Fastighetsbolag väljer rätt för äldre

Fastighetsbolag väljer rätt för äldre Husbyggnadsvaror HBV Förening (HBV) i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet (HI) En rapport om hur HBV fastställt kriterier för upphandlade produkters användbarhet vid äldres kvarboende. Rapporten sammanställdes av Anne-Christine Ehn och Lena Cronstedt under perioden 2011-10-03-2012-03-31. Faktagranskning av Elisabet Svensson 2012-10-21

Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Syfte... 6 Metod och material... 6 Tillvägagångssätt... 7 Anpassning av äldres boendemiljöer... 7 Tillgänglighet billigare i längden... 9 Verktyg för tillgänglighetsanpassning... 10 Ombyggnadsregler... 10 Nybyggnation... 10 Utemiljö... 11 Parkering... 12 Carport... 12 Garageportar... 12 Fastighetsägarperspektivet... 12 Förutsättningar för uppmärkningen... 13 Gemensamma utrymmen... 13 Entré... 13 Dörrautomatik... 13 Passersystem, entré... 13 Sittplatser... 13 Hiss... 14 Cykel och barnvagnsförråd... 14 Avfallshantering... 14 Tvättstuga... 15 Tvätt och tork... 15 Torktumlare... 16 Strykbräda... 16 Tvätthoar... 16 Bokningssystem... 17 I bostaden... 18 Tamburdörr... 18 2

Innerdörrar och trösklar... 19 Innerdörrar... 19 Trösklar... 19 Dörrtrycke... 20 Kapphyllor... 20 Fönster... 21 Kök... 21 Vitvaror... 21 Kyl och frys... 21 Spisar... 22 Ugnar... 23 Köksfläktar... 23 Timer eller spisvakt... 24 Diskmaskiner... 24 Skåp... 25 Vask och disklåda... 25 Köksblandare... 26 Köksbelysning... 27 Pappershållare... 27 Badrum... 27 Tvättställsblandare... 28 Tvättställsblandare med handfatspropp... 28 Dusch och badkarsblandare... 29 Duschhandtag... 29 Belysning... 30 Handdukshållare värmeslinga... 30 Sanitetsporslin och stöd... 31 WC stolar... 31 Armstöd/stödhandtag... 31 Tvättställ... 32 Tvättmaskiner och torkutrustning hemelektronik... 32 Pappershållare... 33 3

Våtrumskassetter... 33 Elektricitet... 34 Resultat... 35 Slutsats... 35 Källor... 36 Sidor på nätet:... 36 Publikationer och trycksaker:... 36 Bilaga 1... 37 Avtalsområden 2012... 37 4

Sammanfattning Det finns många produkter på marknaden som är tillgängliga och användbara för alla och därmed kan underlätta kvarboende. Med kvarboende avses att äldre personer ges möjlighet att bo kvar i den egna bostaden istället för att flytta till någon form av institutionsboende. Husbyggnads-varor HBV Förening har genom sina ramavtal kunnat knyta leverantörer av många produkter till föreningen. Flera leverantörer har arbetat in kravbilden för tillgänglighetsprodukter i sitt ordinarie sortiment vilket gör att det finns bra produkter inom de flesta av de avtalsområden där HBV tillhandahåller ramavtal vilket gynnar kvarboendet. Det är dessa produkter har vi fokuserat på i detta projektarbete. HBV har en mycket liten möjlighet att påverka sina medlemmar i deras val av produkter för att öka bostadsbeståndets tillgänglighet. Det kan endast göras genom att tillhandahålla ramavtal med fokus på fastighetsägarperspektivet. De ramavtalsområden som tillhandahålls av HBV är framtagna genom önskemål från medlemmarna, i huvudsak kommunala bostadsbolag. Lagar och regler styr ny-, om- och tillbyggnad och måste följas av fastighetsägaren. För att underlätta för fastighetsägarna har HBV tagit fram kriterier för produkters tillgänglighet och användbarhet. Kriterierna är avsedda att användas vid upphandling av produkter och finns redovisade i denna rapport. HBV har märkt produkter i ramavtalssortimenten enligt dessa kriterier för att därmed tydligagöra vilka produkter som är bäst lämpade för att uppnå tillgänglighet och användbarhet och därmed underlätta kvarboende i egen bostad för äldre. Denna märkning finns tillgänglig på HBVs hemsida som information till fastighetsägare som är medlemmar i HBV. I samband med införande av en s.k. inköpsportal kommer märkningen att framgå i portalen. Då hänsyn måste tas till fastighetsägarnas perspektiv omfattas endast de fasta inventarierna i ett boende av kartläggningen. Lösa inventarier och produkter som främst används vid individuell anpassning av bostäder har inte tagits med eftersom dessa ligger utanför fastighetsägarens ansvarsområde. Exempel på detta kan vara inventarier som måste anpassas efter den boendes teknikförståelse, rörelseförmåga etc. och lösa inventarier som flyttbara dörrögon, flyttbara strömbrytare, ljuslister vid golv och flyttbara sprinkler. Dessa produkter saluförs endast i begränsad omfattning genom HBVs ramavtal och berörs inte i denna kartläggning. Uppmärkningen av produkter lämpade för äldres boende har genomförts på ramavtalens standardsortiment, varvid även de produkter som faller utanför fastighetsägarnas standardiserade normer märkts. Ett exempel på detta är toaletthandtag med led-dioder som lyser vid upptaget. Kartläggningen och uppmärkningen har enbart omfattat det produktsortiment som finns att tillgå genom HBVs ramavtal. Det innebär att det kan finnas bättre lämpade produkter att tillgå på marknaden men att dessa i så fall får anskaffas enligt gällande regler om direktupphandling. 5

