PAPPER Ett återvinningsmagasin från Papperskretsen Analys: Vägen mot 2020-målen Tillsammans är vi en del i omställningen till ett hållbart samhälle! Andreas Boo, VD Pressretur BIOEKONOMI Från vision till verkstad LENA EK Om ett utvecklat producentansvar
Innehåll Ledare 3 4 6 Ledare Aktuellt Svenskar bland de bästa i världen på återvinning 6 Svenskar bland de bästa i världen på återvinning Sverige har idag ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. En cirkulär ekonomi bygger på att återanvända, laga och att betrakta avfall som en resurs att göra mer med mindre. En cirkulär ekonomi strävar efter produkter som är allt mer hållbara, allt mer återvinningsbara och där icke förnybara material över tid ersätts med förnybara. 8 Pappersfakta 10 11 12 13 14 17 18 22 24 26 27 Innovativa produkter från skogen Så återvinns ett papper Intervju: Anne Sofi e Söderberg Återvinningsgarantin Vårt ansvar Intervju: Lena Ek Vägen mot 2020 Bioekonomi från vision till verkstad! FTI vill samarbeta mera med fl era Återvinnings- och hållbarhetskalendarium Om Papperskretsen 17 Intervju: Lena Ek "Producentansvaret är en av hörnstenarna i den svenska miljöpolitiken." 18 Vägen mot 2020 Vad är den magiska formeln för att öka återvinningen av hushållens förpackningar och papper ytterligare till 2020? Denna definition av en cirkulär samhällsekonomi står att läsa på regeringens hemsida. Den speglar nödvändiga förändringar när ambitiösa klimatmål och regeringens Agenda 2030 är i fokus. För pappersindustrin handlar det även om långsiktig konkurrenskraft och är därför redan idag en naturlig del av vårt sätt att tänka. Vi har ett unikt erbjudande till samhället. Papper, en förnybar produkt som dessutom med enkelhet kan återvinnas till nya produkter igen och igen. Lika fantastiskt är att vi samlar in över 90 procent av våra tidningar för att bli nya produkter. Något som är möjligt tack vare ett nationellt, öppet och effektivt system som gör det enkelt för hushållen att med stort engagemang medverka. Pappersindustrin har jobbat cirkulärt redan innan införandet av producentansvaret 1994. Din gamla papperstidning, med sitt ursprung i den förnybara skogsråvaran, är för oss en värdefull resurs som kan återanvändas upp till sju gånger! Därför har vi under årtionden investerat i pappersbruk och processer som gör återvinning möjlig. Det svenska systemet är unikt genom att vi samlar in returpapper separat från andra förpackningspapper vilket ger en bättre kvalitet en nödvändighet för att nå högre återvinningsgrader. Vi är stolta över det effektiva och miljövänliga återvinningssystem vi byggt upp tillsammans med våra samarbetspartners, ett system vi vill fortsätta utveckla och förbättra ytterligare. Genom att exempelvis samarbeta med kommuner runt om i landet kan vi underlätta för konsumenterna och fortsatt nå höga återvinningsgrader. Politisk långsiktighet möjliggör att den framtida efterfrågan av returfiber som råvara säkras, miljömål till år 2020 nås och en biobaserad och cirkulär ekonomi främjas. I detta magasin från Papperskretsen, ett samarbete för återvinning, kan du ta del av allt ifrån hur återvinning sker till vilka politiska förutsättningar som är viktiga. Tillsammans är vi en del i omställningen till ett hållbart samhälle! Andreas Boo, VD Pressretur P.S. Och du, glöm inte att återvinna magasinet du håller i handen! 2 3
Aktuellt Mer begagnat i framtiden REGERINGEN vill att vi ska återanvända mer. Därför har den tillsatt en utredning som bland annat ska se över hur handeln med begagnade produkter kan öka. Utredningen ska undersöka vilka politiska styrmedel som behövs och om det finns några lagliga hinder för återanvändning av produkter idag. I första hand handlar det om produkter på konsumentmarknaden. Utredningen har även i uppgift att se över hur reparationer och uppgraderingar av olika produkter kan öka i framtiden. Mer återanvändning kan leda till fler jobb och nya företag, menar regeringen, och utredningen ska hjälpa Sverige i utvecklingen mot en mer cirkulär ekonomi. Ola Alterå, tidigare statssekreterare på näringsdepartementet, leder utredningen som ska presenteras senast 28 februari 2017. NORDISK RAPPORT: Öka konkurrensen för avfallshantering DE NORDISKA LÄNDERNAS konkurrensverk skriver i en gemensam rapport att det finns utrymme för mer konkurrens på marknaden för avfallshantering. Ökad konkurrens skulle gynna kretsloppstänkandet och utvecklingen mot en cirkulär ekonomi, menar rapporten. Kommuner som inte främjar fungerande marknader riskerar att gå miste om bättre lönsamhet på kort sikt men också långsiktiga samhällsvinster, säger Dan Sjöblom, generaldirektör på Konkurrensverket i Sverige. Rapporten lyfter fram vikten av tekniska innovationer och kreativa, organisatoriska lösningar för att samhället ska kunna ställa om till en cirkulär ekonomi. Värdet av bättre upphandlingar lyfts också fram som en central del. Om vi ska främja materialåtervinningen och göra handeln med avfallsmaterial mer effektiv kommer fler nyskapande förändringar att krävas framöver. Avfall betraktas alltmer som en resurs som innehåller mycket användbart material. Här krävs nytänkande och innovationer för att denna potential ska kunna användas effektivt, säger Dan Sjöblom. Han menar också att det är viktigt att det finns tydliga gränser mellan de olika roller som en kommun kan ha beställare, utförare eller kontrollant. I konkurrens med andra aktörer kommer kraven på tydlighet att skärpas. Ulrica Messing: Hållbarhet högt på agendan ULRICA MESSING, bland annat biträdande näringsminister mellan åren 2000-2006 och numera med uppdrag inom näringslivet, däribland Kosta Boda och Bergvik, blickar tillbaka på hur hållbarhetsfrågan klättrat allt högre upp på agendan under åren: Idag genomförs inte ett enda internationellt politiskt möte utan att hållbarhetsfrågor på något sätt berörs. Det kan vara utsläppsrätter, sociala