Student på Malmö högskola Ht 2005

2006-02-06 Student på Malmö högskola Ht 2005 Redovisning av resultat från enkätundersökningen Studiestart Ht 05 Sammanställningen gjord av LEIF HELLSTRÖM

SAMMANFATTNING Undersökningen visar liksom 2002 att Malmö högskolas ambition att vara en högskola med stor andel studenter med icke-traditionell bakgrund infrias. Rapporten visar att den typiske malmöstudenten Är kvinna, ca två tredjedelar är kvinnor. Är något äldre en genomsnittsstudenten i riket vid studiestarten. Medianåldern och spridning i ålder har ökat sedan 2002. Är gift eller sambo, vilket gäller ungefär hälften av studenterna. Har barn. Nästan 30 % av studenterna har barn, vilket är högre än tidigare. Kommer från Malmö eller Malmös närområde, andelen från Malmö har dock sjunkit något sedan 2002. Arbetade innan de började på Malmö högskola. 44 % av studenterna gjorde det, vilket är en stor ökning sedan 2002. Har i många fall utländsk bakgrund. Var tredje student har denna bakgrund. Kommer i många fall från hem där studietraditioner saknas. Andelen studenter utan studietraditioner i hemmet är fortfarande hög, men har minskat sedan 2002. Undersökningen visar också att betydelsen av högskolans katalog och webb som den viktigaste informationskällan har ökat. Nästan 90 % har dator med Internet i hemmet, men fortfarande saknar 5 % av studenterna dator helt. 2002 var det 10 % som saknade dator hemma. 1

FÖRORD Detta är Malmö högskolas tredje beskrivning av nyantagna studenters bakgrund och omfattar studenter som antagits höstterminen 2005. De tidigare gjordes 2001 och 2002. Undersökningen genomfördes på uppdrag av Grundutbildningsberedningen. Den enkät som använts är densamma som användes ht 2002, med smärre redaktionella ändringar, varför vi har haft möjlighet att göra jämförelse mellan 2002 och 2005. En viktig uppgift för högskolan är att motverka social och etnisk snedrekrytering. Målet är att alla med intresse för och förmåga att bedriva akademiska studier ska ha samma möjlighet att studera vid Malmö högskola. För att kunna fullgöra högskolans uppdrag för breddad rekrytering krävs ökade kunskaper om faktorer som kan underlätta rekryteringen av studenter till olika program och kurser vid högskolan. Resultatet av denna enkät kommer att utgöra ett viktigt underlag för framtida rekryteringsinsatser relaterade till studenterna. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 2 ENKÄTENS INNEHÅLLSLIGA FOKUS 4 ADMINISTRERING AV ENKÄTEN OCH DATABEARBETNING 4 SVARSFREKVENSER OCH ANALYS AV DATABORTFALL 4 RESULTAT 5 Kön 5 Ålder 7 Varifrån kommer Malmö högskolas studenter och var bor de vid studiestarten? 8 Hur bor studenterna och hur vill de bo? 8 Studenternas sociala situation 9 Sysselsättning före studiestarten och tidigare studier 9 Vilken typ av utbildning söker man till? 11 Är den sökta utbildningen ett förstahandsval? 11 Vilken information har betytt mest? 12 Varför påbörjar man högskolestudier? 12 Varför väljer man Malmö högskola? 13 Studenternas tillgång till dator och Internet 13 Studietraditioner i hemmet 13 Studenternas etniska bakgrund 14 Studenternas modersmål 15 Studenter med funktionshinder 16 3

ENKÄTENS INNEHÅLLSLIGA FOKUS Förutom två generella bakgrundsvariabler (kön och ålder) tar enkäten upp följande aspekter: 1. Studentens sociala situation och tidigare studier 2. Vilken utbildning som studenten påbörjat 3. Vilken information som studenten använt om utbildningen och hur denna information påverkat valet 4. Varför man har påbörjat högskolestudier 5. Varför studenten har valt Malmö högskolas utbildningar 6. Studentens tillgång till IT i hemmet 7. Studentens sociala och etniska bakgrund samt 8. Ev funktionshinder ADMINISTRERING AV ENKÄTEN OCH DATABEARBETNING Enkäten administrerades som en publik webbaserad enkät med hjälp av programmet ArtoLogik. Enkäten låg ute på Mahs:s webbsidor under tiden 1 september 15 oktober, 2005. Information om enkäten gavs dels via Mah:s webbsidor, dels personligen av personal på respektive område i samband med kursstart. ArtoLogik genererar en Excel-baserad datafil som överfördes till SPSS för analys och bearbetning. För kontroll av bl a svarsfrekvenser relaterades antalet erhållna enkätsvar till data från LADOK (antalet registrerade studenter på program och enstaka kurser) All databearbetning (framtagande av tabeller och diagram samt i förekommande fall statistisk analys) har gjorts med hjälp av programmet SPSS för Windows (version 11.0) samt Microsoft Excel. SVARSFREKVENSER OCH ANALYS AV DA- TABORTFALL I nedanstående tabell redovisas antalet registrerade studenter på program samt svarsfrekvenserna uppdelade per område. Svarsfrekvenserna har beräknats med utgångspunkt i LADOK-data (antal registrerade studenter per program och område) som erhållits från studerandeenheten. 4

