ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING ÅRSBOK NR 72 Sammandrag och jämförelser mellan olika grödor
En föregångare inom kontraktsodlingen
1!" # $%##&' # ### %&$$#(! ## #% (# $ $$ #$$ # &&%! )*) & #! "& +, -#(# # %$$ #$%(# #!.#&% &% #&(# - #% # &$! #& &## # # %&( #&#/ #(# ##%! )# )** 000000000000000000000 +12-
2 M E D L E M S F Ö R T E C K N I N G NR GÅRD ODLARE ÅKERAREAL 001 SMEDABÖLE RABBE BERGSTRÖM 124,87 002 BJÖRKBODA PETER FRISK 62,22 004 SÖDERLÅNGVIK F.KONSTSAMFUNDET RF/RALF GINMAN 72,05 008 LEMLAX KRISTIAN & CARL-GÖRAN AF HEURLIN 164,72 010 BRUSABY AXXELL BRUSABY/ WARÈN-BACKSTRÖM LEILA 120,26 012 ATTU MAGNUS ASPELIN 170,16 013 TOLFSNÄS F.KONSTSAMFUNDET RF/RALF GINMAN 69,69 014 KASTKÄRR VESTERGÅRD CAY & OLOF KARLSSON 45,33 018 WESTANKÄRR GÅRD ANNE-CAROLINE & MÅRTEN FORSS 217,14 020 VIDKULLA VESTERGÅRD TOM NORRBY 76,43 022 PÅVALSBY MELLANGÅRD CAY BLOMBERG 126,29 029 SJÖLAX PETER JÄGERSKIÖLD 209,82 030 GUNDBY DAN LINDROTH 111,29 034 TORSBÖLE NEDERGÅRD MATIAS DAHLBERG 79,45 035 NILSBY VESTERGÅRD EGIL SALMINEN 135,70 036 LILLGÅRD JOHAN BÖRMAN 133,73 038 STUSNÄS MÅRTEN NURMIO 128,47 040 SÖDERGÅRD MIKAEL SÖDERHOLM 38,69 042 YLÖNKYLÄ MATTI ERJALA 115,27 043 HOLMEN KENNETH GINMAN 116,36 044 RUGNOLA PETER LINDSTRÖM 76,59 2007 = 2107,61 HA 2008 = 2131,01 HA 2009 = 2392,38 HA = 2394,53 MEDLEMMAR 21 MEDELTAL 20 st, 2006 = 111,72 HA 19 st, 2007 = 110,93 HA 19 st, 2008 = 112,15 HA 21 st, 2009 = 113,92 HA 21 st, = 114,03 HA STÖDANDE MEDLEMMAR RAISIO OYJ NORDEA-KIMITOÖN YARA SUOMI OY AGRIMARKET-KIMITO AGRIMARKET-ÅBO K-LANTBRUK-SALO NORDKALK AB SYNGENTA & HILLESÖG BERNER AB BAYER CROSCIENCE GRENE OY AB SUCROS/Danisco AB YRITTÄJÄN MAATALOUS AKTIA-KIMITOÖN ANDELSBANKEN RASEBORG-KIMITOÖN PROAGRIA-FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Förord----------------------------------------------------- 1 Medlemsförteckning (bara för medlemmar) ------------------- 2 Innehållsförteckning - Uppgifter om föreningen, berättelse 3-4 Odlingsåret ------------------------------------------ 5-7 Prisinstruktioner för år ------------------------------ 8-10 Terminologi------------------------------------------------ 11-13 Väderstatistik--------------------------------------------- 14-16 Skördestatistik/ Hela landet------------------------------- 17-21 Höstsådda arealer/ Hela landet och direktsåddens andel------ 22 RESULTAT ODLINGAR RESULTAT/Växtsammandrag Hela föreningen--------------------t9.4 Odlingsareal, skörd och tb och prod.kostnad-------- T9, 1-10 Resultat/Växtslagsvis-sortvis-Hela föreningen-----------------t2 Odlingsareal, skörd och intäkter------------------------t2, 1-9 Rörliga kostnader---------------------------------------t2, 10-18 Nyckeltal-----------------------------------------------T2, 19-27 Produktionsinsatser-------------------------------------T2, 28-36 RESULTAT/ Gruppsammandrag-hela växtodlingen ------------- T3, 1-4 ÅRSSERIE/ om Föreningens resultat grödvis --------------- T7, 1-17 SORTRESULTAT -------------------------------------------- T12, 1-4
För optimal skörd Utsäde och växtskyddsprodukter från Syngenta Syngenta är världens ledande företag inom växtskydd och det tredje största företaget på utsäde! Välkända och marknadsledande växtskyddsprodukter i Finland: -till spannmål: Amistar, Axial, Celest, Logran, Moddus M, Zardex G, Zenit -till rybs, raps och sockerbetor: Cruiser OSR, Fusilade Max, Karate och Karate Zeon -till potatis: Fusilade Max, Maxim 100 FS, Reglone, Revus, Ridomil Gold, Shirlan Maltkornsorter: - Braemar, Quench, NFC Tipple Högavkastande sockerbetssorter från Hilleshög: - Nexus, Minta (NYHET 2011), SY Cata (NYHET 2011) Om Du vill veta mer, kontakta oss: Sockerbetsfrö: Växtskydd: Syngenta Seeds Syngenta Crop Protection A/S Henrik Svärd Arto Markkula Katri Haavikko 0400-465 009 0500-281 717 050-555 4693
