SOCIALDEMOKRATERNAS, VÄNSTERPARTIETS OCH MILJÖPARTIETS GEMENSAMMA RIKTLINJER INFÖR BUDGET OCH PLAN 2016-2018 Sveriges bästa sjukvård - ett nationellt skyltfönster Köfri vård. Länets patienter erbjuds idag den mest tillgängliga sjukvården som finns i Sverige. Det är bra, men vi ska ta ett ytterligare steg framåt. Vårt mål är att Landstinget i Kalmar län ska ha en helt köfri vård till år 2018. Då ska alla patienter få en tid direkt. Patienten i fokus. Hela sjukvården behöver då vara mer patientfokuserad och bygga på trygghet, delaktighet och ett gott bemötande. Vårt mål är inte enbart att bedriva Sveriges mest patientsäkra vård utan också ha de mest nöjda patienterna i landet. För att vi ska veta att sjukvården ligger i framkanten av utvecklingen jämför vi därför hela tiden verksamheten med andras. Patient- och medborgarinflytandet är viktigt. Medarbetare som utvecklar vården varje dag. Hela sjukvården står inför utmaningen att andelen inhyrd personal ökar. För att skapa bättre kontinuitet och vårdkvalitet krävs det därför fler medarbetare med rätt kompetens på rätt plats. Landstinget ska bli ännu offensivare i sin kompetensförsörjning. Hälsa på lika villkor. En jämlik sjukvård - där alla har en god hälsa på lika villkor är grunden för oss. För att få bort folkhälsoklyftorna i samhället krävs det en betydligt mer förebyggande och hälsofrämjande sjukvård. Detta uppnås genom att bedriva en långsiktigt hållbar, jämställd och solidarisk sjukvård.
INNEHÅLL Sveriges bästa sjukvård - ett nationellt skyltfönster... 0 1. Sveriges säkraste sjukvård utan köer... 2 2. Personcentrerad vård - Ännu nöjdare patienter... 2 3. Folkhälsopolitik för Jämlik och jämställd vård och hälsa... 3 4. Cancervård som akutsjukvård... 4 5. Kraftsamling för barn och unga... 5 6. Samverkan kring äldres hälsa... 6 7. En psykiatri i framkant... 7 8. En tillgängligare och närmare hälso- och sjukvård... 8 9. Hälsa för livskvalitet... 9 10. Engagerade medarbetare... 10 11. En hållbar utveckling... 11 12. Hållbart resande... 12 13. Folkhögskolorna för det livslånga lärandet... 13 14. Kulturen som regional motor och utvecklingskraft... 13 15. Varje dag lite bättre... 14 16. Forskning och utveckling... 14 17. Ordning på ekonomin... 14 1
1. SVERIGES SÄKRASTE SJUKVÅRD UTAN KÖER Den rödgröna landstingsmajoritetens mål är att patienterna i Kalmar län ska erbjudas Sveriges bästa sjukvård. Vi vill skapa den mest tillgängliga, trygga och säkra vården. För oss är en jämlik sjukvård - där alla får vård efter behov - grunden. Det kräver en mer förebyggande och hälsofrämjande sjukvård. Sjukvården ska hela tiden sträva efter att förbättra kvaliteten. Att ta vara på den medicintekniska utvecklingen är viktigt för att skapa en kvalitets- och resurseffektiv organisation och för att fortsätta ha Sveriges säkraste sjukvård. Särskild uppmärksamhet och kraft ska riktas mot att förbättra de medicinska resultaten inom cancer, hjärtsjukdomar, stroke, diabetes, mest sköra äldre och neuropsykiatri. Samverkan mellan länets sjukhus ska utvecklas. Alla som besöker sjukvården ska känna sig trygga. Därför ska vi fortsätta arbetet med att öka patientsäkerheten. Vi har en nollvision för undvikbara vårdskador. Alla medarbetare ska involveras i förbättringsarbetet Varje dag lite bättre. Sveriges kortaste köer ska bli ännu kortare. Sjukvården ska ta nya steg för att tillgodose invånarnas behov. Långsiktigt ska sjukvården vara helt köfri samtidigt som återbesök följer vårdprogram och riktlinjer. Landstinget i Kalmar län ska ha Sveriges säkraste sjukvård 2018 ska vården vara helt köfri Ett system ska arbetas fram för att kvalitetssäkra hela sjukvården Den medicinska kvalitén ska förbättras för cancer, hjärt- och kärlsjukvård, strokevård, diabetesvård, mest sköra äldre samt inom neuropsykiatrin Ett uppdrag ska ges att se över om det finns fler diagnosområden där det behövs extra fokus på förbättringar Konkreta förslag för hur patientens möjlighet att själv delta i säkerhetsarbetet ska utvecklas Könsuppdelad statistik ska användas och redovisas i patientsäkerhetsarbetet En landstingsgemensam modell för produktions- och kapacitetsstyrning ska tas fram Landstinget ska ta tillvara på den nationella satsningen på förlossningsvården 2. PERSONCENTRERAD VÅRD - ÄNNU NÖJDARE PATIENTER Landstinget i Kalmar län har Sveriges nöjdaste patienter! Sjukvården ska vara personcentrerad och bygga på trygghet, delaktighet och gott bemötande. Vårt mål är att ge Sveriges mest patientsäkra vård. Vi ska bli ännu bättre på att tillvarata patienternas och de närståendes kunskap och se den som en viktig resurs för att kunna erbjuda den bästa vården. Delaktighet och inflytande är nyckelord för att kunna möta framtidens utmaningar. Det handlar om individers förmåga att förvärva, förstå och använda information för att bibehålla, främja eller förbättra sin hälsa, det vill säga hälsolitteracitet. Detta är beroende av individens kunskaper och sociala färdigheter, 2