förhållanden, kemikaliefrågor, producentansvar, energiomställning och så vidare. Den politiker som inte har koll på de här frågorna som är på god väg att uppfattas som hygienfrågor har svårt att få genomslag. EU-KOMMISSIONEN har tagit fram en så kallad action plan för cirkulär ekonomi. I den finns åtgärder och nya lagförslag som syftar till att minska resursanvändningen och öka återvinningen i alla EU-länder. De föreslagna åtgärderna är riktade mot varje steg i hela värdekedjan från produktion och konsumtion, till avfallshantering och returråvaror som kan gå tillbaka in i ekonomin. Varje år går Europa miste om cirka 600 miljoner ton avfallsmaterial som skulle kunna återvinnas eller återanvändas. Till år 2030 föreslås bland annat gemensamma EU-mål Sverige har varit framgångsrika i vårt påtryckningsarbete för att få fler att ta större ansvar och på det sättet driva utvecklingen åt rätt håll, säger hon. Ett bra exempel på det svenska hållbarhetsarbetet är det utvecklade återvinningssystemet som har sin utgångspunkt i att förorenaren betalar, berättar Ulrica Messing. Därför tycker jag att det känns märkligt och fel att nuvarande regering kanske föreslår att producentansvaret ska minska och kommunernas ansvar för återvinningen öka, säger hon. EU:s plan för en cirkulär ekonomi om minst 65 procents återvinning av kommunalt avfall och minst 75 procents återvinning av allt förpackningsavfall. Statistik visar att vi i Sverige redan är på god väg att uppnå de uppställda EU-målen, där de nationella återvinningsmålen till 2020 är centrala. Idag återvinner vi 93 procent glasförpackningar, 78 procent pappersförpackningar, 39 procent plastförpackningar, 73 procent metallförpackningar och 95 procent tidningar i Sverige. 4 5
LÄTT ATT GÖRA RÄTT Svenskar bland de bästa i världen på återvinning Sverige har idag ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad lämnas in till återvinning! Vi har sedan länge legat i framkant vad gäller återvinning och nu börjar även medvetenheten om dess miljövinster öka hos många andra europeiska länder. I Sverige är det sedan 1994 lag på att tidningar ska återvinnas. Då beslutade Riksdagen att de som tillverkar eller importerar tidningspapper, trycker/låter trycka eller importerar tidningar även ska vara ansvariga för insamling och återvinning. Enligt en undersökning genomförd av analysföretaget United Minds 2015 tyckte hela 82 procent av konsumenterna att tidningsinsamlingen i Sverige fungerar bra eller mycket bra och att det är lätt att göra rätt tidningar, tillsammans med pappersförpackningar och glasförpackningar, är de avfallstyper som svenskarna tycker är enklast att hantera i samband med återvinning. Den främsta anledningen till att man källsorterar och återvinner sina sopor är för att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Förtroendet för återvinningssystemet samt närheten till insamlingsstationerna spelar stor roll för att aktivt vilja källsortera, visar samma undersökning fler än 8 av 10 bostads- och hyresrättsinnehavare och nästan lika många villa- och radhusägare i bostadsområden anser att de har kort avstånd till sin närmaste tidningsinsamling. Vidare svarar drygt 7 av 10 svenskar (72 procent) att det är viktigt för dem att veta hur de tidningar som de lämnar till insamlingen tas om hand och återvinns. Pappersindustrin, som omfattas av producentansvaret, har gjort stora investeringar i teknik och infrastruktur för att kunna garantera att allt insamlat material återvinns och blir till nya pappersprodukter. Därför nämns Sverige ofta som världsledande på återvinning och placerar sig i toppen av rankingen tillsammans med några få andra europeiska länder. Europa i stort har dock kommit mycket längre än övriga världen när det gäller att utveckla återvinningen. Vi har under senare år kunnat se ett tydligt skifte i synen på avfall som numera betraktas som en värdefull resurs. Just detta synsätt ligger till grund för EU-kommissionens cirkulära ekonomipaket som antogs den 2 december 2015 och ska behandlas vidare i EU:s ministerråd och EU-parlamentet under 2016. Vidare börjar begreppet cirkulär ekonomi få stor spridning och används inte bara av miljöpersoner och övriga invigda, utan har även blivit en del av det offentliga samtalet. Men kunskapen låg om det återvunna pappret United Minds undersökningar från 2012 och 2015 visar att återvinningsgraden av tidningar och uppfattningen om att det är enkelt att återvinna tidningar fortsatt ligger stadigt på en hög nivå. Vad gäller kunskapen om det återvunna pappret återstår dock kunskapsluckor som behöver fyllas: 56 procent bedömde att de har dålig kunskap om vad som händer med tidningarna efter att de återvinns i mätningen från 2015 att jämföra med 68 procent år 2012. Idag har kommunerna det yttersta ansvaret för att informera sina medborgare kring sortering och återvinning. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), där Papperkretsen via Pressretur ingår, jobbar också för att stärka informationen till konsumenterna samt öka de ungas kunskap på området. Just barnen anses ofta vara miljöambassadörer i hemmet och tidiga insatser är därför av stor vikt för att grundlägga kretsloppstänket hos dem. Bland annat har Papperskretsen sammanställt ett lättillgängligt skolmaterial om papprets kretslopp för att lärare ska kunna utbilda skolbarnen om varför det är så viktigt att återvinna. För att nå ut till så många elever som möjligt har Papperskretsen tillgängliggjort materialet för gratis nedladdning både på den egna hemsidan och på lärarsajter. Sedan lanseringen 2015 har skolmaterialet laddats ner över 700 gånger av lärare runtom i landet och kommer att fortsätta finnas tillgängligt för gratis nedladdning på papperskretsen.se. 6 7
