparatkostnader: Comet 409 kr/l, Proline 54 kr/l, Armure 568 kr/l. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 153

LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Svampbekämpning i höstkorn L15-4510 I två av fyra försök förekom svampangrepp. I försöket utanför Lidköping blev det betydande angrepp av framför allt sköldfläcksjuka men även Ramularia vilket till stor del kan förklaras av den ansträngda växtföljden. I Lidköpingsförsöket gav svampbekämpningar stora skördeökningar. I nämnda försök blev det skillnader i lönsamhet även mellan olika behandlingar. FÖRSÖKSPLAN I försöksserien, L15-4510 provades strategier för optimal svampbehandling i höstkorn. Jämfört med tidigare år har några ändringar gjorts i försöksplanen. Behandlingstidpunkterna är dock desamma. I två led görs dubbelbehandlingar. Fyra försök lades ut i denna serie. Två av dem låg i Skåne, utanför Ystad respektive Staffanstorp. Ett försök lades ut på Gotland och ett utanför Lidköping i Västergötland. RESULTAT I försöken var skördenivåerna höga, i medeltal ca 8000 kg/ha i obehandlat led, se tabell 1. I två försök, det på Gotland och det som låg utanför Staffanstorp blev svampangreppen små. I Ystadsförsöket förekom en del kornrost samt Ramularia i slutet av juni. Försöket utanför Lidköping låg på ett fält där höstkorn hade odlats tre år i rad innan. Det är en ganska lätt jord, lerig sand. Den kornansträngda växtföljden i kombination med regnväder under april medförde tidiga angrepp av sköldfläcksjuka. En period med varmt och torrt väder under senare delen av maj dämpade dock svamputvecklingen. Under senare delen av juni blev det också en del angrepp av Ramularia. Det var i detta försök som de största skördeökningarna för bekämpning erhölls. Samtliga behandlingar har gett signifikanta skördeökningar. Det gäller inte bara Lidköpingsförsöket utan också medeltalen av alla fyra försöken för olika behandlingar. Ledet med dubbelbehandling där Flexity + Tilt Top ingår vid början av stråskjutningen (DC 30-31) följt av Proline + Comet Pro strax före axgången (DC 45-49) har gett störst merskörd för behandling. När Ramularia förekommer brukar angrepp inte synas förrän efter midsommar, ibland först någon vecka in i juli. Sen behandling har därför bäst effekt och bland preparten är det bara Proline som har effekt. Det andra ledet med dubbelbehandling, där enbart Flexity och med lägre dos ingår vid första behandlingen följt av en andra behandling med Proline + Comet Pro har inte gett större skördeökning än enkelbehandlingar. Flexity är ett specialmedel mot främst mjöldagg. I årets försök fanns dock inga mjöldaggsangrepp. Enbart i Lidköpingsförsöket finns statistiskt säkra skillnader i lönsamhet. Det gäller inte bara mot obehandlat led utan även mellan olika behandlingar. Bäst är det sista ledet med dubbelbehandling. Näst bäst är en grupp där övriga led med Proline ingår och därefter kommer ledet med Stereo + Comet Pro som har det minsta behandlingsnettot. 154 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Tabell 1. Svampbekämpning i höstkorn L15-4510, FiV, Skåne och Animaliebältet Dos kg, l/ha vid DC Skörd och merskörd kg/ha Bekämpningsnetto kr/ha Bekämpningseffekt % Lidköping Medelv. Medelv. Behandling 30-31 3-39 45-49 Lidköping 4 försök Lidköping 4 försök Sköldfläcksjuka Ramularia Beställare Obehandlat 6 230 990 9 40 12 150 Regionen Proline+Comet Pro 0,4+0,3 +990 +460 +1 220 +290 98 51 BASF Stereo+Comet Pro 0,4+0,3 +610 +340 +60 +220 84 0 Reg/VSC Proline+Comet Pro 0,2+0,15 +840 +510 +1 100 +520 95 4 Reg/VSC Flexity och Proline+Comet Pro 0,125 0,2+0,15 +1000 +410 +1 120 +110 92 40 Reg/VSC Flexity+Tilt Top och Proline+Comet Pro 0,25+0,25 0,4+0,3 +1 420 +890 +1460 +520 82 90 Reg/VSC LSD 320 310 490 n.s. Förfrukt Höstkorn Sort Apropos Angrepp av sköldfläcksjuka, % yta blad 2, 24/6, 12,5 DC Angrepp av Ramularia, % yta blad 1, 2/ 1,5 Län R SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 155

