Statistik över företagsstrukturer

Transkript

1 STATIS Statistik över företagsstrukturer Betydelsen av statistikuppgifter i beslutsfattande Det behövs så hållbara datamaterial som möjligt som grund för ekonomiska analyser och slutledningar. Detta förutsätter att det regelbundet finns sådan användbar och tillförlitlig statistisk information i realtid om företag som bygger på systematisk insamling av uppgifter. Företagen innehar fortfarande en nyckelposition då det gäller att trygga detta behov, eftersom den här typen av insamling av uppgifter ur andra källor inte tillnärmelsevis uppfyller alla de krav som ställs på ekonomistatistik. Ett snabbt färdigställande av statistik är i avgörande grad beroende av snabb tillgång på primäruppgifter. Statistikcentralen hoppas därför att uppgifterna om verksamheten under räkenskapsperioden återsänds så snabbt som möjligt. Uppgifterna om enskilda företag är hemliga Statistikcentralen samlar in primäruppgifter för boksluts- och strukturstatistik. Primäruppgifterna används också vid framställning av nationalräkenskaper och annan ekonomistatistik samt forskning. Uppgifter om enskilda företag och kommuners affärsverk lämnas inte ut till utomstående. För att trygga näringslivets informationsförsörjning har tillgången till primäruppgifter om företag för riksomfattande officiell statistik i de flesta länder tryggats genom lag. I Finland ingår bestämmelserna om framställande av statistik i statistiklagen från år 2004 (280/2004, ändr. 361/2013). Näringsgrenarna i strukturstatistiken I strukturstatistiken används den statistiska näringsgrensindelningen TOL 2008, som baserar sig på EU:s näringsgrensindelning NACE Rev. 2 (Europeiska gemenskapens förordning (EG) Nr 1893/2006). Siffernivåerna 1 4 i TOL indelningen är de samma som i NACE Rev.2, men den 5- siffriga nivån är nationell. Statistiken över företagsstrukturer omfattar huvudnäringsgrenarna i Näringsgrensindelningen TOL 2008: B Utvinning av mineral C Tillverkning D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering F Byggverksamhet G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informations- och kommunikationsverksamhet L Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster P Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster R Kultur, nöje och fritid S Annan serviceverksamhet. Enkätens företag Enkäten omfattar alla företag som överstiger tröskelvärdet, dvs. företag med minst 50 anställda eller företag vars omsättning överstiger 40 miljoner. De företag som ligger under tröskelvärdet, men som sysselsätter fler än 10 anställda, har valts ut genom ett slumpmässigt urval. Dessutom omfattar enkäten även vissa företag med ett lägre antal anställda samt alla kommunala affärsverk. I statistiken över företagsstrukturer används den juridiska enheten som statistikenhet. Namn- och adressuppgifter Om namn- och adressuppgifterna har ändrats eller är felaktiga ber vi Er korrigera eller komplettera dem. Räkenskapsperiod Enkäten gäller den räkenskapsperiod som upphörde under perioden Ändringar i företagets verksamhet Har företaget under den senaste tiden varit med om fusion eller bolagisering eller något motsvarande arrangemang eller har företaget upphört med verksamheten av någon annan anledning? Berätta då vilken ändring som gjorts. Uppge också tidpunkten för arrangemanget och namnen och FO -numren för de berörda företagen. Statistikcentralens enkät år 2013 Skatteförvaltningen samlar in uppgifter om företagens resultatoch balansräkning med deklarationsblanketten för näringsverksamhet (inkomstskatteuträkning och förmögenhetsuträkning). Statistikcentralen använder dessa uppgifter som primärmaterial i bokslutsstatistiken: specifikation av omsättning Utöver Statistikcentralen samlar uppgifterna om företagets verksamhet in med Statistikcentralens blankett för företaget och affärsverket (STATIS -blankett): specifikationsuppgifter av resultaträkning och balans samt uppgifter om investeringar. Myntenhet på blanketterna Myntenheten på blanketterna är euro. STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS B. SPECIFIKATION AV RESULTATRÄKNINGEN B1. SPECIFIKATION AV OMSÄTTNING 1. Omsättning I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den bokföringsskyldiges normala verksamhet med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen.

