STATIS 2007 1 Statistik över företagsstrukturer Betydelsen av statistikuppgifter i beslutsfattande Det behövs så hållbara datamaterial som möjligt som grund för ekonomiska analyser och slutledningar. Detta förutsätter att det regelbundet finns sådan användbar och tillförlitlig statistisk information i realtid om företag som bygger på systematisk insamling av uppgifter. Företagen innehar fortfarande en nyckelposition då det gäller att trygga detta behov, eftersom den här typen av insamling av uppgifter ur andra källor inte tillnärmelsevis uppfyller alla de krav som ställs på ekonomistatistik. Ett snabbt färdigställande av statistik är i avgörande grad beroende av snabb tillgång på primäruppgifter. Statistikcentralen hoppas därför att uppgifterna om verksamheten under räkenskapsperioden återsänds så snabbt som möjligt. Uppgifterna om enskilda företag är hemliga Primäruppgifterna används bara för uppgörande av statistik. Uppgifter om enskilda företag lämnas inte ut till utomstående. För att trygga näringslivets informationsförsörjning har tillgången till primäruppgifter om företag för riksomfattande officiell statistik i de flesta länder tryggats genom lag. I Finland ingår bestämmelserna om uppgörande av statistik i statistiklagen från år 2004. Näringsgrenarna i strukturstatistiken Statistiken över företagsstrukturer omfattar huvudnäringsgrenarna i Näringsgrensindelningen TOL 2002: C Gruvdrift och utvinning av mineral D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vattenförsörjning F Byggverksamhet G Partihandel och detaljhandel; reparation av motorfordon, hushållsartiklar och personligaartiklar H Hotell- och restaurangverksamhet I Transport, magasinering och kommunikation K Fastighets-, uthyrnings-, och forskningsverksamhet, företagstjänster M Utbildning N Hälso- och sjukvård, sociala tjänster O Andra samhälleliga och personliga tjänster. Insamling av tilläggsuppgifter Statistikcentralen samlar in tilläggsuppgifter till resultat- och balansräkningen från företag med minst 20 anställda inom näringsgrenarna C, D, E, F, K och från för företag med minst 50 anställda inom näringsgrenarna G, H, I, M, N, O på sina egna blanketter. Beroende på näringsgren omfattar enkäten också vissa företag med färre anställda. Statistikenheten i statistiken över företagsstrukturer är ett självständigt företag. Namn- och adressuppgifter Om namn- och adressuppgifterna har ändrats eller är felaktiga ber vi Er korrigera eller komplettera dem. Räkenskapsperiod Enkäten gäller den räkenskapsperiod som upphörde under perioden 1.1.2007 31.12.2007. Ändringar i företagets verksamhet Har företaget under den senaste tiden varit med om fusion eller bolagisering eller något motsvarande arrangemang eller har företaget upphört med verksamheten av någon annan anledning? Berätta då vilken ändring som gjorts. Uppge också tidpunkten för arrangemanget och namnen och FO-numren för de berörda företagen. Statistikcentralens enkät år 2007 Skatteförvaltningen samlar in uppgifter om företagens resultatoch balansräkning med deklarationsblanketten för näringsverksamhet (inkomstskatteuträkning och förmögenhetsuträkning). Statistikcentralen använder dessa uppgifter som primärmaterial i bokslutsstatistiken. Utöver skatteförvaltningens deklarationsblankett 5, 6A eller 6B för näringsverksamhet, specifikation av reserveringar (blankett 62) och förteckning på fastigheter som hör till anläggningstillgångar (blankett 18) omfattar enkäten Statistikcentralens egen statistikbilageblankett STATIS, vars uppgifter bara levereras till Statistikcentralen. Vänligen sänd en kopia av skatteförvaltningens blanketter 5, 6A eller 6B och 62 och 18 samt statistikbilageblanketten till Statistikcentralen. Myntenhet på blanketterna Myntenheten på blanketterna är euro. Förtecken på blanketterna Talen på blanketten Statis anges utan förtecken. STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS B. SPECIFIKATION AV RESULTATRÄKNINGEN B1. SPECIFIKATION AV OMSÄTTNING 1. Omsättning (BokfL 4:1). I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den bokföringsskyldiges normala verksamhet med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen. Från försäljningen avdras förutom korrektivposterna också transfereringsposterna samt genomgångsposterna. Dessa poster hör till en annan bokföringsskyldig och går bara tekniskt via den bokföringsskyldiges bokföring. Från omsättningen avdras inte betalda försäljningsfrakter, provisioner eller kreditförluster.