Tabell 1. Område Totala antalet registrerade högskolanybörjare och svarsfrekvenser uppdelade på områden (ht 2005). Högskolanybörjare på program och kurs Antal enkätsvar Svarsfrekvens (%) HS 425 213 50 IMER 484 123 25 K3 270 68 25 LUT 1675 791 64 OD 70 57 81 TS 393 393 32 Totalt 4009 1645 41 Kommentar: Även om svarsfrekvensen kan tyckas låg totalt sett, måste man beakta att detta är första gången som studiestartsenkäten administreras elektroniskt. Relativt andra elektroniska enkäter som tidigare genomförts vid Mah är erhållen svarsfrekvens relativt hög. 2002 administrerades samma enkät i pappersform och svarsfrekvensen vid denna tidpunkt var då cirka 50 %. Tabellen ger också vid handen att svarsfrekvenserna för olika områden varierar kraftig. Detta gör jämförelser mellan områden ytterst vansklig. För att i någon mån beskriva bortfallets natur har erhållna data relaterats till data från LADOK vad avser ålder och kön. Se nedanstående tabeller. Tabell 2. Jämförelse mellan kvartilålder i LADOK och i totalgruppen erhållna svar (Stickprov) 25: percentilen 50:e percentilen 75:e percentilen LADOK 23 27 36 Stickprov 21 25 34 Tabell 3. Jämförelse mellan könsfördelning i LADOK och i totalgruppen erhållna svar (Stickprov) Kvinnor Män LADOK 67 33 Stickprov 71 29 Kommentar: Även om vissa nominella skillnader mellan LADOK och stickprov finns är procenttalen av samma storleksordning. Med viss försiktighet bör därför data för stickprovsgruppen vara representativa för data i populationen. RESULTAT Kön (enkätfråga 1) I nedanstående diagram redovisas könsfördelningen för totalgrupperna Ht 2002 och 2005 5

Diagram 1. Könsfördelning i totalgruppen. Diagrammet bygger på LADOKstatistik. Diagram 2. Könsfördelning områdesvis Ht 2002 och 2005. Diagrammet bygger på LADOK-statistik. Kommentar: I fråga om totalgrupperna Ht 2002 och 2005 är svarsbilden densamma. En tredjedel av studenterna vid Mah är män. Statistiken för områdena visar med några undantag (f a IMER) på marginella förändringar mellan Ht 2002 och 2005. Skillnaderna mellan områdena är som tidigare avsevärda. 6

Ålder (enkätfråga 2) I nedanstående diagram redovisas ålder för studenter antagna till program och enstaka kurser ht 2002 och 2005. 10 20 30 40 50 60 10 20 30 40 50 60 Ålder Diagram 3. Åldersfördelning 2005 (vänstra diagrammet) och 2002 (högra diagrammet) i totalgrupperna. Median och kvartilavstånd. Kommentar: Medianåldern 2005 är något högre än 2002. Detsamma gäller spridningen. Åldersvariationen mellan olika områden är påtaglig, vilket åskådliggörs av nedanstående två diagram. LUT och HS har något äldre studenter än övriga områden. Ålder HS HS IMER IMER K3 K3 LUT LUT OD TS TS OD 10 20 30 40 50 60 10 20 30 40 50 60 Medianålder och kvartilavstånd ht 05 Medianålder och kvartilavstånd ht 02 Diagram 4. Studenternas medianålder per område ht 2005 (vänstra diagrammet) och 2002 (högra diagrammet). Kommentar: Resultatbilden är ungefär densamma vid båda tillfällena. De äldsta studenterna finns på HS och LUT. 7

