1(22) Nulägesbeskrivning Datum: 2008-10-31 Församling: Värnamo Kyrkliga Samfällighet Processen och det miljöarbete som har genomförts under 2005-2007 Miljögruppens arbete Inom samfälligheten har sedan 1994 funnits ett miljöråd. Detta miljöråd har bland annat utarbetat ett miljöprogram som tidigare legat till grund för samfällighetens miljöarbete. Måldokument för miljödiplomering med handlingsprogram (åtgärder och aktiviteter) har sammanställts i separat dokument; Dokumentation av arbetet för hållbar utveckling, fas 1 miljöarbetet i Värnamo kyrkliga samfällighet, diplomeringsdatum 2007-09-12. Frågor om arbetsmiljön hanteras av kyrkonämndens personalutskott. Miljöutbildningar för anställda och förtroendevalda Anställda och förtroendevalda har vid tre tillfällen tagit del i utbildning inom ramen för Ljussteget (år 2002-03). Vid gemensamma personalsamlingar har ett antal miljöfrågor lyfts fram. Kompletterande miljökurser har genomförts med miljösamordnare Mats Hellman samt kyrkokamrer Ingemar Petersson, till exempel utbildning av Kyrkonämndens medlemmar under hösten 2006. Under de tre senaste åren (fas1-processen) kan noteras sammanlagt sju miljökurser, förutom många genomgångar i miljörådet. Se sammanställning under rubriken utbildning i Diplomeringsdokumentet sidan 3. När det gäller ekonomi har beslutats att i olika sammanhang det mest miljövänliga alternativet ska väljas utan sidoblickande på ekonomiska realiteter. Vid ett antal tillfällen har vardagliga rutiner lyfts fram för samtliga anställda, såsom till exempel kravet på källsortering, resealternativ och så vidare. Ny resepolicy för ersättning till anställda och förtroendevalda i Värnamo Kyrkliga Samfällighet beslutad under 2007. Beslut i olika instanser Miljövårdsprogram för Värnamo Samfällighet har fastställts av kyrkonämnden 1995. Uppdrag angående miljöledningssystem och strukturerat miljöarbete: Kyrkonämnden fattade 2004-04-19 beslut om att Samfälligheten ska arbeta med inriktning på att bli miljödiplomerad. Samfällighetens miljövårdspolicy och miljövision antogs av samfällda Kyrkofullmäktige i november 2005. Kyrkonämnden beslöt 2007-10-15 uppdra åt arbetsgruppen för miljödiplomering förbereda för Fas II i enlighet med kyrkans systematiska miljöarbete.
2(22) Ljussteget (fördiplomeringen) I samband med gudstjänsten den 16 januari 2005 erhöll samfälligheten utmärkelsen Ljussteget. Från Växjö Stift medverkade miljösamordnare Magnus P. Wåhlin. Diplomering Fas 1 I samband med festhögmässan den 28 oktober 2007 erhöll samfälligheten Diplom för avklarande av Miljödiplomeringens fas 1. Från Växjö stift medverkade Claes-Göran Johansson, stiftsjägmästare. Verksamhetsområde I: Kyrkans liv och verksamhet. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling inom: A. Gudstjänstliv Temagudstjänster: Genom initiativ från församlingen firades under åren 1995-2004 en miljömässa Annandag Pingst. Denna mässa som skett i samarbete med kommunens ekologiavdelning har haft som självklart tema Miljön. Platser som mässan firades på var bland andra Stomsjö deponistation, Värmeverket, Bilskroten vid Sörsjö och Wennbergs återvinningsstation. Kollekterna har vid dessa tillfällen varit riktade mot ofta miljömässiga mål, som exempel till vattenreningsprojekt. Traditionen upphörde i och med att Annandag Pingst togs bort som helgdag. Från och med 2005 firas miljögudstjänst i Nydala på midsommardagen. Lördagen alternativt söndagen före palmsöndagen är vikt för solidaritetsgudstjänst. Innan gudstjänsten sker någon form av aktivitet som är kopplad till temat för gudstjänsten. Denna aktivitet kan antingen vara en del av en gemensam aktivitet för hela Svenska Kyrkan eller en aktivitet som formas på lokal nivå. Det är i samfälligheten bestämt att det varje år skall hållas en miljögudstjänst och en solidaritetsgudstjänst. Söndaglig gudstjänst: När det gäller att tydliggöra, inom ramen för den normala gudstjänsten, frågor som berör ekologi, rättvisa och hållbar utveckling är själva kyrkoåret ett hinder. En naturlig dag att lyfta fram detta tema är Tacksägelsedagen som oftast firas med frambärande av olika skördealster. När det gäller framlyftandet av den ekologiska aspekten i förkunnelse, liturgi och musik är det naturligtvis en fråga för den enskilde prästen och musikern. Kyrkoherdens roll som arbetsledare och vägvisare kan här bli starkare men möter då oftast frågan om friheten att bära fram evangeliet i predikans form. Prosten i kontraktet har meddelat intresse att samla alla kyrkoherdar för inspiration och utbyte Svenska Kyrkans roll i arbetet för en hållbar och rättvis och etisk utvecklig, klimathotet med mera. (Ännu har detta ej realiserats.)