Inledning Husbyggnadsvaror HBV Förening är en ekonomisk förening som ägs av sina medlemmar, till största del kommunala bostadsbolag. HBV har en roll som inköpscentral och arbetar sedan flera år med miljömässigt- och socialt ansvarstagande i sina upphandlingar av ramavtal. Inom området socialt ansvarstagande ryms projektarbetet som HBV genomfört tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet. Projektets syfte är att tydliggöra vilka kriterier som kan och bör ställas vid upphandling av produkter för att en bostadsmiljö som ska vara tillgänglig och användbar även för äldre. För att underlätta för HBVs medlemmar att hitta de produkter som är bäst lämpade för att en tillgänglig och användbar miljö även för äldre ska uppnås, har produkter som finns att tillgå genom HBVs ramavtal klassats enligt kriterierna. Lista över produkterna finns att tillgå för HBVs medlemmar på HBVs hemsida. Projektet har finansierats med medel från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Teknik för äldre, www.teknikforaldre.se Syfte Plan- och bygglagen (PBL) reglerar planläggning och byggande med syftet att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och beaktande av den enskilda människans frihet (SFS 2010:900 kap 1 1). Byggnadsverk ska vid nybyggnad, ombyggnad och andra ändringar utformas så att de är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I lokaler dit allmänheten har tillträde (kan i bostadshus exempelvis gälla butiker) ska hinder alltid åtgärdas om detta med hänsyn tyll de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt (SFS 2010:900 8 kap 1 och 2 ). Med utgångspunkt i ovanstående behöver fastighetsägare kunna identifiera såväl produkter som underlättar efterlevnaden av lagens krav som produkter som går utöver lagens krav som t.ex. är särskilt lämpade för äldrebostäder. Projektet har fokuserat på att ta fram kriterier för produkters tillgänglighet som kan användas vid upphandling samt att tillämpa kriterierna på produkter som finns att tillgå genom HBVs ramavtal och genomföra märkning av dessa på ett lättförståeligt sätt. Genom att följa märkningen kan fastighetsägarna hitta produkter som är mer eller mindre bra utifrån tillgänglighetsperspektivet. Metod och material Projektet startades under hösten 2011. Stor del av den första tiden ägnades åt att kartlägga vilka lagar, regler och kravställningar som styr frågorna runt tillgänglighet och användbarhet av i första hand äldres boende. För detta har Hjälpmedelsinstitutet tillhandahållit en mängd broschyrer och hänvisningar till hemsidor. Utöver det har Nätverket för äldres boende bistått med en mängd frågeställningar och krav. Nätverket består av kommunala fastighetsägare i Stockholmsområdet samt SABO, Hjälpmedelsinstitutet och Äldreförvaltningen i Stockholm. 6

Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Stockholms stads fastighetsbolag för vård- och omsorgsfastigheter) har bistått med sina projekteringsanvisningar och information om hur de arbetar med tillgängligheten i bostadslägenheter. Studiebesök har genomförts i deras visningslägenhet. Vid genomgång av produktsortimentet har system för märkning diskuterats. Beslut att ta fram kriterier för märkning av produkterna enligt trafikljusprincipen togs under inledande skede. Grönt indikerar kriteriet för produkter som är mycket lämpliga, gult indikerar kriteriet för produkter som går att använda men det finns bättre alternativ och rött indikerar kriteriet för produkter är olämpliga att använda i bl. a. äldres boende. För att få fram märkning av respektive produkt har ett antal frågeställningar använts. Dessa har t.ex. varit: Hur ser förbättring av tillgängligheten för att underlätta kvarboende egentligen ut för en äldre människa? För vem ska befintliga bostashus förbättras/göras tillgängliga; en person som kan röra sig fritt, är synsvag, använder rollator eller rullstol? Ska man beakta personer som har försvagade muskler i händer och armar, svårt att lyfta armarna över huvudet? Hur kan HBV underlätta för medlemmarna att hitta vilka produkter som är lämpade? Tillvägagångssätt Varje produkt inom de avtalsområden HBV funnit relevanta har undersökts gällande kriterier för dess lämplighet ur perspektivet hur den kan uppfattas eller användas av kvarboende. Produkten får t.ex. inte vara för smal att hålla i (trycken, duschhandtag), för svåra att få grepp om eller att se, uppfatta eller förstå (blandarhandtag till tvättställ och diskbänkar, märkning av duschtermostater, beslag till lådor och skåp, porttelefon m.m.). Människor med nedsatt rörelseförmåga som har rollatorer/är rullstolsburna måste kunna använda produkterna varför inte bara produktens utformning utan också hur den placeras är viktigt. I ett första skede övervägde HBV att kartlägga produkterna utifrån statistik från leverantörerna på vilka produkter medlemmarna anskaffar från ramavtalen. Detta tillvägagångssätt var dock inte möjligt att genomföra då upphandlingar av ramavtal pågår kontinuerligt och leverantörerna varierar samt att inte alla leverantörer har en detaljerad försäljningsstatistik tillgänglig. Utformning av äldres boendemiljöer Vad behövs för att göra livet lättare för en människa som har tappat kraft, kanske både syn och hörsel, men som fortfarande vill bo hemma? Många av dessa bor i fastigheter som tillhör miljonprogrammet och byggdes mellan 1960 1975. Vid denna tidpunkt 7

föreskrev inte gällande byggregler tillräckligt breda entrédörrar, hissar för att kunna komma in med rullstolar eller rollatorer. Tillgänglighet var inte påtänkt. Små åtgärder av fastighetsägaren kan innebära stora förbättringar och ha stor betydelse för om en person kan bo kvar i sin lägenhet vid en funktionsnedsättning. När en produkt som ska användas av boende ska upphandlas bör därför i princip alltid tillgänglighetsaspekter beaktas. Att tänka tillgänglighet är att tänka på möjligheten för hyresgäster med funktionsnedsättning att komma fram till entrén, uteplatser, källar- eller vindsförråd och tvättstuga m.m. Det är också att så långt möjligt utforma bostadslägenheter så att de fungerar så bra som möjligt för alla, samt så att anpassningsåtgärder för personer med nedsatt funktionsförmåga underlättas. Detta bör fastighetsägare fokusera på vid upprustning av byggnader, då vi tack vare vår nutida forskning klarar sjukdomar bättre och blir allt äldre. Enkla hjälpmedel som dörröppnare eller stadiga räcken vid entréer, bra belysning, möjlighet att förvara rollator och rullstol i anslutning till entrén m.m. gör att tillgängligheten ökar. Funktionsnedsättning behöver inte vara ett hinder för att klara sig själv. Bostadsanpassning En person med nedsatt funktionsförmåga behöver ofta individuell anpassning av sin bostad. En sådan anpassning kan finansieras genom bostadsanpassningsbidrag. Bidraget söks av den boende hos kommunen. Bidrag ska avse åtgärder som gör det möjligt för sökanden att utföra primära boendefunktioner som att komma in och ut ur bostaden, sköta sin hygien, sova, äta, vila, laga mat, umgås etc. Vanliga bostadsanpassningsåtgärder är tröskel-borttagning, ombyggnad av badrum till duschrum och köksanpassningar. Bostadsanpassningsåtgärder kan även göras utanför bostadslägenheten. Exempel på sådana åtgärder är installation av dörröppnare, utjämning av nivåskillnader och uppsättning av ledstänger. Sådana åtgärder bör göras så att de även kan användas av andra boende. På sikt bör fastighetsägaren ta över ansvaret för åtgärderna t.ex. driftansvaret för dörröppnare. Det finns även bidrag att söka för återställning av bostadsanpassning om detta skulle vara önskvärt. Se vidare Lag (1992:1574) om bostadsanpassning m.m. samt Handboken om bostadsanpassningsbidrag, Boverket. Fler exempel på anpassningsåtgärder/tillgänglighetsförbättrande åtgärder Fastighetsägaren har inget ansvar för att vidta individuella anpassningsåtgärder men vad som är en individuell anpassningsåtgärd och vad som är en generellt tillgänglighets- 8

