Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Relevanta dokument
Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Nödläge utan näten! - hot, risker och beroenden av El och Tele

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Elektronisk kommunikation vid

Strategi för förstärkningsresurser

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet. Skydd av samhällsviktig verksamhet

Vilken säkerhet i stadsnäten?

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning?

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Bilaga Från standard till komponent

Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld. Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

SSF Säkerhetschef. Informationssäkerhet Per Oscarson

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Förmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar

Så är vi redo om krisen kommer

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Samhällets informationssäkerhet

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum Diarienr Utgåva. Gemensamma rutiner.

UKF-förvaltningens plan för hantering av kriser

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Risk- och sårbarhetsanalys

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Forskning för ett säkrare samhälle

Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm mars 2010 Syfte med seminariet är att:

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Cybersäkerhet och ny lagstiftning

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Post- och telestyrelsen

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Mötesanteckningar från Driftsäkerhetsforum

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden.

FSPOS Strategisk plan

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Styrel inriktning för prioritering av elanvändare

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Tio år efter stormen Gudrun erfarenheter, utveckling och framtid

Stöd för arbetet med regleringsbrevsuppdrag Informationssäkerhet i RSA

Ansökan om undantag från krav på reservkraft

Plan för hantering av extraordinära händelser

Inbjudan till dialog 11 oktober 2012

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015

Våra roller vid en kris

Styrel. Styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist.

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Särskild förmågebedömning 2011

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag?

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Krisledningsplan för Sundsvalls kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Tranås kommun. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd beredskap.

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

Försvarsdepartementet

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

Handlingsplan för Samhällsstörning

Driftsäkerhet. Ett utbildningsmaterial för god funktion och säkerhet i stadsnäten

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

HEL-projektet i korthet:

Driftsäkerhetsforum. 26 november Post- och telestyrelsen

Styrels planeringsomgång

Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01

Årlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016

Styrdokument för krisberedskap

Vägledning om skyldigheten att rapportera avbrott och störningar

Vägledning för säker och robust samverkan

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Transkript:

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni Mobil telefoni Internet Privata nät Satellit Telefax etc. Ordning & hälsa Transport Bank & Finans Industri 2

Förstudiens syfte att användas då PTS fattar beslut angående åtgärder som är ägnade att bidra till stärkandet av sektorns förmåga att tillhandahålla robust elektronisk kommunikation. att utgöra ett led i det planerade arbetet (efter Telö) med att utveckla prioritetsordningar för återställande av elektroniska kommunikationer vid vid extraordinära händelser. att användas då PTS utvecklar råd och rekommendationer för upphandling av elektronisk kommunikation. att ligga till grund för kunskapsspridning till samhällsviktiga verksamheter angående deras beroende av elektronisk kommunikation. att användas för att identifiera resultatmål för sektorns funktionalitet. att utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla grundläggande säkerhetsnivåer (GSN). Resultatmål och GSN beskrivs närmare i kapitel 5. och 5.2 3

Metod för kartläggningens genomförande Intervjuer med företrädare för samhällsviktiga verksamheter inom följande geografiska områden: Storstad - Stockholm Mindre stad - Gävle Glesbygd - Ljusdal kommun 4

Pilotstudie beroende av elektronisk kommunikation 5

Metod definitioner Tjänst teknisk lösning som används för att förmedla elektronisk kommunikation. Följande tjänster ingår i förstudien: Fast samtalstjänst Fast internetaccesstjänst Fast datatjänst Minicall Mobil samtalstjänst Mobil meddelandetjänst Mobitex Mobil datatjänst Rakel Annan radiotjänst 6

Avbrott Metod - definitioner Med avbrott avses i denna förstudie att en tjänst för förmedling av elektronisk kommunikation ej längre är tillgänglig. Samhällsviktig uppgift uppgift vars bortfall medför en negativ påverkan på samhället Acceptabel nivå respektive verksamhets definition eller mål för utförandet av dess samhällsviktiga uppgifter Ordinarie respektive krissituation: Många samhällsviktiga verksamheter påverkas av att en kris inträffar i samhället. Metoden fastställer med anledning av detta samhällsviktiga verksamheters beroenden utifrån en ordinarie situation såväl som en krissituation. Med kris menar vi en händelse som drabbar många människor och stora delar av vårt samhälle. En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjningen eller vår hälsa och frihet. (MSB, Krishantering för företag, 200, s.3.) 7

Metod definitioner Inom kontinuitetshantering används ett tidsmått för att fastställa verksamheters förmåga att motstå störningar. Detta tidsmått baseras på den period som kritiska resurser kan vara ur funktion innan detta medför en icke acceptabel påverkan på verksamhetens mål. Tidsmåttet benämns inom kontinuitetshanteringen maximal tolerabel avbrottstid. MSB beskriver begreppet kritiskt beroende som ett beroende som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Denna förstudie kartlägger samhällsviktiga verksamheters beroenden. Vissa av dessa beroenden kommer sannolikt vara kritiska enligt definitionen ovan. Förstudien kommer troligen även att identifiera beroenden som inte kan anses vara av kritisk karaktär. Begreppet beroende som det används i denna rapport inkluderar därför beroenden som både är kritiska och sådana som inte är det. ( se MSB, Faller en - faller då alla?, s. 4.) 8

Metod, steg Verksamhet X Omedelb art Minuter Timmar Dagar Veckor Övrigt Värde Fast telefoni Fast Internetaccesst Mobil samtalstjänst 5 x 4 x 3 x 2 0 3+4+5 3 = 4,0 9

Metod, steg 2 Vidare analys Samtliga verksamheter Grad av beroende Grad av beroende Beroende 4,0 5 4 3 5 Prioklass 2 enl. styrel 3 2 En verksamhet 4 3 2 4 5 6 8 Prioklass enl. Styrel Prioklass enl. Styrel 0

SFS 20:93 - prioritering av samhällsviktiga elanvändare 5 Vid sammanställningen av underlaget ska följande ordning gälla mellan olika prioritetsklasser.. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa 2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet 3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa 4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet 5. Elanvändare som representerar stora ekonomiska värden. 6. Elanvändare som har stor betydelse för miljön 7. Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden 8. Övriga elanvändare

Felkällor som påverkar resultatet Subjektiva bedömningar av avbrottskonsekvenser Olika bedömningar trots likartade verksamheter Verksamheter med en högre acceptabel nivå medför kortare tidsintervall tills den acceptabla nivån underskrids, vilket riskerar ge en felaktigt hög bild av verksamhetens beroende. Eftersom syftet med begreppet acceptabel nivå subjektivt baseras på vad som krävs för att upprätthålla en god funktion är det naturligt att en verksamhet med höga krav på god funktion också får ett högt beroende. 2

Slutsatser baserat på respondenternas svar det finns behov av att få stöd för att säkerställa tillgången till elektronisk kommunikation sårbarheten vid avbrott i elektroniska kommunikation är hög det är svårt att skaffa sig adekvat kunskap om sårbarheten i den infrastruktur som krävs för att leverera förväntade tjänster det är svårt att förutse konsekvenserna av ett avbrott i elektronisk kommunikation det finns osäkerhet kring vilka tjänster som används för olika funktioner inom den egna verksamheten. det är svårt att följa upp kravställning gentemot leverantörer tillgång till elektronisk kommunikation blir allt mer avgörande för utförandet av deras samhällsviktiga uppgifter användandet av mobila tjänster ökar ändrade beteendemönster och förväntningar hos verksamheternas slutkunder bidrar till högre krav vad gäller tillgänglighet och informationshantering 3