2 STATIS Från försäljningen avdras förutom korrektivposterna också transfereringsposterna samt genomgångsposterna. Dessa poster hör till en annan bokföringsskyldig och går bara tekniskt via den bokföringsskyldiges bokföring. Från omsättningen avdras inte betalda försäljningsfrakter, provisioner eller kreditförluster. De poster som ingår i omsättningen varierar efter näringsgren. Till omsättningen räknas emellertid alltid intäkter av omsättningstillgångar. Det är ytterst viktigt att flerbranschföretag specificerar omsättningen efter näringsgren. Om omsättningen i företagets officiella resultaträkning innefattar en affärstransaktion som bara har fakturerats i Finland uppges sådan omsättning i punkt Parti- och detaljhandel. På motsvarande sätt uppges anskaffningar inom handeln i B4 Specificering av utgifter som anskaffning av handelsvaror. Om ett industriföretags omsättning omfattar försäljning eller annan förmedling av varor som erhållits genom byte, uppges omsättningen av varor som erhållits som byte i punkt Partioch detaljhandeln. Köp av varor som erhållits som byte uppges som anskaffning av handelsvaror. 1. Omsättningen inom handel och servicenäringar samt primärproduktion Parti- och detaljhandel I omsättningen av den kommersiella verksamheten ingår utöver omsättningen av parti- och detaljhandel även intäkterna av försäljning av handelsvaror som hör till andra näringsgrenar. Handelsvaror är varor som har köpts in för vidareförsäljning som sådana, utan vidareförädling. Posten omfattar också sporadisk återförsäljning av egna råvaror som sådana, utan vidarebearbetning, samt de köp av tjänster som gjorts av serviceföretag som verkar som fakturerare. Vid denna punkt uppges även återförsäljning (förmedling) av köpt elektricitet, värme och gas. Om företaget har ett arbetsställe utomlands, vars produktion meddelas i företagets omsättning, skall detta arbetsställes omsättning anges vid denna punkt. Hit hör också värdet av försäljningen av varor och tjänster som företaget skaffar från utländska dotterbolag och säljer vidare utan vidareförädling. Agenturverksamhet Omsättning av agenturverksamhet består av kommissioner som agenturen får för förmedlingsverksamhet mellan köpare och säljare. Restaurangverksamhet Omsättningen av försäljningen av måltider, andra matportioner och drycker samt catering. Hotellverksamhet Omsättningen av försäljning av inkvartering till kunder. Reklamintäkter från annonsförsäljning Omsättning från försäljning av reklamutrymme. I mediereklam ingår tryckt media (dagstidningar och tidskrifter samt tryckta kataloger), elektronisk reklam (tv-, radio-, film- och webbreklam) samt utomhus- och trafikreklam. Omsättning av övriga servicenäringar samt jordbruk, skogsbruk och fiske Omsättning, som inte har specificerats vid punkterna ovan. 2. Omsättningen inom industriverksamhet totalt Företag inom handel och servicenäringar anger omsättningen inom industriverksamhet här. Omsättningen inom industriverksamhet omfattar utvinning av mineral, tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla samt vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering. 3. Omsättningen inom byggverksamhet totalt Företag inom industri, handel och servicenäringar anger omsättningen inom byggverksamhet här. Omsättningen inom byggverksamhet omfattar husbyggande, anläggningsarbeten, specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet samt aktiehandel inom byggverksamhet. B2. SPECIFIKATION AV ÖVRIGA RÖRELSEINTÄK- TER Uppge posterna nedan i sin helhet oberoende av om de i resultaträkningen ingår i omsättning eller rörelsens övriga intäkter eller delvis i vardera. I denna punkt frågas inte efter samtliga övriga rörelseintäkter. 1. Hyresintäkter av jord- och vattenområden Mark- och vattenområden är bland annat mark- och skogsområden, bebyggda och obebyggda tomter, forslägenheter, tillandningar och vattenområden. Mark- och vattenområden omfattar inte grus-, malm- och mineraltäkter, stenbrott, torvkärr osv. Hyresintäkter av dessa uppges i punkt 2. Övriga hyresintäkter. 2. Övriga hyresintäkter Intäkter av uthyrning av bostadsbyggnader och lägenheter samt affärs-, fabriks-, kontors- och lagerbyggnader o.d. byggnader. Också intäkter av uthyrning av maskiner och apparater. 3. Royalties: intäkter av patent och licenser Royalties; intäkter som erhållits av utomstående för patent och licenser som bolaget äger. 4. Överlåtelsevinst på anläggningstillgångar Överlåtelsevinst av försäljning av anläggningstillgångar bland bestående aktiva. B3. EXTRAORDINÄRA POSTER Koncernbidrag som hör till extraordinära poster. 1. Betalda: Koncernbidrag som betalats på basis av lagen om koncernbidrag vid beskattningen.