4 BERÄTTELSE över rf:s verksamhet år -2011 Föreningens styrelse: Agrl. Dan Lindroth, Kimito, ordförande Agrl. Peter Jägerskiöld, Kimito Agrl. Magnus Aspelin, Pargas Agrl. Peter Fritzén, FHS sekreterare och kassör utanför styrelsen. Föreningens årsmöte med genomgång av 2009 års gårdsvisa resultat hölls 9.04. på Nordeas kontor i Kimito och värdar för mötet var Stefan Sigfrids och Timo Jaakkola från Nordea. Föreningen hade undantagsvis ingen sommarträff detta år delvis pga. den utdragna våren och överraskade brådmognaden. Intresset för denna typ av aktuellt fältbesök med diskussion och information har i allmänhet varit stort varför man bör återupprätta denna tradition. Styrelsen sammanträdde en gång före årsmötet. Antal medlemsgårdar var 21 st. Den anslutna åkerarealen var 2394,53ha. Medelarealen var ca 114,03 ha. Fördelning enligt åkerareal var följande: Under 20 ha 0 st 30-50 ha 2 st 100-150 ha 9 st 20-30 ha 0 st 50-100 ha 6 st över 150 ha 4 st
VIILTÄVÄÄ TEHOA RIKKAKASVEIHIN! HUIPPUTUOTE rikkakasvien torjuntaan ohra, vehnä- ja ruispelloille - ODesi - Kevätviljojen rikkakasvilajit Sekator 100 ml/ha + kiinnite 1dl/ha Sekator 75 ml/ha + MCPA 1L/ha Saunakukka 5 5 Peltomatara 5 5 Jauhosavikka 5 5 Pihatähtimö 5 5 Ristikukkaiset 5 5 Ukontatar 5 5 Pillikkeet 5 5 Peippi 5 4 Lemmikki 5 5 Linnunkaali 4 4 Pelto-ohdake 2 4 Pelto-valvatti 2 4 Tehojen selitykset 5 Erinomainen > 90% 4 Hyvä 70 90% 3 Tyydyttävä 50 70% 2 Heikko < 50% 1 Ei tehoa Ei tietoa
5 ODLINGSÅRET Höstsådd-2009 Skördearbetena kunde utföras under rätt goda förhållanden och i tid vilket igen bidrog till att intresset och möjligheterna för sådd av höstsäd ökade. Man sådde både höstvete och råg där hybridsorterna börjar ta överhand. Höstbroddarna växte sig ganska kraftiga före vintern som kom för att stanna redan i december. Marken var snötäckt utan någon nämnvärd tjäle ända till april med rätt stadigt köldföre, förutom en dag i januari då himlen tömde sig på vatten varefter det återigen blev kallt. Slutligen övervintrade ca 119 ha höstvete ganska bra och skördeutfallet varierade från 2500 kg/ha till 6000 kg/ha och alla gårdars vägda medeltal blev knappa 4600 kg/ha samt ca 111 ha höstråg med en skörd varierande mellan 500 kg/ha på de konventionella sorterna till över 6000 kg/ha på hybridsorterna och medelskörden på all råg blev ca 3800 kg/ha. Vårbruket började trööööööö gt efter en ordentligt vinter med mycket snö men just ingen tjäle Vårbruket kom i gång först i medlet av maj och för mången först kring det ödesdigra datumet 20.5. År 1987 var lika trögt och då kom man ut på åkrarna först efter den 20 maj och ingenting ville mogna det året, så man befarade det värsta med tanke på de betydligt senare sorterna som idag är i odling jämfört med år 1987. Många drog den slutsatsen att de sena sorterna medför en medveten risk och med beaktande av marknadsläget inför kommande skördesäsong ändrade man odlingsplanerna ganska rejält. Man ökade oljeväxtarealerna och bytte från raps till rybs och från sena vårvetesorter till tidigare med bättre protein och lägre skörd. Vårbruket blev möjligast utdraget och sådderna pågick ända till sista dagarna i juni, med andra ord nästan 2 månader. Följderna var som sagt att många planer blev reviderade med en hel del ändringar i stödansökan som följd. Raps blev rybs och man var orolig att skall sena vetesorterna, raps, lin och bondböna alls hinna mogna under de här Året. Ekvationen var svår inför vårbruket då odlingskostnaderna igen var på stigande, skördens pris i botten, lagren fulla och bakom ett ytterst dåligt ekonomiskt resultat. Vid vårens odlingsplanering sporrades man till förändringar i val av odlingsväxter med tanke på marknadsutsikterna och åkerns produktionsförmåga. Intresset för mera udda grödor som bondböna, ärt och oljelin ökade och konstigt nog så de flesta bestånden riktigt bra ut ända in i medlet av juli.