PAPPERSFAKTA Pappersprodukter fyller en mängd viktiga funktioner i samhället, exempelvis som förpackningsmaterial, för informationsförmedling och som hygienartiklar. Beroende på pappersprodukten används olika typer av fi berråvaror: nyfi ber och returfi ber, fi brer från återvunnet papper. Därför är det viktigt att papper samlas in och återvinns så att skogens resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt. Det finns två typer av pappersmassa: mekaniska och kemiska massor. I tillverkningen blandas olika massatyper för att säkerställa optimala egenskaper hos slutprodukten och god produktionsekonomi. Mekaniska pappersmassor ger ett relativt svagt papper som gulnar och avtar i styrka vid påverkan av ljus, men har fördelen att en större del av veden kan utnyttjas. Pappret används bland annat till tidningar, journalpapper och vissa typer av kartong. Exempel på mekaniska massor är termomekanisk massa (TMP), kemitermomekanisk massa (CTMP), slipmassa och halvkemisk massa. Kemiska pappersmassor ger ett starkt papper som används till bland annat förpackningar. Den del av veden som inte kan utnyttjas blir till energi. Massan kan blekas till hög ljushet med bibehållen styrka och passar då bra till till exempel kopieringspapper. Typen av ved påverkar också papprets egenskaper barrved är långfibrig och ger ett starkt papper medan lövved har kortare fibrer vilket gör att pappret passar bra för vissa typer av tryck. Exempel på kemiska massor är sulfatmassa och sulfitmassa. Kemisk massa blandas också in i mekanisk massa för att förbättra dennas styrkeegenskaper. Pappersmassa produceras både i pappersbruken som bas för den egna papperstillverkningen i Sverige och i fristående massabruk för att säljas på den öppna marknaden. Mer än 85 procent av den svenska pappersproduktionen exporteras. De största köparländerna är Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Papperstillverkning 1. Förbehandling och malning Cellulosafi ber blandas med vatten och mals för att lättare kunna bindas ihop till ett starkare papper. 2. Formning ett Malda fi brer späds och sprutas ut på en plastduk för jämn fördelning. Vattnet rinner av duken och pappersarket börjar bildas. 3. Formning två Pappersarket förs in mellan roterande valsar där ytterligare vatten pressas ut i fl era omgångar. 4. Torkning Återstående vatten torkas bort genom att ångvärmda cylindrar pressas mot arket. 5. Rullning och skärning Pappersbanan rullas upp på stora cylindrar och skärs till det format kunden beställt. 6. Efterbehandling Arket efterbehandlas på olika sätt, till exempel genom glättning och bestrykning. 8 9
Innovativa produkter från skogen Så återvinns ett papper Cellink nose. Foto: Cellink Cellutech / Foto: Rasmus Malbert Cellink har tillverkat en 3D-printer som kan skriva ut mänsklig vävnad. Biobläcket i skrivaren är delvis baserat på nanocellulosa, från träfi ber, som blandas samman med mänskliga celler. Din morgontidning har sitt urspung i skogen. A.S.A.P. är en biobaserad och hållbar klädeskollektion gjord av träfi ber och naturligt nedbrytningsbar polyester, framtagen av Mistra Future Fashion och forskningsinstitutet Innventia. Mistra Future Fashion / Politowics & Goldsworthy, UAL; Granberg, Innventia. Foto: Philip Koll Cellutech har utvecklat en cykelhjälm helt gjord av svensk skogsråvara med träfaner på ytterskiktet, slitstarkt papper till remmarna samt stötdämpande och miljövänlig nanocellulosa på hjälmens insida. Fossilfri biobensin av skogsråvara en förnybar produkt med reducerad klimatpåverkan. NÄR DET INSAMLADE pappret sorterats ut och når pappersbruken blötläggs det och ett tvålliknande ämne tillförs för att avlägsna trycksvärtan. I pappersmaskinen avlägsnas sedan vattnet från pappersmassan genom torkoch presspartier och kan sedan användas till nya produkter. Vissa produkter görs enbart av returfiber medan andra kräver en blandning av returfibrer och färska fibrer. Pappersfibrer kan återvinnas fem till sju gånger innan de blir för korta och separeras bort i tillverkningsprocessen. 10 11
Intervju: Anne Sofie Söderberg Anne Sofi e Söderberg, råvaruförsörjare på Stora Enso, berättar om verksamheten i Hylte, vikten av att återvinna och kvalitetens betydelse för en effektiv pappersåtervinning. A nne Sofie Söderberg är råvaruförsörjare på Stora Ensos pappersbruk i Hylte med inriktning på returpapper och har jobbat med det sedan 2000. Som råvaruförsörjare kvalitetssäkrar och bevakar hon materialinströmningen till bruket samt har koll på brukets lager och logistik. Hylte är storkonsumenter av returpapper: 260-270 000 ton returpapper per år bearbetas och återanvänds i pappersbruket. Det kan vara svårt för utomstående att ta in de stora mängderna som vi faktiskt hanterar här på Hylte. Men för att exemplifiera: om man tar brukets totala årstillverkning av tidningspapper från en 8,4 meter bred maskin så skulle pappret sträcka sig 30-35 varv runt ekvatorn! 50 procent av det här pappret utgörs av returfiber från dina och mina gamla tidningar. Därför är det så viktigt att vi alla återvinner, förklarar Anne Sofie Söderberg. Kvaliteten på materialet kan skilja sig åt beroende på varifrån det kommer, men överlag är dagens kvalitet på returpapper bättre än tidigare. Anne Sofie säger att det märks att medvetandegraden om återvinning har ökat hos konsumenter sedan sju till åtta år tillbaka. En god och jämn kvalitet på materialet är a och o för en effektiv pappersåtervinning och därför ställs höga krav på leverantörerna material som levereras till bruket får inte innehålla mer än 1,5 procent främmande material, som till exempel wellpapp och förpackningar. Bruket har en heltidsanställd som enbart jobbar med kvalitetsprovning och det blir cirka två till fyra kvalitetsprov per leverantör varje månad. Om materialet börjar tappa i kvalitet så kan man lätt följa upp detta med leverantörerna som bruket står i löpande kontakt med. Anne Sofie lyfter fram den separata sorteringen av de olika pappersprodukterna som viktig för den höga återvinningsgraden i Sverige. I Norge till exempel samlas alla pappersprodukter