3(22) När det gäller smyckandet av kyrkorummet har det sällan burit spår av någon miljömässighet. Vid några tillfällen har Värnamo kyrka smyckats av en lokal florist. I Nydala och Fryele smyckas altaret med vilda blommor under sommarhalvåret. Friluftsgudstjänster: Möjligheten till friluftsgudstjänster har under åren nyttjas inom ramen för miljömässor. När det gäller de lokalt anknutna gudstjänsterna är just miljömässan ett lysande exempel på hur dessa kan fungera. Vi har vandrat omkring till en mängd olika platser där miljötemat i samråd med de lokala intressena har lyfts fram. Alltifrån soptipp till Sydkrafts anläggning. Under de 4 senaste åren har dock ingen friluftsgudstjänst firats inom samfälligheten. En utveckling av gudstjänstformerna med inriktning på bland annat temagudstjänster efterfrågas i församlingsinstruktionen. I detta arbete kan mycket möjligt friluftsgudstjänsten vara en form för temagudstjänster som det bör arbetas med. Helgmålsböner: Förekommer för närvarande enbart i Nydala om än något oregelbundet, men något direkt miljötema har ej varit församlingens målsättning. Förrättningar: Miljöaspekten saknas i dessa sammanhang. Övrigt: När det gäller närområdesmänniskornas delaktighet i gudstjänster med sikte på det ekologiska Budskapet, har dessa inte utnyttjats mer än i samband med miljömässorna. Samfälligheten har ej anordnat några ungdomsmässor med miljö eller rättvisetema, samfälligheten har ej heller involverat människor från olika kulturer. Kyrkkaffet har inte haft någon direkt struktur. Samtalen har skett på det otvungna sätt som dessa sker och inte haft något direkt tema eller inriktning på frågor som varit direkt djupa eller tagit sikte på ekologiska spörsmål. Att medvetandegöra frågor av den breda karaktär som ryms inom diplomeringsarbetet är kanske att tänka på vid kyrkkaffen och dylikt. Kan någon miljöaspekt sägas gälla för Kyrkkaffen är det två: Dels att rättvisemärkt och ekologiskt kaffe används, samt att inga engångsmuggar används. B. Diakoni Diakonins huvuduppgift kan mera kläs i människovärdets okränkbarhet och allas lika värde. En av de viktiga uppgifterna är att SE, uppmärksamma och ur detta inlemma människor i gemenskapen. Karitativ verksamhet både i och utanför kyrkans murar är en del av målsättningen inom diakonin. Äldreboende:
4(22) Äldreboendena besöks regelbundet i samband med de gudstjänster som sker tillsammans med övriga samfund. Utöver detta sker sångstunder samt övrig verksamhet som högläsning, hjälp till att komma ut med mera. Varje år inbjuds ett av serviceboendena att med församlingens hjälp komma ut i naturen vid Lidnäs Kapell. Besöksverksamhet: Målbeskrivningen för distrikten i Värnamo församling är att i varje distrikt skall finnas en besökstjänstgrupp. I S:t Johannes distrikt finns en väl fungerande besöksgrupp och är på väg att byggas upp även i de övriga distrikten. I Mariakyrkan finns en diakonal grupp. I centrumdistriktet sker sedan hösten 2007 en kontinuerlig utbildning av medarbetare och frivillig arbetare under ledning av diakonen Kerstin Berggren. Ur detta kommer naturligtvis också behovet av besöksgrupper att aktualiseras. Ungdomsdiakoni: Värnamo församling har ännu en gång tillgång till en volontär för ungdomsarbetet. Hon har främst jobbat med barn och ungdomar. I befattningsbeskrivningarna för de två prästtjänster som fick nya innehavare i augusti 2008 finns en tydlig inriktning mot ungdom, konfirmander, barn och familj. Detta bör räknas in i en satsning på ungdomsdiakoni. Det främsta exemplet på ungdomsdiakoni är väl annars församlingens deltagande i De glömda barnen ett samarbetsprojekt mellan kommunen och Hela Människan-LP Finnveden. Övriga sociala verksamheter: Sker i samverkan med andra samfund under projektet Anhörig 300. Stöd till anhörigvårdare. Kyrkan är också representerad i Värnamo Internationella Vänner som har som uppgift att skapa nätverk och kontaktytor för invandrare som kommit till vår stad och som behöver stöd och hjälp i integrationsprocessen. Ekonomiskt stöd utdelas till behövande människor via fondmedel. I budgeten avsätta medel till olika organisationer som biträder människor i krissituationer både inom vårt land och också i ett globalt sammanhang. I budgeten finns också en post för katastrofinsatser som kan beslutas under löpande verksamhetsår. Arbete med olika samarbetspartners: Samarbete med olika samfund i ett ekumeniskt sammanhang sker. Det främsta exemplet är i detta sammanhang samarbetet kring Hela Människan/LP Finnveden samt naturligtvis Sjukhuskyrkans arbete vid Värnamo Sjukhus. Omsorgsrådet som är förankrat i Värnamo Kristna samarbetsråd (VKS) har som uppgift att finnas med vid frågor som berör äldreboendena relaterat till samfundens aktiviteter på dessa platser. Samarbete sker också i vissa sammanhang med kommunen. Exempelvis med medborgarförvaltningen sektionen för socialbidrag och skuldsanering samt invandrarförvaltningen och kommunens olika boendeformer för äldre och funktionshindrade.
5(22) När det gäller frågor med inriktning på miljöfrågor har en samarbetspartner varit Svenska Naturskyddsföreningen (SNF). Vid ingången av 2008 bildades ett Klimatnätverk med olika föreningar representerade. I detta nätverk finns Svenska Kyrkan representerat. Själavård: Institutionssjälavård bland annat via stiftsbidrag på Värnamo Sjukhus. Själavård erbjuds i de sammanhang det efterfrågas. Sorgegrupper ordnas regelbundet för dem som förlorat någon nära anhörig. Dessa sorgegrupper alternerar i Värnamo församling mellan de olika distrikten Telefonsjälavården var tidigare organiserad så att varje kontrakt hade ansvar för olika veckor. Från 2008 åvilar ansvaret för telefonsjälavården stiftet. Några präster har som delar i sin tjänstgöring att ansvara för telefonsjälavården. Ansvarsområdet är i detta fall hela stiftet. Kontakt har tagits med kontraktsprosten för att arbeta fram ett heltäckande angående beredskap vad gäller upptagningsområdet för Värnamo Sjukhus. Detta har emellertid inte i nuläget hittat någon lösning. Övrigt: Inget övrigt C. Mission Hela Världen Det ansvar som ligger hos församlingen relaterat till begreppet mission ligger nästan undantagslöst förankrat hos FIA-gruppen (Församlingens Internationella Arbete). Gruppen består av ombud för Hela Världen samt Sackeus ulandsbod. Inom ramen för denna grupp planeras och initieras ofta de olika aktiviteter som tar sikte på missionen. Församlingens ombud för Hela världen har en viktig uppgift. I Samfällighetens budget avsätts årligen medel till Svenska Kyrkans internationella arbete. Här är målsättningen att minst en procent av samfällighetens samlade intäkter skall avsättas till internationell diakoni. Detta mål har uppnåtts med god marginal sedan år 2000. Under 2007 motsvarade avsättningen 1,8 procent. När det gäller kollekter som ofta är förvirrade tillfällen till kreativitet måste det naturligtvis vara möjligt att inom ramen för Hela Världen, välja att stödja miljömässiga ändamål. Utåtriktad verksamhet Exempel på FIA-initierade aktiviteter kan vara praktiska arrangemang som brödbakande och försäljning samt skramlande med insamlingsbössor och informationskvällar. Genom att Sackeus har bo och säte i FIA-gruppen kommer också det rättvisemärkta perspektivet på kyrkans verksamhet att aktualiseras. Exempel på aktiviteter är Livsloppet, Musikarrangemang och Modeuppvisning.