Broadway får ogräsbekämpningen att gå lätt. Med en besprutning med Broadway bekämpar du de vanligaste ogräsen och på samma gång får du även de gräsartade ogräsen under kontroll. Kvickrot Råglosta Åkerven Ängssvingel Kärrkavle Rajgräs Klubbflen Timotej Flyghavre Behändigt vattenlösligt granulat Två aktiva substanser: det nya pyroxulam och det välkända florasulam Goda erfarenheter från säsongerna 2009 och Dassoil fästmedel tillsätts alltid Registrerat för höstsäd och vårvete www.broadwaynet.fi Berner Ab, Växtskydd och Trädgårdsskötsel Rådgivningsnummer 020 791 4040 Läs alltid bruksanvisningen och följ den! broadway-mv V2.indd 1 15.12. 17.57
6 Men vad var det som gick snett? De myckna regnen och hårda skurarna mellan sådderna i maj hade dock bidragit till slamning och packning av jorden på sina håll och en del skiften blev sådda med milt våld då åkrarna inte ville torka mellan skurarna och deadlinen började skönjas. En tillslammad jord med dålig struktur tål inte torka, varför den låga skörden delvis berodde på torka och den påfallande extrema värmen (flera dygn med medeltemperaturer över 20 grader och flera dagar med temperaturer över 30 grader). Hettan orsakade värmestress i synnerhet för oljeväxterna då över + 25 graders värme under blomningens början kan vara förödande. Också hög värme vid fyllning av baljorna är skadlig (raps, rybs, ärt och bondböna). Många grödor led av juli månads torka och hetta, i synnerhet rybs, raps, ärt och bondböna. Men också vårsäden och oljelinet rubbades av vädret med följden att alla bestånd mognade i förtid och skördarna blev betydligt lägre än året innan, förutom för höstsäden och sockerbetorna som vardera bättre kunde utnyttja den värmesumma som erbjöds. En väl etablerad höstsäd är tålig mot torka och har man flera olika grödor att stå på är det ett sätt att minska basis-riskerna. Skörden påbörjades förvånansvärt tidigt, brådmoget redan i början av augusti och allt var nästan skördat före den sista, förutom sockerbetorna! Skördemängderna varierade som vanligt, men allmänt taget var skördarna betydligt lägre än vanligt för alla vårsådda grödor, förutom sockerbetorna som igen svällde till sig på slutrakan och blev ack så söööta. Betorna blev skördade i goda förhållanden med lite mullfrakt och med ett överlägset gott ekonomiskt resultat som följd! Spannmålens kvalitet var dock bättre än året innan med högre proteinvärden och hl-vikter bra över 80 kg och höga falltal. Delvis bidrog sommarens hetta till en del förkrympta korn och det kommande egna utsädets tusenkorns-vikt är låg som följd. Vallarna led också av sommarens torka då andra skörden för de normala gräsvallarna sgs. uteblev helt vilket märks nu på vårvintern i foderbrist på sina håll. BLÅLUSERN- En intressant vallgröda som utgjorde undantag Tre stycken fullgoda vallskördar i sommarens torka på en av gårdarna, sammanlagt över 8000 kg ts/ha utan ett kilo N som insats kunde vara något för var och en att tänka på- den kan bra odlas som mellangröda-gröngödslingsvall före peng-grödan höstsäd- hybridråg, höstvete, höstraps eller sockerbeta.