LINA NORRLUND, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Uppsala Svampbekämpning i vårkorn L9-4010 Stora merskördar av nästan alla behandlingar. Siltra Xpro har gått mycket bra i fl era försök. Sen behandling med Proline + Comet har gett bäst effekt och bäst ekonomiskt netto. I försöksserierna L9-4010A och L9-4010B testades olika strategier för att bekämpa svampsjukdomar i vårkorn. I Mellansverige (L9-4010A) ingick två försöksplatser i Sveas område (C- och U-län), en i Försök i Väst ( R ) och en i ÖSF:s område men den sistnämnda gav för ojämna resultat. Försöken lades i fält där man förväntade sig att få stora angrepp. Trots svåra såbetingelser i C- och U-län så var bestånden fina i försöken. Alla platser fick dock mycket regn under säsongen, särskilt R -län och U-län. Serien L9-4010B bestod av två försök i Skåne och två i Animaliebältet, varav bara två fick användbara resultat. Här redovisas främst resultaten från Mellansverige. FÖRSÖKSPLAN De flesta led är behandlade med preparatblandningar vid sen stråskjutning, DC 3. Två led behandlades strax före axgång eller vid axgång, DC 45-53 och i Sydsverige fanns tre led som behandlades vid två tillfällen (Tabell 2). Sydsvenska försöksserien är mer inriktade på kornrost och på grund av olika sjukdomsförekomst i årets försök är sammanställningar mindre relevanta. Ledet med Anpassad behandling bestäms nära bekämpningstillfället med hänsyn till angreppsgrad och väderlek. Detta led fanns inte i U- och C-län. De oregistrade produkterna Comet Pro, Bontima, Delaro och Siltra Xpro fanns med i försöken. Comet Pro innehåller samma strobilurin som Comet men i lägre koncentration. Bontima innehåller en karboxamid samt en anilinopyrimidin, vilken är samma som i Kayak och Unix. Delaro är en blandprodukt mellan en strobilurin och en triazol som även är aktiv substans i Proline. Siltra Xpro innehåller också den triazolen samt en karboxamid. SJUKDOMSFÖREKOMST OCH SKÖRDERESULTAT Resultaten från Enköping, Lundsbrunn och Västerås är av så hög kvalitet ur statistisk synpunkt att det är värt att titta närmare på dem. Det blev starka angrepp i Västerås och kornets bladfläcksjuka förekom på de övre bladen vid första behandlingstillfället då flaggbladet just blivit synligt. Där hade egenrensat, obetat utsäde använts. Kornets bladfläcksjuka gav också starka angrepp i Enköping. I Lundsbrunn däremot var det sköldfläcksjuka och ramularia som förekom mest men angreppsnivån var låg vid slutgraderingen. Alla dessa tre försök har statistiskt säkra skördeökningar efter alla behandlingar jämfört med det obehandlade ledet (Tabell 1). Behandling med Siltra Xpro har gett en statistiskt säker skördeökning jämfört med de flesta andra behandlingar, i medel 920 kg/ha. De senare behandlingarna med Proline + Comet har en genomsnittlig merskörd på 80 kg/ha och har gått som bäst i Lundsbrunn och Västerås, trots att det sistnämnda försöket redan tidigt hade svampangrepp. Behandlingar vid axgång brukar inte ge högre skörd än behandling vid sen stråskjutning men en bidragande orsak kan vara det svala och fuktiga vädret som gav en utdragen mognad. I Västerås har trippelblandningen Armure + Kayak + Amistar gett 900 kg/ha i merskörd vilket är betydligt mer än 156 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