6(22) Stiftsgården Tallnäs, där samfälligheten har andelar i den ekonomiska föreningen borde på sikt kunna tjäna som en naturlig plats för såväl mijöarrangemang som arrangemang kring internationell solidaritet. Stiftsgården har en tydlig miljöprofil. Samfälligheten förlägger lägerverksamhet vid stiftsgården för exempelvis konfirmander, äldre samt församlingslägret som är ett återkommande arrangemang. Egna missions - och biståndsprojekt samt vänförsamlingar Projekt i Mariadistriktet: Mi Casita stöd till barnverksamhet i Latinamerika Projekt i S:t Johannes distrikt: Stöder skolverksamhet i Santiago samt ett projekt för gatupensionärer i Rumänien Projekt i Fryele församling: stöder församling i Karki, samt barnhem i Ergeme, Lettland Centrumdistriktet stöder Lutherska församlingen i Tirana, Albanien. Föreningen Härbärgets Vänner: Stöd till barnhem och skola i Lettland. Oxford är ett vänstift till Växjö stift. Under senare år har Värnamo församling besökt detta stift och knutit kontakter. I första hand har detta skett via celledares besök. Övrigt: Inget övrigt D. Undervisning När det gäller den teologiska infallsvinkeln är det åter upp till den enskilde prästen. Men detta är naturligtvis normerande: Första trosartikeln kopplas i nutiden oftast till det förvaltarskap som åligger människan kontra skapelsen. Detta måste förstärkas. Studiecirklar eller enstaka tillfällen måste ge församlingsmedlemmar möjlighet att ta del i tankar kring och möjligheter för Svenska Kyrkan att ta ett aktivt ansvar för miljöfrågorna med utgångspunkt i den första trosartikeln. I detta syfte har kontakt sökts med Stefan Edman för att under 2009 få honom att komma till Samfälligheten för en föreläsning. Barntimmar Finns för närvarande inte. Minior och juniorverksamhet Barnverksamheten ska aktualisera dessa frågor, gärna i bägge fallen genom praktisk handling. I samfälligheten finns öppen förskola, barnkör och juniorer. Konfirmander Miljö och ansvar för skapelsen ingår i konfirmandundervisningen genom de så kallade 70 stegen.
7(22) Som en del av undervisningsmaterialet för konfirmander inköptes 2007 en Dvd med Al Gores film En obehaglig sanning som kan och skall användas i undervisningen. Tonårsgrupp I Mariadistriktet finns en tonårsgrupp med i en verksamhet som kallas Plus. I S:t Johannes distrikt har under något år pågått försök att bygga upp en tonårsgrupp i den verksamhet som kallas Öppet. Något tydligt miljö- eller rättvisetema finns i dag inte i gruppernas aktiviteter. Syföreningar Har i sin verksamhet en klar utåtriktad blick på internationell diakoni och låter stora delar av sina intäkter vid försäljningar med mera stödja olika projekt. Samtalsgrupper Samtalsgrupper med inriktning på temat miljö sker i nuläget inte. Vuxenvägledning eller liknande Församlingen organiseras enligt modell för cellkyrka. Någon riktad undervisning mot miljöfrågor sker inte i nuläget. Cellkyrkan är organiserad i små grupper som regelbundet träffas för gemenskap, bön och lovsång. En cell består av 10-15 personer. Cellerna är organiserade i zoner vilket är en sammanslutning av fyra till fem celler. En del av cellkyrkans verksamhet är att på sikt skapa så kallade subgrupper med olika intresseinriktningar som så skall söka kontakt med personer både inom och utanför cellen som delar detta intresse. Ett arbete som skall starta är att låta cellmedlemmar fungera som faddrar för kontakten med den kyrka som är på väg att bildas i Albanien. Studiecirklar Kan organiseras via Sensus studieförbund, men det är inget som samfälligheten har utnyttjat. Övrigt: Målbeskrivning finns gällande karitativ samt musikalisk profil. I dessa målbeskrivningar finns inte någon direkt koppling till miljö eller rättvisa. När det gäller musiken har denna använts för att lyfta fram såväl rättvise- som miljöperspektivet. Koralaftnar med inriktning på dessa teman är fullt möjlig, inte minst med användande av ny psalmdiktning i exempelvis Psalmer i 2000-talet. E. Ansvar Dokumentation på området Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete anges i Arbetsmiljöpolicy. Policy och plan för jämställdhetsarbetet finns antaget.