F lantbruk Hjälpsamma lantbrukshandlare över hela landet www.yrma.net VM-Vieskan Metalli Horsch Åbo Kärsämäentie 49. 20360 Åbo Tel. 02-2538 122, fax 02-2778 101 E-post: förnamn.efternamn@yrma.net Håkan Sjöberg 02-2778 112 040-900 9514
7 Höstmarknaden började med överraskande goda priser och dom som bundit priset på en rätt så blygsam nivå (kom ihåg att besluten gjorts då marknadsutsikterna var urusla på våren) fick slicka på ramarna. Marknadspriserna har rört på sig hela marknadsåret och dom största skillnaderna i lönsamhet mellan gårdarna beror till stor del på det hemförlovade priset samt kostnadsnivån ( obs!dom fasta) och inte på vad man ha kunna åstadkomma med olika odlingstekniska ingrepp under växtperioden. I årsbok nr 71 hade jag enligt min mening komponerat en så bra text att den är värd att kopiera och tas upp på nytt då den än en gång är ack så aktuell! I detta nu och på basen av en analys av det gångna årets resultat borde var och en av gruppens odlare komma till insikt, att satsa på det vi är sämst på och som vi avskyr mest dvs. papersjobb med andra ord planering och marknadsföring. Det är inte dom stora vinsterna utan dom små förlusterna som är av vikt! Fördelarna med en väl planerad marknadsföring och uttänkta beslut kan räknas i? och timförtjänsten för det jobbet är maximal. Företagsledning, driftsledning, arbetsledning eller vad man nu vill kalla det kan vi bli bättre på, för det odlingstekniska kunnandet hos medlemmarna är om inte av toppklass så åtminstone på en tillfredställande nivå, men det är inte där som dom stora skillnaderna i resultat uppstår utan på en nivå av väl avvägda och rätta beslut, som enbart styrs av den ekonomiska målsättningen. Med andra ord det är värt att se på inköp av förnödenheter, priser och tidpunkter, frakter och kontrakt och möjligen på förhand fasta priser för produktionen. Ingen i gruppen har visat sig vara en börshaj och som är riskbenägen nog att riskera hela sin årsinkomst på ett öppet kort. Ni har nu i handen ett värdefullt instrument eller verktyg som rätt använt skall hjälpa er till bättre och rätta beslut i framtiden! Hösten 2011 Skördearbetena blev i god tid gjorda och förhållandena för höstsådd var ypperliga och många passade på att så lite mera udda grödor dvs. höstraps, vars bestånd såg mycket lovande ut före vintern kom och svepte in allt i ett mjukt vitt täcke. Både hybridråg och höstvete såddes mer och i bättre förhållanden än på länge så förutsättningarna för en bra övervintring är goda. Marken är så gott som ofrusen vilket torde medföra att inget smältvatten blir och ligga på ytan och var och en hoppas säkert på att vinterns snö inte skall försvinna för hastigt så att broddarna blir bara och utsatta för uppfrysning och uttorkning! Det ser illa ut att bli en vår i år igen