förbättrande åtgärd beror inte alltid på typ av åtgärd utan på i vilken situation åtgärden vidtas. (T.ex. borttagning av trösklar kan vara både bostadsanpassning och generell tillgänglighetsförbättrande åtgärd). Fastighetsägaren bör vid upphandling av produkter välja sådana som uppfyller lagkraven och som därutöver så långt möjligt inom ekonomiskt rimliga gränser förbättrar den generella tillgängligheten eller som underlättar anpassning. Om personen sitter i rullstol eller har rollator ska fasta inventarier i största möjliga mån sättas på en lägre höjd. Det ska vara lätt att nå ur en sittandes perspektiv. Det ska vara lätt att komma intill disklådor, toalettstolar och handfat. Trösklar ska tas bort helt och där de behövs i vanliga fall, sätts en infällbar släplist in i dörrarna (Tamburdörr). Det finns lister som klarar EI30, vilket räcker gott och väl för en klass 2-dörr (EI30). Anpassningen bör se helt annorlunda ut om den är gjord för en synsvag. Det som är viktigt är att exempelvis tryckknappar, hjälphandtag vid duschvägg är i kontrastfärg så att det är lätta att hitta vid behov. Toalettsitsen bör vara i avvikande färg, så att användaren inte sätter sig fel. Allmänbelysningen bör vara av mycket god kvalitet både i kök och badrum utan att vara bländande. Siffror på spisvred, termostatblandare och klockor bör vara av större och tydligare snitt. En annan typ av åtgärd är LED-belysning längs golv mot badrum som aktiveras med rörelsevakt när den boende kliver ur sängen för nattliga toalettbesök. Det finns även rörelsestyrd nattlampa eller lampa kopplad till kontakt som kan sättas var som helst och inte sitter fast i väggen (lösa inventarier). På detta sätt behöver inte den boende utsättas för onödig skada genom att falla eller gå in i möbler eller dörrposter. Om personen har reumatism eller är allmänt svag ska grepp på blandare för tvättställ och diskbänkar vara så pass långa och lätta att få grepp om så att de med lätthet kan användas av den boende. Handtag på dörrar och skåp bör inte vara för små eller för tunna. Det ska vara lätt att få grepp om dem. Dörrtrycken bör vara återfjädrande. Det ska vara lätt att komma in i klädkammare och skåp och framförallt: lätt att komma åt saker på hyllorna. Tillgänglighet billigare i längden Avfallshanteringen i en byggnad, hushållssopor och källsortering i olika fraktioner är enklare att lösa genom att anlägga underjordsbehållare eller sophus på gårdsmark än att ha invändiga sopnedkast. Dessa är svåra att nå för rullstolsburna. Renhållingen behöver inte ta sig in i källarplan för att hämta avfallet vilket är en arbetsmiljöfråga för den personalkategorin samt att fastighetsägarna får reducering av hämtningsavgifter vid enklare hantering. Dock bör tänkas på att sophus/underjordsbehållare inte ska anläggas mer än 50 meter från bostadshusets entré. Passersystem till tvättstugor och dörröppnare är produkter som installeras allt mer. Det förbättrar den generella tillgängligheten och gör att obehöriga hålls utanför bostadshuset. 9