8(22) I Arbetsmiljöpolicy finns rutiner för hantering av diskrimineringsfrågor och kränkande särbehandling, sexuella trakasserier, rutiner vid sjukdom, missbruk och arbetsanpassning och rehabilitering med mera. Lönepolicy finns antagen. Anställningsmanual har framtagits. Praktiskt genomförande av systematisk arbetsmiljöuppföljning Prosten, kyrkogårdschefen och kyrkokamreren är i egenskap av personalansvariga ansvariga för arbetsmiljön, både psykisk och fysisk. Policydokument ses över en gång om året av AMJ-gruppen (ArbetsMiljö och Jämlikhet, enligt gällande lagstiftning ska utvärdering och översyn göras varje år). Årliga personalutvecklingssamtal med alla anställda som tar upp arbetssituationen, arbetsinnehållet, arbetsprestationen, samarbetet och eventuella förändringar samt plan för kompetensutveckling och information i frågor gällande jämställdhet. I senaste rekryteringssamtal (för till exempel prästtjänster) tog kyrkoherden upp miljöansvaret särskilt. Skyddsombud Ulf Gustafsson är huvudskyddsombud. Skyddsronder genomförs efter beslut i AMJ-gruppen. Sjukgymnast från företagshälsovården finns att tillgå. Årlig hälsokontroll erbjuds alla från och med 40 år. Övriga erbjuds hälsokontroll vart tredje år. Friskvård Samfälligheten erbjuder som en del av en friskvårdssatsning alla anställda ett årskort till Värnamo Simhall inklusive styrketräning, alternativt annat likvärdigt institut. I samfällighetens AMJ-grupp har diskuterats om denna möjlighet skulle kunna användas till alternativa inriktningar. F. Övriga frågor Inga övriga frågor Verksamhetsområde II: Förvaltning och ekonomi. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling när det gäller: A. Förvaltning av skog, mark och andra rörelser Samfälligheten förvaltar direkt följande fastigheter: Fastigheter Värnamo Areal kvadratmeter 1 Värnamo kyrkan 1 omfattande kyrka med tillhörande kyrktomt be- 4 500
9(22) stående av äldre gravplatser och kyrkpark. 2 Kyrktuppen 1 på vilken Mariakyrkan är belägen. Kyrka-församlingshem med tillhörande trädgård. 3 Fröet 1 på vilken S:t Johannes kyrka är belägen. Kyrka-församlingshem med tillhörande trädgård 4 Värnamo 14:64, del av. Värnamo församlingshem med tillhörande trädgård. 5 Värnamo 14:64 del av. Kyrkogård Norra kyrkogården med Uppståndelsekapellet och tre ekonomibyggnader avsedda för administration - personal - förråd och verkstad. På mark öster om iordningsställd kyrkogård var för detta arrendebostaden belägen. Rivning påbörjad under januari/februari 2008. Rivning klar 2008-02- 25. 2 571 3 085 4 000 Cirka 139 000 6 Värnamo S:3. Södra kyrkogården. 8 000 7 Prostgården 1. Tjänstebostad för kyrkoherden. Dubbelgarage och före detta kaplansbostad (eftersatt underhåll används för närvarande som förråd). 9 121 Fastigheter Fryele-Nydala 8 Fryele 7:1. På fastigheten är Fryele kyrka belägen, samt en ekonomibyggnad avsedd för kyrkogårdens behov. Marken runt kyrkan används som kyrkogårdsmark samt utgör parkeringsplats 9 Fryele 2:16. På denna fastighet är Fryele församlingshem beläget. Runt församlingshemmet finns gräsytor. 10 Fryele 2:18. På denna fastighet är kyrkstallarna belägna. Marken runt kyrkstallarna hävdas inte. 11 Nydala 2:1. På denna fastighet är Nydala klosterkyrka och portkapell belägna. Marken runt kyrkan används som kyrkogård. Det noteras att den så kallade klosterträdgården är belägen på mark som tillhör stamfastigheten (Nydala 1:3 före detta herrgården) och arrenderas av Nydala byalag. Samfälligheten svarar för klosterträdgårdens behov av gräsklippning. 6 233 6 143 978 15 000 12 Nydala 1:52. På denna fastighet är den utvidgade delen av Nydala 3 097 kyrkogård belägen liksom förråds- och personalbyggnad. Summar areal 200 308 Genom stiftet förvaltas av samfälligheten ägda så kallade prästlönetillgångar. Dessa består dels av fastigheter och dels av fondmedel (prästlönefonder) som bildats vid försäljning av prästlönefastigheter. Samfällighetens innehav i Växjö stifts gemensamma förvaltning, som totalt omfattar 143 371 kvadratmeter utgör 2,19 procent. Marknadsvärdet på de tillgångar som ingår i den gemensamma förvaltningen uppgick vid senaste årsskifte till 2 384 000 000 kr. Samfällighetens del av denna förmögenhetsmassa var alltså drygt 52 miljoner kr. Den sammanlagda fördelningen bestod av fastigheter 92 procent och fonder 8 procent. Från samfälligheten härrör sig andelarna från följande fastigheter: Fastighet Landareal ha Skogsareal ha Antal andelar Vällersten 5:9, 5:10 626 62 1 167 Nederled Södergård 6:7 (i Rydaholms församling) 62 522 132 Fryele 2:1 398 232 596 Mjöhult 4:1 405 257 559
10(22) Hökaberg 1:1 131 121 366 Bråthult med flera (Markaryds och Almesåkra församlingar) 42 35 321 Andelar från inlevererade fondmedel 5 Summa 1 664 1 229 3 146 Anledningen till innehavet i fastigheterna Nederled (Rydaholms församling) och Bråthult med flera (Markaryds och Almesåkra församlingar) är att dessa tillkommit som ersättning vid försäljning av prästlönefastigheter som tidigare tillhört samfälligheten ex Prostskogen. När det gäller förvaltning av fastigheter som förvaltas direkt av samfälligheten finns inga speciellt för fastighetsförvaltningen uttalade mål. Allmänna mål återfinns i samfällighetens miljöpolicy. Alla fastigheter som förvaltas av stiftet är certifierade enligt PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes). Inom stiftet har förvaltningen av prästlönefondstillgångar uppdragits åt Egendomsnämnden som är en icke obligatorisk nämnd vald av stiftsfullmäktige. Kritik har framförts mot denna certifieringsmetod av anledningen att den ej tar sociala hänsyn. Inom miljöarbetet med fas1-diplomeringen har Värnamo Samfällighet på olika sätt informerat sig om det alternativa skogscertifieringssystemet FSC (Forest Stewardship Council) som miljörörelsen och solidaritetsorganisationer förespråkar. I paritet med de mål som Svenska Kyrkan står för bland annat via Lutherhjälpens olika utvecklingsprojekt har miljögruppen hävdat att man från stifthåll seriöst måste utreda möjligheten till dubbelcertifiering, det vill säga en breddning till att även omfatta FSC på grund av systemets regler för sociala och etiska frågor (jämför rättvisemärkningen). I Växjö Stift innebär skogsskötsel enligt PEFC-systemet inte stora ekologiska förändringar jämfört med FSC (även om det senare systemet är skarpare i vissa avseenden, till exempel att spara alla viktiga biotoper) skillnaden gäller främst aspekter på det internationella planet, att tydligt stå bakom det enda system som står för mänskliga rättigheter för ursprungsbefolkningar och andra fattiga grupper. FSC innebär att den ekonomiska biten inte ska väga tyngre än den miljömässiga och sociala, såsom Värnamo Samfällighet tillämpat i andra avseenden. Beslut att driva frågan om att försöka påverka Stiftsstyrelsen att tillämpa FSC-systemet (dubbelcertifiering) har bland annat fattats i Kyrkonämnden. Skrivelse skickades till Växjö Stift i början av 2007, men har fortfarande (efter drygt ett års