LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND PM Tillsammans får vi landet att växa fördjupande budskap Tillsammans får vi landet att växa är LRFs huvudbudskap. Tanken är att våra budskap ska kunna användas som ett konkret stöd inom särskilda sakområden i LRFs kommunikation och påverkansarbete på alla nivåer. Vår ambition är att tydliggöra vikten av att använda naturkapitalet än mer för att skapa ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart Sverige. För att det ska ske krävs det att övriga samhället ser och bidrar till att skapa så goda förutsättningar som möjligt för det gröna näringslivet. Vi måste skapa insikt om att framtiden växer i skogen och på åkern och att det gröna näringslivet bidrar till jobb och utveckling i hela Sverige. Våra övergripande budskap till omvärlden är: Framtiden växer på åkern och i skogen I skogen och på åkern växer den fossilfria framtiden Svensk mat bra för klimatet, jobben och miljön Företagare för framtiden finns på landsbygden De konkreta budskapen kring vad som krävs politiskt för att ta tillvara det gröna näringslivets potential baseras på beslutade ställningstaganden och policys inom följande områden: Ägande- och brukanderätt Jordbrukets konkurrenskraft Företagarvillkor Skog Välj svenskt Budskap kommer också att tas fram kring attraktionskraft, vilket sker inom ramen för attraktionskraftsprojektet. Ägande- och brukanderätt Det goda ägandet och brukandet är av stort samhälls- och allmänintresse och en förutsättning för det gröna näringslivet Ägande- och brukanderätten ska enbart kunna inskränkas då det är tydligt att de villkor som ställs i vår grundlag är uppfyllda Ägaren ska få full kompensation vid inskränkningar i äganderätten Samhället måste stötta den drabbade när annan utan lov kränker någons ägande- och brukanderätt G:\Kommungruppslyftet 2016-2018\Till hemsidan\budskap 2016 tillsammans 9 mars.docx

PM 2(9) Ägande- och brukanderätten nödvändig för en positiv samhällsutvecklig Med ägare som ges och tar ansvar för ett gott ägande skapas positiva värden på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Med det goda ägandet utövat av många, där olika idéer tillåts utvecklas, skapas en dynamik i företagande och brukande till nytta för samhället i stort som inte går att skapa på annat sätt. Äganderätten ska endast kunna inskränkas då det är tydligt att de villkor som ställs i vår grundlag är uppfyllda. Det är endast s.k. angelägna allmänna intressen som kan motivera intrång i äganderätten. Men det behövs bättre och mer grundliga prövningar av vad som är ett angeläget allmänt intresse. Framför allt är det viktigt både för enskilda och samhället att utveckla metoder för att väga av olika allmänna intressen som står mot varandra, t.ex. när biologisk mångfald ställs mot klimatåtgärder i skog och mark. Ägaren ska erhålla full kompensation för inskränkningar i äganderätten. Det allmänna måste stötta den drabbade när annan olovandes kränker någons äganderätt, t.ex. när någon etablerar boläger i skog och mark utan markägarens tillstånd. Företagarvillkor Tillväxt på riktigt kräver tydliga och långsiktigt konkurrenskraftiga spelregler för företagande Myndigheter ska aktivt arbeta för att underlätta för företagande Det krävs likvärdig infrastruktur för boende och företag oavsett var de bor och verkar. Det gäller för såväl digital infrastruktur som för vägar, tåg, el, tele och annan service Underlätta för ägarskiften Gör det billigare att anställa i småföretag Tillväxt på riktigt kräver tydliga och långsiktiga spelregler För att skapa tillväxt på riktigt måste villkoren för att driva företag vara förutsägbara och rimliga både i storstan och på landet. Alltför många tar för givet att det finns företag som erbjuder jobb, skapar välfärd och utvecklar samhällen. Men att det finns företag är ingen självklarhet. Företag skapas av företagsamma människor, som måste få möjlighet att utveckla sina idéer och sina företag och som förtjänar respekt när de försöker och lyckas. Ska företag utvecklas och växa krävs bra villkor och en förståelse för att företag måste få gå med vinst för att kunna utvecklas, skapa fler jobb och bidra till välfärden.

