Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Relevanta dokument
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Lokal pedagogisk plan

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Statens skolverks författningssamling

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Livets myller Ordning i myllret

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Ämnesplanering Levande organismer 7H

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Lokal pedagogisk plan

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk plan

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Ekologi Så fungerar naturen

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Naturorienterande ämnen

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

LPP Energi och elektricitet År 7

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Fysiken i naturen och samhället

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Workshop om kursplaner åk 7 9

Atomer och det periodiska systemet

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A

Förmågor och Kunskapskrav

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Förslag den 25 september Biologi

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Lokal Pedagogisk planering

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Ljud njutning eller plåga

Ljus snabbare finns inte

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Arv och utveckling Arvet

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Förslag den 25 september Fysik

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Koppling till kursplaner

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Krafter märkbara men osynliga

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Pedagogisk planering

Transkript:

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning. Fysiken och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Fysikens metoder och arbetssätt Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik. LGR11 Kunskapskrav för betyget i ämnet fysik i slutet av årskurs 9: E C A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar och med viss anpassning till syfte och målgrupp. undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar och med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar och med god anpassning till syfte och målgrupp. undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl

enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring ur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring ur människa och teknik påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring ur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och betydelse för människors levnadsvillkor. Centralt innehåll Biologi: Kropp och hälsa Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.

LGR11 Kunskapskrav för betyget i ämnet biologi i slutet av årskurs 9: E C A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk håll- barhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk håll- barhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utveckla- de texter och andra framställningar med rela- tivt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk håll- barhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutveck- lade motiveringar samt beskriver några tänkba- ra konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välut- vecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informatio- nen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välut- vecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska samman- hang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika fakto- rers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras bety- delse för Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa eko- logiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur män- niskan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins be- grepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärft- lighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en eko- logiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några

människors levnadsvillkor. samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Detta ska du kunna när vi avslutat området som handlar om Ljud,Hörsel och vågrörelse: Vad betyder akustik? Hur uppstår ljud? Förtätningar och förtunningar av ett medium Varför är det tyst i rymden? Hur uppstår ljudet av din röst? Varför har kvinnor i regel ljusare röster än män? Hur fortplantar sig ljud i olika material? Vad är det för skillnad på låga och höga toner? Vad menas med frekvens? Vad menas med 1 Hz? Vad är ultraljud? Vad är infraljud? Vilka frekvenser kan en normalt hörande människa uppfatta? I vilken enhet mäter man ljudstyrka? Hur fort färdas ljud i luft och vatten? Vad är eko? Hur fungerar ett ekolod? Vad menas med resonans Hur kan vi höra?

Hur ska vi arbeta? Vi arbetar med texter gemensamt Vi tittar på örats konstruktion Eleverna kommer att utföra enkla laborationer och skriver rapporter. Du kommer att arbeta med uppgifter och svara på frågor. Sidor att läsa i Spektrum Fysik: 76-94 Sidor att läsa i Spektrum Biologi: 293-295 Bedömning: Du kommer att bedömas utifrån dina kunskaper i att Förklara vad akustik betyder. Förklara hur ljud uppstår. Förklara begreppen förtätningar och förtunningar av ett medium. Förklara varför det är det tyst i rymden. Förklara hur ljudet uppstår av din röst. Förklara varför kvinnor i regel har ljusare röster än män. Förklara hur ljud fortplantar sig i olika material. Förklaravad är det för skillnad på låga och höga toner. Förklara vad som menas med frekvens. Förklara vad som menas med 1 Hz. Förklara vad är ultraljud är. Förklaravad är infraljud är. Känna till vilka frekvenser en normalt hörande människa kan uppfatta. Känna till i vilken enhet man mäter ljudstyrka. Veta hur fort ljud färdas i luft och vatten. Känna till vad ett eko är. Känna till hur ett ekolod fungerar. Veta vad som menas med resonans.

Förstå hur vi kan höra. Redovisningsform: Skriftliga rapporter på laborationer kommer att bedömas. I vilken grad du deltar muntligt i diskussioner kommer att bedömas under lektionerna. Skriftligt prov på fredag vecka 42.