vad blandningen gett på andra platser. Vidare är det inte tydligt att varierande doser av Proline eller Comet har gjort någon skillnad. Behandlingen med Armure + Kayak har gett lägre merskördar än övriga behandlingar. EKONOMIRESULTAT OCH EFFEKT PÅ BLAD- FLÄCKSJUKA Ekonomisk lönsamhet har beräknats för de produkter som finns i handeln idag samt Comet Pro. För Comet Pro har priset för Comet använts efter justering för aktuell koncentration. Resultatet visar att det inte alltid blir en statistiskt säker nettovinst trots en hög merskörd. Högst netto har de sena behandlingarna med Proline + Comet som gett 850 kr/ha i medel. Stråskjutningsbehandlingar med Proline + Comet har gett i genomsnitt 550 kr/ha och bland dem har dosen 0,2 + 0,125 l/ha varit mest lönsam. Nettovinsterna kan variera mellan olika försök och till exempel har blandningen Stereo + Amistar gett 1 040 kr/ha i Enköping. De olika behandlingarnas effekt på kornets bladfläcksjuka kunde studeras i Enköping och Västerås. De graderingar som gjorts på blad två drygt två veckor efter sista behandlingen överensstämmer bäst med skördeökningarna. Bäst effekt på bladfläckar visar de sena behandlingarna med Proline + Comet, Siltra Xpro och även Kayak + Acanto, trots att den sistnämnda inte riktigt gav lika stor merskörd. Tabell 1. L9-4010A. Merskördar för svampbehandling, bekämpningseffekt samt ekonomiskt netto Beställare se tabell 2 Dos Skörd/merskörd (kg/ha) Effekt Netto** Behandling (kg, l/ha) DC Enköping Lundsbrunn Västerås Medel bladfl.sj. % 1,635 kr/kg Obehandlat 6 040 6 240 4 580 5 620 Delaro* 0,4 3 00 410 580 560 5 Siltra Xpro* 0,5 3 1 310 540 900 920 68 Armure + Kayak 0,4+0,4 3 530 330 350 380 40 110 Kayak + Acanto 0,4+0,25 3 490 40 30 560 1 530 Proline + Comet Pro 0,4+0,3 3 860 340 580 590 5 430 Proline + Comet Pro 0,2+0,6 3 80 450 520 620 55 520 Proline + Comet Pro 0,2+0,125 3 50 480 650 630 5 00 Stereo + Amistar 0,4+0,25 3 880 340 680 620 59 650 Armure + Kayak + Amistar 0,2+0,4+0,25 3 660 410 900 640 66 550 Bontima 1,5 3 860 390 640 610 63 Proline + Comet Pro 0,2+0,125 45-53 620 650 1090 90 0 880 Anpassad beh. Proline + Comet 0,3 + 0,2 45-0 - - 40 LSD 360 300 20 20 18% 460 Förfrukt höstvete korn vårkorn Sort Tipple Tipple Otira Län/antal försök C R U 3 2 3 Bladfl.sj, angr. i obeh. blad 2 23,8% 0 % 51,3% Ramularia, angr. i obeh. blad 2 0 % 3,3% 0 % Sköldfläcksj, angr. i obeh. blad 2 0 % 3,3% 0 % * Beställare Bayer. ** (kr/ha). Maltkornpriset korrigerat för proteinhalt och maltandel. Körkostnad 163 kr/ha. Körskada 0,3 %. Acanto 414 kr/l, Amistar 404 kr/l, Armure 568 kr/l, Comet 409 kr/l, Kayak 209 kr/l, Proline 54 kr/l och Stereo 149 kr/l. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 15

Tabell 2. L9-4010B. Merskördar för svampbehandling samt ekonomiskt netto i Skåne län Dos (kg, l/ha) vid DC Skörd/merskörd (kg/ha) Netto* (kr/ha) Behandling 31 3-39 49-55 Löderup, LB -län Visby, I-län Löderup Beställare Obehandlat 40 5330 Region Kayak + Acanto - 0,4+0,25-1160 560 1490 DuPont Kayak + Armure - 0,4+0,4-1130 10 1360 Syngenta Kayak + Armure + Amistar - 0,4+0,2+0,25-1520 910 1980 Syngenta Proline + Comet Pro - 0,4+0,3-150 990 2010 BASF Proline + Comet Pro - 0,2+0,6-1490 60 1900 BASF Proline + Comet Pro - 0,2+0,125-1360 0 1900 Region/VSC Stereo + Mirador - 0,4+0,25-1500 30 200 Mabeno Bontima - 1,5-1590 690 Syngenta Proline + Comet Pro & Proline - 0,2+0,3 0,4 1680 890 1860 Bayer Siltra Xpro & Proline - 0,5 0,4 1650 1280 Bayer Flexity & Proline + Comet Pro 0,125 0,4+0,3-130 80 2040 Region/VSC Anpassad beh. Proline + Comet - - 0,2+0,125 1500 830 2020 Region/VSC LSD 200 380 290 Förfrukt korn vårvete Sort Quench Justina Kornrost, angr. i obeh. blad 2 13,6%,5% Ramularia, angr. i obeh. blad 2 5,6% 0,0% Bipolaris, angr. i obeh. blad 2 0 % 5% *Maltkornpriset är korrigerat för proteinhalt och maltandel. Körkostnad 163 kr/ha. Körskada 0,3 %. Priser: Acanto 414 kr/l, Amistar 404 kr/l, Armure 568 kr/l, Comet 409 kr/l, Kayak 209 kr/l, Proline 54 kr/l, Stereo 149 kr/l, Mirador 403 kr/l och Flexity 680 kr/l. 158 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