tid) inte besvarats. Muntligt har meddelats att vårt engagemang gett upphov till att frågan ska utredas på nationell nivå, tillsammans med andra stift som valt PEFC. I slutet av mars 2008 meddelade SNF att man avgår från den svenska styrelsen i FSC, främst för att man inte vill lägga tunga resurser då utvecklingen att förbättra systemet har bromsats av bland andra SCA. Dock säger SNFs skogsansvarig att organisationen fortfarande står bakom detta skogscertifieringssystem, då det inte finns något alternativ. SNF i Värnamo meddelar att man verkligen vill att vi i Svenska Kyrkan fortsätter vår kamp för att bredda ett otillräckligt system (PEFC) till FSC. Samfälligheten har under flera år haft kontakter med Stiftelsen Vallerstads gård som har till uppgift att driva mönsterjord- skogsbruk och lämna bidrag till jordbrukets utveckling. Anledningen till kontakterna är att stiftelsen drabbades av stora stormskador 2005 med påföljden att försäljningen av virke blivit oproportionerligt stor med ojämn likviditetstillströmning vilket i sin tur lett till att man sökt alternativa framtida möjligheter till utveckling av skogsbruket och framtida avkastning på kapitalet. Man har i samband med detta konstaterat att viss del av fas-
11(22) tigheten det så kallade Jonasboberget har goda förutsättningar för vindkraftsproduktion. Det är i detta sammanhang samfälligheten sökt kontakt med stiftelsen då man sett början till ett lokalt vindkraftsprojekt. Kyrkonämnden har tagit inriktningsbeslut om köp av vindkraftsel och i samband härmed investering på i storleksordningen tre miljoner kronor, vilket beräknas täcka större del av samfällighetens behov av el. För närvarande pågår framtagande av underlag till bolags- och föreningsbildning. Enligt uppgjorda planer kommer två vindkraftverk att vara i drift under senare delen av 2009 eller 2010. Samfällighetens totala andel av investeringen beräknas uppgå till 3-4 procent. B. Förvaltning av aktier och fonder Samfälligheten förvaltar enligt senaste årsredovisning (2008-01-01) tillgångar i form av aktier och fonder till ett sammanlagt värde (bokfört värde) uppgående till 62,7 miljoner kronor. Placeringarna har fördelats enligt nedan: Stora etiska hänsyn Etiska hänsyn Inga etiska hänsyn Kyrkornas U-fond 3 500 Svenska kyrkans fonder 30 313 Övriga värdepapper 1 560 27 323 5 060 30 313 27 323 Procentuell fördelning 8,1 48,3 43,6 Stiftelsen Kyrkornas U-fond har som målgrupper kyrkor och samfund, lokala församlingar, andra organisationer och enskilda. 60 procent av kapitalet i U-fonden lånas ut till kreditgivning genom Oikocredit som är en ekumenisk kooperativ bank som bildats efter beslut av Kyrkornas Världsråd. 40 procent placeras med stöd av etiska kriterier på penning- och obligationsmarknaden (svenska statspapper) samt i aktieindexobligationer. Lån ges enbart till produktiva investeringar som bedöms som ekonomiskt hållbara, det vill säga i verksamhet där bestående arbetstillfällen skapas. Det handlar oftast om investeringar i jordbrukssektorn men även inom tillverkningsindustrin, fiskenäringen och servicesektorn. En särskild betoning ligger på att öka tillgängligheten till krediter för kvinnor. En växande nisch för Oikocredit är utlåning till så kallade mikrofinansorganisationer i utvecklingsländer, ofta lokala eller regionala banker, som ger små lån till enskilda och familjer för småföretagsverksamhet eller egenföretagande. Sådana lån är ofta mycket små och med kort löptid. Fattiga som försöker låna av rikare människor i sitt lokala samhälle tvingas ofta betala skyhöga räntor - ockerränta. I banken får de inget lån därför att de inte kan erbjuda någon säkerhet för sina lån. Samfälligheten har för närvarande placerat två miljoner kronor i Kyrkornas U-fond, samt en och en halv miljon kronor i det av U-fonden stödda Jamii Bora-projetet i Nairobi i Kenya. Förutom detta har en och en halv miljon kronor placerats i ett särskilt mikrolåneprojekt med Afrika, Asien och Sydamerika som verksamhetsfält. Nyligen har beslut fattats om placering av en miljon kronor på fasträntekonto med pantförskrivning till förmån för Jamii Boras bostadsprogram Kaputiei (mikrokrediter) utanför Nairobi.
12(22) Till detta kan läggas att samfälligheten innehar aktier i The House of Fair Trade AB (före detta Rättvis Handel Import AB). Samfälligheten och världsbutiken i Växjö är ensamma i stiftet om att vara aktieägarna i detta bolag. Samfälligheten har förutom när det gäller bolag inom kyrkans direkta sfär såsom Berling Media AB (Kyrkans Tidning), Kyrkans Försäkrings AB och The House of Fair Trade AB inga enskilda aktier. Samfälligheten innehar andelar i OK Ekonomisk förening samt i Riksbyggen, bostadsrättsförening. Enskilda aktier har också tidvis innehafts i samband med donationer och liknande. Här har den outtalade policyn varit att göra sig av med aktierna främst av skäl att inte komma på kollisionskurs med kyrkans lära och den praktiska verkligheten. Samfälligheten innehar andelar i Kyrkvinden Ekonomisk förening och Tallnäs Ekonomisk Förening. De kriterier som gällt för samfällighetens förvaltning har främst varit inriktade på så kallade negativa kriterier, det vill säga undvikande av vissa verksamheter såsom företag som sysslar med alkohol, spel och dobbel, vapen/vapenbärare, pornografi och tobak. Samtal har också förts om så kallade positiva kriterier, det vill säga kriterier som kopplas samman med positiv verksamhet. Placeringen i Kyrkans U-fond får ses som ett resultat av detta. En ny policy för medelsförvaltning har antagits av fullmäktige 2006. Till denna policy har ett detaljerat reglemente antagits. Policyn inriktar sig på positiva kriterier. Kyrkonämndens arbetsutskott har fått uppgiften att vara etiskt råd i fråga om medelsplacering. I nämnda policy anges bland annat som målsättning att minst tio procent av tillgängliga medel skall vara finnas inom ramen för ideella placeringar. Följande kriterier skall gälla för förvaltningen: 1. främjar kyrkans grundläggande värderingar, 2. uppnår krav på god långsiktig avkastning 3. tillgodoser krav på betryggande säkerhet. I stiftets förvaltning av fonder och aktier finns angivet att man helt bör undvika placeringar i företag med ovan nämnda inriktning. Vidare anges i policy att Växjö stift ska främja företag som uppträder ansvarsfullt i samhället och som lägger stor vikt vid de anställdas arbetsvillkor och jämställdhet samt att placeringar skall främja företag som genom sin verksamhet aktivt bidrar till ekonomiska och sociala framsteg i utvecklingsländer samt företag som hushåller med naturresurser och aktivt reducerar negativ miljöpåverkan från det egna företagets verksamhet. C. Förvaltning av likvida medel Utöver aktier och fonder ovan vilka till största delen betraktas som likvida medel (omsättningstillgångar) finns tillgångar i form av banktillgodohavanden och i ringa mån kontanter. Samma kriterier som gäller för aktier och fonder skall tillämpas beträffande bankmedel och kontanter.