Varifrån kommer Malmö högskolas studenter och var bor de vid studiestarten? (enkätfråga 3-4) I nedanstående tabell redovisas var studenterna bodde vid tidpunkten för ansökan till högskolan. Tabell 4. Studenternas geografiska boende vid tidpunkten för ansökan. Andel (%) 2002 Andel (%) 2005 Malmö 36 32 Malmös närområde 27 28 Övriga Skåne 19 19 Övriga Sverige 16 19 Utomlands 2 2 I nedanstående redovisas var studenternas bodde vid terminsstarten. Tabell 5. Studenternas geografiska boende vid terminsstarten. Andel (%) 2002 Andel (%) 2005 Malmö 54 51 Malmös närområde 28 28 Övr Skåne 15 16 Övr Sverige 2 4 Utomlands 1 1 Kommentar: Nominellt är förändringarna ht 2005 marginella. I relativa tal ökar däremot andelen studenter som bodde utanför Skåne vid ansökningstillfället med cirka 15 %. Hur bor studenterna och hur vill de bo? (enkätfråga 5-6) I tabellen nedan redovisas hur studenterna faktiskt bodde vid terminsstarten och hur de vill bo. HUR MAN VILL BO FAKTISKT BOEN- Studentlägenhet Annat eget Inneboende Hos föräldrar DE boende Studentlägenhet 112 54 1 Annat eget boende 29 1080 3 2 Inneboende 25 34 20 Föräldrahemmet 44 121 1 99 Summa 210 1289 24 102 Tabell 6. Hur studenterna faktiskt bor och hur de vill bo. Studenter antagna till program och kurs ht 2005. Tal med fetstil anger antal studenter som är nöjda. Kommentar: Merparten av studenterna är nöjda med sin boendeform (drygt 80 %). Antalet studenter som inte bor i studentlägenhet men önskar sådan är 98 (cirka 6 %). Var tredje student som bor i studentlägenhet önskar i stället annat eget boende. Dessa tal ger en fingervisning om behovet av studentlägenheter i Malmö. Resultaten från ht 2002 visar i stort sett samma bild. 8

Studenternas sociala situation (enkätfråga 7-8) Under denna rubrik redovisas studenternas civilstånd och i vilken utsträckning de är småbarnsföräldrar. Båda dessa faktorer kan antas påverka möjligheterna att bedriva studier. Diagram 5. Studenternas civilstånd ht 2002 och 2005. Kommentar: Beroende på låga svarsfrekvenser inom vissa områden är det ytterst vanskligt att göra jämförelser mellan områden. Den högre medianåldern på HS och LUT får emellertid delvis en förklaring i ovanstående diagram. Tabell 6. Andelen (%) föräldrar bland studenter som påbörjat studier inom olika områden, ht 2002 och 2005. Område Föräldrar (ht 02) Föräldrar (ht 05) HS 32 38 IMER 13 7 K3 6 7 LUT 32 36 OD 11 13 TS 14 19 Totalt 23 28 Kommentar: Områdesjämförelser är svåra att göra beroende på svarsfrekvenserna. Även i detta fall ges möjligen en förklaringsgrund till den högre medelåldern på HS och LUT. Sysselsättning före studiestarten och tidigare studier (enkätfråga 9-11) I frågorna 9-11 fokuseras tiden före studiestarten och studenterna tillfrågas om sysselsättning och eventuella tidigare erfarenheter av högskolestudier. 9

I nedanstående diagram redovisas studenternas sysselsättning vid ansökningstillfället och tidigare studier. Diagram 6. Studenternas sysselsättning vid ansökningstillfället ht 2002 och 2005. Procent. Diagram 7. Studenternas senaste studier ht 2002 och 2005. Procent Diagram 8. Studenternas erfarenheter av högskolestudier ht 2002 och 2005. Procent. 10

Vilken typ av utbildning söker man till? (enkätfråga 12-13) I nedanstående diagram redovisas vilken typ av utbildning man sökt till på respektive område. HS 82 IMER 56 44 K3 69 LUT 78 OD 100 TS 55 44 Påbyggnadsutbildning Fristående kurs 0 50 100 Program Diagram 9. Vilken typ av utbildning har studenterna sökt på respektive område. Procent. Är den sökta utbildningen ett förstahandsval? (enkätfråga 14) I nedanstående diagram redovisas om den sökta utbildningen är ett förstahandsval eller ej. HS IMER 78 78 22 22 K3 86 14 LUT 84 16 OD 74 26 TS 83 17 FÖRSTAVAL Nej 0 50 100 Ja Procent Diagram 10. År studievalet ett försthandsval? Procent. 11

Vilken information har betytt mest? (enkätfråga 16) I nedanstående diagram redovisas vilka informationskällor som betytt mest för studievalet. Eftersom flera alternativ har kunnat markeras redovisas endast markeringar för alternativet stor betydelse. Diagram 11. Informationskällor som markerats med stor betydelse. Antal markeringar som alternativet Stor betydelse har fått. Kommentar. Jämfört med ht 2002 tycks Mah:s webbplats ytterligare ha befäst sin ställning som en informationskälla av stor betydelse. Varför påbörjar man högskolestudier? (enkätfråga 17) I nedanstående diagram anger studenterna de skäl som betytt mest för att påbörja högskolestudier (alternativet stor betydelse ). Diagram 12. Varför påbörjar man högskolestudier? Antal markeringar som alternativet stor betydelse har fått. 12

