Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE



Relevanta dokument
Våld i nära relationer

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Rutiner för våld i nära relationer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld mot äldre kvinnor - och män

Våldsutsa)a kvinnor- se, fråga och bemöta JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer

Göteborgs Stads riktlinjer mot våld i nära relation

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Barn och ungas utsatthet för våld

Våld i nära relationer Riktlinjer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Våld ett hot mot kvinnors hälsa

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Våld i nära relationer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Det som inte märks, finns det?

Rutin Handlingsplan för arbete med våld i nära relationer på vård- och omsorgsförvaltningen

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Män för jämställdhet. Malmö 7 september 2016 Johan Lilly Gyberg

otrygg, kränkt eller hotad

VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

Riktlinjer för Våld i nära relation

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kerstin Kristensen BLÅNADER OCH SILVERHÅR - våld mot äldre kvinnor

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019

Våldets konsekvenser för hälsan

Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Kartläggning av våld i nära relationer i Stockholms stad

Definition av våld och utsatthet

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

Våld i nära relationer

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Handlingsplan - våld i nära relation Fastställd av socialnämnden

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Definition av våld och utsatthet

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Välkomna! Våld i nära relationer

Program Strategi Policy Riktlinje. Strategi mot våld i nära relation

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Att ställa frågor om våld

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Utredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2016/2017

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Våld i nära relationer. Dialoga, Social resursförvaltning

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

Våld i nära relationer

Möjlighet att leva som andra

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)

Våld i nära relationer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Handlingsplan Våld i nära relationer

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer

Definition av våld. Per Isdal

Vägen till. att se och agera. om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning

HANDLINGSPLAN Arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Transkript:

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se

Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat för bortfall

Definition av allvarligt våld Att man som barn har blivit påtvingad samlag (inklusive försök) någon gång och/ eller blivit utsatt för annat sexuellt övergrepp vid upprepade tillfällen och/eller ibland/ofta blivit slagen med knytnäve, skadad med vapen eller liknande, och/eller ofta blivit utsatt för annat fysiskt våld och/eller ofta blivit hotad med fysiskt våld och/eller ofta blivit kränkt, mobbad eller liknande och/eller vid upprepade tillfällen ha sett eller hört våld mellan föräldrarna. Att man som vuxen någon gång har blivit påtvingad samlag eller liknade (inklusive försök) och/eller har blivit slagen med knytnäve/föremål/sparkad eller utsatt för våld med vapen och/eller att man blivit systematiskt och upprepat utsatt för psykiskt våld.

Sammanfattningsvis 46 procent av kvinnorna och 38 procent av männen har någon gång varit utsatta för allvarligt fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld. 32 procent av kvinnorna och 25 procent av männen har utsatts för någon form av allvarligt våld före 18 års ålder 29 procent av kvinnorna och 23 procent av männen har utsatts för någon form av allvarligt våld efter 18 års ålder. Det är betydligt vanligare att kvinnor har erfarenheter av allvarligt sexuellt våld, både i barndom och som vuxna. Det är betydligt vanligare att kvinnor har erfarenhet av allvarligt psykiskt våld, både i barndom och som vuxna. Det är något vanligare att män har utsatts för allvarligt fysiskt våld, både i barndom och som vuxna. I vuxen ålder utsätts kvinnor framför allt av partner, fd partner, män framför allt av okända.

Våldet påverkar fysisk och psykisk hälsa Bland både kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt sexuellt våld under livet var PTSD-symtom cirka tre till fem gånger vanligare än bland andra. Bland kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld under livet var symtom på depression dubbelt så vanligt som bland andra. Utsatthet för allvarligt sexuellt våld i vuxenlivet var starkt kopplat till självskadebeteende, som var mer än tre gånger vanligare hos de utsatta kvinnorna och fem gånger vanligare hos de utsatta männen jämfört med bland andra. Omkring var tredje kvinna och man som hade varit utsatt för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld som vuxen rapporterade riskbruk av alkohol, vilket var ungefär dubbelt så vanligt som bland dem som inte varit utsatta. Bland dem som utsatts för allvarligt sexuellt våld i barndomen var psyko- somatiska symtom dubbelt så vanligt bland kvinnor och tre gånger vanligare bland män jämfört med dem som inte varit utsatta. Bland kvinnor i åldern 56 74 år som varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld var hjärtinfarkt två till fyra gånger vanligare än bland dem som inte varit utsatta.