13(22) Samfällighetens har sedan flera år tillbaka haft som målsättning att minst en procent av de samlade intäkterna skall avsättas till internationell diakoni. Denna målsättning har uppfyllts med god marginal. Med internationell diakoni menas bistånd till behövande utanför landets gränser. Ofta sker detta bistånd i samarbete med Svenska Kyrkans utlandsarbete (före detta Lutherhjälpen och Svenska kyrkans Mission) samt IM (Individuell Människohjälp). För 2008 års budget gäller att 1,7 procent avsatts till internationell diakoni. I utkastet till 2009 års budget utgörs samfällighetens sammanlagda intäkter till drygt 30 miljoner kronor medan anslagen till internationell diakoni uppgår till 490 000 kronor vilket innebär 1,6 procent D. Samhällsnyttan av vår förvaltning av skog, mark och andra rörelser Genom fastighetsinnehavet omfattande främst kyrkogårdar och omkringliggande mark, främst den mark som inköpts med tanke på utvidgning av Norra kyrkogården samt genom de av samfälligheten ägda prästlönetillgångarna och skogsfastigheterna lämnas positiva bidrag till det rörliga friluftslivet. Parkanläggningarna på kyrkogårdarna bidrar samfälligheten till en positiv gemensam miljö. I detta sammanhang kan särskilt projektet Nydala klosterträdgård framhållas. Detta projekt har bland annat till syfte att öka kunskapen om medeltiden, utgöra ett exempel på en levande landsbygd och slutligen återskapa en medeltida klosterträdgård. Projektet bedrivs i samverkan med Länsstyrelsen, Länsmuseet, Nydala församling/värnamo kyrkliga samfällighet, Nydala byalag, Nydala Hembygdsförening och Värnamo kommun. Genom att medverka i nätverk med olika instanser i samhället uppnås mål om att verka utåtriktande och samarbeta med icke aktiva kristna med mera något som innebär en slags mission (viktig) samt att visa på vårt ansvar i samhällsfrågor. Genom projekt Vallerstad Vind bidrar samfälligheten till minskat utsläpp av koldioxid (totalt sett eftersom samfällighetens hela elförbrukning redan i nuläget utgörs av så kallad grön el). Verksamhetsområde III: Kyrkans byggnader. Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling inom: A. Uppvärmning och ventilation, befintliga system Energikällor Följande uppvärmningssystem finns installerade: Byggnad Uppvärmningssätt 1 Värnamo kyrka Fjärrvärmeväxlare, vattenburen värme. I vapenhuset, torntrappa och körrum direktverkande takvärme. 2 Fryele kyrka Direktverkande elradiatorer 3 Nydala kyrka Direktverkande elradiatorer 4 Mariakyrkan Direktverkande elradiatorer och takvärme.
14(22) (Under 2008 har pågått planering och projektering för konvertering till fjärrvärme vilket utgör miljömål i fas II) 5 S:t Johannes kyrka Vattenburen elvärme, värmefläktar i kyrksal, värmeåtervinningsaggregat. Fjärrvärmeanslutet från 2007. 6 Uppståndelsekapellet Fjärrvärme, olja vilket enbart används i kremationsugnen 7 A-byggnad Förråd Fjärrvärme 8 B-byggnad Förråd Fjärrvärme 9 C-byggnad Verkstad Fjärrvärme 10 D-byggnad Administration Fjärrvärme 11 Värnamo församlingshem Fjärrvärmeväxlare, aggregat för återvinning av värme ur frånluft, kylanläggning 12 Prostgården Jordvärmepump, kompletterad med elpatron och gammal oljepanna. 13 Fryele församlingshem Bergvärmepump kompletterad med elpatron. 14 Kyrkogårdsförråd, Fryele Direktverkande el 15 Kyrkstallarna i Fryele Ingen uppvärmning 16 Kyrkogårdsförråd i Nydala Direktverkande el Värmeanläggningar i Fryele och Nydala är försedda med tidsstyrning. Belysningen i Värnamo kyrka är närvarostyrd. För övrigt förekommer ingen styrning i kyrkans lokaler (dygns- och närvarostyrning och så vidare). Fasaden på Nydala klosterkyrka och tornet på Fryele kyrka är försedda med utomhusbelysning. På Värnamo Norra kyrkogård är del av allé försedd med prydnadsbelysning. Fryele kyrkogård är belyst. Belysningen i Fryele och Nydala går på skymningsrelä och är även timerstyrd så att det inte är tänt hela natten. I samband med ombyggnad av nya delen av Värnamo församlingshem har återvinningsaggregat för frånluften installerats. Tidigare har jordvärme (1986) respektive bergvärmepump (2003) installerats i Prostgården och Fryele församlingshem. Tilläggsisolering har gjorts i samband med ombyggnad i Värnamo församlingshem (2003), samt i Fryele och Värnamo kyrka. S:t Johanneskyrkan och Mariakyrkan har ej tilläggsisolerats då dessa bedömts ha en relativt modern standard. Någon generell genomgång av isoleringsstatusen har ej gjorts i samfällighetens byggnader. Tvåglasfönster finns monterade i samfällighetens byggnader. I S:t Johannes kyrka, Mariakyrkan samt den nya personal- och administrationsbyggnaden finns treglasfönster. I några fall har treglasfönster installerats på andra ställen i samband med ombyggnad eller vid ventilationsproblem. Någon fullständig och heltäckande genomgång beträffande fönsterstatus har ej gjorts Ventilation En sammanställning av ventilationssystemen har ej gjorts.