ANDERS KARLSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Uppsala VÄXTSKYDD Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn L9-4040 Siltra Xpro var det preparat som gav högst merskördar i de fl esta försök. Effekten på olika svampsjukdomar stämmer med tidigare års erfarenheter. Där kornets bladfl äcksjuka förekom (Enköping), verkar svampen inte ha uppvisat resistens mot strobiluriner. Försöksserien L9-4040-2012 (tidigare L15-4040), har funnits sedan 2006 och syftet är bland annat att jämföra olika fungiciders effekt på svampsjukdomar i vårkorn. Sex försök i serien har genomförts under 2012; ett i vardera Svea, ÖSF och FiV, två i Skåneförsökens regi och ett i Animaliebältet (Gotland). Serien finansierades 2012 av försöksregionen, Jordbruksverket, Syngenta och Bayer. FÖRSÖKSPLAN Alla produkter testas enskilt i halva maxdosen för att lättare kunna följa förändringar i effekt samt upptäcka ev. resistens. De produkter som testas varierar från år till år, men Amistar, Comet och Proline EC 250 har funnits med alla år. I årets försök fanns en oregistrerad produkt med, Siltra Xpro (Bayer). Produkten innehåller bixafen och protiokonazol. Bixafen tillhör en kemisk grupp som benämns SDHI-fungicider eller karboxamider. Protiokonazol är en triazol som också finns i Proline. Alla behandlingar gjordes i stadium DC 3-39. Totalt testades åtta produkter. HÖGA MERSKÖRDAR Skördeökningarna för samtliga behandlingar i alla försök var i genomsnitt ca 600 kg/ha och varierade för enskilda behandlingar i enskilda försök från -110 kg/ha till +1 320 kg/ha. I de mellansvenska försöken låg merskördarna i genomsnitt på cirka +400 kg/ha. Högst merskördar nåddes i de skånska försöken i genomsnitt +930 resp. +60 kg/ha. Inga statiskt säkra skillnader kunde utläsas i försöket vid Falköping. I försöket vid Vadstena gav alla led utom Amistar och Tilt 250 EC statistiskt säkra merskördar. I Enköpingsförsöket var det Siltra Xpro, Acanto, Amistar och Comet som gav säkra merskördar. Samtliga behandlingar i de skånska och i det gotländska försöket var med statistisk säkerhet skilda från obehandlat. Siltra Xpro är det preparat som givit högst merskördar i de flesta försök (i genomsnitt + 850 kg/ha), dock inte statistiskt säkert skilda från alla övriga behandlingar. OLIKA SVAMPSJUKDOMAR Vilka svampsjukdomar som förekom i försöken varierade. Angreppen i obehandlat led var ibland ganska kraftiga. Bland de mellansvenska försöken förekom kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka i försöket utanför Enköping och angrepp av Ramularia i försöken vid Falköping (dock ganska sen angreppsutveckling) och Vadstena. I försöket på Gotland var det Bipolaris som dominerade och angreppen var mycket kraftiga. I de två skånska försöken var det kornrost som dominerade, men lite Ramularia kunde också hittas. Sköldfläcksjuka hittades i mindre mängder i försöket vid Klagstorp och vid Falköping. Bekämpningseffekterna på kornets bladfläcksjuka kunde studeras i försöket utanför Enköping, se Figur 1. Bäst effekt gav Siltra Xpro (95%) och Acanto (92%), vilket även återspeglades i höga merskördar. Även Proline EC 250, Comet och Amistar gav goda resultat. I detta försök har alltså strobiluriner haft god effekt och resistens verkar inte ha förekommit på denna försöksplats detta år. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 159

Kraftigare Ramulariangrepp förekom i två försök (Falköping och Vadstena) och den genomsnittliga effekten i dessa försök kan utläsas i Figur 1. Som väntat hade Siltra Xpro och Proline de bästa effekterna på bladfläckar orsakade av Ramularia (93, resp. 4 %). Dock var merskördarna inte med statistisk säkerhet skilda från obehandlat i Falköpingsförsöket, troligtvis på grund av sen angreppsutveckling. Effekten på de kraftiga bipolarisangreppen i försöket på Gotland var sämre, vilket beror på att svampen är ganska svårbekämpad. Trots detta gav samtliga behandlingar höga merskördar. I de två skånska försöken där kraftigare