Verktyg för förbättring av tillgängligheten Det finns ett bra verktyg som tagits fram av SABO och Hjälpmedelsinstitutet tillgänglighet i befintliga byggnader, förkortat TIBB. Verktyget är egentligen ett protokoll som fastighetsägaren lätt kan fylla i. Protokollet ger möjlighet att få överblick över gångvägar till entréer, entréer och dess närområde, hissar, gemensamma utrymmen samt uteplatser alla delar av fastigheten där förbättringar hjälper de boende att komma fram lättare. Det behöver inte bara vara de med funktionsnedsättning som gynnas, även de med barnvagnar har svårt att komma fram på grund av för branta barnvagnsramper, höga kanter på gräsmattan eller att vilplanet utanför entrédörren är för litet. Det kanske saknas hiss i huset, portdörren är för tung eller att det inte finns sittplatser eller bänkar att sitta på när man är ute. Ombyggnadsregler Enligt bygglagstiftningen ska befintliga bostadshus som ska byggas om göras tillgängliga och användbara. Vid annan ändring i byggnad än ombyggnad ska själva ändringen uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet. Enkelt avhjälpta hinder ska anhjälpas i publika miljöer i bostadshus. Exempel på en publik miljö i ett bostadshus kan t.ex. vara en butik. Ett byggnadsverk ska underhållas så att tillgängligheten och användbarheten i huvudsak bevaras. En anordning ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål beträffande tillgänglighet och användbarhet. Om det t ex finns behov av att bygga ramp i eller i anslutning till byggnad eller på tomt ska denna vara tillgänglig. De bör utföras enligt följande: Minst 2 m långa vilplan Höjdskillnad på högst 0,5 m mellan vilplanen Fri bredd på 1,3 m Minst 4 cm högt avåkningsskydd Ledstänger på sidorna Lutning högst 1:12 (helst 1:20) Kontrastmarkering i början och slut Se vidare bestämmelserna i BBR 3:1222, 3:1223, 8:2322 och 8:91. Hissar och befintliga dörröppnare ska hållas i gott skick. Med enkla åtgärder som förbättrar tillgängligheten kan bostäderna göras mer attraktiva för alla och kvarboende för äldre kan underlättas. Nybyggnation Vid nybyggnation ställer bygglagstiftningen och Boverkets Byggregler krav på tillgänglighet och användbarhet. Lagar och regelverk måste följas, men för att god tillgänglighet ska uppnås behövs också kunskap och förståelse för de funktionsnedsattas 10

behov. T.ex. de som behöver åka färdtjänst bör ha en bänk eller nedfällbart säte att vänta på i porten och färdtjänsten bör ha möjlighet att köra ända fram till porten. Bostad i byggnad med färre än tre våningsplan behöver inte vara tillgängliga med hiss. Om bostaden inte kan nås från marken ska dock byggnaden vara projekterad och utförd så att hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet.(sfs 2011:338 3 kap 18). I trapporna ska första och sista steget ha en avvikande färg för att undvika att användaren missar var trappan börjar och slutar. Detta gäller inte enbart synsvaga då även barn har svårt med avståndsbedömningen. Ett greppvänligt trappräcke bör med tanke på äldre alltid finnas på ömse sidor vid trappor (krävs dock enligt byggregler endast vid ena sidan för trappor med högst tre sättsteg i icke publika miljöer) Trappräcket bör löpa förbi trappans början och slut med minst 30 cm. Räcket bör ha ett rundat avslut på vardera sidan för att undvika att någon fastnar och dessutom vara i kontrasterande färg mot omgivande väggar. Fastighetsägaren kan få mycket kunskap om vad som är tillämpligt genom Hjälpmedelsinstitutets webb-plats tillgangligtboende.se. På webb-platsen återfinns information som kan vara till hjälp i arbetet med att göra fastigheten tillgänglig. Här står det om funktionskrav och bygglagstiftningar samt förslag på lösningar för förbättrad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. Det finns även goda exempel på hur bostadsbolag har gjort och det går att få inblick i hur man kan tänka kring tillgänglighet vid nyproduktion. Utemiljö De flesta människor prioriterar utevistelse om de får välja. Våra första barndomsintryck brukar vara en doft eller ett speciellt ljud förknippat med utevistelser. Naturen med dess vegetation och vindens sus i buskar och träd har stor betydelse för människors välbefinnande. Det minskar stress, sänker blodtrycket, stimulerar fantasin och har en läkande och lugnande effekt. En god och trygg utemiljö höjer människors livskvalitet och bör definitivt ses som en tillgång. Det är en plats där boende kan umgås med andra och samtidigt få en naturupplevelse, frisk luft och solsken som så väl behövs för att tillverka en daglig dos D-vitamin. En tillgänglig utemiljö med väl avpassade sittplatser med vegetation som ett naturligt skydd mot väder och vind skapar en naturlig träffpunkt. Om det byggs lättframkomligt med gummiplattor runt lekplatser i stället för staket och djup sand, kan alla nå fram oavsett om de är barn, föräldrar eller morföräldrar. Även platser med trädgårdsbord och stolar bör vara lättframkomliga för den med gångsvårigheter, rullstol eller rollator. Dessa kan vara belagda med packat stenmjöl. Att det finns lekplatser ute för barn är inte konstigt. Däremot är det mer ovanligt men inte mindre viktigt med träningsplatser för äldre. Dessa ska vara åtskilda från lekplatserna med en egen plats då de inte är lekredskap. Det som är viktigt när en person blir äldre, oavsett rörlighetsgrad, är att fortsätta träna de stora muskelgrupperna: lår, mage, armar och rygg. Rörlighet i axlar och armar, i höftböjmuskeln och ben är också viktigt att hålla i gång. Till 11