15(22) Vi låter utföra obligatorisk ventilationskontroll (OVK) med den regelbundenhet lagstiftningen kräver för den typ av lokaler vi har - som regel vart tredje år. (Fritidsverksamhet är ej längre aktuell i lokal i Församlingshemmet). En tydlig uppföljning av OVK saknas (rutin). OVK - protokollen förvaras tillsammans med all annan dokumentation kring fastighetsunderhåll. Avtal har träffats med firma om leverans av filter till samtliga anläggningar (förutom kyrkogårdsförvaltningen, som köper filter från leverantören.). Leveranserna sker efter avslutning av pollensäsongen. Köldmedium i värmepumpar I verksamheten används inte otillåtna köldmedier i större anläggningar typ värmepumpar, endast mindre mängder i äldre frys- och kylskåp. Inventering av köldmedier har utförts vad gäller församlingens lokaler i Värnamo. B. Elanvändning, befintliga system Energiförbrukningen har varit enligt följande: År 2003 2004 2005 2006 2007 Medel Värnamo kyrka, 1 190 kvadratmeter Fjärrvärme 177 183 160 164 165 170 El 46 625 52 449 51 137 51 009 42 629 48 629 Fryele kyrka, 560 kvadratmeter El 45 957 64 940 56 100 65 934 51 495 58 885 Nydala kyrka, bondkyrka och förråd, 528 kvadratmeter El 55 208 59 281 69 720 72 995 78 454 67 132 Mariakyrkan, 790 kvadratmeter El 162 595 173 422 154 388 148 993 13 157 154 195 S:t Johannes kyrka, 1 382 kvadratmeter El 172 237 174 854 172 946 161 009 128 936 167 315 Fjärrvärme 40 40 Uppståndelsekapellet, 506 kvadratmeter Ekonomibyggnad, 590 kvadratmeter Administrationsbyggnad, 1 120 kvadratmeter Olja 25 17 8 10 5 13 El 46 961 122 205 86 140 80 225 69 512 101 009 Fjärrvärme 193 202 231 209 Värnamo församlingshem, 2 150 kvadratmeter Fjärrvärme 239 256 217 218 227 231 El 66 707 70 613 62 332 66 569 68 256 66 895 Fryele församlingshem, 347 kvadratmeter
16(22) Olja 0 0 9 El 42 021 41 251 34 749 41 456 54 883 42 852 Prostgården, 530 kvadratmeter El 30 604 41 882 31 349 32 003 35 129 40 029 Olja 2 1 2,5 2 1,5 Total elförbrukning Megawatt timmar 769 801 719 720 661 Total fjärrvärmeförbrukning Megawatt timmar 416 439 570 584 663 Total oljeförbrukning kubikmeter 25 18 10,5 12 5 Det finns behov av en tydligare och mer enhetlig redovisning och samfälligheten bör sträva mot att införa dessa ändringar i och med framtagandet av Grönt bokslut 2008. Det är bland annat att observera den successivt ökade elförbrukningen i Nydala kyrka antas bero på förändrade skötselrutiner. Inomhusklimatundersökningar eller energibesiktningar har ej utförts. Energisparprogram har ej upprättats eller fastställts. Lågenergilampor har monterats i vissa armaturer. Ingen tids - eller närvarostyrning finns installerad. Rutinen är att sista person som går för dagen i Församlingshemmet kollar att ljuset är släckt. Det har ibland visat sig vara svårare med denna efterlevnad då lokalerna har hyrts ut. Rörelsedetektorer är installerade inom kyrkogårdens nya byggnader. C. Vatten och avlopp I samband med ombyggnad av kyrkogårdens verkstad har olje- och fettavskiljare installerats. Gipsavskiljare finns i anslutning till ungdomsvåning i S:t Johannes kyrka. Följande fastigheter är anslutna till kommunala vattenledningsnätet: årsförbrukning kubikmeter 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Medel Värnamo kyrka 31 35 52 50 78 78 54 Mariakyrkan 157 185 128 144 140 135 148 S:t Johannes kyrka 127 133 121 131 154 154 137 Värnamo församlingshem 283 364 419 458 529 410 411 Uppståndelsekapellet 155 105 96 271 306 246 197 Personalbyggnad kyrkogården 2 039 1 276 1 495 1 245 1 166 639 1 310 Prostgården 509 535 389 451 204 204 382 Summa vattenförbrukning 3 301 2 633 2 700 2 750 2 577 1 866 Till bevattning av Norra kyrkogården tas vatten från Prostsjön. Bevattning av Södra kyrkogården sker genom kommunens vatten. Det är stor variation på vattenförbrukningen, detta beror i sin tur främst på vädret. Torrår medför ett väsentligt ökat behov av bevattning.
17(22) I Fryele tas vatten till församlingshemmet via brunn/vattentäkt på tomten samt från djupborrad brunn på prästgårdstomten. Detta vatten används även till bevattning. I Nydala tas vatten från egen djupborrad brunn. Till bevattningen finns även en gammal brunn samt en buffertank om fem kubikmeter. Förhållandena bör klargöras. Vattenbesparing Ansvariga för att åtgärda vattenläckage och liknande är i första hand vaktmästarna, vid större problem, till exempel läckage, kontaktas rörmokare. Teknik I samband med inköp av nya toalettstolar installeras regelmässigt snålspolande varianter. Förutom problem med äldre toalettstolar har konstaterats att vissa toaletter som används mindre ofta har stått och runnit och därmed bidragit till högre vattenförbrukning än nödvändigt. Från vaktmästarhåll har framförts synpunkter innebärande att vissa modeller är svåra att justera och ställa in. Beträffande befintliga toalettstolar har inte gjorts någon samlad inventering. Här finns varianter från 1950-talet till helt nyligen installerade. Vid inköp av ny utrustning såsom exempelvis diskmaskin har hänsyn tagits till elförbrukning, däremot inte vattenförbrukning. D. Fastigheter, byggande, renovering och rivning Byggandets miljöpåverkan Inom kyrkogårdsförvaltningen har det under 2004 färdigställts ny personal- och administrationsbyggnad samt maskinhall med mera. I samband med nybyggnationen ställdes en rad miljömässiga krav. Luftbehandling via klimatanläggning med roterande värmeväxlare för maximal energiåtervinning. Val av miljöriktiga och naturbaserade byggmaterial i största möjliga omfattning, till exempel trä, lertegelpannor och betong utan tillsatser. Ecofiberskivor i väggar omöjliggjordes på grund av att leverantören avvecklat produkten, däremot användes ecofiber till miljöanpassad isolering