men också av tillgången till lättillgänglig, relevant och tillförlitlig information. Därför måste vården också anpassa sig, så att alla nås med rätt information på ett sätt som de förstår. Det är viktigt att även öka integrationen mellan olika vårdnivåer och -processer genom tydlig ansvarsfördelning, gemensamma arbetsprocesser och att vården organiseras utifrån patientens behov för att skapa sammanhållna vårdkedjor. Ett gott bemötande ger friskare patienter. Landstinget ska därför involvera patienterna och prioritera bemötandefrågorna. Sjukvården ska ha fokus på hur patienterna upplever sin vårdsituation. Ny teknik ska användas för att öka tryggheten och säkerheten. Genom att använda modern teknik och nya behandlingsformer ökar möjligheterna att få avancerad vård i patientens närmiljö. Genom att praktiskt använda sig av patienternas erfarenheter och synpunkter kan sjukvården förbättras. Landstinget ska inspireras av de bästa serviceföretagens systematiska arbete med kundrelationer för att få ännu nöjdare patienter. Sjukvården ska bejaka att invånarna vill påverka och göra egna val. Patienter och närstående är en viktig resurs för utvecklingen av sjukvården. Det är därför viktigt att göra det så enkelt som möjligt för patienter att inkomma med synpunkter till Patientnämnden och att sedan analysera och tillvarata de synpunkter som inkommit. Patienternas möjlighet att påverka innehållet i vården ska stärkas genom ett förhållningssätt utifrån inga beslut om mig utan mig Satsningen på god och hälsosam mat med fler alternativ ska fortsätta Patientberättelser ska fortsätta användas aktivt i förbättringsarbetet Arbetet med att förebygga undvikbar slutenvård ska förstärkas Användandet av brukarrevisioner ska breddas. Medborgardialogen ska utvecklas, särskilt inom området primärvård/e-hälsa 3. FOLKHÄLSOPOLITIK FÖR JÄMLIK OCH JÄMSTÄLLD VÅRD OCH HÄLSA Landstinget i Kalmar län är i ett nationellt perspektiv en föregångare i folkhälsoarbetet. Det mest effektiva sättet att minska framtidens vårdbehov är det finns ett bra förebyggande och hälsofrämjande arbete där klass-, etnicitets- och könsskillnader i ohälsa aktivt motverkas. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor, för alla. Sambandet mellan klasstillhörighet och hälsa är tydligt. En god hälsa ger människor förutsättning att leva ett fritt och oberoende liv. När klyftorna i samhället ökar, så blir också skillnaderna i hälsa och livslängd större. Minskade klass- och könsklyftor förebygger ohälsa och ger stora vinster för såväl individen som samhället. Dina medicinska behov ska avgöra vilken vård du får, inte vem du är, var du bor eller vad det kostar och jämställdhetsarbetet ska vara en naturlig del av verksamheten. Klass-, etnicitets- och könsskillnader i ohälsa ska motverkas, liksom de skillnader i ohälsotal som finns mellan länets olika delar. Fokus ska läggas på att säkerställa att inte undanträngningseffekter uppstår. 3
Resultatet från Kommissionen för jämlik och jämställd vård och hälsa ska användas som bas för hur hälsan ska kunna förbättras för alla invånare i Kalmar län, särskilt för de mest utsatta. Ersättningssystemet inom Hälsovalet ska i största möjliga mån utgå ifrån socioekonomiska faktorer och därmed styra resurserna till dem som behöver dem bäst. HBTQ (homo, bi, trans och queer) -personers situation ska uppmärksammas och deras rättigheter garanteras genom att medarbetarna utbildas i bemötande. Kunskapen kring variationer i funktionalitet ska bli bättre så att funktionshinder i möjligaste mån elimineras. Det förebyggande arbetet genom den folkhälsopolitiska planen är en viktig del för att nå en jämlik och jämställd vård och hälsa. Ett stort bekymmer i samhället är våld i nära relationer. Landstinget är en viktig aktör för att upptäcka och stötta de våldsutsatta. Akutmottagningarna och primärvården har ett stort ansvar att lotsa de drabbade personerna vidare till socialtjänst, brottsofferjour, kvinnojour/mansjour eller annan hjälpinstans. Landstinget ska i årsredovisningen särskilt redovisa de insatser som har genomförts för att uppnå en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Statistik för hälso- och sjukvården skall vara könsuppdelad och slutsatserna resultera till aktiviteter/handlingsplaner inom förvaltningarna Landstingsplanen ska granskas och utvärderas utifrån jämlikhet och jämställdhet Jämställdhet ska vara en del av det långsiktiga fortbildningsarbetet Landstinget ska använda sig av SKL:s checklista för jämställdhetsanalys vid all beredning, beslutsfattande och uppföljning Den Funktionshinderpolitiska planen ska integreras i landstingsplan 2016-18 och en genomlysning ska göras av vilka övriga handlingsplaner som går att arbeta in i landstingsplanen 4. CANCERVÅRD SOM AKUTSJUKVÅRD Cancer är vår tids största folksjukdom. Cancervården ska därför ses som akutsjukvård, vilket