STATIS 2007 2 De poster som ingår i omsättningen varierar efter näringsgren. Till omsättningen räknas emellertid alltid intäkter av omsättningstillgångar. Industriföretags omsättning utgörs i regel av försäljning av egen tillverkning. Också intäkterna av försäljning av skrot o.d. biprodukter av företagets normala produktion inbegrips i omsättningen. Till byggnadsföretags omsättning räknas både ackordsumman av en överlåten byggnad och försäljningspriset på sålda bostadsaktier. Hyresintäkter av temporär uthyrning av lägenheter som byggnadsföretaget har för avsikt att sälja ingår i omsättningen till bruttobelopp. Till en entreprenörs omsättning räknas hela den ackordsumma som avses i avtalet utan avdrag för utgift enligt underentreprenadavtal i form av korrektivpost. Omsättningen inom handeln avser intäkter av försäljning av varor som anskaffats till lager. Det är ytterst viktigt att flerbranschföretag, och framför allt industrioch byggföretag, specificerar omsättningen efter näringsgren. Om företaget uppger hela omsättningen i punkten för leverans av varor, trots att omsättningen omfattar också annat än omsättningen av egna varor, blir värdet av produktionen alltför högt. Om omsättningen i företagets officiella resultaträkning innefattar en affärstransaktion som bara har fakturerats i Finland uppges sådan omsättning i punkt 3. Övrig omsättning; Parti- och detaljhandel. På motsvarande sätt uppges anskaffningar inom handeln i B4 Specificering av utgifter som anskaffning av handelsvaror. Om ett industriföretags omsättning omfattar försäljning eller annan förmedling av varor som erhållits genom byte, uppges omsättningen av varor som erhållits som byte i punkt 3. Övrig omsättning; Parti- och detaljhandeln. Köp av varor som erhållits som byte uppges som anskaffning av handelsvaror. 1. Omsättning av industriverksamhet Leverans av varor Här uppges omsättningen av de varor som företaget producerat och låtit producera. Hit hör också omsättningen av de varor som företaget låtit producera som underleverans i utlandet. Om företaget har ett arbetsställe i utlandet, vars produktion upptas i företagets omsättning, skall detta arbetsställes omsättning anges i punkt 3. Övrig omsättning; Parti- och detaljhandel. Leverans av producerad elektricitet Försäljning av elektricitet som företaget producerat. Försäljning (förmedling) av köpt elektricitet uppges i punkt 3. Övrig omsättning; Parti- och detaljhandeln. Leverans av producerad värme Försäljning av värme som företaget producerat. Försäljning (förmedling) av köpt värme uppges i punkt 3. Övrig omsättning; Partioch detaljhandeln. Nätverksamhet I den här punkten uppges omsättning av förmedling av elektricitet i nät. Industriella reparations- och installationsleveranser Här uppges omsättningen av industriella reparationer, installationer och servicearbeten som företaget utfört åt utomstående (omfattar också förnödenheter som ingår i faktureringen). Lönearbete I den här punkten uppges omsättningen av lönearbete som utförts för en annan ekonomisk enhet. Lönearbete innebär produktion av varor för en annan ekonomisk enhet. De material och förnödenheter som används ägs eller innehas huvudsakligen av den som låter tillverka varorna. 2. Omsättning av byggverksamhet Uppförande av byggnader Ny- och reparationsbyggnad av alla typer av byggnader. I allmänhet arbete som utförs av en huvudentreprenör. Anläggningsarbeten Mark- och vattenbyggnad. Grundläggningsarbeten samt byggande av vägar, energiverk, broar, tunnlar, ellinjer, flygfält och idrottsplaner o.d. Uthyrning av byggnads- och anläggningsmaskiner med förare Uthyrning av lyftkranar, grävmaskiner o.d. byggnads- och anläggningsmaskiner med förare. Övrig byggverksamhet Bygginstallationer, målning och glasning, övrigt byggande inom specialbranscher samt övriga installationsarbeten och efterbehandling. I allmänhet arbeten som utförs av underentreprenörer. Aktiehandel inom byggverksamhet Grundarentreprenörs omsättning av försäljning av bostads- och fastighetsaktier. 