av takbjälklag. Rivning av befintliga byggnader genomfördes utifrån en miljöinriktad rivningsplan med sortering och återanvändning av material. Asbestskivor demonterades med största försiktighet. Miljöfarliga komponenter omhändertogs i särskild riskcontainer, såsom lysrör, ljusrelä innehållandes kvicksilver och så vidare. Gammal oljeavskiljare rengjordes, olja omhändertogs från systemet som farligt avfall. Vid tidigare byggnationer har miljömässiga konsekvenser ej beaktats i någon större utsträckning. Detta gäller såväl byggnadsmateriel som tekniska installationer såsom styr- och reglersystem. Dock har målsättningen givetvis varit att energisnåla varianter skall användas. Miljöfarliga ämnen En översiktlig bedömning som grundar sig på när byggnationerna ägt rum har gjorts beträffande eventuellt innehåll av PCB (polyklorerade bifenyler). Nuvarande bedömning är att samfällighetens byggnader inte innehåller PCB. Någon undersökning som grundar sig på prov-
18(22) tagning och kemisk analys har ej gjorts. Detta har ej heller gjorts beträffande eventuellt innehåll av asbest eller bly eller liknande. Miljökrav på byggnadsmaterial Arbetsmiljöplan har upprättats vid nämnda byggnation samt vid fasadrenovering av Värnamo kyrka. Specificerade krav har ej ställts vid byggnation, innan byggnationen vid kyrkogårdsförvaltningen, såsom till exempel att i största möjliga utsträckning använda miljöanpassat material vid ny- och ombyggnation, renoveringar med mera. Energieffektivitet Krav på energisparande vinster vid ombyggnation, tilläggsisolering av vindbjälklag, fönster, dörrar och eventuellt ytterväggar. Skriftliga rutiner och kontroll av efterlevnad saknas. Installationer Krav på byggandens tekniska installation så att elbehovet minskas. Skriftliga rutiner och kontroll av efterlevnad saknas. Värmeåtervinning Utrustningar för värmeåtervinning finns i: 1. Församlingshemmet, Vita salen 2. Johanneskyrkan 3. Mariakyrkan Övrigt I samband med byggnation av ny personal- och administrationsbyggnad på kyrkogården har elva motorvärmare installerats på parkeringsplats i anslutning till byggnaden. Dessa används av personalen. Det finns även en motorvärmare avsedd för församlingens diakonibuss på Värnamo församlingshems parkeringsplats. Verksamhetsområde lv: Kyrkogårdar och markanläggningar Värnamo Kyrkliga samfällighet innefattar fyra kyrkogårdar. Värnamo Norra Värnamo Södra Fryele Nydala cirka 8 hektar cirka 1 hektar cirka 1 hektar cirka 1 hektar Energianvändning fastigheter
19(22) Fastigheter i Värnamo församling Uppståndelsekapell A-Förrådsbyggnad, B-Förrådsbyggnad, C-Verkstad och D-Administration och Personallokaler Energislag: Eldningsolja och fjärrvärme Fjärrvärme Noteringar: I samband med nybyggnation ombyggnad till fjärrvärme (första miljöåtgärd i fas1- diplomeringsarbete) Krematorieugn * Olja, tank 5 000 liter Nästa besiktning 2010 Fastighet Fryele Personallokaler förråd Kyrkstallar Direktverkande el Ingen uppvärmning Fastighet Nydala Personallokaler förråd Direktverkande el För energiförbrukning, se avsnitt III Kyrkans byggnader. *Krematorieugn och oljetank beskrivs under avsnitt VII/ Miljöfarlig verksamhet Så här arbetar vi med frågorna om hållbar utveckling när det gäller: A. Växtval, markskötsel med mera Biologisk mångfald Värnamo: Kyrkogårdsmarken är helt anlagd, gravplatsmark, kommunikationsleder, parkeringsplatser och byggnader. 6 hektar råmark har inköpts 1993 för utbyggnad. Den ligger helt i träda och kräver minimal i skötsel. Området saknar enligt uppgift biologiska värden och tillhör inte kategorin skyddsvärd mark eller biotop. Fryele: Område med lägre naturvärden, anlagd mark Nydala: Anlagd mark, finns träd med höga naturvärden vid angränsade mark. Exempelvis nedtagna träd utmed väg har lämnats kvar av naturvårdsskäl. Hårdgjorda ytor Grus-asfaltytor, krattas och sopas. I Värnamo nyanlagd parkeringsplats i grus. Växtval Planteringsyta gravplats: anueller. Inga miljökrav på växterna. Planteringsyta allmän: anueller, perenner, buskar och träd. Häckar övervägande klippta. Rutiner, minskad resursanvändning Svårt, eftersom allmänheten har krav på intensiv skötsel. Gräsytor har intensiv skötsel, uppsamling av gräsklipp, gödsling (NPK-gödsel med låg kvävehalt), uppsamling av löv. Det sker en återanvändning av odlingsbrickor i plast för plantor.
20(22) Rutiner, minskad miljöbelastning Moderna trädgårdsmaskiner utrustade med katalysator, ogräsrensning genom harvning. Erfarenhetsutbyte Kyrkogårdschefen har kontakt med kollegor vid andra kyrkogårdsförvaltningar samt olika intresseorganisationer inom branschen, bland andra FSK (Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer), BSHR (Begravningsverksamheten Småland-HallandRegionen) samt SKKF (Sveriges Kyrkogårds- och KrematorieFörbund). Fordon åkbara maskiner Fabrikat Årsmodell Drivmedel Volkswagen Pick Up 1999 Bensin katalytisk avgasrening New Holland (jordbrukstraktor) 2002 Diesel Holder (minitraktor) 1983 Diesel Holder (minitraktor) 1992 Diesel Schanzlin (minitraktor) 2000 Diesel Alme (lasttruck) 1979 Bensin Alme (lasttruck 1999 El Melex (golfbil) 2005 El Melex (golfbil) 2005 El Melex (golfbil) 2005 El Walker (åkbar gräsklippare) 2005 Diesel Walker (åkbar gräsklippare) 2005 Diesel Förbrukning drivmedel ÅR diesel bensin 95 Oktan bensin 96 Oktan miljöbensin TOTALT 2007 3 644 1 266 643 5 552 2006 4 281 1 265 495 6 041 2005 4 474 1 311 876 6 661 2004 4 126 1 360 0 450 5 937 2003 4 234 1 345 103 700 6 382 2002 4 137 1 028 344 600 6 109 2001 3 782 1 184 301 850 6 118 2000 4 097 1 239 176 650 6 162 Medel 1992-1999 3 505 1 251 800* 983 6 539 * 96 oktanig bensin minskade markant i mitten av 90-talet. Bensindrivna handverktyg Gräsklippare Motorsågar