3 STATIS Erhållna: Koncernbidrag som erhållits på basis av lagen om koncernbidrag vid beskattningen. B5. SPECIFIKATION AV UTGIFTER Här specificeras följande punkter i resultaträkningen: inköp under räkenskapsperioden, externa tjänster och övriga rörelsekostnader. I denna enkät frågas inte efter personalkostnader. Inköp av varor och tjänster upptas till anskaffningspris, från vilket moms och övriga avdragsgilla skatter med indirekt anknytning till moms har avdragits. Anskaffningarna uppges utan lagerförändringar. 1. Anskaffning av material och förnödenheter Till material och förnödenheter räknas material, som används direkt för tillverkning av varor (råvaror, halvfabrikat, tillsatsämnen, delar samt små verktyg och redskap som inte aktiveras). Till material och förnödenheter räknas också hjälpmaterial (smörjmedel, vatten o.d.), men inte kontorsmaterial o.d.. 2. Anskaffning av handelsvaror Omfattar varor som företaget har köpt för att sälja vidare till en tredje part utan vidareförädling. Omfattar också anskaffning av råvaror som sålts som sådana utan vidareförädling. Hit hör också de köp av tjänster som gjorts av serviceföretag som verkar som fakturerare. Här uppges också de köp av varor som företagets arbetsställe i utlandet (filial) gjort och som ingår i företagens köp. Här uppges också varor och tjänster som anskaffats från utländska dotterbolag och som säljas vidare som sådana. 3. Anskaffning av emballage Material och förnödenheter som används för förpackning av varor som företaget tillverkar eller förmedlar. 4. Anskaffning av bränsle Till bränslen räknas bränslen som anskaffats som energikälla för företagets produktionsverksamhet eller dess motorfordon. 5. Anskaffning av elektricitet för eget bruk Anskaffningen av elektricitet omfattar utöver elektricitet som används i produktionsprocessen också elektricitet som används för upplysning, luftkonditionering, uppvärmning o.d. av företagets lokaler. Elektricitet som anskaffats för försäljning uppges i punkt 2. Anskaffning av handelsvaror. 6. Anskaffning av värme för eget bruk Till anskaffning av värmeenergi räknas utöver värme som används i företagets produktionsprocess också energi som används för uppvärmning av lokalerna. Värme som anskaffats för försäljning uppges i punkt 2. Anskaffning av handelsvaror. 7. Reparations-, underhålls- och installationsarbete som uppdrag hos utomstående Här anges värdet av sådana reparations-, underhålls- och installationsarbeten, inkl. värdet av fakturerat material, gällande byggnader samt eget produktionsmaskineri och -utrustning som man låtit en utomstående utföra. Omfattar inte personalkostnader för företagets egna anställda. 8. Underleverantörsarbete Här anges ersättning som betalats till underleverantör för utfört arbete som hänför sig till tillverkning av produkter eller tjänster som är till salu. Uppdragsgivaren anses delta i produktionen av en produkt, då denne ger åtminstone vissa tekniska specifikationer till underleverantören. Uppdragsgivaren säljer produkten, antingen utan vidareförädling eller som en del av en produkt, och tar på sig ansvaret för produkten efter försäljning. 9. Hyrd arbetskraft I denna post ingår företagets betalningar till personaluthyrningsföretag som tillhandahåller personal. Vid hyrt arbete är uthyrningsföretaget den hyrda arbetstagarens arbetsgivare. Arbetet utförs i användarföretaget. 10. Forsknings- och utvecklingsutgifter I denna punkt avser forskningsutgifter forsknings- och utvecklingstjänster som skaffats av utomstående företag. Forskningsoch utvecklingstjänster är utgifter som föranleds av planmässig forskning för att producera ny vetenskaplig eller teknisk kunskap. 11. Transport- och lagringsutgifter Posten omfattar transport- och lagringstjänster, terminal- och lastbehandlingstjänster som köpts utanför företaget. Med lagringstjänster avses här lagringstjänster som erbjuds som fristående tjänster. De omfattar t.ex. mellanlagringstjänster i kyllager och tullager samt bevaring av containrar osv. Hyrning av ett visst område, en byggnad eller en del av en byggnad för användning som lager ingår inte här. 12. Reklam-, försäljnings- och marknadsföringsutgifter Posten omfattar reklam-, försäljnings- och marknadsföringstjänster som skaffats utanför företaget. Exempel: utgifter för reklam och försäljningsutställningar utgifter som föranleds av marknadsföring och försäljning av produkter reklambyråers tjänster utgifter i anslutning till marknadsföring, kommunikationsoch pr-konsultering, marknadsundersökningar och opinionsmätningar utgifter i anslutning till uppförande och skötsel av utomhusoch trafikreklam utgifter i anslutning till dekoration av skyltfönster och planering av utställningsutrymmen utgifter i anslutning till idrottsreklam, telefonreklam, luftreklam osv. utgifter för arrangemang av mässor och liknande varupresentationer.