kornrostangrepp förekom hade Comet, Amistar, Acanto, Proline och Slitra Xpro goda effekter med merskördar på över +1 000 kg/ha. Tabell 1. Resultat av 6 st. försök i serien L9-4040-2012. Behandling i DC 3-39 Skörd och merskörd, kg/ha Behandling Dos, l/ha Enköping Vadstena Falköping Visby Klagstorp Trelleborg Medel Mellansverige (3f) Medel samtliga (6f) Obeh. - 6 300 490 530 5 950 8 250 0 110 220 Acanto 0,5 940 360 100 00 1100 40 40 660 Amistar 0,5 10 140 260 580 910 880 30 580 Armure 0,4-110 510 380 40 640 20 260 480 Comet 0,5 40 350 360 60 1150 90 390 660 Proline EC 250 0,4 430 50 520 690 1010 0 510 60 Siltra Xpro 0,5 1050 30 100 850 1320 1040 630 850 Stereo 312,5 EC 0,8-50 380 510 600 550 550 280 420 Tilt 250 EC 0,25-100 250 650 390 40 440 20 400 LSD 40 20 n.s. 180 320 390 n.s. 280 Förfrukt h-vete h-vete v-korn v-vete s-betor s-betor Sort Tipple Luhkas Quench Justina Quench Quench Län C E O I M M Angrepp på blad 2 vid DC 3-85 i obeh. led: Kornets bl.fl.sjuka % 18,3* Ramularia 20,0 20,0 3,9 3,8 Bipolaris 82,5 Kornrost 10,0 32,5 26,3 Sköldfläcksjuka 0,3 4,3 * Blad 3 160 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Siltra Xpro Bladfläcksjuka, 1 försök, Acanto angrepp i obeh. 20 % bl. 3 Proline EC 250 Kornrost, 3 försök, angrepp i obeh. 22,9 % Amistar bl.2 Comet Stereo 312.5 EC Armure Tilt 250 EC Ramularia, 2 försök, angrepp i obeh. 19,3 % bl. 2 Bipolaris, 1 försök, angrepp i obeh. 5 % bl. 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 1. Medeltal av bekämpningseff ekter på kornets bladfl äcksjuka (Enköping), kornrost (Klagstorp och Trelleborg), Ramularia (Falköping och Vadstena) och Bipolaris (Visby). SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 161

ANDERS ARVIDSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping Referensförsök i vårkorn L15-4041 Både kornets bladfl äcksjuka och Ramularia förekom i försöken. Störst merskördar för kornets bladfl äcksjuka. Högst merskörd och ekonomiskt netto för behandlingar i begynnande axgång. Referensförsöken i korn L15-4041 som finansieras av försöksregionerna tillsammans med Jordbruksverkets växtskyddscentraler, har som syfte att visa vilken lönsamhet vanliga behandlingsinsatser ger under olika år. Därför läggs relativt många små försök ut i fält med normal växtföljd och varierande sorter. Andra försöksplaner riktas i allmänhet till fält där man kan förvänta angrepp på grund av t ex ensidig växtföljd eller känsliga sorter. FÖRSÖKSPLAN Årets försök lades ut på nio platser i Mellansverige. Fyra försök i Sveas område, tre i ÖSF-området och två i FiV-området. Ett av försöken i Sveaområdet kunde inte skördas och kasserades. Övriga försök hade hög kvalité med signifikanta merskördar för de behandlade leden. Försöksplanen innehöll två led med normal behandlingstidpunkt i slutet av stråskjutningen, ett led med en behandling i axgång och slutligen ett anpassat led. I det anpassade ledet fanns möjlighet att göra en behovsanpassad bekämpning eller anpassa bekämpningen till någon lokal frågeställning. Preparaten som användes i försöken var blandningar av antingen Stereo och Comet eller Proline och Comet i relativt låga doser. SENA BEHANDLINGAR GAV STÖRST MERSKÖRDAR Skördeökningen för behandlingarna varierar ganska mycket mellan försökplatserna trots att väderleksförhållandena varit likartade. Orsaken till detta är främst vilken svampsjukdom som var dominerande. Sjukdomarna var främst kornets Tabell 1. Bekämpning av svampsjukdomar i vårkorn, Mellansverige 2012, L15-4041 Skörd, kg/ha Behandling Dos kg,l/ha DC Annestad Nossebro Lagmanstorp Vara Örberga Vadstena Hidingsta Hallsberg Lövhulta Eskilstuna Brunnby Västerås Giresta Örsundsbro Bältarbo Hedemora Obehandlat 6 130 6 40 6 650 60 5 40 4 330 4 20 5 050 Stereo + Comet 0,4 + 0,25 3-39 220 30 1 290 410 230 510 510 280 Proline + Comet 0,2 + 0,25 3-39 350 