innebär att patienter med misstänkt cancer är prioriterade patienter utifrån standardiserade vårdförlopp. Det handlar om att sätta upp tidsplaner kring vårdförloppet från misstanke till behandling. För att kunna erbjuda patienterna en bättre cancervård är det viktigt att utgå från patientens och närståendes samtliga behov. Det kräver i sin tur organisatoriska förändringar på vårdenheterna för att göra arbetssättet mer processinriktat. Det är även tydligt att det finns en stor ojämlikhet i cancervården. Ju längre teoretisk utbildning du har desto bättre vård får du och du har större chans att överleva din cancer. Att sjukvården behandlar människor ojämlikt beror på strukturer som återspeglas i hela samhället. Det krävs krafttag för att komma tillrätta med denna ojämlikhet i vården. Kvalitet, bemötande och tillgänglighet måste utvecklas för att ge trygga möten i vården. Grunden i framtidens hälso och sjukvård ska vara ett nätverk runt patienten, vilket kräver en sammanhållen vård som gör det lätt för patienten att hitta rätt. Vården ska vara lätt att nå och lätt att förstå. Vården av cancerpatienter är i ständig utveckling och snabb vård är ofta avgörande när en person insjuknar i cancer. 4
Beskedet är ofta traumatiskt och ett samlat stöd är betydelsefullt för patienter och närstående. Det stöd och den information som patienten får underlättar kontakten med vården. Satsningen på cancervården kommer att fullföljas genom en rad konkreta åtgärder och ska utgå ifrån Regionalt cancercentrum sydösts sex patientlöften: - Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor - Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice - Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan - Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort - Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram - Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet Den regionala cancervårdplanen kommer att ligga till grund för detta omfattande arbete och resultatet ska regelbundet redovisas i landstingsstyrelsen. Patienter med diagnostiserad cancer ska garanteras en kontaktsjuksköterska på behandlande klinik Införandet av en kirurgrobot ska förberedas för att förbättra vårdkvaliteten med modern teknik Arbetet med att förbättra cancervårdens processer ska fortsätta Användandet av läsplattor som hjälpmedel och ett sätt att utveckla patientinflytande och delaktighet ska vidareutvecklas Cancervården ska ses som akutsjukvård 5. KRAFTSAMLING FÖR BARN OCH UNGA Barn och ungdomars möjligheter att föra fram klagomål, ge synpunkter och delge sina erfarenheter från vården ska stärkas. Barn och ungdomar påverkas av vuxnas beslut och förhållningssätt. Därför är arbetet med att systematiskt möta upp deras behov av största vikt. Barn och unga är en utsatt och sårbar grupp. Samhällsövergripande faktorer, exempelvis barnfattigdomen, leder till än mer komplexa situationer för dagens barn och unga att leva i. Den psykiska ohälsan hos unga ökar, framför allt bland flickor och unga kvinnor. På olika sätt måste vi se till att åtgärda detta, både inom landstinget och i samverkan med andra samhällsaktörer. Att satsa på förebyggande insatser är avgörande för att stärka barns och ungas utveckling, liksom att det finns en vardagsnära och tillgänglig psykiatri vid behov. En uthållig samverkan är nödvändig för att kunna hjälpa barn och ungdomar som far illa och landstinget ska vara pådrivande i detta arbete. Här är kommunerna i form av skolan och socialtjänsten viktiga samarbetspartners. Det krävs att det finns en helhetssyn kring barn och ungas hälsa och kartläggning av Landstingets och kommunernas insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, PSYNK, kommer att fortsätta. 5
Skillnader i hälsa hos barn och ungdomar ska särskilt uppmärksammas och barn och ungdomars inflytande ska stärkas. Genom att ge rätt vård, i rätt tid och på rätt nivå säkerställs att effektiva vård- och stödinsatser möter de behov som finns för att säkerställa barn och ungas psykiska och kroppsliga hälsa. Målsättningen ska vara att barn och unga med funktionsvariationer har samma möjlighet att delta i samhället som andra barn och unga. Glasögon för barn är ett nödvändigt hjälpmedel för många barn och ska vara en rättighet. Inget barn med synfel ska behöva vara utan glasögon p.g.a. föräldrarnas dåliga ekonomi. Det innebär att bidrag till glasögon ska ges till barn även i åldern 8-19 år utifrån de statliga stimulansmedel som avsatts för detta. Alla verksamheter ska ha ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv och FN:s Barnkonvention ska självklart genomsyra hela landstingets arbete. Ett initiativ ska tas för att inrätta en barn- och ungdomspanel med syfte att granska vården ur ett barn- och ungdomsperspektiv Familjecentraler ska färdigställas i Torsås, Emmaboda, Mönsterås, Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Lindsdal En uppföljning av