4 STATIS Utgifter för dataplanering och -programmering Posten omfattar datatjänster för kundens räkning som skaffats utanför företaget. Datatjänster är: apparat- och programkonsultering i anslutning till automatisk databehandling planering och tillverkning av program dator- och behandlingstjänst, databasvärdtjänster reparation- och service av kontors- och dataapparater andra databehandlingstjänster, t.ex. systemarbetstjänst upprätthållning av dataprogram dataprogramskonsultering. Till tjänsterna hör inte: uthyrning och bruksleasing av dataapparater dataundervisning som ges av läroanstalter och andra utbildningsenheter databaserade textbehandlingstjänster för företagets räkning uthyrning av datapersoner. 14. Utgifter för patent och licenser Ersättningar till andra för användningsrätt till patent och licenser. 15. Hyreskostnader för mark- och vattenområden Mark- och vattenområden är bl.a. mark- och skogsområden, bebyggda och obebyggda tomter, forslägenheter, tillandningar och vattenområden. Mark- och vattenområden omfattar inte grus-, malm- och mineraltäkter, stenbrott, torvkärr o.d. Hyror för dessa uppges i punkt 18. Övriga hyror. 16. Leasinghyror Företaget kan skaffa anläggningstillgångar endera genom bruksleasing eller finansieringsleasing. Vid bruksleasing ingår det företag som hyr ut en apparat avtal direkt med det företag som använder apparaten. Vid finansieringsleasing avtalar den som behöver en apparat att ett finansiellt bolag köper apparaten och hyr ut den. I denna post presenteras hyreskostnaderna för de förnödenheter bland anläggningstillgångarna som företaget hyrt genom leasingavtal. 17. Övriga hyror Hyreskostnader för bostadsbyggnader och lägenheter samt affärs-, fabriks-, kontors- och lagerbyggnader o.d. byggnader och för maskiner och apparater. 18. Fusionsförluster Här anges förluster som uppkommit vid fusionsarrangemang. 19. Överlåtelseförlust av anläggningstillgångar Överlåtelseförlust av försäljning av anläggningstillgångar bland bestående aktiva. 20. Övriga än ovan nämnda utgifter Utgifter som ingår i punkten Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen, t.ex. betalda provisioner, kreditförluster samt postoch distributionsutgifter, utgifter för bank-, försäkrings- och revisionsbyråtjänster samt juridiska tjänster o.d. tjänster, representation och resor. D. YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR D1. BALANSRÄKNING: Aktiva/passiva sammanlagt D2. FRÄMMANDE KAPITAL Räntebelagt främmande kapital Här anges beloppet av de räntebelagda skulderna av det långoch kortfristiga främmande kapitalet i balansräkningen samt kapitallånen. Erhållna förskott av balansräkningens långfristiga skulder Denna post innehåller erhållna förskottsbetalningar som angetts i långfristigt främmande kapital i balansräkningens passiva. Erhållna förskott av balansräkningens kortfristiga skulder Denna post innehåller erhållna förskottsbetalningar som angetts i kortfristigt främmande kapital i balansräkningens passiva. D3. ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH AVSÄTTNINGAR Ackumulerade bokslutsdispositioner sammanlagt Denna post innehåller avskrivningsdifferensen och reserver i balansräkningens passiva sammanlagt Avsättningar sammanlagt Denna post innehåller avsättningar för pensioner, skatteavsättningar och övriga avsättningar sammanlagt i balansräkningens passiva. D4. RÖRLIGA AKTIVA: SPECIFIKATIONER TILL FINANSIELLA VÄRDEPAPPER. Här specificeras de finansiella värdepapper som hör till rörliga aktiva i balansräkningen I specifikationen ingår inte aktier och andelar som hör till bestående aktiva. Aktier och andelar sammanlagt Aktier och andelar som hör till finansiella värdepapper i rörliga aktiva. Masskuldebrevslån Masskuldebrev som hör till finansiella värdepapper i rörliga aktiva.