PM 3(9) Det gröna näringslivet jordbruk, skogsbruk, trädgård och alla andra företag som utgår från gården som bas - går i frontlinjen och formar det hållbara samhället genom ett hållbart företagande. Det hållbara samhällets lösningar finns i det gröna näringslivet. Lagstiftning och villkor för att driva företag får då inte hindra utvecklingen. Gör det billigare att anställa i små företag. Tre punkter för bättre företagarvillkor 1. Myndigheter som aktivt arbetar för att underlätta för företagande. Företagen inom det gröna näringslivet omfattas av en stor mängd regelverk och är föremål för många och regelbundna kontroller från både statliga och kommunala myndigheter i syfte att följa upp kraven på bland annat miljö-, livsmedels- och djurskyddsområdet. Kontroll, tillsyn och avgifter ska inte hämma kreativitet och konkurrenskraft. Därför måste dialogen mellan myndigeter och företag utvecklas. Regelverken är ofta omfattande, svårtolkade och i ständig förändring, vilket gör att företagens behov av stöd från myndigheterna ökar. Även antalet myndigheter som utfärdar föreskrifter, bedriver tillsynsvägledning och utför operativ tillsyn är stort, vilket ställer krav på koordinering och samordning så att kraven inte motverkar varandra och försvårar för företagen. Principen en väg in är ett sätt att underlätta för den enskilde företagaren. Tillsynen behöver vara trovärdig, enkel, kostnadseffektiv och rättssäker 2. Likvärdig infrastruktur för boende och företag oavsett var de bor och verkar. Sluta diskriminera landsbygden! Infrastrukturen ska vara likvärdig för boende och företag oavsett var de bor och verkar. Detta gäller såväl för bredband som för vägar, tåg, el, telefoni och annan service. Rusta upp landbygdens infrastruktur. Utöka det redan existerande anslaget till enskilda vägar så att vägar och broar kan fortsätta att transportera svenska livsmedel och skogsråvara. Se till att landsbygden har tillgång till bredband med hög hastighet. Bredband med hög kvalité skapar förutsättningar för utveckling och tillväxt hos företagen genom bland annat affärskanaler och kundrelationer. Företagen på landsbygden är motorn för utveckling, tillväxt, sysselsättning, kommersiell och offentlig service. Bredband gör landsbygden attraktiv. 3. Underlätta ägarskiften. Medelåldern bland lantbruksföretagare ökar och nya företagare och medarbetare måste in för att branschen ska kunna hantera de naturliga pensionsavgångarna och samtidigt växa. För att få nytt blod till lantbruksnäringen krävs att fler vågar och på ett enkelt sätt kan ta sig in i den. Det behövs nya möjligheter att ta över kapitalintensiva företag och förbättrad infrastruktur på landsbygden. Förbättra företagens möjligheter till kapitaluppbyggnad i uppstartsfasen så att de får en stabil finansiell plattform att

PM 4(9) stå på. Se över möjligheterna till begränsad beskattning för nystartade företag så att de får större möjlighet att bygga upp ett kapital. Jordbrukets konkurrenskraft Besluta en nationell livsmedelsstrategi med fokus på lönsamhet och tillväxt Genomför konkurrenskraftsutredningens förslag Gör en tydlig avvägning mellan nyttan med livsmedelsproduktion och andra samhällsmål i myndighetsbeslut Förenkla och se över detaljregler och lita på företagarnas egen förmåga att driva sina företag med god miljö- och djuromsorg Fem punkter för en stärkt konkurrenskraft 1.Öka produktionen, exporten och hållbarheten Marknadsutrymmet för svensk produktion är stort och ska tas tillvara. Med en ökad livsmedelsproduktion blir det möjligt för Sverige att klara FNs generationsmål om att ta ansvar för den egna konsumtionens miljöavtryck. Om vår egen produktion blir mer konkurrenskraftig blir det också självklart att exportera. 2. Ge myndigheterna instruktioner Avvägningen mellan nyttan av livsmedelsproduktion och andra samhällsmål måste tydliggöras i myndigheternas beslut. De behöver därför få instruktioner och regleringsbrev som visar att ambitionen är att den svenska produktionen ska öka. 3. Utveckla mervärdena En hållbar produktion förutsätter ett stort mått av hänsyn till djur och miljö och är ett fortsatt framgångskoncept. Samtidigt behöver produktionen svara upp mot konsumenternas efterfrågan på olika saker. För att kunna vara drivande måste branschen få ansvaret från politiker, myndigheter och konsumenter. 4. men se över detaljreglerna Ett ökat förtroende för branschens förmåga att utveckla mervärdena innebär parallellt att dagens svenska detaljreglering av exempelvis växt- och djurskydd måste ses över. Vi behöver en konkurrensneutralitet mot andra länder och bättre möjligheter att få en marknadsmässig ersättning för de krav som Sveriges bönder tar på sig utöver EU-normen.