3. Övrig omsättning Parti- och detaljhandel I omsättningen av den kommersiella verksamheten ingår utöver omsättningen av parti- och detaljhandel även intäkterna av försäljning av handelsvaror som hör till andra näringsgrenar. Handelsvaror är varor som har köpts in för vidareförsäljning som sådana, utan vidareförädling. Posten omfattar också sporadisk återförsäljning av egna råvaror som sådana, utan vidarebearbetning, samt de köp av tjänster som gjorts av serviceföretag som verkar som fakturerare. Vid denna punkt uppges även återförsäljning (förmedling) av köpt elektricitet, värme och gas. Om företaget har ett arbetsställe utomlands, vars produktion meddelas i företagets omsättning, skall detta arbetsställes omsättning anges vid denna punkt. Agenturverksamhet Omsättning av agenturverksamhet består av kommissioner som agenturen får för förmedlingsverksamhet mellan köpare och säljare. Restaurangverksamhet Omsättningen av försäljningen av måltider, andra matportioner och drycker samt catering. Hotellverksamhet Omsättningen av försäljning av inkvartering till kunder.
STATIS 2007 3 Annan ospecificerad omsättning Annan omsättning på arbetsstället, som inte har specificerats vid punkterna ovan. B2. SPECIFIKATION AV ÖVRIGA RÖRELSEINTÄK- TER Uppge posterna nedan i sin helhet oberoende av om de i resultaträkningen ingår i omsättning eller rörelsens övriga intäkter eller delvis i vardera. 1. Hyresintäkter av jord- och vattenområden Mark- och vattenområden är bland annat mark- och skogsområden, bebyggda och obebyggda tomter, forslägenheter, tillandningar och vattenområden. Mark- och vattenområden omfattar inte grus-, malm- och mineraltäkter, stenbrott, torvkärr osv. Hyresintäkter av dessa uppges i punkt 2. Övriga hyresintäkter. 2. Övriga hyresintäkter Intäkter av uthyrning av bostadsbyggnader och lägenheter samt affärs-, fabriks-, kontors- och lagerbyggnader o.d. byggnader. Också intäkter av uthyrning av maskiner och apparater. 3. Royalties: intäkter av patent och licenser Royalties; intäkter som erhållits av utomstående för patent och licenser som bolaget äger. 4. Överlåtelsevinst på anläggningstillgångar Överlåtelsevinst av försäljning av anläggningstillgångar bland bestående aktiva. 5. I bokföringen inkomstförda bidrag som är förknippade med försäljning Sådana bidrag, understöd och tillägg av staten och kommunen som är förknippade med försäljning (EU-understöd, HIM, AM, MM; TEKES, TRANSPORTSTÖD osv.). B3. EXTRAORDINÄRA POSTER Koncernbidrag som hör till extraordinära poster. 1. Betalda: Koncernbidrag som betalats på basis av lagen om koncernbidrag vid beskattningen. 2. Erhållna: Koncernbidrag som erhållits på basis av lagen om koncernbidrag vid beskattningen. B5. SPECIFIKATION AV UTGIFTER Inköp av varor och tjänster upptas till anskaffningspris, från vilket moms och övriga avdragsgilla skatter med indirekt anknytning till moms har avdragits. Anskaffningarna uppges utan lagerförändringar. 1. Anskaffning av material och förnödenheter Till material och förnödenheter räknas material, som används direkt för tillverkning av varor (råvaror, halvfabrikat, tillsatsämnen, delar samt små verktyg och redskap som inte aktiveras). Till material och förnödenheter räknas också hjälpmaterial (smörjmedel, vatten o.d.), men inte kontorsmaterial o.d.. 2. Anskaffning av handelsvaror Omfattar varor som företaget har köpt för att sälja vidare till en tredje part utan vidareförädling. Omfattar också anskaffning av råvaror som sålts som sådana utan vidareförädling. Hit hör också de köp av tjänster som gjorts av serviceföretag som verkar som fakturerare. Här uppges också de köp av varor som företagets arbetsställe i utlandet gjort och som ingår i företagens köp. 3. Anskaffning av emballage Material och förnödenheter som används för förpackning av varor som företaget tillverkar eller förmedlar. 