Varför väljer man Malmö högskola? (enkätfråga 18) Nedanstående diagram redovisar förhållanden som betytt mest när man sökt till Malmö högskola (alternativet stor betydelse ) Diagram 13. Viktigaste skälet till att man söker till Malmö högskola. Antal markeringar som alternativet Stor betydelse fått. Kommentar. I jämförelse med ht 2002 är svarsbilden vad gäller rangordningen av skäl i stort sett identisk. Studenternas tillgång till dator och Internet (enkätfråga 19) I nedanstående diagram redovisas hur stor andel av studenterna som har tillgång till dator och Internet i hemmet. Diagram 14. Tillgång till dator och Internet i hemmet. Procent. Kommentar. Jämfört med resultat från ht 2002 har andelen studenter som inte har dator i hemmet minskat från 10 till 5 procent. Studietraditioner i hemmet (enkätfråga 20) För att beskriva hemmets studietraditioner i detta fall erfarenheter av högskolestudier har studenterna delats in i tre grupper: 13

Svag studietradition (ingen i familjen har studerat vid högskola) Viss studietradition (någon i familjen har studerat vid högskola) Stark studietradition (båda föräldrarna och i förkommande fall syskon har studerat vid högskola). Diagram 15. I vilken utsträckning finns studietraditioner i hemmet? Ht 2002 och 2005. HS 31 55 IMER 27 59 15 K3 22 57 21 LUT 34 51 15 OD 57 31 TS 23 61 17 Starka studtrad Vissa studtrad 0 20 40 60 80 100 Svaga studtrad Procent Diagram 16. Studietraditioner i hemmet per område. Ht 2005. Kommentar: Andelen studenter som kommer från hem där studietraditioner saknas minskar med nästan 20 % ht 2005. Detta kan ses som en direkt konsekvens av det minskade antalet studieplatser som leder till en ökad konkurrens (högre betyg krävs). Sambandet mellan betygsnivå och studietraditioner i hemmet är styrkt i många studier. Jämförelser på områdesnivå är vanskliga med tanke på låga svarsfrekvenser på en del områden. Studenternas etniska bakgrund (enkätfråga 21) I studier som bl a utförts av högskoleverket har utländsk bakgrund definierats på följande sätt: 14

Studenten är född i utlandet och/eller Båda föräldrarna är födda i utlandet En annan definition innebär att om någon av föräldrarna eller studenten är födda utom Sverige, så har man utländsk bakgrund. När man i lokalpolitiska sammanhang i Malmö talar om invånare med utländsk bakgrund används i regel detta kriterium. Dessa kriterier används också i denna studie och resultaten redovisas i Diagram 17. Diagram 17. Studenternas etniska bakgrund (någon av föräldrarna och/eller studenten är född i utlandet). Kommentar: Bilden är i stort densamma vid båda tillfällena. Av de studenter som ht 2005 bedömts ha utländsk bakgrund i diagrammet kommer 16 % från hem där båda föräldrarna är utlandsfödda. Något samband mellan studietraditioner och etnisk bakgrund finns inte. Föreställningar som att utlandsfödda i högre grad skulle sakna studietraditioner stämmer alltså inte i detta fall. Se tabell 7 nedan. Tabell 7. Samband mellan etnicitet och studietraditioner i hemmet. Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Svaga studtraditioner 69% 31% Vissa studtraditioner 72% 28% Starka studtraditioner 73% 27% Statistisk prövning visar att skillnaderna är slumpmässiga. Kommentar: Tabellen kan tolkas på följande sätt: Av de studenter som t ex kommer från hem med svaga studietraditioner (29 % av ca 1600 studenter d v s cirka 450 studenter, se diagram 15) är det 69 % som har svensk bakgrund och 31 % som har utländsk bakgrund. Studenternas modersmål (enkätfråga 22) I nedanstående diagram visas andelen studenter som inte har svenska som modersmål. 15

Diagram 18. Studentens modersmål är inte svenska, ht 2002 och 2005. Procent. Kommentar: Diagram 18 ovan måste tolkas med stor försiktighet beroende på låga svarsfrekvenser. För HS, LUT och OD (som har relativt höga svarsfrekvenser) tycks resultaten emellertid peka på att andelen studenter med annat modersmål än svenska minskar. På OD handlar det om en dramatisk förändring. Studenter med funktionshinder (enkätfråga 23) I nedanstående diagram redovisas antal studenter som angett att de har någon form av funktionshinder. Diagram 19. Studenter som angett att de har någon form av funktionshinder ht 2002 och 2005. Frekvenser. Kommentar: I detta fall måste skillnader i antalet enkäter Ht 02 (ca 2700 svar) och ht 2005 (ca 1600 svar) beaktas. 16