PM 5(9) 5. Tänk regionalt och innovativt De idéer om tillväxt som finns regionalt förtjänar väl att tas tillvara. Tillväxt kan bara ske bland företag och hela landets potential till ökad produktion måste utnyttjas. Även kopplingen mellan näring, forskning, utbildning och rådgivning behöver förbättras. En satsning på ett sammanhållet livsmedelsinstitut är ett sådant exempel. Skog Ett aktivt skogsbruk ger förnybara råvaror som kan ersätta fossil råvara och skapa klimatnytta Vi kan öka skogstillväxten i Sverige med bibehållen miljöhänsyn Skogspolitiken ska fortsatt präglas av frihet under ansvar. Behåll skogsvårdslagen så att ett aktivt familjeskogsbruk kan utvecklas Vi behöver konkurrenskraftiga politiska villkor och styrmedel som gynnar klimatsmarta drivmedel Aktivt skogsbruk ger förnybar råvara som kan ersätta fossil råvara klimatnytta Att ersätta fossila råvaror och energikrävande produkter med skogsråvara är klimatsmart. Öka träbyggandet! Trähus fungerar som kolsänka. Allt som idag görs av olja går att göra av trä. Många nya produkter är på gång. Skogen är Sveriges i särklass största solfångare. Växande skog tar upp stora mängder koldioxid. Gammal oväxtlig skog är dålig koldioxidupptagare. Vi kan öka skogstillväxten i Sverige, utan att försämra miljöhänsynen. Viltbetesskador gör att den svenska skogstillväxten är mycket lägre än den skulle kunna vara. Klimatnyttan av aktivt skogsbruk bör vägas in när skog tas ur bruk för naturvårdsavsättningar. Politiska styrmedel behövs som främjar t ex ökat träbyggande och biodrivmedel från skogsråvara. Familjeskogsbruk är ansvar och känsla, långsiktigt och hållbart. Halva Sveriges skogsmarksareal ägs av 330 000 enskilda människor av kött och blod. I familjeskogsbruket går skogen ofta i arv från generation till generation. De flesta skogsägare har starka känslor för och band till sin skog.

PM 6(9) Många skogsägare anger som mål för sitt skogsbruk att lämna över en bättre skog till nästa generation. Den enskildes äganderätt är en drivkraft och garanti för långsiktig och hållbar förvaltning. Vi tar vårt ansvar för både miljö och produktion i skogsbruket genom t.ex. utbildning, certifiering och frivilliga avsättningar. I familjeskogsbruket finns lång folkbildningstradition, en bra plattform för fortsatt kompetensutveckling. Familjeskogsbruket har andra förutsättningar än bolagsskogsbruket. Dra inte alla över en kam. Skogspolitikens devis frihet under ansvar är bra. Detaljreglering dödar glädjen i att vara skogsägare. För faktaunderlag och argument för familjeskogsbrukets erbjudande se skriften Familjeskogsbruket erbjuder hållbar framtid för landet. Välj svenskt Att välja svensk är gott och gör gott Du väljer svensk mat -för god djuromsorg -för låg antibiotikaanvändning -för öppna landskap och god miljö -för klimatet -för jobben och levande landsbygd -för säkra livsmedel och god smak Fråga efter svenskt även i restaurangen Kräv svenskt i offentlig upphandling Allt fler väljer svenskt Efterfrågan på svensk mat ökar och allt fler svenska konsumenter och kunder värderar de mervärden som finns i svensk livsmedelsproduktion i form av god smak, hög kvalitet och säkra livsmedel som är producerade med en god djuromsorg och miljöhänsyn Fortfarande är nästan varannan tugga importerad men allt fler konsumenter vill köpa svenskt och lokalproducerat. För att kunna

PM 7(9) möta den efterfrågan krävs konkurrenskraftiga villkor så den svenske bonden kan nå lönsamhet samt en Nationell livsmedelstrategi som syftar till att skapa utveckling och tillväxt i svensk livsmedelsproduktion. Välj svenskt för klimatet En ökad svensk livsmedesproduktion bidrar till en bättre miljö och lägre klimatpåverkan globalt. I Sverige finns idag ca 500 000 hektar åkermark som inte brukas. Samtidigt har klimatutsläppen från importerade livsmedel nästan fördubblats sedan 1993, från ca 4 miljoner ton till ca 8 miljoner ton Svensk mjölk- och nötköttproduktion har avsevärt lägre klimatpåverkan än andra länders produktion. Svensk mjölkproduktion ger 44% lägre utsläpp av växthusgaser och svensk nötköttsproduktion 70% lägre jämfört med världssnittet. Vill Du äta klimatsmart skall Du därför välja svenskt kött och mjölkprodukter 100% av den mängd soja som svenska bönder köper är certifierad. På så sätt bidrar inte svenska bönder till skövling av regnskog. Allt fler använder egenproducerat protein vilket minskar miljöpåverkan Välj svensk frukt, bär, grönsaker och blommor för klimatet. Sedan början av 2000-talet har energiförbrukningen i växthusodlingen mer än halverats samtidigt som användningen av fossila bränslen har minskat med mer än 80 procent. Äpplen från Nya Zeeland kräver exempelvis 5,5-7,5 gånger så mycket energi som svenska äpplen. Den största skillnaden ligger i transporten. Svenska bönder arbetar även kontinuerligt med att öka resurseffektiveten vilket minskar klimatpåverkan. Välj svenskt för låg antibiotikaanvändning Svenska bönder har god djuromsorg och friska djur. Sverige har den lägsta förbrukningen av antibiotika i djurhållningen inom EU. Exempelvis har Tyskland mer är 14 ggr så hög och Spanien 25 ggr så hög förbrukning. I Sverige används i snitt 13 mg/kg, snittet i EU är 144 mg/kg. I Europa ges över 90 % av antibiotikan till grupper av djur. I Sverige är siffran den motsatta, här ges 90 % av antibiotikan enbart till de sjuka djuret. I många länder såväl i Europa som globalt ger man antibiotika till friska djur i tillväxfrämjande syfte eller som ersättning för hygienåtgärder och en god djuromsorg. I Sverige används även i större utsträckning läkemedelspreparat som har lägre risk för att bidra till resistens. Hög antibiotikaförbrukning ökar risken för resistenta bakterier vilket WHO klassat som ett av de största hoten mot folkhälsan. Som