detta finns det redskap för vuxna att tränaa på. (Cecilia Jensfelt Utomhusträning för äldre, HI) Parkering Parkeringsplats för rörelsehindrade ska kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från bostadens entré, (BBR 3:122) ). Eventuellaa bommar eller liknande ska kunna fjärrstyras från fordonet. Carport Minsta breddmått 3,9 meter Minsta breddmått 3,6 meter Breddmått < 3,6 meter Garageportar Minsta breddmått 3,9 meter Garageporten går uppåt med hjälpp av elektronik (fjärrstyrd från bil eller hand) Minsta breddmått 3,6 meter Garaget har slagdörrar utåt som kan fjärrstyras Breddmått <3,6 meter Garaget har uppåtgående dörrar/slagdörrar utan fjärrstyrning Fastighetsägarperspektivet Det finns otaliga sätt att öka tillgängligheten. Genom att tänka igenom vad som skulle kunna ändras på och genomföra kartläggning av tillgängligheten, får fastighetsägaren många uppslag på enkla lösningar. Här är några grundläggande tips: Utjämna nivåskillnader utanför/vid entrén. Installera dörröppnare till entrén. Rörelsestyrd belysning i trapphus ochh källare. Bygga om badrummen i lägenheternaa till större om möjligt, badkar ersätts med duschplats vid behov. Byta plats på tvättställ och toalettstol för att få ettt utrymme vid v sidan omm toalettstolen från båda håll. 12

Byta ut toalettstol till en med högre sits och armstöd. OBS! att a denna åtgärd ej gäller generellt. Bredda dörrhål till t ex badrum för lättare tillgänglighet med rullstol/rollator. Se till att det är förhållandevis lätt att flytta skåp i kök till höjdd så att de t.ex. blir lättt att nå från sittande (på skenor). Så även klädhängare och hatthylla i tamburen. Underlätta för de med gångsvårigheter i bostaden genom att ta bort trösklar. För huvuddelen av ovanstående förbättringsförslag finns produkter som kan användas i HBVs ramavtal. Värt att notera är också att många av ovanstående förbättringsförslagg för ökad tillgänglighet inte bara gagnar äldres boenden utan är tänkta att fungera även för t.ex. barnfamiljers behov. Förutsättningar för uppmärkningen Gemensamma utrymmen Entré Ett vilplan utanför en entré ska vara plantt och ha en svängradiee på minst 1,5 m. Det bör finnas skydd för väder och vind (s.k. vindfång) samt tak. Entrédörren ska vara försedd med dörrautomatik och passersystem om det behövs. Dörrautomatik - På ut och insida av entrédörr ska finnass en lättåtkomlig dörröppnare i avvikande färg. - Entrédörren ska hållas öppen så pass lång tid att en person i rullstol ellerr rollator ska kunna ta sig in och ut utan att känna stress (30 sek 45 sek) - Dörrautomatik ska vara placerad i lämplig höjd för att kunna nås från rullstol samt lätt att avläsa för synsvaga. Den får inte placeras för nära hörn för att nås från rullstol eller för nära öppnande dörr av säkerhetsskäl. Passersystem, entré - Dörren bör kunna öppnas med en upplåsningsenhet i form av bricka ellerr tag. - Passersystemet ska vara kopplad till låset så att det går att öppna med dörröppnare efter upplåsning Sittplatser I entréhallen ska finnas sittplatser för denn som behöver vänta i porten på t..ex. taxi, eller färdtjänst. En bra sittplats är t..ex. Nola Access som har ett bra armstöd med en bubbla på för att kunna skjuta ifrån vid uppstigning och har lätt framåtlutadd sits. God belysning gäller för samtliga plan. Sittplatsen ska vara hög nog för att en äldre person medd lätthet skaa kunna ta sig ur den. Sittplatsen ska ha stadiga armstöd med möjlighet att skjuta ifrån eller dra sig upp i stående ställning. 13