handlingsplanen för barnkonventionen ska ske och uppföljningsbara mål tas fram Hälsoläget för barn i länet ska analyseras för att användas i det förebyggande folkhälsoarbetet En översyn av samverkan mellan elevhälsa, barn- och ungdomshälsa, ungdomsmottagning och BUP ska genomföras Implementeringen av det nationella barnhälsovårdsprogrammet ska följas upp Psykiatriförvaltningens arbetssätt med särskilda barnombud ska användas som förebild för övriga förvaltningar Bidrag till glasögon ska ges till alla barn upp till 19 år 6. SAMVERKAN KRING ÄLDRES HÄLSA Allt fler blir allt äldre och andelen äldre i befolkningen kommer att öka ganska kraftigt under de närmaste årtiondena. Att vi får leva längre är en stor framgång för vårt välfärdssamhälle. Men det ställer ökade krav på sjukvården och på samverkan. För de äldre som drabbas av ohälsa är det viktigt att vård- och omsorgsinsatserna samordnas och att både medicinska och sociala aspekter vägs samman. Detta är en förutsättning för att de äldre ska kunna fortsätta att leva ett så rikt och aktivt liv som möjligt. Att ha möjlighet till ett aktivt liv utifrån sina egna förutsättningar är betydelsefullt för hälsan och bidrar till att förebygga ohälsa och sjukdomar. En högkvalitativ vård måste erbjudas för alla oavsett ålder och hälsobild. Patienternas önskemål om vård i livets slutskede och palliativ vård vid svåra sjukdomstillstånd ska tillvaratas. Det krävs ett fortsatt arbete för att komma till rätta med orsakerna till återinläggningar och undvikbar slutenvård. Ett viktigt fokusområde för framtiden är att stödja forskning kring äldres vård och hälsa, inte minst ur ett genusperspektiv. 6
Som första landsting i Sverige så införde Landstinget i Kalmar Län fri sjukvård för våra äldsta invånare. Åldersgränsen är idag 85 år. Nu vill vi se över förutsättningarna för att ta ytterligare steg och successivt sänka den gränsen. Läkemedelsbehandlingar och enhetliga läkemedelsgenomgångar ska säkras Samverkan och samarbete mellan vårdgivare ska utvecklas för att skapa en helhetssyn kring vården för äldre och dess kvalitet Psykisk hälsa hos äldre ska särskilt uppmärksammas och redovisas i aktuella verksamhetsplaner Vårdplaneringen för äldre ska följas upp och kvalitetssäkras i samarbete med kommunerna Förutsättningarna ska ses över för att ta ytterligare steg och succesivt sänka åldersgränsen för fri sjukvård för äldre 7. EN PSYKIATRI I FRAMKANT Den psykiska ohälsan är i allt större utsträckning ett utbrett folkhälsoproblem. Det är den överlägset vanligaste orsaken till sjukskrivning och det är framför allt kvinnor som drabbas. Den är idag ett av de största hälsoproblemen för barn och ungdomar i Sverige. Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst och de som har problem löper större risk att få andra bekymmer med somatisk ohälsa, ekonomi, arbete eller annat. Att tidigt hjälpa till självhjälp är ett effektivt sätt att möta ohälsa, eller risk för ohälsa. För att kunna förbättra det psykiska välbefinnandet så krävs en fungerande samverkan mellan olika vårdnivåer och mellan olika huvudmän. Den psykiatriska vården i Landstinget i Kalmar län ska hålla hög klass i allt från det förebyggande arbetet i primärvården till akut- och slutenvård. Vi ser arbetet med barn och unga som en viktig del i det förebyggande arbetet. Samverkan mellan landstinget och kommunerna behöver fortsätta utvecklas för att möta den ökande ohälsan hos barn och unga. En av landstingets prioriterade processer är den neuropsykiatriska, där syftet är att minska väntetiden till utredning och få en jämlik vård över hela länet för patienter med neuropsykiatriska diagnoser. Det arbetet ska fortsätta samtidigt som man tar ytterligare steg och fokuserar på vårdinnehållet för ytterligare förbättringar. Självskador är ett växande problem och den vård och det stöd som ges till personer med självskadebeteende är i stort behov av utveckling. Landstinget i Kalmar län deltar i Nationella självskadeprojektet som syftar till att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för eller med allvarliga självskadebeteenden. Det övergripande målet är att antalet unga med självskadebeteende ska minska genom ett bättre tidigt omhändertagande. Även inom landstinget behöver formerna för arbetet med personer med självskadebeteende utvecklas. Antalet självmord är högt i Kalmar län. Medvetenheten om vad som utgör riskfaktorer och vilka som utgör riskgrupper för självmord behöver öka på många håll i samhället. Landstinget i Kalmar län skall utgå från ett nollvisionsarbete när det gäller suicidförebyggande arbete. När någon tagit sitt liv måste närstående få stöd och det offentliga samhället ska vara en del av detta. 7
