Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Örnsköldsvik 15 oktober 2014
Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time enough for love, Edward Lorenz, 1982) 2
Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström Salsta, Uppsala, Dec 2012 3
December 2012 kall här men varm på andra håll Källa:SMHI 4
Varför var vintern kall i Europa? Källa: DN 2010-12-04 5
Globala klimatindikatorer 6
2012 kall här men varm på andra håll Avvikelse i medelyttemperaturen för 2012 jämfört med perioden 1981-2010. 7
2013 Varmt så in i Norden Avvikelse i medelyttemperaturen för 2013 jämfört med perioden 1981-2010. 8
Den globala uppvärmningen fortsätter Temperaturavvikels jämfört med 1951-1980 2013 var det 4:e varmaste året (tillsammans med 2003) sedan 1880! Källa: http://www.ncdc.noaa.gov/sotc/service/global/global-land-ocean-mntp-anom/201301-201312.png 9
Den globala havsytan stiger Källa: National Geographic 15 mars 2009 10
Havsnivåhöjning Havet värms upp och expanderar Glaciärer & landisar smälter IPCC AR5 WG 2 2013-2014 11
Havsnivåhöjning IPCC AR5 WG 2 2013-2014 12
Havsnivåhöjning Havsnivån kommer fortsätta att stiga efter 2100! 13
Vad beror klimatförändringen på? 14
Vad händer när solen lyser på jorden? Utgående långvågig strålning Dag Solstrålar Inkommande kortvågig strålning Natt Källa: http://maps.grida.no/go/graphic/radiation, tack till K.E. Trenberth, NCAR och Riccardo Pravettoni, UNEP/GRID-Arendal. 15
Vad är växthuseffekten? -15 C +15 C Källa: Naturvårdsverket 16
Växthuseffekten gammal kunskap Svante Arrhenius beräknade 1896 att en fördubbling av koldioxidhalten skulle höja jordens medeltemperatur med 5 6 C. Men han bedömde att det skulle ta 3000 år. 17
Människans påverkan 18
Svenska utsläpp av växthusgaser - i Sverige... 78,4% 19
78,4% 20
Koncentrationen av koldioxid (CO 2 ) i atmosfären. August 2014: 397.01 ppm Juni 2013: Första gången över 400 ppm 21
Global temperaturförändring IPCC AR5 WG 2 2013-2014 22
Hur fungerar klimatmodellerna? 23
Klimatsystemets komponenter och några nyckelprocesser Strålning moln Molnprocesser och konvektion Turbulens Sjöar Landytan och marken Havsis Vatten omblandning 24
Global klimatmodell 200 km -- 100 km Regional Modell ca 10 km Lokal skala 2-5 km punkt data 25
Nya scenarier: RCP (Representative Concentration Pathways) Används för IPCCs femte kunskapssyntes (AR5, 2013/2014) RCP 8.5, RCP 6.0, RCP 4.5, och RCP 2.6 motsvarande den nivån i form av strålningsdrivning uttryckt i W/m2 år 2100 (motsvarande CO2-ekvivalent: 1370, 850, 650 och 490 ppmv) Strålningsdrivning (1) Klimat- (2a) projektioner Utsläpps- & socioekonomiska scenarier (2b) Effekter, anpassning & sårbarhet (3) 26
Förväntad global temperatur- och nederbördsökning IPCC AR5 WG 2 2013-2014 27
Sveriges klimat - nu och i framtiden. Temperatur Nederbörd Vind Havsytans nivå 28
Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 Karta hämtad ur SNA Klimat, sjöar och vattendrag Karta från webbatlasen på www.sna.se 29
Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad på 37 stationer spridda över landet samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden 1961-1990. Röda staplar visar högre och blå visar lägre temperaturer än medelvärdet för perioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden. Källa: SMHI 30
Temperatur Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder. Källa: SMHI
Temperatur Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder. Källa: SMHI