in tillsammans vilket gör det svårare att sortera ut en ren fraktion och uppnå en bra kvalitet, något som märks i materialet från Stora Ensos norska leverantörer som har betydligt svårare att nå kraven. En ojämn materialkvalitet är brukets fiende nummer ett, säger Anne Sofie. Därför oroar hon sig för om det beslutas att kommunerna ska ta över insamlingsansvaret från producenterna, något som utretts av Miljöoch energidepartementet under det senaste året. Andelen oönskat material kan då komma att öka även från de svenska leverantörerna,menar hon. Den etablerade kontakten mellan bruket och leverantörerna som är specialiserade på returpapper samt den långa erfarenheten som ligger bakom det nuvarande systemet riskerar då att äventyras. Det handlar om en kultur man byggt upp genom många, många år och som man nu vill bryta upp. Skulle kommunerna ta över ansvaret så finns det risk för att tillgången till råvaran försämras vilket skulle ha en stor påverkan på vår verksamhet. Och dessutom kommer de ökade kostnaderna för ett förändrat system med all sannolikhet behöva tas ut i form av ökade avgifter för konsumenterna. Förutom en kommunalisering av insamlingsansvaret så ser hon också det vikande tidningsläsandet som en utmaning för Stora Enso framöver. Nedgången innebär samtidigt att aktörerna på marknaden måste vässa sig ytterligare för att tillverka det bästa pappret till det lägsta priset, med hänsyn till miljön, en konkurrens som Hyltebruk redan står sig väl i. Anne Sofie ser därför positivt på framtiden och är övertygad om att Hylte kommer att fortsätta tillverka papper i många år till. Återvinningsgarantin ett hållbart erbjudande från Papperskretsen! Papperskretsen garanterar att vi till 100 procent återvinner de tidningar och andra trycksaker som du lämnar i vårt återvinningssystem. Det kan vi göra för att vi tar ansvar för hela återvinningskedjan i hela landet. Inom ramen för vår Återvinningsgaranti minimerar vi också restprodukter, ökar miljöeffekten och minskar energiförbrukningen tack vare våra miljöcertifi erade svenska pappersbruk. Papperskretsen garanterar att: Allt insamlat material återvinns All återvinning sker i Sverige och därmed utan onödiga transporter Insamling sker i landets alla kommuner vilket ger en rättvis och jämn service och hög insamlingsgrad Allt material hålls noggrant isär och sorteras före leverans till pappersbruken för att garantera högsta möjliga kvalitet Alla pappersbruk som använder materialet är miljöcertifi erade Mängden restprodukter minimeras genom hög kvalitet i återvinningsprocessen Restprodukter materialåtervinns eller går till energiåtervinning 12 13
PAPPERSKRETSEN: Vårt ansvar Papperskretsen jobbar för en ökad återvinning av tidningar och annat pappersmaterial i Sverige. Företagen som ingår i Papperskretsen är producenter som ansvarar för att deras produkter samlas in och tas om hand på ett miljövänligt sätt ett ansvar som i hög grad bidragit till att öka återvinningen av stora mängder avfall i landet. Andreas Boo, VD Pressretur P appersindustrin har gjort stora investeringar i teknik och infrastruktur för att kunna ta tillvara på insamlat material och använda det i sin tillverkning parallellt med fiberråvara från skogen. Resultatet är ett kretsloppssystem som innebär en hundraprocentig garanti att alla tidningar och andra trycksaker som lämnas till insamling återvinns och blir nya pappersprodukter i Sverige. Vedfiber från skogen kan återanvändas upp till sju gånger och med vårt system garanterar vi att pappersfibrernas fulla potential tas tillvara! Den svenska skogen är en fantastisk, förnyelsebar resurs som har svårt att hitta sin jämförelse i något annat material. Tack vare ett hållbart och ansvarsfullt skogsbruk med omfattande återplantering växer till och med mängden skog för varje år som går. Basen för det nuvarande systemet för pappersåtervinning är producentansvaret. Producenterna av trycksaker ansvarar för att samla in och på ett miljövänligt sätt ta hand om produkterna som produceras oavsett om man är pappersproducent, förlag eller tryckare. Allt det arbete som utförs för att möjliggöra dagens stabila och välfungerande system sker inom ramen för Papperskretsen. Samarbetet startade 2007 och samlar alla de aktörer som har producentansvar för returpapper medlemmarna i Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter och Grafiska Företagen samt Metro, Holmen, SCA, Stora Enso och IKEA. Papperskretsen administreras av Pressretur AB. Genom medlemskapet i Papperskretsen stöttas ett återvinningssystem som finns över hela Sverige både i form av återvinningsstationer och fastighetsnära insamling (FNI),till exempel återvinningsrum och villainsamling. Återvinning och producentansvar är väldigt viktiga för pappersindustrin då det i grunden handlar om tillgång till råvara för en mycket resurseffektiv produktion. När man till 100 procent återanvänder ett förnybart material är det en vinst för samhället och miljön. Återvinningsgarantin gynnar därför hela värdekedjan från pappersbruket till tryckeriet eller tidningsutgivaren till den återvinnande medborgaren. Vilka är dina viktigaste skäl för ett fortsatt producentansvar? Det fi nns fem huvudsakliga skäl: 1. Dagens måluppfyllelse och hushållens förtroende 90% av hushållen uppger att de är nöjda med dagens system! 2. Att vi etablerat service och tillgänglighet i hela landet, i alla kommuner. 3. Det obrutna ansvaret som möjliggör att göra nya produkter av insamlat avfall. 4. En tydlig ambition om att utveckla systemet och fördjupa samarbetet med landets kommuner. 5. Nya mål till 2020 kräver utveckling, inte avveckling av dagens system. Vad skulle du önska dig som ansvarig för tidningsinsamlingen? Långsiktighet, samarbete med landets kommuner och utrymme att fokusera på att exempelvis utbilda nya generationer i en framgångsrik återvinning. Vi behöver en politisk samsyn. Så länge vi når regeringens mål är det rimligt att vi får fortsatt förtroende för både insamling och återvinning. Avfallsutredningens förslag lämnades över till Miljö- och Energidepartementet den 31 mars 2016. 14 15
