Mötesanteckningar från Driftsäkerhetsforum

Transkript

1 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida (7) Nätsäkerhetsavdelningen Gudrun Thelander Mötesanteckningar från Driftsäkerhetsforum Inledning Anna Wibom hälsade alla välkomna. Därefter följde en kort presentation av alla deltagare. 2. Incidentrapportering a) Erfarenheter från ett drygt halvår med PTS föreskrifter (bilaga 1) Peder Cristvall redogjorde kort för historiken kring incidentrapportering. Den nya bestämmelsen i LEK (2003:389) trädde i kraft den 1 juli 2011 och den 1 juli 2012 var PTS föreskrifter (PTSFS 2012:2) klara. Den inledande rapporten till PTS med information om störningens längd, drabbade nät och tjänster, omfattning, påverkan på berörda abonnenter och påverkan vad gäller möjligheten att nå 112 ska sedan kompletteras med mer detaljerad uppgifter kring t.ex. orsaker, vidtagna åtgärder och planer för att undvika liknande störningar. Om något är oklart begär PTS kompletteringar. Hanteringen har förenklats om man jämför med tidigare då PTS var tvungna att inleda formell tillsyn. Bara två av de inkomna rapporterna har lett till tillsyn och 10 st har preliminärt bedömts omfattas av PTS skyldighet att rapportera vidare till Kommissionen och Enisa. (Bilaga 1) När remissen skickades ut fick PTS uppfattningen att operatörerna ansåg att det skulle bli mycket störningar att rapportera men med bara 18 rapporter på 7 månader frågade Peder Cristvall om näten blivit bättre eller om man var pessimistiska vid remissen. Svaren från operatörerna blev bl.a. att det bara är prio Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 1 störningar som rapporteras, det krävs mycket resurser internt för att få in alla uppgifter till den kompletterande rapporten, man vill inte säga allt då rapporten är en offentlig handling när den kommer in till PTS och man vill inte störa NOC:en när det är de som gjort den inledande rapporten. En operatör har en process som sker med automatik och rapporterar allt på engelska och klipper och klistrar in i rapporten. I remissvaren framfördes bl.a. önskemål om att kravet på rapporteringen skulle läggas på en lägre nivå och man skulle kunna benämna kategorierna annorlunda, klass 1-4, istället för att rabbla parametrar, så att det blir enkelt att göra en uppföljning. Mallar skulle kunna underlätta på rubriknivå. Det finns en vägledning för vad PTS eftersöker i rapporterna och Andreas Dahlqvist poängterade att det är viktigt att PTS får så mycket info som möjligt. Beträffande det att rapporterna blir allmänna handlingar när de kommer in till PTS förklarade Andreas att så fort någon begär ut en rapport tar PTS alltid kontakt med rapportören för att kontrollera om något i rapporten kan betraktas som sekretess. Man kan även ange att man begär sekretess redan när man sänder in rapporten. Hittills har ingen rapport om störningar begärts ut. På frågan hur informationen säkras när den sänds över blir svaret att det går att skicka på annat sätt än e-post om man inte vill riskera att uppgifter kommer ut. b) PTS e-tjänst för incidentrapportering (bilaga 2) Erika Hersaeus gjorde en kort demonstration av e-tjänsten Incidentrapportering som lanserades den 22 oktober Ett informationsbrev och anmälningsblankett för att bli inlagd som användare av tjänsten har skickats ut till alla anmälda aktörer, drygt 500 st, men hittills har bara ca 20 anmälningar inkommit. Anmälan kan också ske till indicent@pts.se. En säker anslutning upprättas via inloggning med e-legitimation och därefter kan den anmälda administratören rapportera driftstörningar, integritetsincidenter och lägga till och ta bort användare på kontot. Det finns inget tvång att använda e- tjänsten men den underlättar och effektiviserar PTS hantering av rapporter. På kommentaren från operatörerna att det är onödigt att man måste fylla kontaktuppgifter varje gång sade Erika att hon tog med sig synpunkten och ska undersöka om det är möjligt att ha ett standardvärde som är ifyllt från början I dagsläget gäller inloggning med e-legitimation för alla PTS e-tjänster men man tittar på att förändra detta. En möjlig lösning är att PTS tillhandahåller en databas med engångslösenord som skickas per e-post eller sms. Operatörerna får gärna återkomma med synpunkter då tjänsten är framtagen för deras skull. Sida 2(7)