8 PRISINSTRUKTIONER FÖR ÅR Vid beräkning av inkomster och utgifter, används de förverkligade prisena på gårdarna. INTÄKTER När spannmålen prissattes användes prisnoteringar per den sista februari 2005 från Reso i så fall att produkten inte ännu hade sålts. Förmedlings- och fraktkostnader är bokförda som rörliga kostnader. Riktprisen är: Växt snt/kg Råg 21,0/19,0/15,5 utsäde/bröd/"foderråg" Vete 20,8/18,8/18,2 -"- Korn 17,5/17,3/15,5 utsäde/malt/foder Havre 18,3/16,3 utsäde/foder Rybs o. raps 36,9 Ärt 34/29,0/13 utsäde/matärt/foderärt Sockerbeta 2,92 100% minimipris För sockerbetor användes det slutgiltiga priset på gården med beaktandet av kvot- och carry over betor, + övriga tillägg och avdrag.(i snitt någonting kring 30 /ton) Rekommendation för höpriset är (0,86 ts/kg 0,83 fe/kg ts)13 snt/ts kg(=11,2 snt/kg), förtorkat ensliage (0,30 ts/kg 0,93 fe/kg ts)11 snt/ts(=3,3 snt/kg), bete 13 snt/fe. För de övriga grödorna marknadspriset. Övriga intäkter Arealstöden: A-område B-område Gårdsstöd(gamla cap-stödet varierar stort mellan gårdarna pga. tilläggsdelar baserade på odlingshistoria) Grunddelen(utbetald) 234,00 186,00 =modulerade(minskade) summor LFA-stöd 169,00 219,00 Växtodlingsgård LFA-stöd 246,00 296,00 Husdjursgård (LFA-stödet innehåller nationell tilläggsdel) Miljöstödet är räknat enligt följande: - basstöd 93 /ha för växtodlingsgård/ 107 /ha för husdjursgård + tilläggsåtgärd - Tilläggsåtgärder: Förminskad gödsling = 10 /ha Preciserad kvävegödsling = 23 /ha Växttäcke vintertid och Reducerad bearbetning = 11 /ha Växttäcke vintertid (30%) = 30 /ha Effektiverat växttäcke (50%) = 45 /ha Sallgödselspridning under växtperioden = 27 /ha Mångsidigare odling = 24 /ha Extensiv vallproduktion = 55 /ha Odling av fånggrödor = 13 /ha Förutom dessa arealstöd har man kunnat få produktionsbidrag 25,30 /ha för odling av Höstsäd,oljeväxter och proteingrödor + proteinbidrag 51 /ha Socerbetsodlingen har fått ett nationellt arealbaserat stöd på 350 /ha + möjligen ett fraktstöd som baserar sig på mängd och transportavstånd och som är av typen deminimis stöd.
9 KOSTNADER Utsäde Priset för hemmaproducerat utsäde är produktionsårets pris, som gården fick vid försäljningen, med tillägg för iståndssättning. Iståndssättningstillägget består av: sortering (+1,7 snt/kg), betning (+4-6 snt/kg)och säckning (+1,7 snt/kg) förutsatt att dessa kostnader inte har räknats som tilläggsarbetskostnader, eller att sorterings- och betningsmaskiner inte är med i kapitalkostnader, eller att betningsmedel inte är medräknad som växtskyddskostnad. Priset innehåller 5%:s merkostnad som sorteringsförlusten medför. Manstimmar: Avlönat arbete enligt de verkliga kostnaderna,även sociala avgifter (ca 50 %) Odlarfamiljens arbete 15,70 /timme, varav 14 är arbetslön och resten pensions- sociala- och övriga lagstadgade kostnader. Traktorns och skördetröskans driftskostnader: (inklusive bränsle och smörjmedel) Tabellen nere visa det ungefärliga timpriset. På respektive gård räknas timpriset enlig det hur mycket olika maskiner i storleksgruppen används. Traktorer: Skördetröskor: Effekt kw