380 1 280 500 40 40 90 420 Proline + Comet 0,2 + 0,25 49-55 190 520 1 630 830 530 510 1280 540 Anpassat led* 400 50 1 840 880 410 50 1040 580 LSD 250 180 490 320 240 310 610 230 Förfrukt h-vete v-raps h-vete h-vete h-vete korn korn potatis Sort Tipple Tipple Tipple Tamtam Tipple Tipple Tipple Mitja Angrepp på blad 2 vid DC 83-85** 20% Ramularia 1% Ramularia 3% Sköldfl.sjuka 56% Kornets bladfläcksjuka 33% Ramularia 56% Ramularia 9% Kornets bladfläcksjuka 25% Kornets bladfläcksjuka 2% Kornets bladfläcksjuka Län R R E T D U C W *) Annestad och Lagmanstorp: 0,3 Proline + 0,2 Comet, DC 49. Örberga, Hidingsta, Lövhulta och Bältarbo: 0,4 Proline + 0,3 Comet, DC 3-39. Brunnby och Giresta: 0,3 Proline + 0,3 Comet, DC 3-39. **) Bältarbo graderat i DC 5. 162 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

bladfläcksjuka och Ramularia. Den senare uppträder oftast sent på säsongen och gör då mindre skada. Den utdragna mognadsprocessen gjorde att Ramulariasvampen orsakade betydande skördeförluster även om de inte var lika stora som förlusterna vid väletablerade angrepp av kornets bladfläcksjuka. Störst merskördar blev det i ett försök utanför Vadstena i Östergötland där standardbehandlingarna gav nästan 1 300 kg/ha och det anpassade ledet drygt 1 800 kg/ha, se bilder. Proline är normalt effektivare än Stereo vad det gäller Ramulariasvampen, så är även tendensen i årets försök. Även i försöken där kornets bladfläcksjuka har dominerat är Proline något bättre men skillnaderna är mindre. Den kyliga och svala väderleken som fördröjde mognaden bidrog till att de sena behandlingarna i begynnande axgång (DC 4-49) gick bättre än motsvarande behandlingar vid sen stråskjutning (DC 3-39). Det anpassade ledet har haft skiftande doser och bekämpningstidpunkter men har hävdat sig väl i samtliga försök. Det ekonomiska utfallet blev bäst för den sena behandlingen i DC 4-49 med 0,2 Proline + 0,25 Comet och det anpassade ledet vilket gav knappt 800 kr/ha i merintäkt. De tidigare behandlingarna i DC 3-39 gav cirka 300 kr/ha mindre i netto. I de ekonomiska beräkningarna har ett kornpris på 1,64 kr/kg använts, se tabell 2. Vänster bild: obehandlat led. Till höger: Proline 0,2 + Comet 0,25 i DC 49. Båda bilderna tagna 2 juli. Tabell 2. Bekämpning av svampsjukdomar i vårkorn. Mellansverige 2012, L15-4041 Behandling Dos kg,l/ha DC Skörd, kg/ha Medeltal 8 försök Bek.netto kr/ha** Kornpris 1,64 kr/kg Beställare Obehandlat 5 830 9 480 Region /VSC Stereo + Comet 0,4 + 0,25 3-39 480 430 Region /VSC Proline + Comet 0,2 + 0,25 3-39 580 550 Region /VSC Proline + Comet 0,2 + 0,25 49-55 50 90 Region /VSC Anpassat led* 80 800 Region /VSC LSD 220 360 Angrepp på blad 2 vid DC 83-85 29 % Ramularia 24% Kornets bladfläcksjuka *) Annestad och Lagmanstorp: 0,3 Proline + 0,2 Comet, DC 49. Örberga, Hidingsta, Lövhulta och Bältarbo: 0,4 Proline + 0,3 Comet, DC 3-39. Brunnby och Giresta: 0,3 Proline + 0,3 Comet, DC 3-39. **) Körkostnad 163 kr/behandling. Körskada 0,3% per behandling. Proteinhalt: 2 kr/dt per avvikande procentenhet. Preparatkostnader: Comet 409 kr/l, Proline 54 kr/l, Stereo 149 kr/l. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 163

ALF DJURBERG, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre L13-4050, L13-5050 Årets svala och regniga väderlek gjorde att lössen uppförökades långsammare än normalt och inte orsakade inte lika stor skada som de annars kan göra. Merskördarna varierade mellan ca 200 och 1400 kg/ha för en behandling i årets försök. Någon tydlig och säker skillnad mellan merskörden för olika behandlingar fanns inte. Effekten av preparaten kan höjas något genom att fördela sprutvätskan bättre i beståndet genom att öka vattenmängden eller använda förbom. Resultaten tyder på att Bisacya ger något bättre behandlingseffekt än övriga testade preparat. Inventeringar