4. Anskaffning av bränsle Till bränslen räknas bränslen som anskaffats som energikälla för företagets produktionsverksamhet eller dess motorfordon. 5. Anskaffning av elektricitet för eget bruk Anskaffningen av elektricitet omfattar utöver elektricitet som används i produktionsprocessen också elektricitet som används för upplysning, luftkonditionering, uppvärmning o.d. av företagets lokaler. Elektricitet som anskaffats för försäljning uppges i punkt 2. Anskaffning av handelsvaror. 6. Anskaffning av värme för eget bruk Till anskaffning av värmeenergi räknas utöver värme som används i företagets produktionsprocess också energi som används för uppvärmning av lokalerna. Värme som anskaffats för försäljning uppges i punkt 2. Anskaffning av handelsvaror. 7. Reparations-, underhålls- och installationsarbete som uppdrag hos utomstående Här uppges värdet av reparation, underhåll och installation av produktionsmedel som utförts som uppdrag hos utomstående, inklusive debiterat värde av material och arbetsredskap. Omfattar inte personalkostnader för företagets egna anställda. 8. Lönearbete som uppdrag hos utomstående Lönearbete är att låta en annan ekonomisk enhet tillverka produkter. Uppdragsgivaren äger eller innehar till största delen de varor och förnödenheter som används. Inom servicenäringarna är lönearbete arbete som man låtit utomstående utföra. T.ex. hos reklambyråerna är lönearbete den reklamfotografering som man låtit utomstående fotografer utföra. Omfattar inte personalkostnader för företagets egna anställda. 9. Underleverans / -entreprenad En underentreprenör är huvudentreprenörens underleverantör. Posten innefattar de betalningar som huvudentreprenören eller beställaren erlägger till underleverantörerna för de industriella varor eller tjänster som dessa levererat som underleverans. Innefattar inte personalkostnader för företagets egna anställda. 11. Forsknings- och utvecklingsutgifter I denna punkt avser forskningsutgifter forsknings- och utvecklingstjänster som skaffats av utomstående företag. Forsknings-
STATIS 2007 4 och utvecklingstjänster är utgifter som föranleds av planmässig forskning för att producera ny vetenskaplig eller teknisk kunskap. 12. Transport- och lagringsutgifter Posten omfattar transport- och lagringstjänster, terminal- och lastbehandlingstjänster som köpts utanför företaget. Med lagringstjänster avses här lagringstjänster som erbjuds som fristående tjänster. De omfattar t.ex. mellanlagringstjänster i kyllager och tullager samt bevaring av containrar osv. Hyrning av ett visst område, en byggnad eller en del av en byggnad för användning som lager ingår inte här. 13. Reklam-, försäljnings- och marknadsföringsutgifter Posten omfattar reklam-, försäljnings- och marknadsföringstjänster som skaffats utanför företaget. Exempel: utgifter för reklam och försäljningsutställningar utgifter som föranleds av marknadsföring och försäljning av produkter reklambyråers tjänster utgifter i anslutning till marknadsföring, kommunikations- och pr-konsultering, marknadsundersökningar och opinionsmätningar utgifter i anslutning till uppförande och skötsel av utomhusoch trafikreklam utgifter i anslutning till dekoration av skyltfönster och planering av utställningsutrymmen utgifter i anslutning till idrottsreklam, telefonreklam, luftreklam osv. utgifter för arrangemang av mässor och liknande varupresentationer. 14. Utgifter för dataplanering och -programmering Posten omfattar datatjänster för kundens räkning som skaffats utanför företaget. Datatjänster är: apparat- och programkonsultering i anslutning till automatisk databehandling planering och tillverkning av program dator- och behandlingstjänst, databasvärdtjänster reparation- och service av kontors- och dataapparater andra databehandlingstjänster, t.ex. systemarbetstjänst upprätthållning av dataprogram dataprogramskonsultering. Till tjänsterna hör inte: uthyrning och bruksleasing av dataapparater dataundervisning som ges av läroanstalter och andra utbildningsenheter databaserade textbehandlingstjänster för företagets räkning uthyrning av datapersoner. 15. Utgifter för patent och licenser Ersättningar till andra för användningsrätt till patent och licenser. 