5 STATIS Penningmarknadsinstrument Penningmarknadsinstrument som hör till finansiella värdepapper i rörliga aktiva. Övriga värdepapper som hör till finansieringstillgångar Övriga än ovan nämnda finansiella värdepapper i rörliga aktiva D5. ÖVRIGA TILLÄGGSUPPGIFTER 1. Marknadsföringsutgifter aktiverade under räkenskapsperioden Marknadsföringsutgifter som aktiverats i balansräkningen under räkenskapsperioden. 2. Utvecklingsutgifter aktiverade under räkenskapsperioden Utvecklingsutgifter som aktiverats under räkenskapsperioden i balansräkningen. 3. Ränteutgifter aktiverade under räkenskapsperioden Beloppet av ränteutgifter som aktiverats under räkenskapsperioden i bestående aktivas anskaffningsutgifter. 4. Kursförluster aktiverade under räkenskapsperioden Kursförluster som aktiverats under räkenskapsperioden i balansräkningen 5. Värdet av anskaffad materiell leasingvara I denna punkt anges bara värdet eller det kalkylmässiga värdet av de anläggningstillgångar som anskaffats med ett avtal om finansieringsleasing. Värdet anges under den räkenskapsperiod då avtalet om finansieringsleasing inleds. Värdet innefattar inte årlig hyra för de anläggningstillgångar som skaffats med finansieringsleasingavtal. 6. Anskaffning av existerande byggnader Till denna grupp räknas byggnader som köpts av andra företag och som redan varit i produktionsbruk eller i annat bruk, dock inte nybyggen. Hit räknas emellertid inte byggnader som företaget blivit ägare till genom fusioner e.d. ägararrangemang. E1. ÖKNINGAR OCH MINSKNINGAR AV ANLÄGG- NINGSTILLGÅNGAR a. Ökningar Ökningar av anläggningstillgångar till följd av affärstransaktioner till anskaffningspris (exkl. fusionsökningar). I fråga om byggnader och konstruktioner, maskiner och inventarier samt förskottsbetalningar anges de ökningar som hänför sig till Finland. b. Minskningar Minskningar till följd av affärstransaktioner under räkenskapsperioden anges till det värde som transaktionerna faktiskt har utförts till, t.ex. överlåtelsepris eller annat vederlag. 1. Immateriella tillgångar Med immateriella tillgångar avses utvecklingsutgifter, affärsvärde, immateriella rättigheter, andra långfristiga utgifter samt förskottsbetalningar av immateriella tillgångar och pågående nyanläggningar. Av de immateriella tillgångarna anges skilt dataprogramvarorna. 1a. Dataprogramvara I programvaran räknas den dataprogramvara som köpts färdig och den man låtit göra på beställning samt licensavgifter för datorprogramvara. Den programvara som ingår i anskaffningspriset på maskiner och apparater antecknas inte i denna punkt utan under punkten 1. Datorer, servrar, datanätanslutna enheter och kringutrustning. 2. Mark- och vattenområden Med mark- och vattenområden avses bl.a. mark- och skogsområden, bebyggda och obebyggda tomter samt vattenområden. 3. Mark- och vattenanläggningar Med anläggningar avses gator, vägar, järn- och spårvägar, broar, bryggor, dammar, bassänger, vatten- och avloppsnät, bränslecisterner, bergsskydd, kraft- och dataöverföringslinjer, energiverk o.d. anläggningstillgångar. 4. Byggnader och konstruktioner Med byggnader avses bostadsbyggnader och övriga husbyggnader. 5. Maskiner och inventarier Maskiner, inventarier och transportmedel uppges under samma punkt. Därav: 5a. Datorer, servrar, datanätanslutna enheter och kringutrustning Datorer oberoende av storlek och servrar. Bildskärmar, tangentbord, printrar, skannrar, kablar och övriga periferenheter för datorer. Datanätanslutna enheter, inklusive nätväxlar (routrar). Den programvara som anskaffats i samband med datorerna inkluderas i den här punkten. 5b. Telekommunikations-, audio- och videoenheter och övriga ICT -enheter Telekommunikationsnät inklusive kabeldragning. Telefonväxlar, telefoner, telefonsvarare, fax och antenner. Tjuv- och brandlarmsystem. Televisioner, videor, dvd -spelare, monitorer och projektorer. Videokameror och digitalkameror. Radiomottagare, förstärkare och högtalare. Instrument och apparatur för sjukvård. Mätapparater. 6. Övriga materiella tillgångar Till övriga materiella anläggningstillgångar räknas grus-, malmoch torvtäkter o.d. naturtillgångar och materiella rättigheter. Under denna punkt anmäls inte aktier och andelar.

6 STATIS Förskottsbetalningar och pågående arbeten Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar när det gäller byggnader och konstruktioner samt mark- och vattenanläggningar. 8. Förskottsbetalningar och pågående arbeten Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar när det gäller maskiner och inventarier samt andra immateriella tillgångar. 9. Aktier och andelar Aktier och andelar som hör till balansräkningens bestående aktiva.