hk/din /timme Arbetsbredd /timme 30-40 41-53 2,68 under 280 cm 4,23 41-50 54-67 3,45 280-350 cm 5,43 51-60 68-82 4,19 350-450 cm 6,63 61-70 83-95 4,97 450-600 cm 7,88 71-80 96-109 5,70 över 600 cm 9,08 81-100 109-136 6,85 100-120 8,34 120-150 10,24 Bränslepriset i snitt 0,58 /l och smörjmedel 2,1 /kg Torkning av säd Varmluftstork: kostnader snt/kg enligt följande tabell med beaktande av fukthalten vid skörden. Torkens volym, m3 Bränsle El Totalt Enhets pris 0,56 e/l 0,097 e/kwh e/h 7 15 l/h 10 kwh/h 9,37 10 19 l/h 14 kwh/h 12,00 13 23 l/h 16 kwh/h 14,43 16 25 l/h 18 kwh/h 15,75 20 28 l/h 20 kwh/h 17,62 25 34 l/h 24 kwh/h 21,37 30 38 l/h 28 kwh/h 24,00 35 42 l/h 32 kwh/h 26,62
10 Terminologi Täckningsbidrag A: Intäkter från själva produktionen + intäkter från stöden - rörliga kostnader. Rörliga kostnader är: utsäde, gödsel, kalk, växtskydd Övriga rörliga kostnader är: traktorarbetets och tröskningens driftskostnader, behandling av skörd, maskinhyror, entreprenadavgifter,frakter, förmedlingsprovisioner, ränta på rörelsekapitalet Täckningsbidrag B: Täckningsbidrag A - arbetskostnader De anställdas arbetskostnader enligt verkliga kostnader Odlarfamiljens arbetskostnad(=lönekrav) inklusive försäkringar, 12,80 /timme. Lönekravet är lika för alla kontrollföreningar! Täckningsbidrag C: TB B - allmänna utgifter (diknings- och vägkostnader, bil och telefonkostnader, medlemsavgifter, arbetskläder, facktidningar m.m.), och fasta kostnader. Fasta kostnader är de årliga kapitalkostnaderna för maskiner och byggnader, d.v.s. avskrivningar, ränte-, underhålls- och försäkringskostnader, skilt för varje maskin och byggnad. De fasta årskostnaderna är indelade i åtta olika grupper: traktorer, bearbetningsmaskiner, stråsädes-, vallodlings-, potatis-, rotfrukts-, och bevattningsmaskiner samt övriga anläggningar. Dessa kostnader har fördelats på de grödor dit resp. maskin- och byggnadsgrupp hör. Vid beräkning av de fasta kostnaderna har använts delvis de verkliga kostnaderna delvis uppskattningar: avskrivning enligt restvärdestabellen; traktorer 11 %, tröskor 12 %, övriga maskiner 15 -> 10 %, vagnar osv. 10 % ränta 5 % av nuvärdet försäkring enligt verkliga kostnader på gården underhåll de verkliga underhållskostnaderna Täckningsbidrag D = nettovinst / nettoförlust: TB C - markränta och arrende samt dikningens kostnader (ränta och avskrivning) Täckdiken 135 /ha. Kostnaderna enligt följande: Dikningskostnad 2700 /ha Avskrivning 40 år 67,50 /ha(=2700/ha:40 år) Ränta 5 % 67,50 /ha(5% x 1350/ha) Öppna diken 72,50 /ha. Kostnader enligt följande: Dikningskostnad 580 /ha(dikning, förare m.m. 1,12 /m. dikesmellanrum 20m = 500 m/ha) Avskrivning 10 år 58 /ha(580 /ha : 10 år) Ränta 5 % 14,50 /ha(5% x 290 /ha) Täckdikade åkerns värde baserar sig på ett 5 års medeltal från Lantmäterianstaltens statistik över markköp på den fria marknaden(årena 2006-)och från det på detta sätt uträknade värde har det gjorts ett 30%:s avdrag.