Intervju: Lena Ek Producentansvaret är en av hörnstenarna i den svenska miljöpolitiken. En genomsnittlig Södragård på 50 hektar klimatkompenserar för 40 svenskar varje år! I Lena Eks nuvarande position som ordförande i Södra är miljöarbetet ständigt närvarande och skogen anses vara en viktig pusselbit i omställningen till en bioekonomi. Producentansvaret har utretts åtskilliga gånger sedan 2001, både genom statliga utredningar och genomgripande analyser från Naturvårdsverket. Alla tidigare beredningar i regeringskansliet har landat i ett bibehållet producentansvar där höga insamlings- och återvinningsresultat varit avgörande och den nuvarande utformningen ansetts miljömässigt och samhällsekonomiskt motiverad. Under hösten 2014 beslutade regeringen, med dåvarande miljöminister Lena Ek i spetsen, om att reglera producentansvaret i Avfallspaketet som innehöll nya skarpare miljömål till 2020, myndighetsuppdrag till Naturvårdsverket samt en ny förordning, den så kallade Augustiförordningen. Lena Ek, numera ordförande i Södra en ekonomisk förening med mer än 50 000 sydsvenska skogsägare, vill även i fortsättningen att producenterna ska ansvara för insamlingen. Producentansvaret är en av hörnstenarna i den svenska miljöpolitiken med utgångspunkt i att den som sätter produkter på marknaden även har ansvar för att ta hand om avfallet, eller helst se till att materialet cirkulerar. I olika kommuner kan man möta producentansvaret med lokala initiativ, så länge det blir enklare för konsumenten, kvalitén garanteras och man kommer överens om materialet. Arbetet med producentansvaret har fortgått sedan början på 90-talet och gett väldigt goda resultat: pappersfiber till exempel återanvänds många gånger innan det förbränns vilket visar på det välfungerande system vi har i Sverige idag, som även ligger i framkant internationellt. Den höga återvinningsgraden till trots har frågan om producentansvaret ännu en gång utretts under det gångna året något som Lena Ek menar är förödande för innovationen på området, både vad gäller vidareutvecklingen av systemet och nya produkter. Investeringar i anläggningar och nya tekniker uteblir på grund av den bristande långsiktigheten. Den innovations- och utvecklingsenergi inom sektorn, pådriven av både konsumentefterfrågan och av ny europeisk lagstiftning, är krafter man ska vara rädd om! Framöver vill Lena Ek att producentansvaret breddas till fler produktkategorier, bland annat nämner hon textilier och plastpåsar som exempel på produkter som bör regleras av ett insamlingsansvar. Vidare anser hon att Sverige är moget för att ytterligare höja insamlingsnivåerna i takt med att systemet utvecklas och det blir enklare för konsumenterna att återvinna. Även om vi ligger bra till internationellt har Sverige en stor potential att ytterligare öka insamlingsgraden av både de befintliga fraktionerna och nya materialslag. En annan fråga som Lena Ek lyfter fram är de nya reglerna som nu introduceras inom EU där produkter framöver måste konstrueras så att de enkelt går att ta isär och återanvändas eller återvinnas. Denna typ av lagstiftning på producentområdet bör också ses över och implementeras i Sverige, säger hon. 16 17
Vägen mot 2020 VÄGEN MOT 2020 Det svenska engagemanget för återvinning av tidningar och pappersförpackningar är väldigt stort, nära nog hundraprocentigt. 9 av 10 hushåll återvinner sin tidning och de fl esta gör det av miljömässiga skäl. Samtliga kommuner som har samverkansavtal med producenterna är nöjda med samarbetet. Hur skapas ett sådant effektivt system, och vad är den magiska formeln för att öka återvinningen av hushållens förpackningar och papper ytterligare till 2020? 18 19
Vägen mot 2020 Vägen mot 2020 D en svenska modellen för återvinning har sedan 1994 byggt på producentansvar, det vill säga att producenterna av förpackningar ansvarar för att de samlas in och återvinns efter att konsumenten använt innehållet. Svensk industri har genom Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI tagit detta ansvar och byggt och utvecklat ett system som sträcker sig från norr till söder i alla 290 kommuner. Förra året återvann man över 90 procent av alla glasförpackningar och tidningar som produceras, över 70 procent av de förpackningar som är gjorda av metall och kartong och närmare 40 procent av alla plastförpackningar. Resultaten har redan nu överträffat målen regeringen satt upp för år 2017 och vi är på god väg att uppnå regeringens mål för 2020. Regeringen tillsatte förra sommaren, trots denna positiva utveckling, ännu en utredning för att se över konsekvenserna av en kommunalisering av ansvaret för insamlingen av förpackningar och tidningar. Utredningens förslag presenterades den 31 mars 2016, men producenterna har fortsatt arbeta med att förbättra det nuvarande systemet under tiden. Arbetet med att nå de uppsatta målnivåerna 2020 förutsätter att producenterna bibehåller ansvaret för insamlingen. Grunden för ett utvecklat system är ansvaret i hela värdekedjan, från vagga till vagga, och att analysen måste utgå från marknaden för återvunnet material. Regeringens utredare förutser ökade kostnader för ett kommunaliserat system vilket i praktiken riskerar att påverka konkurrenskraften hos insamlat material om det blir dyrare jämte jungfruligt material. Ett sådant system skulle innebära en politik som går rakt emot ambitionen att stimulera en cirkulär ekonomi. Det rimmar också illa att ta bort ett producentansvar för en verksamhet som med rätt incitament är mycket miljöförbättrande. Detta i en tid när näringslivets aktiva roll aldrig har efterfrågats mer i miljösammanhang. Vid de internationella förhandlingarna om hållbarhetsmål och klimat görs det grundläggande