Få berättar- ännu färre anmäler Mindre än 10 procent av de som utsätts har fått professionell hjälp Mindre än 5 procent har polisanmält Våld som skett senaste året polisanmäls i högre utsträckning, tyder på ökad anmälningsbenägenhet.

Erfarenheter av våld bland personer 65+ på Gotland Enkätundersökning 6400 st (13000 65+) 15% hade varit våldsutsatta efter 65 årsdagen Kvinnor större erfarenhet av våld än män Olika våldsformer mot kvinnor och män Kvinnor större erfarenheter av upprepat våld Våldet hade skett i hemmet Ofta av partner (man eller kvinna)

Våld mot äldre i nära relation Upprepat våld i parrelation Våld från vuxna barn/andra närstående Våld pga utmattning/sjukdom Våld i vård och omsorg, personal och medboende

Våld i nära relationer Psykiskt våld Ex verbala kränkningar, isolering, kontroll, ekonomiskt beroende, förstöra ägodelar, hot, skambeläggande, gester, metodisk nedtryckning Fysiskt våld Ex kasta saker, knuffa, hålla fast eller släpa, dra i håret, nypa, slå, skaka, ta strypgrepp, sparka, hota med vapen, tvångsmata Försummelse Ex medvetet felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda, sakna tandproteser, hörapparat, glasögon försvåra i stället för att underlätta vardagen Ekonomiskt utnyttjande Ex stöld av pengar eller ägodelar, utpressning, kontroll över ekonomin, utnyttjande, påtvungna ändringar testamente, god man överskrider befogenheter Sexuellt våld Ex tvingas utföra eller genomlida sexuella aktiviteter som man inte vill ha del i, sexuella beröringar, sexuellt kränkande språk

FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet / / / /Mäns våld är en kränkning av kvinnors rättigheter och grundläggande friheter. Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor 1993

Våld mot äldre Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs inom ett förhållande där det finns en förväntan på förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person. Världshälsoorganisationen (WHO) 2002

Våld är varje handling riktad mot en annan person som genom denna handling skadar eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller att avstå från att göra något den vill. Per Isdal, Alternativ til vold

Utsatthet hos personer med beroendeställning Beroende av personell stöd kontaktperson, personligt ombud, boendestödjare, vårdbiträde, vårdare, personlig assistans, avlösare, hemtjänst, servicekontakter t ex färdtjänst Godmanskap/Förvaltarskap sköta ekonomin, sörja för ens person/intressen Närstående make/maka anhöriga kombination närstående, vårdare, personal, god man Övriga grannar, medboende

Risken för våld ökar om den anhörige som vårdar lider av psykisk ohälsa eller alkoholmissbruk är socialt eller ekonomiskt beroende av den äldre har ett aggressivt beteende upplever vårdrelaterad stress Mellan 15 och 50 procent av alla anhörigvårdare har i olika studier uppgett att de begått en våldshandling mot en äldre med demenssjukdom Saveman B-I 2007 har upplevt våld under sin uppväxt??

Våld på gruppbostäder Faktorer som gör att rättsfria zoner upprätthålls: - Möjliga brott identifieras inte som brott av LSS-personal - Gärningsmannen anses vara oskyldig på grund av intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning - Gärningsmannen är omtyckt av personal, övergreppen ses som harmlösa - Incidenterna tolkas som olyckliga, men förväntade, delar av den relation som omsorgstagarna har med varandra - Ambitionen att även obekväma personer har rätt till sin bostad gör att man inte gärna flyttar på gärningsmän - Övergrepp mot personal anses ofta som ett större problem än övergrepp omsorgstagare emellan Astrid Kubis, Uppsala Universitet

Lästips Socialstyrelsen (2014) Blånader och silverhår. Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor. Stockholm: Socialstyrelsen Kunskapsbanken, information och forskning om våld i nära relationer: www.nck.uu.se/kunskapsbanken