Psykiatrin ska ha fortsatt fokus på bemötande och jobba mot sina fyra patientlöften. Obligatoriska utbildningar för medarbetare ska genomföras och varje enhet ska ha en hälsoinspiratör, som arbetar mot såväl personal som patienter. Patientinflytande ska intensifieras och patienternas möjligheter att kunna delta ska underlättas. Alla patienter ska ha en vårdplan. För att kunna erbjuda alla patienter rätt vård ska en än större palett av behandlingsformer tas fram och en översyn av paramedicinsk kompetens ska göras. Nya lokaler för psykiatrin ska utformas i samråd med patienter Samverkan med kommunerna kring psykisk ohälsa ska förtydligas och förbättras Första linjens psykiatri för barn och unga ska fortsätta följas upp De nya riktlinjerna för missbruksvård ska implementeras Samverkansformer för arbetet med personer med självskadebeteende ska utredas Kunskaperna och vården kring självskador, tortyr och posttraumatisk stress disorder ska utvecklas Vid uppförande av nya psykiatrilokaler ska möjligheten till utevistelse för patienter, i anslutning till lokalerna, beaktas. Ett projekt med självhjälpsgrupper ska startas Rökavvänjning ska erbjudas kostnadsfritt för patienter som är kopplade till psykiatrin 8. EN TILLGÄNGLIGARE OCH NÄRMARE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälsocentralen är ofta första kontakten med sjukvården och är den naturliga länken mellan landstinget och den kommunala sjukvården. Vi ser en ökning av andelen äldre med behov av trygg och säker vård. Vi vill förbättra vården för de äldre och de mest sjuka och vi vill att detta sker i ett nära samarbete mellan landstinget och kommunerna. Primärvård, äldreomsorg och slutenvård ska samarbeta och ta hand om våra sjuka och äldre på ett säkert och betryggande sätt. Primärvården är den nära sjukvården som finns för invånarna genom allmänmedicinsk specialitet, sätter fokus på kvalitet och tillgänglighet. Den offentligt drivna primärvården utvecklar sin konkurrenskraft inom ramen för uppdraget, sitt ägardirektiv och genom en forsknings- och utvecklingsstrategi. Att hitta hållbara, stabila och långsiktiga lösningar för att bemanna primärvården på mindre orter är högsta prioritet. Nya sätt att erbjuda vård så nära patienten som möjligt ska utvecklas inom hälsovalet. Primärvården gör stora satsningar på att utbilda ST-läkare, rekrytera nya läkare från utlandet och utbilda nyanlända. Runt om i landet finns flera olika utbildningsenheter som visat sig fungera väl. För att ytterligare förbättra möjligheten till en god start inom sitt yrke vill vi starta en utbildningsenhet på någon av våra hälsocentraler. Världen genomgår ett teknikskifte. Utvecklingen ställer nya krav på samhället men skapar också nya förutsättningar, inte minst för hälso- och sjukvården. Landstinget i Kalmar län har redan tagit många kliv när det gäller området e-hälsa. E-hälsa är samlingsbegreppet för vård och stöd på distans som inte enbart handlar om en teknisk utveckling utan om att göra hälso- och sjukvården till en integrerad del av vårt informationssamhälle. Genom användandet av informations- och kommunikationsteknologi kan man öka tillgängligheten och bättre möta behoven hos patienter och deras närstående. 8
Den nära vården ökar tillgängligheten för patienterna genom att det där är möjligt införa tekniska lösningar, e-hälsolösningar, som bidrar till att patienterna är mer fria i sin vardag även när de behöver vård. Detta bidrar till patientnära e-hälsolösningar och kan exempelvis ge patienterna möjlighet att läsa sina journaler på nätet. Gränsen mellan vad som kan göras i hemmet/på arbetsplatsen eller i sommarstugan istället för på hälsocentralen eller på sjukhusens öppenmottagningar förflyttas hela tiden. Vi vill att patienterna i länet ska kunna ta del av den utvecklingen och därmed öka tillgängligheten ytterligare. Vi vill fortsätta att utveckla Hälsocentralernas livsstilsmottagningar till att även innefatta riskbruk och beroendevård för andra beroenden än alkohol och tobak. I förlängningen ska livsstilsmottagningarnas verksamheter utvecklas till levnadsvanemottagningar. Primärvårdens forskningsanknytning ska utvecklas liksom användningen av Kliniskt träningscentrum (KTC) Primärvårdens utvecklingskraft ska stödjas genom utökade resurser Satsningen på psykologer inom primärvården ska följas upp och utvecklas Handlingsplanen för E-hälsa ska fortsätta vidareutvecklas och implementeras för att öka tillgängligheten och förenkla för patienterna Möjligheten för patienter och närstående att söka kunskap och information via nätet ska utökas En modell ska utarbetas för att skapa trygghet i vårdkedjan och förebygga undvikbar primärvård En utbildningsenhet ska startas upp inom primärvården Landstinget ska skapa kunskap och förutsättningar för att skapa en Virtuell hälsocentral. Satsningen på fysioterapeuter som första kontakten inom primärvården ska fortsätta utvecklas 9. HÄLSA FÖR LIVSKVALITET Under planperioden ska rehabilitering och habilitering utvecklas och förbättras. All vård måste genomsyras av ett rehabiliterande synsätt. Att satsa på rehabilitering och habilitering är god