antagandet att utan ett aktivt näringsliv kommer inte en hållbar framtid att kunna förverkligas. Centralt för all miljöpolitik är dessutom principen om att nedsmutsaren är skyldig att betala och ansvara för sig, en så kallad Polluter Pays Principle. På EU-nivå ser vi idag också i framtagandet av nya ramverk för cirkulär ekonomi att just producenternas roll lyfts fram som avgörande, exempelvis vad gäller incitament för att öka möjligheten för återanvändning, hur förpackningsdesign ska förenkla återvinningen och så vidare. Rimligheten i att frånta det svenska näringslivet ansvar, i detta fall representerat av producenterna, framstår onekligen begränsad i ljuset av detta. Det är nu mindre än fyra år kvar till 2020. Regeringen bör satsa på att utveckla en väl fungerande modell snarare än att riskera en fragmentering av ansvaret för återvinning. Så kan målen till 2020 nås, nya affärsmodeller etableras och återvinningsindustrin utvecklas! Förra året återvann man över 90 procent av alla glasförpackningar och tidningar som produceras Förpackningsmaterial Mål idag Från 1 jan 2020 Papper Plast Metall Glas Tidningar 65 % 30 % 70 % 70% 75 % 85 % 50 % 85% 90% 90 % 5-punktsprogrammet Förbättringar av insamling och sortering görs bäst genom ett effektivt system på nationell nivå, konkretiserat i ett utvecklingsprogram i fem punkter. 1. Upprustning och skötsel av återvinningsstationer. Målet är att stationerna ska drivas i producenternas regi med löpande kvalitetskontroller där tömningar och städningar av stationerna hela tiden förbättras. Genom tydlig information riktad till medborgaren vid insamlingsplatserna om vad som ska återvinnas och var, skapas en ökad insamling och en bättre kvalitet på det återvunna materialet. En hög kvalitet på materialet är avgörande för i vilken grad det kan återvinnas till nya förpackningar. 2. Öka den fastighetsnära insamlingen. Idag har 33 procent av landets hushåll, cirka 1,4 miljoner, fastighetsnära insamling. Målet är att hälften av alla svenska hushåll ska ha hushållsnära insamling för att komplettera de sex tusen återvinningsstationer som fi nns i hela landet. 3. Mer samarbete. Tydliga samverkansavtal med alla Sveriges 290 kommuner. Idag, år 2016, har 73 kommuner, som totalt motsvarar en dryg tredjedel av landets befolkning, samverkansavtal med producenterna. Med bättre samarbete kommer det blir en mer effektiv återvinning och tydligheten mot alla hushåll förbättras. 4. Löpande kvalitetskontroller. Målet är ett faktabaserat underlag för uppföljning och planering som gör att insamlingssystemet kontinuerligt kan utvecklas och förbättras. Underlaget bygger på återkommande medborgarundersökningar, nationellt och kommunspecifi kt, som visar hur medborgarna uppfattar insamlingssystemet. Undersökningar utformas och planeras i samråd med kommunrepresentanter och utgör faktabaserad grund för vidare utvecklingsarbete inom kommunen och vidareutveckling av det lokala insamlingssystemet. 5. Mer information. Kommunerna har idag det huvudsakliga informationsansvaret mot medborgarna och tillsammans med kommunerna kan producenterna skapa en tydlig information till hushållen. 20 21
Bioekonomi från vision till verkstad! Grunden läggs för en cirkulär och biobaserad ekonomi som bidrar till att miljömålen nås. Det som i dag är avfall blir istället en resurs som driver fram nya affärsmöjligheter. Så sade Stefan Löfven i sin regeringsförklaring 2015 och angav därmed tonen för regeringens arbete framöver. Men vad är egentligen en bioekonomi? Vad krävs för att omställningen ska lyckas i Sverige? Och vilken roll spelar skogen i omställningen till ett kretsloppssamhälle som helt baseras på förnybara råvaror? En bioekonomi innebär i korthet en samhällsekonomi helt baserad på förnybara råvaror. Målsättningen med bioekonomin är att minska människans påverkan på miljön och frikoppla tillväxt och samhällsutveckling från användandet av fossila råvaror. Redan 2011 gav den dåvarande regeringen Formas uppdraget att, i samråd med Vinnova och Energimyndigheten, utarbeta en nationell strategi för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi för en hållbar utveckling. Men trots tal om både biobaserade och cirkulära ekonomier under senare år inte bara i Sverige, utan också runtom i Europa har samtalet till stor del fokuserat på resurseffektiviseringar i produktionen, återvinning och återanvändning. Materialperspektivet har varit mindre synligt i dessa diskussioner. Sverige med sina stora tillgångar av skog och sitt hållbara skogsbruk besitter här en enorm potential att på riktigt ställa om till en ekonomi som i högre grad är baserad på förnybara material. Intresset och efterfrågan för biobaserade material och produkter ökar och man har kunnat se flera goda exempel från organisationer och företag som vill påskynda övergången till en mer hållbar produktion och konsumtion. En av dessa organisationer är Skogsindustrierna, branschorganisationen för massa-, pappers- och den trämekaniska industrin, i Sverige. Skogsindustriernas målsättning är att behålla och förbättra konkurrenskraften för medlemmarna, marknadsföra svenska träprodukter samt sprida kunskap om vad en bioekonomi är, berättar VD Carina Håkansson. Inom Skogsindustrierna strävar man efter en samhällsekonomi som till stor del består av bio- baserade varor, främst med fokus på skogen som råvara givetvis. En skogsbaserad bioekonomi passar även bra in i en cirkulär ekonomi då man kan ersätta ändliga råvaror med förnybara. Den cirkulära ekonomin och bioekonomin går hand i hand, där returpapper är ett bra exempel på hur vi på Skogsindustrierna jobbar både cirkulärt och biobaserat, säger hon. Carina Håkansson välkomnar politikernas höga ambitioner vad gäller en omställning till både en cirkulär och en bioekonomi och nämner bl.a. initiativet Fossilfritt Sverige, en fossilfri fordonsflotta till 2030, Energikommissionens arbete, klimatmålen