16. Hyreskostnader för mark- och vattenområden Mark- och vattenområden är bl.a. mark- och skogsområden, bebyggda och obebyggda tomter, forslägenheter, tillandningar och vattenområden. Mark- och vattenområden omfattar inte grus-, malm- och mineraltäkter, stenbrott, torvkärr o.d. Hyror för dessa uppges i punkt 18. Övriga hyror. 17. Leasinghyror Företaget kan skaffa anläggningstillgångar endera genom bruksleasing eller finansieringsleasing. Vid bruksleasing ingår det företag som hyr ut en apparat avtal direkt med det företag som använder apparaten. Vid finansieringsleasing avtalar den som behöver en apparat att ett finansiellt bolag köper apparaten och hyr ut den. I denna post presenteras hyreskostnaderna för de förnödenheter bland anläggningstillgångarna som företaget hyrt genom leasingavtal. 18. Övriga hyror Hyreskostnader för bostadsbyggnader och lägenheter samt affärs-, fabriks-, kontors- och lagerbyggnader o.d. byggnader och för maskiner och apparater. 20. Överlåtelseförlust av anläggningstillgångar Överlåtelseförlust av försäljning av anläggningstillgångar bland bestående aktiva. 21. Övriga utgifter än de ovannämnda Utgifter som ingår i punkt Övriga rörelseutgifter i balansräkningen och som inte specificerats ovan, t.ex. betalda provisioner, kreditförluster samt post- och distributionsutgifter. D. SPECIFIKATION AV BALANSRÄKNINGEN D1. FRÄMMANDE KAPITAL 2. Erhållna förskott på långfristiga skulder i balansräkningen Posten innefattar förskott som tagits upp bland balansräkningens passiva under posten Långfristigt främmande kapital. 3. Erhållna förskott på kortfristiga skulder i balansräkningen Posten innefattar förskott som tagits upp bland balansräkningens passiva under posten Kortfristigt främmande kapital. D2. BALANSRÄKNING PASSIVA UPPGIFTER Här uppges Ackumulerade bokslutsdispositioner sammanlagt, Obligatoriska avsättningar sammanlagt och Passiva sammanlagt som redovisas på balansräkningens passiva sida. D4. ÖVRIGA TILLÄGGSUPPGIFTER 5. Värdet av anskaffad materiell leasingvara I denna punkt uppges bara värdet eller det kalkylmässiga värdet av de anläggningstillgångar som anskaffats med finansieringsleasing. Värdet uppges under den räkenskapsperiod då finansieringsleasingavtalet inleds. Värdet innefattar inte årlig hyra för de anläggningstillgångar som skaffats med finansieringsleasingavtal. 7. Anskaffning av existerande byggnader Till denna grupp räknas byggnader som köpts av andra företag och som redan varit i produktionsbruk eller annan användning, men inte nybyggen. Här beaktas emellertid inte byggnader som kommit i företagets ägo genom fusioner e.d. ägararrangemang.
STATIS 2007 5 E1. ÖKNINGAR OCH MINSKNINGAR AV ANLÄGG- NINGSTILLGÅNGAR a. Ökningar Av affärsverksamheten föranledd ökning av anläggningstillgångarna till anskaffningspris (exkl. fusionsökningar). a1. Grundförbättringar (ombyggnad) av ökningarna På raden grundförbättringar (ombyggnad) bokförs sådana aktiverade reparations-, installations- och ändringsarbeten som höjer anläggningstillgångarnas värde och vars verkningstid överskrider ett år. Grundförbättringarna (ombyggnaden) värderas enligt anskaffningsutgiften. b. Minskningar Av affärsverksamheten föranledd minskning under räkenskapsperioden till affärstransaktionens verkliga värde, t.ex. överlåtelsepris eller annat vederlag. 3. Mark- och vattenanläggningar Med anläggningar avses gator, vägar, järn- och spårvägar, broar, bryggor, dammar, bassänger, vatten- och avloppsnät, bränslecisterner, bergsskydd, kraft- och dataöverföringslinjer, energiverk o.d. anläggningstillgångar. 4. Byggnader och konstruktioner Med byggnader avses bostadsbyggnader och övriga husbyggnader. 5. Maskiner och inventarier Maskiner, inventarier och transportmedel uppges under samma punkt. 6. Övriga materiella tillgångar Till övriga materiella anläggningstillgångar räknas grus-, malmoch torvtäkter o.d. naturtillgångar och materiella rättigheter. Under denna punkt anmäls inte aktier och andelar. 