hälsoekonomi och avgörande för en människas möjlighet att komma tillbaka till ett gott liv efter sjukdom eller skada. Rehabiliteringsperspektivet är långsiktigt, oavsett om det gäller somatisk eller psykiatrisk vård. Att upprätta individuella rehabiliteringsplaner måste vara rutin och rätten till rehabilitering ska tryggas på lika villkor för alla patienter. Rehabilitering handlar om ett stort område med skiftande insatser. Det kan vara medicinsk rehabilitering efter en skada eller sjukdom som slagit till mitt i livet. Men det kan också innebära mera begränsade insatser, som att anpassa en arbetsplats i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering. Kunskapen om rehabiliteringens avgörande positiva betydelse, även för äldre personer, växer hela tiden. Olika typer av tekniska hjälpmedel är ibland en viktig del av rehabiliteringen och habiliteringen som ska förskrivas efter behov och av kompetent personal. Privatekonomin får aldrig vara avgörande för 9
möjligheten att få tillgång till hjälpmedel. Kultur liksom grön rehab ska vara naturliga delar i samarbete med vården. Genom mödra- och barnhälsovården ska en satsning göras på hälsofrämjande insatser för gravida kvinnor och nyblivna föräldrar avseende såväl tobaksvanor, kostvanor som fysisk aktivitet. Arbetet med hälsocentralernas livsstilsmottagningar ska följas upp och utvecklas. På samma sätt som motion ska kultur kunna rekommenderas i syfte att förbättra hälsan En översyn av den medicinska fotvården ska genomföras Riktlinjerna för avtal med företag inom grön rehabilitering ska förenklas Rökavvänjning för gravida ska erbjudas avgiftsfritt inom Mödrahälsovården 10. ENGAGERADE MEDARBETARE Landstinget i Kalmar län har kompetenta, engagerade och stolta medarbetare. Vi vill ha medarbetare som trivs och utvecklar vården varje dag. Landstinget ska bli offensivare i sin kompetensförsörjning och ännu mer attraktiv som arbetsplats. Landstinget ska vara ett föredöme som arbetsgivare med goda arbetsmiljöer och ändamålsenliga lokaler. Landstinget behöver också klara rekryteringen av medarbetare inom områden där det idag råder en bristsituation. Detta gäller framförallt vissa läkarspecialiteter men också ett flertal andra yrkesgrupper. Idag används bemanningsföretag i alldeles för stor utsträckning vilket leder till ökade kostnader och sämre kontinuitet. Stora pensionsavgångar kräver åtgärder som ska leda till att flera vill utbilda sig och arbetet inom hälso- och sjukvården. Att landstinget kan erbjuda en utvecklande och god arbetsmiljö och jämställda löner är en förutsättning för att kunna attrahera nya medarbetare. Många åtgärder har vidtagits av landstinget för att öka rekryteringen av medarbetare: Läkarlinjen har etablerats i Kalmar Rekrytering från andra EU-länder, ex Tyskland och Holland pågår ständigt Betald specialistutbildningstjänstgöring för sjuksköterskor har införts Antalet platser vid sjuksköterskeutbildningen i Västervik och Oskarshamn har utökats Vårdcollege har inrättats för att höja kvalitén och statusen på undersköterskeutbildningen Scanning för att upptäcka och fånga upp nyanlända med sjukvårdskompetens pågår kontinuerligt Språkutbildning för nyanlända med sjukvårdskompetens har startats Dessa satsningar fortsätter samtidigt som nya åtgärder ständigt efterfrågas och prövas. Målet är att alla anställda ska ha rätt till arbete på heltid eller önskad sysselsättningsgrad. En modell där landstinget erbjuder medarbetare att arbeta heltid ska tas fram. Vi ska fortsätta att varje år genomföra lönekartläggning. Målet är att fortsätta ha landets friskaste medarbetare. Chefer och ledare har stor betydelse för en arbetsplats attraktivitet, alla ledare ska få förutsättningar att bedriva ett bra chefs- och ledarskap. 10
Alla oavsett funktionsförmåga ha möjlighet att få och behålla en anställning i Landstinget i Kalmar län. Alla ska ha samma möjlighet att ta del av information om lediga tjänster, kunna söka och tilldelas tjänster. Antalet lönebidragsanställningar ska utökas samtidigt som vi även fortsättningsvis ska var bra på att erbjuda anpassade tjänster för medarbetare som behöver detta. Det aktiva förbättringsarbetet som startats ska även i fortsättningen stöttas och stimuleras. Alla medarbetare ska utbildas i förbättringskunskap. Även fortsättningsvis ska medarbetare kunna ansöka om medel för att bedriva konkreta förbättringsarbeten. Alla medarbetare ska fortsätta att involveras och utbildas i förbättringsarbetet Varje dag lite bättre Landstingets arbetsplatser ska vara jämlika och jämställda i enlighet med CEMR-deklarationen En tidsatt handlingsplan för att minimera behovet av bolagsläkare ska tas fram Förutsättningarna att skapa en resurspool för allmänläkare ska utredas Projektet Rätt vårdadministration på rätt nivå ska implementeras Löneutrymmet inför 2016 ska förstärkas mot svårrekryterade personalgrupper Landstinget ska ta tillvara den nationella