3 3(7) De som skickar rapporter med e-post sa att de saknar att ingen kvittens sker att rapporten kommit fram och både kryptering och signering av e-post är önskvärt för större säkerhet. c) Separata årsvisa möten med enskilda operatörer Anna Wibom informerade att PTS vill initiera årsvisa möten med samtliga större operatörer för att diskutera störningar etc. på en djupare nivå. Anna återkommer till operatörerna i början av Q d) Kontaktuppgifter (bilaga 3) Britt-Marie Jönson informerade om TiB (tjänsteman i beredskap)som inrättades på PTS efter stormen Gudrun Dygnet runt under alla dagar på året finns en TiB i beredskap. TiB arbete/bevakning sker vid sidan av ordinarie arbete. Oftast hanterar man driftstörningar men ska också gå in och inledningsvis samordna krisarbete. TiB nås på telefon eller via e-post tib@pts.se dit icke akut driftinformation skickas. På Nätsäkerhetsavdelningen finns driftbevakare under dagtid som handlägger incidentrapporter och bevakar driftstörningar och tar emot ärenden och frågor som inkommer via TiB. PTS har upptäckt att en del information som kommer in inte når driftinformatören och Anna Wibom frågade vilken ingång PTS ska använda hos operatörerna. När det gäller driftstörningar är det ju NOC och frågan är om även annan intressant information som PTS får t.ex. via samverkanskonferenser med MSB ska meddelas denna väg eller ska någon annan person kontaktas. PTS får hela tiden frågor som vi behöver kontakt med er operatörer för att besvara. En ingång via ett funktionsnummer istället för att ringa en viss person vore bra. Stora operatörer upplever att det blir problem när man får många frågor från länsstyrelser och PTS och de har önskemål om att PTS tar hela sektorns konsekvenser. Ove Landberg, PTS, sa att efter Telö 11 har PTS börjat fundera kring hur man ska bli bättre på att lämna rapporter och vad som ska lämnas vidare till länsstyrelser. Britt-Marie Jönson sa att om det gick att lägga analys och information i ett och samma system skulle nog behovet för länsstyrelser att ställa frågor till PTS minska. Britt-Marie bad operatörerna stämma av med sina organisationer vad som ska vara ingång och lämna svar till PTS gärna innan årsskiftet. Tills annat sägs avser PTS att nyttja NOC.

4 4(7) 3. Säkerhestskyddsföreskrifter (bilaga 4) Britt-Marie Jönson redogjorde för PTS arbete med verkställighetsföreskrifter och beslut om registerkontroll till skydd mot terrorism. Säkerhetsskydd handlar om att skydda information, tillträdesskydd och säkerhetsprövning. Lagen som styr ses över av en utredning som har kommit fram till att när lagen tillkom bedrevs mycket av den verksamhet som nu finns i privata företag i statlig form. Operatörer som bedriver verksamheten som är av betydelse för rikets säkerhet eller som särskilt behöver skyddas mot terrorism omfattas av säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. PTS har föreslagit en ny punkt i säkerhetsskyddsförordningen enligt vilken PTS ska kunna besluta om registerkontroll mot terrorism för den som ska anställas eller delta i verksamhet på anläggningar som är skyddsobjekt. Ändringen beräknas träda i kraft 1 januari PTS står under SÄPO:s tillsyn och ska enligt säkerhetsskyddsförordningen besluta om placering i säkerhetsklass, kontrollera säkerhetsskyddet och meddela föreskrifter. PTS arbete med föreskrifter om säkerhetsskydd påbörjas 2013 och beräknas vara klart hösten Tanken är att det ska finnas preciserat vilka typer av personalkategorier som omfattas. PTS ska tänka på tillsynsaspekter när kraven utformas och eventuella synergier med driftsäkerhet och lagen om trafikuppgifter. Britt-Marie sa att PTS kanske behöver göra egna blanketter och får återkomma med mer detaljerade uppgifter hur ansökan ska gå till. Det finns inget krav att alla som ska besöka ett skyddsobjekt har gjort registerkontroll. Kontrollen är ett verktyg som erbjuds. Uppgifter får inte behandlas på ett sätt som är knutet till internet utan skickas krypterat eller per post. Svar på registerkontroll skickas enligt Britt-Marie med rekommenderat brev till frågeställaren. Den som söker ska göra en bedömning om personen är lämplig att delta i verksamheten och inhämta samtycke från personen innan registerkontroll sker. Det är också viktigt att komma ihåg att avregistrera när en person slutar. 4. Föreskriftsarbete inom driftsäkerhet och integritet (bilaga 5) PTS ska påbörja ett arbete om föreskrifter och allmänna råd för driftsäkerhet och integritet och har inlett med att samla in information genom analys av befintliga allmänna råd och RSA för sektorn samt att titta på hur övriga nordiska länder och andra i Europa, som har samma lagrum, har gjort. PTS tittar på vad som gjorts tidigare och vad det finns för behov framöver.