av bladlusägg på häggarna vintern 2011-2012 visade på stor förekomst av ägg, vilket indikerade en stor risk för bladlusangrepp i vårspannmålen under 2012. Samtidigt upphörde godkännandet av specialmedlet mot bladlöss, Pirimor under vintern 2012. Alternativen till Pirimor är för närvarande några preparat i gruppen pyretroider. Dessa är erfarenhetsmässigt svårare att få bra effekt med. Det kan dels bero på att det ofta kan vara svårt att träffa lössen med dessa kontaktverkande preparat i en ofta tät gröda, där också lössen många gånger sitter mycket långt ner på stråbasen. Ibland till och med under markytan. Dels är pyretroiderna bredverkande och slår också bort bladlössens naturliga fiender som kan hålla tillbaka uppförökningen av lössen. FÖRSÖKSPLAN Försökserien togs därför fram för att dels försöka besvara om det finns några alternativa preparat till pyretroiderna och när de ska sättas in, dels för att belysa möjligheten att träffa lågt sittande bladlöss i grödan. Serien lades ut både i vårkorn och havre. Totalt planerades 4 försök i korn och lika många i havre. Enbart 3 försök kunde genomföras i korn och ett i havre enligt den ursprungliga planen. I ÖSF området fanns ett försök i korn respektive havre. Försöksplanen framgår av tabell 1. Behandlingarna genomfördes vid två tidpunkter. Dels vid begynnande inflygning av lössen (T1) och dels när bekämpningströskeln uppnåtts (T2). Tre preparat testades, pyretroiden Mavrik samt två preparat som ännu inte är registrerade för behandling mot bladlöss i vårsäd, Biscaya och Teppeki. Båda är systemiskt verkande. Teppeki är ett specialmedel enbart mot bladlöss. Biscaya och Teppiki testades vid båda behandlingstidpunkterna. Leden med Mavrik behandlades vid T2. Förutom normal dos och vattenmängd, testades också dubbel vattenmängd respektive förbom på sprutan, för att se om det skulle ge bättre träffbild på lössen och därmed högre effekt. Mavrik testades också i en delad behandling med halv dos vid varje behandling. RESULTAT Angreppsutvecklingen gick relativt långsamt, framförallt i kornförsöken. Det berodde troligen både på att kornförsöken var sådda tidigt och angreppet därför kom ganska sent i grödans utveckling och även på att sommaren var regnig och sval vilket missgynnar lössens uppförökning. Exempelvis var 164 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Antal bladlöss/strå 35 30 Tidig sådd Sen sådd 25 20 15 10 5 0 Havre Korn Vårvete Figur 1. Max angrepp av havrebladlöss i olika grödor vid tidig respektive sen sådd. Växtskyddscentralens prognosfält 1992-2012 E-län. medeltemperaturen i juni ca 2 grader lägre i Östergötland än normalt. Även grödan har en viss betydelse. Havre får oftast mer löss än korn (figur 1). I havreförsöket utanför Linköping blev det också mest löss, 140 löss/strå som maxvärde. Denna gröda såddes dessutom drygt en månad senare än försöken i korn. Skördeeffekten av angreppen var också störst i havreförsöket där merskördarna låg mellan 600 och 1400 kg/ha. I kornförsöket i ÖSF området blev merskördarna lägre, mellan ca 500 och 900 kg/ha. Merskördarna i de två försöken i södra Sverige var ytterligare lägre. Kornförsöken hade också relativt höga grundskördar på ca 500 kg/ha. Troligen hade merskördarna varit betydligt större om angreppen kommit tidigare i grödans utveckling och om vädret varit varmare så att lössen kunnat uppförökas snabbare och grödan skadats mer av angreppen. Mavrik har gett något högre merskörd än övriga preparat men skillnaderna är inte statistiskt säkra i de flesta fall. Den delade behandlingen med Mavrik har i genomsitt gett 180 kg högre skörd än en engångsbehandling. 