satsningen på traineeplatser En modell där landstinget erbjuder medarbetare att arbeta heltid ska tas fram, vilket inkluderar att vid annonsering av nya tjänster ska dessa vara på heltid 11. EN HÅLLBAR UTVECKLING Alla, både nu och i framtiden ska få möjlighet till ett bra liv. I det nya hållbarhetsprogrammet läggs fokus på en hållbar utveckling inom landstingets verksamhet. Vi vill att sjukvården i Kalmar län ska gå före i miljöomställningen. Landstinget ska ha en medveten inriktning på förebyggande miljöarbete och ett konsekvent kretsloppstänkande. Bomullsproduktionen runt om i världen har stor negativ påverkan på människa och miljö. Som stor konsument av bomullprodukter bör Landstinget i Kalmar län ta ett större ansvar för att minska dessa skadliga effekter. En hållbar ekologisk utveckling är även starkt förknippad med en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Som stor aktör ska landstinget göra hållbara upphandlingar och ta ett stort etiskt och socialt ansvar vid upphandling. Kollektivavtal eller motsvarande ska vara ett krav när så är möjligt. Det är också självklart att landstinget tar en stor och aktiv roll i integrationsarbetet inom de områden landstinget verkar. Gällande energi, livsmedel, byggnationer och transporter ska konstruktiva idéer lyftas fram. Satsningar på vindkraft och minskad energianvändning ska genomföras. Inom tandvård och sjukvård ska målet vara att kemikalie- och antibiotikaanvändningen minskas. Vi vill att maten som serveras på sjukhusen i största möjliga mån är klimatsmart, närproducerad och ekologiskt producerad. Miljömålen ska integreras i verksamhetsmålen 11
Andelen ekologisk, närproducerad och klimatsmart mat i landstingets verksamhet ska ökas Landstinget ska arbeta aktivt med lösningar för att göra hållbara upphandlingar utifrån kvalitet, miljö och sociala/etiska villkor Lek- och hobbymaterial i våra väntrum och lekrum ska väljas utifrån ambitionen att minska barnens utsatthet för miljögifter och kemikalier Landstinget ska påbörja arbetet med att succesivt fasa in miljömärkt och Fairtrade-certifierad bomull i verksamheten. Landstinget ska utveckla ett hållbart resande för medarbetare och politiker med sikte på att så långt som möjligt inrätta det resefria mötet 12. HÅLLBART RESANDE En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för att hela regionen ska leva. Det är ett miljövänligt transportmedel som möjliggör arbets- och utbildningspendling och turism/kulturbesök. De satsningar på kollektivtrafiken som har påbörjats kommer att fortsätta. Kollektivtrafiken ska planeras på ett sådant sätt att den är så tillgänglig som möjligt för alla utifrån de behov som finns och alltid med trygghet och säkerhet i fokus. Den nuvarande resegarantin för sjukresor ska följas och utvärderas. Kollektivtrafiken ska kontinuerligt utvecklas för att ge alla invånare i Kalmar län goda förutsättningar att resa. Som ett viktigt led i denna ambition ska tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning öka. Det pågår ett gemensamt utvecklingsarbete med biljettsystem och gemensamma priser inom ramen för Öresundstågsgeografin. Möjligheten att hitta lösningar med Östergötland ska undersökas. Kvinnor reser i högre grad med kollektivtrafik och därför ska stor hänsyn tas till kvinnornas önskemål av utveckling inom kollektivtrafiken och samtidigt kan trafiken förbättras. En fortsätt utveckling av trafiksystemen med buss/tåg/cykel är nödvändig för att skapa långsiktighet i tilltron på arbetspendling. Införandet av styv tidtabell (avgår samma klockslag) och halvtimmes- och timmestrafik är ett annat sätt att öka resandet. Kollektivtrafiken ska granskas och planeras utifrån jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv samt tillgänglighetsperspektiv Kundnöjdhet ska redovisas löpande Vid nästa stora upphandling ska kollektivtrafiken vara fossilbränslefri och krav på biogas ställas Närtrafiken ska utvecklas för att hitta anpassade och flexibla lösningar för olika målgrupper och orter Satsningar på utbildningar i bemötande ska fortsätta Tillsammans med Linneuniversitetet ska förutsättningarna för att underlätta för studenter att pendla mellan studieorter ses över 12