11 Förklaringar till nyckeltalen: PRODUKTIONSKOSTNAD Intäkter Huvudproduktens intäkter Kostnader sammanlagt Alla kostnader sammanlagt - Sidointäkter = Produktionskostnader (huv.prod.) - Stöd = Nettokostnader (huv.prod.) Jordbruksöverskott ä ä ä Beräknade räntor ä å ö ä å ä å ä å å ä å Arbetsförtjänst ö ä ä Arbetstimförtjänst öä
12 Jordbruksöverskott, euro - ränta på främmande kapital, euro Företagarinkomst, euro - räntekrav på eget kapital, euro Arbetsförtjänst, euro - företagarfamiljens lönekrav Företagarvinst Arbetstimförtjänst, euro/timme Lönsamhetskoefficient Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, % Eget kapital Främmande kapital Totalt kapital Självförsörjandegrad, % Formler för uträkning
13 Räntekrav-% medeltal = (främmande kapitalets andel-% x främmande kapitalets ränte-%) + ((100%- främmande kapitalets andel-%) x egna kapitalets räntekrav-%) Ränta på rörelsekapitalet = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x rörelsekapitalet = kapitalens räntekrav-% i medeltal x i produktionen bundet rörelsekapital-% x (rörliga kostnadernas alla övriga delar förutom ränta på rörelsekapitalet + egna arbetets kostnad) Ränta på maskiner = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x maskinkapitalets medelvärde Ränta på byggnader = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x bygnadskapitalets medelvärde Ränta på åkern = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x värdet på åkrarna Ränta på dikning = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x värdet på dikningen Jordbruksöverskott = Nettovinst + ränta på rörelsekapitalet + ränta på maskiner + ränta på byggnader + ränta på åkern + ränta på dikning + lönekrav på eget arbete Lönekrav på eget arbete = egna arbetets arbetskostnader lönebikostnader Ränta på främmande kapital = ränte-% på främmande kapital x främmande kapital Företagarinkomst = jorbruksöverskott ränta på främmande kapitalet Räntekrav på eget kapital = räntekrav-% x eget kapital Arbetsförtjänst = företagarinkomst räntekrav på eget kapital Arbetstimförtjänst = arbetsförtjänst / antal egna arbetstimmar Lönsamhetskvot eller Lönsamhetskoefficient = företagarinkomst / ( räntekrav på eget kapital + lönekrav på eget arbete) Avkastnings-% på totalkapitalet = 100% x (( företagarens vinst + räntekrav på eget kapital + räntor på främmande kapital) / totalt kapital) Avkastnings-% på eget kapital = 100% (( företagarens vinst + räntekrav på eget kapital) / eget kapial Kapiatal totalt = rörelsekapital + maskinkapital + byggnadskapital + åkerns värde + värdet på dikningen Eget kapital = ( 100% - andelen-% främmande kapital) x totalt kapital Främmande kapital = andelen-% främmande kapital x totalt kapital Självförsörjningsgrad-% = 100% x ( eget kapital/ totalt kapital) Företagarens vinst eller förlust eller Nettovinst eller förlust - Nettovinst räknas ut på givet räntekrav, man särskiljer ej på eget och främmande kapital - Företagarens vinst fås då kapitalet särskiljes mellan eget och främmande