Sittplatsen ska vara vagt lutande framåt för att underlätta uppstigning Sittplatsen ska vara så utformad så att en person med rollator r medd lätthet kommer ända in till sitsen Sittplatsen har för låga alternativt för smala armstöd Sittplatsen har ingen lutning framåt för att underlätta uppstigning Sittplatsen är så konstruerad, medd exempelvis bredare betongfundament nedtill, att persone med rollatorer inte kommer ända fram Sittplatsen har inget armstöd Sittplatsen har bakåtlutande säte Sittplatsen har ett fundament som gör att det är svårt för person med rollator att sätta sig på sitsen På vardera plan ska det finnas våningssiffra för orienterbarhet. Trappan ska ha avvikande markeringar eller kulör på nedersta och översta sättsteget. Hiss Hissenss konsol ska ha tydlig märkning och tryckknappar i enlighet med SS-EN 81-70. Se BBR 3:144. Då hissprodukter inte finns som avtalsområde har HBV inte markerat dessa. Det bör finnas fällbar sits i hissen om bostadshuset är högre änn fem våningar. Då urvalet av fällbara sitsar är litett har HBV valt att grönmarkera samtliga. Cykel- och barnvagnsförråd I bostadshusets entré eller i närheten av denna ska det finnas låsbart utrymme. Dessa förråd bör, förutom cyklar och barnvagnar, även hysa rollatorer och eldrivna rullstolar med möjlighet till rengöring och laddning. Kontakter placeras under strömställars ren cirka 100 cm över befintligt golv. Avfallshantering I eller i anslutning till byggnader skall finnas avfallsutrymmen som s kan nyttjas av boende och andra brukare. Utrymmen och anordningar för avfallshante ering skall vara anpassade till avfallets mängd och sammansättning samt till hanteringssystem och hur ofta avfall hämtas. (BFS 1995:17) De avfallshanteringssystem som våra ramavtalsleverantörer tillhandahåller är av typen fristående med lucka, semi-nedgräva ochh helt nedgrävda för utomhusplacering. 14

Kriterier för grön markering, avfallsbehållare: Höjd upp till avfallsöppning får ej vara högre än 940 mm Höjd upp till handtag max 1000 mmm Inget lock eller lätt öppningsbart lock Kriterier för gul markering, avfallsbehå ållare: Höjd upp till avfallsöppningens lägsta kant ej högre än 1050 mm Höjd upp till handtag max 1150 mmm Lätt öppningsbart lock utan vridanordning Kriterier för röd markering, avfallsbehå ållare: Höjd upp till avfallsöppningens lägsta kant högre än 1050 mm Höjd upp till handtag >1150 mm Lock med vridanordning som kräver kraft Tvättstuga I tvättstugan är det viktigt att ha ett halkfritt, lättstädat, golv. Tvätthoar ska inte ha skåp under utan medge att en rullstolsburen person kan komma näraa tvätthon. Av samma anledning bör tvätthoar vara grunda så att en person i sittställning lätt kan komma åt handtvätt på botten av tvätthon. Dörren till tvättstugan bör vara med glasöppning. Tvätt- och tork Tvättmaskiner bör vara maximalt 115 cm höga med tvättmedelsfack på framsidan utan sockel. Maskiner där tvättmedelsfacket sitter på ovansidan får inte vara högre än 112 cm och ska då placeras utan sockel. Vid automatisk tvättmedelsdosering spelar höjden ingen roll. De maskiner som har denna höjd eller mindre har markerats som fullt godtagbaraa (grönmarkerade). Samtliga tvättmaskinerr över dessa höjder har gulmarkerats. Om sockel måste till ska den inte i vara högre än 19 cm och sockel ska vara inräknad i angivenn maxhöjd. Kriterier för grön markering, tvättmaskiner: Maximalt 115 cm hög med tvättmedelsfack på framsidann Automatisk tvättmedelsdosering Frontmatad tvättmaskin Lättöverskådlig tvättprogram med ratt och display Handtvättprogram/snabbprogram Kriterier för gul markering, tvättmaskint ner: Maximalt 112 cm hög med tvättmedelsfack på ovansidann Frontmatad tvättmaskin Lättöverskådligt tvättprogram med ratt eller tydliga lättryckta knappar och display 15