Riktade insatser mot utvalda grupper ska genomföras av KLT under kommande år, i syfte att locka nya resenärer 13. FOLKHÖGSKOLORNA FÖR DET LIVSLÅNGA LÄRANDET Folkhögskolorna är en viktig resurs som ska användas och ses som en utvecklingskraft för landstinget och regionen. Folkhögskolorna bedriver en unik utbildningsform som ger möjlighet att kombinera kreativ verksamhet, politiskt engagemang, hälsa med att samtidigt komplettera tidigare skolgång och förberedelser för högre studier. Folkbildningens roll, att ge människor en andra chans och vara en viktig del i det livslånga lärandet, ska framhållas. Landstingets bidrag till folkbildningen är viktig. Det är en del av det regionala folkhälsoarbetet och bidrar till människors lika värde, jämställdhet och kulturellt utbyte. Folkhögskolornas kunskaper och kompetens ska aktivt användas för att förstärka landstingets arbete med kultur och hälsa och användas som ytterligare ett spår inom den gröna rehabiliteringen. Samarbetet med landstingets övriga verksamheter ska utvecklas Folkhögskolorna ska användas som resurs i arbetet med kultur och hälsa Folkhögskolorna ska användas som resurs i integrationsarbetet genom att bland annat fortsätta satsningar på utbildningar för nyanlända Samarbetet med psykiatrin ska utvecklas ytterligare En plan ska tas fram för att tillgänglighetsanpassa samtliga Folkhögskolor utifrån gällande lagstiftning Folkhögskolorna ska användas som resurs för etablering och utveckling av grön rehabilitering 14. KULTUREN SOM REGIONAL MOTOR OCH UTVECKLINGSKRAFT Konst och kultur är en självklar del av välfärden. Kulturens funktion i samhällslivet måste stärkas och ses som en lika naturlig del som vård och kollektivtrafik. Att delta i är centralt för vår livskvalité och personliga utveckling. Kulturen i ett demokratiskt samhälle försvarar och ökar förståelsen för varje människas lika värde och alla människors rätt att delta i meningsfulla sammanhang. Kulturen har en viktig roll för att skapa mötesplatser och utrymme för utbyte av erfarenheter och bygga broar mellan människor med olika bakgrund. Kulturens roll som motor i ett allmänt lokalt och regionalt utvecklingsarbete är av stor betydelse. Det ska vara enkelt för länets skolelever att göra kulturresor med KLT. I landstinget har också kulturen lyfts fram som en viktig del i vård och rehabilitering. Landstinget är en del av satsningen på Hälsa och Kultur där landstinget och regionförbundet ska hitta en modell för hur kultur kan användas i förebyggande och/eller i rehabiliterande syfte för bättre hälsa. Det kräver ökad kunskap för att kunna vara en aktiv part. Vi ska utveckla landstingets konstarbete med utgångspunkt från regionförbundets konstpolicy. 13
Tills det treåriga projektet Hälsa & Kultur avslutas ska det tas fram en handlingsplan för hur framgångsfaktorer i projektet förverkligas i landstingets och kulturens verksamheter 15. VARJE DAG LITE BÄTTRE Utveckling och förändringar av sjukvården kräver ett mycket starkt och brett förankringsarbete tillsammans med medarbetarna för att bli lyckat. Landstinget i Kalmar läns förbättringsarbete är numer ett nationellt riktmärke. Vi ska fortsätta vår satsning på Varje dag lite bättre med inriktningen att nå Sveriges säkraste och tillgängligaste vård. Vi kommer att stärka patientinflytandet och förbättra patienternas vårdkedjor samt utveckla ledarskapet inom landstinget. Under planperioden fortsätter satsningen på Varje dag lite bättre Varje dag lite bättre ska vara en huvudstrategi som genomsyrar hela verksamheten Alla medarbetare ska vara involverade i förbättringsarbetet En plan för att sprida resultaten av förbättringsarbetena ska tas fram 16. FORSKNING OCH UTVECKLING Nytänkande och innovation krävs för att klara de utmaningar som vården står inför både nu och framöver. Patientnära klinisk forskning är en självklar del i modern hälso- och sjukvård. Landstinget i Kalmar län satsar på att ge medarbetarna stora möjligheter till kompetensutveckling, exempelvis genom att bedriva forskning och utveckling inom ramen för det dagliga arbetet. Med hjälp av Skillcenter får medarbetarna möjlighet att testa nya metoder och får mer rutin på komplicerade situationer. Detta blir till stor nytta för patienterna. Den patientnära vården och omsorgen inom såväl primärvård som psykiatri och sluten vård ska utvecklas och den patientnära forskningen ska stimuleras ytterligare. Detta ska ske tillsammans med Linnéuniversitetet och E-hälsoinstitutet. Samarbetet med näringslivet kring innovationer i vården ska utvecklas Samverkan med universiteten ska fortsätta att utvecklas Digital vårdplanering ska fortsätta utvecklas med patienten i fokus Administrationen i vården ska underlättas genom effektivt IT-stöd Utveckling av e-hälsa och e-tjänster ska bedrivas i hela länet 17. ORDNING PÅ EKONOMIN Landstinget i Kalmar län har en välskött ekonomi men står liksom många andra landsting inför stora utmaningar de närmaste åren. Demografi och medicinteknisk utveckling gör att sjukvården hela tiden kostar mer. För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en fortsatt långsiktigt stabil och stark ekonomi. Det krävs överskott i ekonomin och en god hushållning för att finansiera nödvändiga förbättringar. Att 14
äventyra ekonomin är i grunden att äventyra invånarnas rätt till en väl fungerande sjukvård. Med ökad kunskapsstyrning ges incitament för att nå uppställda kvalitets- och tillgänglighetsmål. Överskottsmålet ska vara 2 % Kvalitetsersättningssystemet inom hälso- och sjukvården ska fortsätta utvecklas Tidigare uppdrag i riktlinjer och beslut i Landstingsplan 2015-2017 ligger fast. 15