9. Värdepapper i anläggningstillgångar Aktier och andelar som i balansräkningen ingår i anläggningstillgångar (Bestående aktiva). E2. INVESTERINGAR I DATA- OCH KOMMUNIKA- TIONSTEKNISKA ENHETER (ICT -ENHETER) OCH DATAPROGRAMVARA 1. Datorer, servrar, datanätanslutna enheter och kringutrustning Datorer oberoende av storlek och servrar. Bildskärmar, tangentbord, printrar, skannrar, kablar och övriga periferenheter för datorer. Datanätanslutna enheter, inklusive nätväxlar (routrar). Den programvara som anskaffats i samband med datorerna inkluderas i den här punkten. 2. Telekommunikations-, audio- och videoenheter och övriga ICT -enheter Telekommunikationsnät inklusive kabeldragning. Telefonväxlar, telefoner, telefonsvarare, fax och antenner. Tjuv- och brandlarmsystem. Televisioner, videor, dvd -spelare, monitorer och projektorer. Videokameror och digitalkameror. Radiomottagare, förstärkare och högtalare. Instrument och apparatur för sjukvård. Mätapparater. 3. Dataprogramvara I programvaran räknas den dataprogramvara som köpts färdig och den man låtit göra på beställning samt licensavgifter för datorprogramvara. Den programvara som ingår i anskaffningspriset på maskiner och apparater antecknas inte i denna punkt utan under punkten 1. Datorer, servrar, datanätanslutna enheter och kringutrustning. F. PERSONAL Till företagets arbetskraft räknas alla de personer som arbetar vid företaget eller för företagets räkning. Arbetskraften klassificeras i självständiga företagare (ägare), tjänstemän och arbetare. Till självständiga företagare räknas privatföretagare, delägare i öppna bolag och kommanditbolag samt dessas medhjälpande familjemedlemmar, om de arbetar på arbetsstället varje dag. Delägare i aktiebolag o.d. liksom deras medhjälpande familjemedlemmar, om de står i ett anställningsförhållande, räknas antingen till tjänstemän eller arbetare beroende på arbetets natur. Indelningen av personalen i tjänstemän och arbetare gäller näringsgrenarna gruvdrift, tillverkning, energi- och vattenförsörjning samt byggverksamhet. Beträffande näringsgrenarna handel, samfärdsel och företagstjänster anges bara uppgifter om avlönade anställda sammanlagt; antalet anställda, betalade löner och betalade socialförsäkringsavgifter. När det gäller handel, samfärdsel och företagstjänster frågas inte heller om utförda arbetstimmar. Till arbetare räknas personer som direkt deltar i produktionsprocessen, anställda på stödavdelningar, såsom packare, serviceoch underhållsarbetare, arbetare på byggnadsavdelningar, maskinförare, eldare, städare osv. Också arbetsledare som deltar i den egentliga tillverkningen räknas till arbetarna. Till tjänstemän räknas övriga anställda än de som nämns ovan. Antal anställda Antalet personer uppges som medeltal för räkenskapsperioden. Uppgifterna kan beräknas t.ex. genom att summan av månadsmedeltalen divideras med antalet månader under räkenskapsperioden. Antalet personer omfattar: alla personer i statistikenhetens tjänst, också praktikanter, tillfälligt anställda och deltidsanställda. (Deltidsanställda omvandlas inte till heltidsanställda.) personer på semester sjuklediga personer på moderskapsledighet strejkande eller tillfälligt permitterade personer på repetitionsövning personer som arbetar i hemmet. Antalet personer omfattar inte: personer som fullgör sin värnplikt medlemmar i direktionen eller styrelsen, som inte har stadigvarande anställningsförhållande hos företaget pensionärer
STATIS 2007 6 personer som är permitterade för en icke-fastställd tid eller tillsvidare personer som kommit till företaget via arbetskraftstjänst, även om de är underställda företagets personal, men inte är avlönade av företaget. Antalet deltidsanställda I denna punkt uppges antalet deltidsanställda. Som deltidsanställd betraktas en person, vars ordinarie arbetstid är kortare än den normala eller gemensamt avtalade arbetstiden i företaget. Antalet personer som arbetar i hemmet Personer som är i företagets tjänst men som arbetar i sitt hem. Arbetstimmar Antalet arbetstimmar uppges inte för näringsgrenarna handel, samfärdsel och företagstjänster. För övriga näringsgrenar uppges summan av de timmar som verkligen utförts under räkenskapsperioden. Tjänstemännens och arbetarnas