PM 8(9) konsument kan man påverka utvecklingen av resistens. Att välja svenska livsmedel och en ökad svensk djurproduktion bidrar därför till bättre djuromsorg, mindre antibiotikaförbrukning och är positivt för folkhälsan. Var rädd om antibiotikan, det är ett läkemedel som räddar liv. Friska djur behöver ingen antibiotika! Välj svenskt för god djuromsorg Svenska bönder har god djuromsorg och friska djur. I Sverige har vi knorren kvar och kor går på bete, men för att den svenska produktionen skall vara konkurrenskraftig krävs en modernisering av djurskyddsreglerna som kan öka konkurrenskraften med en förbättrad eller bibehållen god djuromsorg samt att det utgår politiska ersättningar för sådana mervärden som inte går att ta ut på marknaden. Välj svenskt för öppna landskap och god miljö Svensk livsmedelsproduktion och betande djur ger öppna landskap och bidrar till biologisk mångfald. I en svensk naturbeteshage växer på en kvadratmeter mer är 40 arter. Djurproduktion och vallodling är i många delar av landet en förutsättning för det öppna landskapet och en förutsättning för att Sverige skall nå de miljömål som Riksdagen beslutat. Svenska livsmedel har, jämfört med livsmedel från andra länder, små eller inga rester av kemiska växtskyddsmedel. Vi har arbetat målmedvetet sedan mitten 80-talet med att minska mängderna bekämpningsmedel men också minska riskerna för hälsa och miljö. I Sverige har vi bra förutsättningar att klara att hålla våra grödor fria från angrepp tack vare klimatet med kalla vintrar som minskar trycket av svampar och insekter i odlingarna. En enkel jämförelse är att Frankrike använder ungefär 3 ggr så mycket växtskyddsmedel per hektar som Sverige, Tyskland mer än dubbelt så mycket och Holland 5 gånger så mycket. Att köpa svenska livsmedel är ansvarsfullt, exportera inte negativ miljöpåverkan! Välj svenskt i offentlig upphandling Fortfarande ställer många kommuner och landsting inte krav på djurskydd och miljöhänsyn när de handlar upp mat utan ca hälften av den mat som de köper är importerad och producerat enligt regler som inte är tillåtna i Sverige

PM 9(9) Att inte politiker vid offentlig upphandling ställer minst motsvarande krav på djurskydd och miljöhänsyn som man ställer på svenska bönder är politisk dubbelmoral. Välj svenskt för jobben och levande landsbygd Varje bonde skapar en rad jobb både i form av köpta tjänster, förnödenheter och i vidareförädling. Jordbruks- och livsmedelssektorn sysselsätter ca 115 000 personer. Även livsmedelsindustrin finns spridd i hela landet och ca 40 procent av de anställda i livsmedelsindustrin har sin arbetsplats i en kommun med färre än 25 000 invånare. Svensk matproduktion är därför helt avgörande för en levande landsbygd. Svensk livsmedelsexport har de senaste åren ökat markant och värdet uppgår idag till ca 70 miljarder. För en fortsatt positiv utveckling krävs att regering och myndigheter aktivt arbetar för att stödja och underlätta för företagen att nå olika exportmarknader. Välj säkra svenska livsmedel för den goda smaken Sveriges unika salmonellastatus ger salmonellafria livsmedel. Svenska livsmedel har, jämfört med livsmedel från andra länder, små eller inga rester av kemiska växtskyddsmedel. Ingenstans odlar vi så långt norrut som i Norden och Sverige. De unika förutsättningarna som vår näringsrika jord, kyla på vintern, ljus på sommaren och duktiga bönder ger råvaror i världsklass