samt landsbygdsminister Sven-Erik Buchts arbete med det nationella skogsprogrammet. Men hur tar vi oss dit med bibehållen konkurrenskraft? Carina Håkansson efterlyser nu en konkret handlingsplan från politikerna att det blir verkstad av de uttalade visionerna. Sverige har osedvanligt goda förutsättningar att ställa om till en bioekonomi: 70 procent av vårt land består av skog, 80 procent av den brukas. Vi är en världsledande skogsindustrination med en över 100-årig tradition, vi har en i grunden god infrastruktur i form av vägar och järnvägar samt goda kontakter och nätverk mellan industrin och akademin. Nu hänger det på politikerna att utforma enhetliga regelverk och incitament så att vi tar tillvara på den svenska skogsindustrins fulla potential, säger Carina. Samtidigt som hon är glad för det ambitiösa arbetet som bedrivs på området, inte minst av politikerna, oroar hon sig för att de strategier och regelverk som ska utarbetas under den närmaste tiden kommer att bli alltför spretiga och inte dra åt samma håll. Om politiker faktiskt vill ställa om till en bioekonomi i Sverige innebär det till exempel att vi måste använda rester från skogsavverkningen till energi på olika sätt. Om regeringen då samtidigt inför en skatt på avstånd för tunga lastbilstransporter blir det ju olönsamt att ta tillvara på dessa rester! Det här är ett exempel på den typ av beslut som vi oroar oss för att det i slutändan inte kommer att hålla ihop, säger Carina. För en lyckad omställning krävs därför samordnade insatser som stimulerar innovation inom företagen och politiken så att vi kan öka tempot i att byta ut fossilberoende råvaror mot biobaserade, menar hon. Exempelvis bör vi i Sverige öka det industriella träbyggandet, kraftigt öka underhållet av vägar och järnvägar och öka produktionen av biobaserade drivmedel. Vi bör också öka tillväxten i skogen så att vi får ut ännu mer virke till biobaserade råvaror. Den låga medvetenheten kring en cirkulär och bioekonomi är också något som Skogsindustrierna och samhället i stort måste jobba vidare med framöver. Utan att vi gjort en mätning på det så tror jag inte att allmänheten känner till vad cirkulär eller bioekonomi är. Även bland politiker verkar det finnas breda tolkningar av de två begreppen. Här har vi arbete kvar att göra. Som konsument kan du bidra till omställningen varje gång du väljer en förpackning i papper istället för plast, säger Carina. Biobaserad certifiering på gång inom EU Europeiska standardiseringsorganisationen CEN fastställde nyligen en gemensam defi nition för biobaserade produkter som svar på den begreppsförvirring som tidigare rått. En biobaserad produkt defi nieras här som en produkt som ska komma helt eller delvis från biomassa, exempelvis från träd, plantor eller djur, och kan ha genomgått fysiska, kemiska eller biologiska behandlingar. Defi nitionen tydliggör däremot inte hur stor andelen biomassa måste vara för att produkten ska få klassas som biobaserad. Därför leder nu det nederländska forskningscentret Energy research Centre of the Netherlands (ECN) arbetet med att ta fram en märkning för biobaserade produkter som bland annat redogör för den procentuella mängden biomassa som används i varan. Genom den europeiska certifi eringen vill man underlätta för konsumenter att göra hållbara val samt sporra företag till att öka andelen biomassa i sina produkter. 22 23
Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI vill samarbeta mera med flera Regionchef Mia Steinbach vill se ett utökat och fördjupat samarbete med Sveriges alla kommuner för att insamlings- och återvinningssystemet ska kunna bli ännu mer effektivt i framtiden. Mia Steinbach har jobbat på Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) sedan 2000 och är idag regionchef för Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Jämtlands län som tillsammans omfattar 40 kommuner. Som regionchef ansvarar hon för FTI:s insamlingsoch återvinningssystem i samtliga kommuner i regionen. I dagläget finns 20 samverkansavtal på plats i de regioner som Mia Steinbach ansvarar för. FTI har för närvarande 73 samverkansavtal runtom i landet som täcker 35 procent av Sveriges befolkning. Vi erbjuder kommunerna ett tydligt och enkelt system med den bästa servicen som ökar miljönyttan och uppnår regeringens uppställda mål. Målen från 2017 har vi redan uppnått och överträffat, men vi lutar oss inte tillbaka för det! Vi måste fortsätta arbetet med att ytterligare utveckla och förbättra vår service för att fler ska vilja återvinna, säger Mia Steinbach. Samverkansavtalen mellan FTI och kommunerna innefattar alla frågor som har med insamling och återvinning att göra. Återvinningsstationerna anpassas lokalt om kommunerna vill samla in flera olika material såsom batterier och kläder, vilket också fastställs i samverkansavtalen. Vi har ett bra samarbete idag och kommunerna är nöjda, vilket märks tydligt: återvinningsstationerna är snygga och prydliga och de säger att de är nöjda med det arbete vi gör, säger Mia Steinbach. Framgången för det insamlings- och återvinningssystem vi har i Sverige idag ligger i de samråd med kommunerna som regionscheferna ansvarar för. Alla berörda avdelningar inom varje kommun är med på dessa möten: bygglovshandläggare, miljöinspektörer, markansvarig, informationsansvarig, representant från det kommunala bolaget om ett sådant finns, med flera. På så sätt kan vi fatta tydligare och snabbare beslut och få med flera perspektiv in i kommunsamarbetet. Politiker ser vi också gärna är med på dessa möten då de inte alltid är helt insatta i våra frågor, men deltagandet från dem ser ju olika ut i olika kommuner givetvis. Samråden som Mia Steinbach lyfter fram hålls årligen och är till för att dryfta frågor som gäller insamlingssystemet i respektive kommun och dess utveckling. I framtiden vill Mia Steinbach se ett ökat samarbete med kommunerna, med en långsiktig