300 l vatten istället för 150 l vatten har också gett ca 180 kg högre merskörd. Teppeki och Biscaya har i snitt gett ungefär samma merskörd som enkelbehandling med Mavrik. Behandling vid T2 har gett ca 50-140 kg högre skörd än behandling vid T1, men skillnaderna är inte statistiskt säkra. BEHANDLINGSEFFEKTER Behandlingseffekterna var överlag goda och låg på mellan ca 5 och 95 % i genomsnitt. I havreförsöken var dock effekterna ca 10-20 procentenheter lägre än i kornförsöken, vilket möjligen kan förklaras av att havregrödan oftast är högre och tätare och därmed svårare att få ner sprutvätskan i. Det gjorde att det i havreförsöket i Östergötland fanns mellan 20 och 60 löss kvar i de behandlade leden vid angreppsmax, då det var 140 löss/strå i det obehandlade ledet. Behandlingseffekterna skiljer också något mot skördesiffrorna. Bäst effekt gav leden med Biscaya som vid graderingen ca en vecka efter T2 gav över 90 % effekt, vilket också statistiskt sett var bättre än de flesta andra behandlingarna. Effekten låg kvar på ungefär samma nivå även två veckor efter T2 och först efter ytterligare en vecka sjönk effekten något. Teppeki gav en något lägre effekt än Biscaya en vecka efter T2. Vid sista graderingen ca en månad efter behandlingen sjönk effekten påtagligt. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 165

Leden med Mavrik gav relativt låg effekt, mellan 5 och 84%, cirka en vecka efter T2 men tycks sedan öka efterhand. Preparatet ser också ut att ha den bästa långtidseffekten av de testade produkterna. Högst effekt av Mavrikleden var behandlingarna med hög vattenmängd respektive förbom, medan ledet med lägst effekt var den delade behandlingen. Detta är något förvånande eftersom det var just det ledet som gav högst merskörd. RÖDSOT I havreförsöket graderades också rödsot. Angreppet låg på 30 % angripna plantor i obehandlat och behandlingseffekten varierade mellan 68 % och 9 %. Även här har leden med Biscaya gått bäst och den delade Mavrikbehandlingen sämst, dock inte statistiskt säkert. SLUTSATSER AV ÅRETS FÖRSÖK Årets försök ger inte så många tydliga svar om hur man ska kontrollera bladlöss om vi inte har tillgång till Pirimor i framtiden. Det svala och fuktiga vädret gjorde att lössen uppförökades relativt långsamt och var förhållandevis lättbekämpade jämfört situationer då lössen på grund av värme och torka gömmer sig under markytan. Skillnaden mellan olika behandlingstidpunkter var inte så stor men en tendens finns till att behandling vid uppnådd bekämpningströskel är bäst. Ökad vattenmängd eller förbom förbättrar också resultaten något. Val av preparat är också svårtolkat. Biscaya gav den bästa effekten mot antal bladlöss och mot angreppet av rödsot, men det återspeglas inte i skörderesultaten. Tabell 1. Merskördar och behandlingseffekter för behandlingar mot havrebladlöss i L13-4050 och L13-5050, 4 försök 2012 Vattenmängd Dos, l, kg/ha Skörd/Merskörd kg/ha Behandlingseffekt % Led l/ha Tidp 1 Tidp 2 Vreta kloster Vreta kloster Vellinge Kastlösa Medel T2 +6-9 dagar T2 + 12-14 dagar T2 +1-21 dagar Obehandlat 4 360 580 490 680 6 8 Mavrik 150 0,05 0,05 + 980 + 930 + 80 + 420 + 80 5 8 82 Mavrik 150 0,15 + 1 090 + 640 + 410 + 260 + 600 5 82 88 Mavrik 300 0,15 + 1 400 + 90 + 530 + 390 + 80 84 8 94 Teppeki + Renol 150 0,1+0,25 + 630 + 580 + 420 + 330 + 490 88 88 Teppeki + Renol 150 0,1+0,25 + 820 + 20 + 50 + 410 + 630 6 84 84 Mavrik med Förbom 150 0,15 + 1 10 + 10 + 340 + 30 + 650 5 86 93 Biscaya 0,3 150 0,3 + 980 + 580 + 190 + 450 + 550 94 93 8 Biscaya 0,3 150 0,3 + 1 020 + 40 + 410 + 490 + 600 94 96 91 probv 0,003 0,000 0,13 0,42 0,001 LSD F1 540 20 ns ns 240 Sort Belinda Waldemar Quench TamTam Såtidpunkt 3 maj 4 apr 25 mar 26 mar Tidpunkt 1 Vid första inflygningen i fältet 30 maj 30 maj 5 jun 25 maj Tidpunkt 1 DC DC 21 DC 32 DC 3 DC 24 Tidpunkt 2 Vid uppnådd bekämpningströskel 8 jun 12 jun 13 jun 1 jun Tidpunkt 2 DC DC 31 DC 39 DC 49 DC 31 Maxangrepp Löss/strå 140 26 33 22 166 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012