arbetstimmar uppges för sig. Från arbetstimmarna skall avdras frånvarotider (sjukledigheter, semestrar, pekkanendagar o.d.) samt s.k. övertidsförhöjningar. (Arbetstimmar under väntetid räknas med om företaget betalat lön för dem.) Betalda löner Lönesumman omfattar alla poster, på vilka förskottsinnehållning verkställs, före avdrag av direkta skatter och arbetstagarnas lagstadgade socialskyddsavgifter Arbetstagarnas lagstadgade socialskyddsavgifter är den försäkrades andel av sjukförsäkrings, arbetslöshets- och folkpensionsförsäkringspremierna. Lönesumman uppges för tjänstemän och arbetare för sig när det gäller gruvdrift, tillverkning, energi- och vattenförsörjning samt byggverksamhet. Lönesumman omfattar: lön för egentlig arbetstid lön för sjukdoms- och olycksfallstid semesterlön och -penning lön för utbildningstid lön för tid i repetitionsövning lön för barns sjukdomstid ersättningar för söckenhelg och andra lediga dagar avgångsbidrag och lön för uppsägningstid produktionspremier o.d. tilläggspremier naturaförmåner som kan jämställas med penninglön. Noteras bör dessutom att sjukförsäkringsersättningar som företaget fått för sjuk- och moderskapsledigheter skall avdras från lönesummorna. Socialförsäkringsavgifter Arbetsgivarens lagstadgade och frivilliga socialkostnader uppges separat för tjänstemän och arbetare när det gäller gruvdrift, tillverkning, energi- och vattenförsörjning samt byggverksamhet. Arbetsgivarens lagstadgade socialförsäkringsavgifter omfattar: socialskyddsavgiften arbetslöshetsförsäkringspremien försäkringspremierna (APL, KAPL, KoPL) olycksfallsförsäkringspremien grupplivförsäkringspremien. Arbetsgivarens frivilliga socialförsäkringsavgifter omfattar: KAPL- och APL -tilläggsförsäkringspremier gruppliv- och gruppensionsförsäkringspremier som betalats till liv- och pensionsförsäkringsbolag understödsavgifter som betalats till arbetsplatsernas bidragskassor (pensions-, begravnings-, avgångsbidrags- och sjukförsäkringskassor) samt betalda pensioner. G. EXPORT EFTER MARKNADSOMRÅDE I den här tabellen uppges som export varor (inkl. investeringsvaror) och tjänster som förts ut från Finland. Export Export av varor (inkl. investeringsvaror och elektricitet) är förändring i ägande som skett mellan finländska och utländska ekonomiska enheter. Leveranser till ett dotterbolag eller en filial i utlandet betraktas i det här sammanhanget som ägarbyte. Export av varor omfattar också lönearbete på varor som skickats ut för förädling och varor som återsänts efter förädling i lönearbete, med förädlingsvärdet tillagt. Detta gäller trots att ägaren inte ändras. I allmänhet förutsätts det att varan förs över landets gräns. Detta krav gäller inte rörligt transportmateriel. Export till ett land utanför EU via tullager eller friområde räknas med då varor sänds utomlands. Transitogods faller utanför exporten. Finansieringsleasade varor anses byta ägare då den som hyr varorna får dem i sin besittning och då räknas de till exporten. Export av tjänster Export av tjänster består av alla tjänster som finländska ekonomiska enheter utför för utländska ekonomiska enheters räkning. Om ett finländskt företag bedriver verksamhet utomlands längre än ett år, eller annan verksamhet än reparationsbyggnad också under en kortare tid, betraktas den del av det finländska företaget som verkar utomlands som en separat ekonomisk enhet i utlandet. En liknande del av ett utländskt företag i Finland betraktas som en inhemsk ekonomisk enhet. Export av tjänster omfattar bl.a.: alla transporter av exportvaror som inhemska bolag sköter efter det egna landets gräns och alla transporter av importvaror till det egna landets gräns samt alla reparationsåtgärder. installation av apparater som tar en begränsad tid i anspråk samt patent- och licensavgifter finansieringstjänster enligt beloppet av provisionerna och arvodena betalda försäkringspremier och erhållna ersättningar reparationsbyggnad i liten skala, som tar mindre än ett år i anspråk. Källitteratur Finlands författningssamling, Bokföringslagen Nr 1336/30.12.1997 WSOY Yritysjulkaisut, Liikekirjanpito, Jarmo Leppiniemi