5 5(7) PTS önskar interagera med operatörerna i detta arbete och ber dem fundera kring lämpliga kontaktpersoner. När det är dags för slutlig remiss ser PTS gärna att mycket info och kompetens är inhämtad så det blir ett gott samarbete. 5. Årskrönika för driftsäkerhetsområdet Anna Wibom informerade att det finns planer att göra en årskrönika om driftsäkerhet där man beskriver status i sektorn och åtgärder som sektorn och PTS vidtagit. Planerad publicering är under Q Kartläggning av samhällsviktig verksamhets beroende av elektronisk kommunikation (bilaga 6) Beroendet av elektronisk kommunikation ökar. Anders Rafting redogjorde för den förstudie som har gjorts i syfte att användas bl.a. när PTS fattar beslut angående åtgärder som bidrar till att stärka sektorns förmåga att tillhandahålla robust elektronisk kommunikation och utveckla prioritetsordningar för återställande av elektroniska kommunikationer vid extraordinära händelser. Den kan också användas vid rekommendationer till allmänheten där man märkt att det behövs mer kunskap. Metoden för kartläggningens genomförande, de tjänster för elektronisk kommunikation som ingår i studien och definitioner av avbrott, acceptabel nivå och krissituationer m.m. framgår av presentationen i bilaga 6. Självklart finns det felkällor som påverkar resultatet i kartläggningen. Olika bedömningar från samma slags verksamhet kan t.ex. bero på olika utrustning. Slutsatserna från undersökningen är att det finns ett behov att säkerställa tillgång till elektronisk kommunikation, att det är svårt att skaffa sig rätt kunskap om sårbarheten och att kravet på tillgång till mobila tjänster ökar. Intervjuerna är en ögonöppnare att man även bör tänka på funktion/kvalitet och inte bara pris när man köper en vara. Rapporten som baserar sig på undersökningen är tänkt att presenteras den 24 januari 2013 och PTS har tänkt bjuda in NTSG, MSB och Näringsdepartementet. 7. Internationellt arbete (bilaga 7) Björn Scharin informerade att PTS i våras skickade första sammanställningen över incidentrapporter till Enisa. Det som rapporterades var stormen Dagmar och en enskild händelse. Sammanställningen skickas via ett formulär som Enisa har där inga detaljer, ingen sekretesskänslig information eller operatörens namn finns

6 6(7) med var första året man samlade in och Enisa och kommissionen fick in 51 incidenter från 11 länder som bl.a. gällde konfigurationsfel, vandalism, fel i mjukvaruuppdateringar och förstörda kablar. Incidenterna som skickas in ska klassificeras men det kan vara svårt att veta om de ska tolkas som natural phenomena eller third party failure. I presentationen (bilaga 7) finns statistik över vilka tjänster, antalet användare, typ av incidenter och tid som avbrotten varade. Enisas slutsatser är att mobila nätverk var mest drabbade och därmed drabbade flest antal personer. De förväntar sig incidenter nästa år när alla EUländer rapporterar. Rapporterna för 2012 skickas till Enisa i slutet av februari Från Sverige blir det ungefär 20 incidenter. När den här rapporteringen pågått några år kan man kanske få fram lite statistik över vad det är som händer. Björn berättade vidare att rapporteringen till Enisa är baserad på artikel 13A. Det har varit en besvärlig men intressant resa att komma fram till vad vi ska lämna rapporter om. Driftsäkerhetsområdet har en egen arbetsgrupp inom Enisa som sedan lägger förslag. I arbetsgruppen har det varit lättare att driva förslag och frågor och man har lyckats med att driva på för att få en låg basnivå på vad som ska rapporteras. 8. Alarmeringstjänstutredningen (bilaga 8) Andreas Dahlqvist redogjorde för utredningen som är tillsatt för att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. Marie Hafström, försvarsmakten, är särskild utredare. Hon har träffat PTS två gånger för att höra hur man ser på frågorna och PTS har då tagit upp om nödsamtal och att ansvaret för trygghetslarm ligger hos kommunerna, ej hos operatörerna som bara ansvarar för ledningen. Efter kartläggning befinner sig utredningen nu i en analysfas och betänkandet ska redovisas 30 april Blir det något förslag om i vilken organisationsform verksamheten ska bredrivas blir det förmodligen en remissrunda. På frågan om det nya numret är en del i utredningen svarade Andreas att utredaren tittar på allt som ingår i kedjan och hur alarmeringstjänsten ska drivas men det är inte helt enkelt att begripa komplexiteten. 9. Övriga frågor Inga övriga frågor.

7 7(7) 10. Avslutning och planering inför nästa möte Anna Wibom ställde frågan vad operatörerna vill ha ut av mötena i driftsäkerhetsforum. Ska t.ex. fler myndigheter eller elsektorn delta. Det är viktigt att det blir en överföring av information och inte bara PTS som står och pratar varför Anna bad operatörerna att ta med sig frågan hem och diskutera och återkomma. Driftsäkerhetsforum kommer att hållas 2 gånger under Vårmötet är planerat till den 23 april 2013 kl på PTS. Förslag på agendapunkter är rapporteringen till Enisa, årskrönikan, PTS föreskriftsarbete. Förslag på övriga punkter till agendan tas gärna emot. Mötet avslutas.