målsättning om samverkansavtal med samtliga kommuner runtom i landet. Hon vill också fördjupa arbetet med kommunerna vad gäller informationen om insamling och återvinning till medborgarna ett ansvar som idag ligger på kommunerna. Här finns jobb kvar att göra för att nå ut mer än vad vi gör idag, menar hon. Plastkampanjen, en kampanj som pågått sedan 2013 med syfte att öka återvinning av plast, ska till exempel återlanseras framöver men nu inkludera alla FTI:s materialslag ett samarbetsprojekt mellan FTI, kommuner och producenter tillsammans. Avslutningsvis hoppas hon också att avfallsutredningen och den intensiva debatt den vållat i och utanför riksdagen kommer att leda till ett tydligare och mer långsiktigt direktiv för producentansvaret. Jag vill att politikerna en gång för alla sätter ner foten i denna fråga så att vi i lugn och ro kan bygga ut och förbättra det befintliga system vi har idag. Det har rått en stor osäkerhet vilket gjort att vissa kommuner avvaktat med att sluta samverkansavtal med oss. Och de kommuner i glesbygden som jag talat med är inte så pigga på att ta över ansvaret för insamlingen, säger hon. Nyckeln till att bibehålla och öka den höga återvinningsgraden vi har idag stavas alltså fördjupat kommunsamarbete. Vi har byggt upp ett system som fungerar bra och som kommunerna är nöjda med idag. Låt oss då fortsätta ta vårt ansvar i samverkan med Sveriges kommuner för att öka effektiviten för miljön, medborgarna och samhällsekonomin, säger Mia. 24 25
Återvinnings- och hållbarhetskalendarium Om Papperskretsen 29 januari 16 februari 19 mars 5 april 12-13 april 22 april 11-12 maj 23 maj 29 maj 30 maj 5 juni 6-9 juni Augusti 29 september 22-24 november 19-27 november 28 februari 18-20 september 11-13 september 2016 Separate Waste Collection in the Context of a Circular Economy in Europe, Bryssel, Belgien Circular Economy Conference, Bryssel, Belgien Earth Hour Waste Management and Recycling Conference, Sofi a, Bulgarien BioEconomyUtrecht2016 the 4th BioEconomy Stakeholders Conference, Utrecht, Nederländerna Förenta Nationernas Parisavtal färdigställt och klart för påskrift av medlemsländerna, New York, USA Circular Materials Conference, Göteborg Beyond Wood: The multiple services provided by Europe s forests, Bryssel, Belgien Återvinningsfesten, Stockholm Green Week 2016, Bryssel, Belgien World Environment Day European Biomass Conference & Exhibition, Amsterdam, Nederländerna Earth Overshoot Day: Dagen då vi använt alla de resurser som jorden har att ge oss under ett år och börjar ta av framtida generationens resurser. Återvinningens dag, Sverige European Paper Week, Bryssel, Belgien The European Week for Waste Reduction 2017 Senaste datum för redovisning av statliga utredningen: M 2016:01 Utredningen om styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Biorefi neries and Biobased Industries for Clean Energy September, Madrid, Spanien World Global Warming Summit, Bryssel, Belgien Papperskretsen är ett samarbete mellan alla medlemmar i Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter och Grafi ska Företagen, samt Metro, Holmen, SCA, Stora Enso och IKEA. Papperkretsen administreras av Pressretur AB. Samarbetet i Papperskretsen startade 2007 i syfte att tillsammans jobba för en ökad återvinning av tidningar och annat pappersmaterial i Sverige. Företagen som ingår i Papperskretsen är producenter som ansvarar för att deras produkter samlas in och tas om hand på ett miljövänligt sätt. Producentansvaret har i hög grad bidragit till att öka återvinningen av stora mängder avfall, och vi kan vara stolta över insamlingsstatistiken som visar att källsorteringen av tidningar och pappersmaterial är något vi svenskar verkligen tagit till oss. Idén om Papperskretsen hör ihop med producentansvaret och att vi genom att ta det ansvaret bidrar till att skapa ett kretsloppssamhälle. Vår vision är att vara en huvudaktör i det arbete som möjliggör och skapar framtidens kretsloppssamhälle, ett samhälle som redan nu börjar ta form. Svenska folket är nämligen i världsklass när det gäller källsortering av tidningar, över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad lämnas in. Det innebär att vi redan idag överträffar regeringens mål för 2020, då materialutnyttjandegraden för tidningar ska vara minst 90 procent. Vår mission är att ytterligare öka insamlingen och vi gör det bland annat genom att utbilda nya generationer i kretsloppets fördelar. Det ska vara lätt att göra rätt. Vi ser avfall som en resurs och viktig råvara, vi säkerställer att de tidningar och kataloger som samlas in blir nya produkter. Tack vare tidningsinsamling på över nittio procent, hundra procent återvinning, effektiva och miljöcertifi erade pappersbruk är vårt svenska system ledande internationellt. Önskas fl er exemplar av tidningen? Vänligen mejla andreas.boo@holmen.com 26 27
Tack för att du återvinner! Visste du att pappersfi brer är så starka att de kan återvinnas upp till sju gånger? Tillsammans med dig som återvinner tidningar och trycksaker har vi i Sverige skapat en pappersåtervinning i världsklass. Varje gång du källsorterar ger du papper ett nytt liv och Papperskretsen garanterar att 100 procent av de tidningar och trycksaker du lämnar in blir till nya produkter i närbelägna svenska pappersbruk. Papperskretsen jobbar för en hållbar resursförbrukning, vi erbjuder god service till alla hushåll, oavsett hur eller var du bor, i stad eller på landet. Tillsammans sluter vi cirkeln och skapar ett kretslopp med största möjliga miljönytta. Papperskretsen administreras av Pressretur AB och består av företagen i Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter och Grafiska Företagen, samt Metro, Holmen, SCA, Stora Enso och IKEA. Vi samarbetar för ökad pappersinsamling med målet att alltid maximera materialåtervinningen och nå högt satta miljömål. Läs mer på vår hemsida papperskretsen.se