Handtvättprogram/snabbprogram Kriterier för röd markering, tvättmaskit ner: Tvättmaskinen är högre än 115 cm Tvättmaskinen har tvättmedelsfackk på ovansidan i dennaa höjd För många tvättprogram (vilseledande) För liten textt för val av tvättprogramt Torktumlare Kriterier för grön markering, torktumlare: Frontmatad Lättöverskådligt torkprogram med ratt/tryckknappar och display d Något större text Snabbprogram Kriterier för gul markering, torktumlaret e: Frontmatad Lättöverskådligt torkprogram med ratt eller knappar med tydlig text och display Snabbprogram Kriterier för röd markering, torktumlart re: Frontmatad Torkprogram med tryckknappar eller touch-kontroll och display d Liten och mycket text Många olika program Strykbräda Bör vara väggfast med möjlighet att höja och sänka. Detta gör att enn rollator eller rullstol får plats intill eller under strykbrädan Helt väggfast utan möjlighet att höja eller sänka Vanlig stående strykbräda där du kan sänka till lagom höjd Tvätthoar Kriterier för grön markering, tvätthoar: Tvätthon ska vara monterad på sådant system att det är lätt att höjaa och sänka Tvätthon bör inte vara djupare än 40 cm 16

Tvätthon bör ha en lätt anordning för tömning av hon (t. ex. e vred) Det ska inte finnas något skrymmande under tvätthon, typ skåp eller trådbackar. Kriterier för gul markering, tvätthoar: t Tvätthon är fast på lagom höjd (exx genom fastsättning i vägg) v Tvätthon bör inte vara djupare än 40 cm Tvätthon bör ha en lätt anordning för tömning av hon (t. ex. e vred) Det kan finnas något skrymmandee under tvätthon, typ skåp eller trådbackar dock ej under tvätthon Kriterier för röd markering, tvätthoar: t Fast tvättho på höga ben Tvätthon är djupare än 40 cm Tvätthon har en anordning för tömning av hon (t. ex. vred) Skrymmande skåp eller trådbackar under tvätthon Bokningssystem HBV gjorde 2008 en test gällande bokningssystem för tvättstugor. Dessa bokningssystem kan även knytas till andra funktioner/allmänna ytor som t ex upplåsningsenhet till cykelrum. HBV testade dåvarande tre ledande på marknaden Aptus, A ELS-boka fler som kommit t.ex t och QT- system. De systemen finns fortfarande kvar tillsammans med några Electrolux system Vision och Assa Abloys ARX. Problemen kvarstår: Ingett av systemen fungerar helt funktionellt ur äldres synpunkt. Det är fortfarande förvirrande mycket information på en del av skärmarna vilkett gör att informationen är svårtolkad, skärmarna är för små, knapparna har för dålig/ingenn märkning. Då displayerna hinnerr slockna på grund av inaktivitett av användaren på grund av valsvårigheter, får användaren starta om från början. Detta har resulterat i att HBVV har valt att gulmarkera samtliga nuvarande system. Stor tydlig display med tryckknappar av större storlek Lättförståeligt system. Lätt att gå fram och tillbaka i menyerna och ändra när den boende behöver Mindre mängd text på varje sida som annars kan förvirraa den boende Tydligt bokningssystem av tvättstuga där det är lätt att see vem som bokat och tidpunkt för bokningen Sidan ska inte vara självstyrd utann sidan matas fram när användaren bekräftarr att den är klar Samtliga av dagens bokningssystem som dels HBV har testat och o dels som finns på marknaden i dag är gulmarkerade. 17