Årsmedelnederbörd (mm) i Sverige Källa: SMHI Årsmedelnederbörd för Sverige för 87 stationer från år 1860. Den svarta kurvan visar ungefär ett tio-årigt löpande medelvärde. En viss ökning kan skönjas. 33
Nederbörd Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern. Risken för skyfall beräknas öka. Källa: SMHI 34
Nederbörd Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern. Risken för skyfall beräknas öka. Källa: SMHI 35
Stormar det mer nu? 1931 1943 1954 1967 1969 1981 1995 1999 2005 2007 Rapporterade stormskador i skog under 1900-talet. (Nilsson et al., 2004, For. Ecol. Manag. 199, 165-173. Schlyter et al., 2006, Clim. Res. 31, 75-84) 0.5 1 3 6 9 12 15 22 M m 3 36
Geostrofisk vind 37
Vind och stormar i Sverige Det är osäkert hur vindklimatet ändras. Det är osäkert om framtidens stormar blir värre. Men skadorna ökar. Gudrun den 8 januari 2005 38
Mareografen på Skeppsholmen i Stockholm, där SMHI och dess föregångare har registrerat vattenståndet sedan 1889 (1774-1889 utfördes mätningarna vid Slussen). 39
Mareografen på Skeppsholmen i Stockholm, där SMHI och dess föregångare har registrerat vattenståndet sedan 1889 (1774-1889 utfördes mätningarna vid Slussen). 40
Landhöjning i Sverige! Källa: Lantmäteriet 41
Havsvattenståndets förändring i centimeter för 14 mätstationer sedan 1886. Diagrammet är korrigerat för landhöjningen. Källa: SMHI 42
Havsnivåhöjning IPCC AR5 WG 2 2013-2014 43
Effekt på havsytans nivå (cm) Källa: SMHI 44
Sammanfattning Klimatförändring i Sverige Varmare, mest på vintern men även på sommaren. Mer nederbörd, störst ökning på vintern. Risken för skyfall ökar men även för sommartorka. Ingen tydlig förändring av vind och stormar. Havsytan stiger. Väg 335 vid Sånga kyrka mellan Sollefteå och Örnsköldsvik. Foto: Ingrid Engstedt Edfast/SR 45
Vad kan vi göra åt klimatförändringen? Minska den mänskliga påverkan på klimatet. Anpassa oss till det nya klimatet. 46
Risker och sårbarhet nationellt i Sverige Avloppsrening Skydd av industrier Ras och skred Infrastruktur Översvämning 47
Kalmar Örnsköldsvik Västerås Västervik 48
Skydd mot översvämning genom anpassning av byggd miljö Foto: Kristianstads kommun Invallning Barriärer i Rotterdam, Nederländerna Flexibilitet Eldslund, Strängnäs kommun 50
Stillahavsostron. Foto: Ivar Gram Både nya möjligheter och hot Möjlighet att odla nya arter Risk för ökad ohälsa pga värmeböljor och mer/nya sjukdomar Nya invasiva arter, på ont och gott? Nya skadeinsekter och snabbare reproduktion hos redan befintliga Två skördar per år Bättre förutsättningar för mögelsvampar 51 Foto: Göran Liljeberg
Det är viktigt att förstå helheten, 2014 10 15 - Örnsköldsvik och att både motverka och anpassa till klimatförändringar! Tack! erik.engstrom@smhi.se 52 Foto: Erik Engström
Risk som utgångspunkt och beslutsstöd EFFEKTER KLIMAT Sårbarhet SOCIOECONOMISKA PROCESSER Naturlig variabilitet Socioeconomiska utvecklingsvägar Faror RISK Aktiviteter för anpassning och Antropogen utsläppsbegr. Klimatförändring Exponering Styrning UTSLÄPP och förändrad markanvändning
Ramverk till angreppssätt
Vi formar vår framtid
Solaktivitetens inverkan 10 000 100 år sedan: Solaktiviteten och temperaturen minskade. Källa: World Data Center A for Solar-Terrestial Physics, Boulder. 56
Naturliga och onaturliga klimatvariationer 57
Globala klimatindikatorer Källa: www.snowfactory.com 58
Havsisutbredningen i Arktis Källa: http://nsidc.org/ arcticseaicenews/ 59
Havsisutbredningen i Arktis Källa: http://nsidc.org/arcticseaicenews/ 60
Havsisutbredningen i Arktis Källa: http://nsidc.org/arcticseaicenews/ 61
Havsisutbredningen i Arktis Källa: http://nsidc.org/ arcticseaicenews/ 62