24.2.2011 Viljelykasvien sato vuonna Skörden av odlingsväxter Yield of the main crops 2009-2009 Keskisato Viljelykasvi Ala Sato Ala Sato Muutos Skörden Odlindsväxt Areal Skörd Areal Skörd Förändring i medeltal Crop Area Yield Area Yield Difference Average yield milj. kg milj. kg milj. kg 2000-2009 1 000 ha kg/ha million kg 1 000 ha kg/ha million kg million kg % kg/ha Vehnä - Vete - Wheat 1) 211,2 3 430 724,4 216,2 4 100 887,0-162,6-18 3 630 Syysvehnä - Höstvete - Winter wheat 22,3 3 970 88,5 16,4 3 890 63,7 24,8 39 3 670 Kevätvehnä - Vårvete - Spring wheat 1) 188,9 3 370 635,9 199,8 4 120 823,3-187,4-23 3 620 Ruis - Råg - Rye 2) 25,2 2 720 68,5 16,4 2 550 41,7 26,8 64 2 420 Leipäviljat - Brödsäd - Bread grain 1) 236,4 3 350 792,9 232,5 3 990 928,7-135,7-15 3 480 Ohra - Korn - Barley 417,4 3 210 1 340,2 561,8 3 860 2 171,0-830,8-38 3 490 Rehuohra - Foderkorn - Feed barley 1) 338,8 3 240 1 096,2 409,7 3 790 1 551,2-455,0-29 3 400 Mallasohra - Maltkorn - Malt Barley 78,6 3 100 244,0 152,0 4 080 619,8-375,8-61 3 720 Kaura - Havre - Oats 1) 278,3 2 910 809,7 322,0 3 460 1 114,7-305,0-27 3 250 Seosvilja - Blandsäd - Mixed crops 1) 19,4 2 380 46,5 15,0 3 020 45,3 1,2 3 2 880 Rehuviljat - Fodersäd - Feed grain 1), 3) 715,1 3 070 2 196,3 898,8 3 710 3 331,0-1 134,6-34 3 390 Muut viljat - Andra sädesslag - Other grain 2,7.... 1,7 740 1,2.... 1 920 Viljat yhteensä - Säd totalt - Grain total 1),4) 951,5 3 140 2 989,3 1 133,0 3 760 4 260,9-1 271,6-30 3 410 Rypsi - Rybs - Turnip rape 141,5 1 120 158,6 69,9 1 690 118,0 40,7 35 1 360 Rapsi - Raps - Rape 16,2 1 230 19,9 11,0 1 980 21,9-2,0-9 1 730 Öljypellava - Oljelin - Linseed 2,6 1 040 2,7 1,6 1 300 2,1 0,6 26.. Kumina - Kummin - Caraway 5) 12,8 660 8,5 9,8 340 3,3 5,2 156.. Peruna - Potatis - Potatoes 25,2 26 210 659,1 26,4 28 610 755,3-96,2-13 24 600 Sokerijuurikas - Sockerbeta - Sugar beet 14,6 37 120 542,1 14,8 37 710 559,0-16,9-3 36 020 Herne - Ärter - Peas 6,1 2 190 13,4 4,2 2 660 11,2 2,2 20 2 280 Härkäpapu - Bondböna - Broad bean 9,4 1 720 16,3 2,3.......... Timotein siemen - Timotejfrö -Timothy seed 6,7 390 2,6 6,8 400 2,7-0,1-5 420 Kuivaheinä - Torrhö - Hay 106,1 3 600 382,4 86,1 3 370 289,7 92,6 32 3 580 Säilörehu - Ensilage - Silage 451,6 17 890 8 081,3 450,3 17 690 7 964,7 116,6 2 17 470 Tuore - Färskensilering - Fresh 58,7 18 070 1 060,4 69,2 15 980 1 105,5-45,1-4.. Esikuivattu - Förtorkat - Prewilted 392,9 17 870 7 020,8 381,1 18 000 6 859,1 161,7 2.. Tuorerehu - Grönfoder - Green fodder 6) 13,6 8 820 120,3 14,7 7 870 115,7 4,6 4 9 930 Tuorevilja - Färsk spannmål - 57,5 4 180 240,0 69,8 4 970 346,9-106,9-31.. Cereals harvested green 7) 1) Ei sisällä tuoreviljaa (kokoviljasäilörehu ja tuoresäilövilja) - Exkl. färsk spannmål (helsädesensilage och ensilerad spannmål) - Excl. cereals harvested green 2) Sisältää syys- ja kevätrukiin - Inkl. höst- och vårråg - Incl. winter- and spring rye 3) Sisältää mallasohran - Inkl. maltkorn - Incl. malting barley 4) Ei sisällä muita viljoja vuonna - Exkl. andra sädesslag år - Excl. other grains in 5) Alasta vähennetty satovuonna kylvetty ala - Från arealen avdragen utsådd areal under skördeåret - The area sown during the harvest year has been deducted 6) Sisältää 1.korjuukerran sadon - Inkl. 1:a skörden - Incl. 1st harvest 7) Sisältää kokoviljasäilörehun ja tuoresäilöviljan - Inkl. helsädesensilage och ensilerad spannmål - Incl. cereals harvested green Lähde:SVT: Tike, Satotilasto Källa: FOS: Tike, Skördestatistik Source:OSF: Tike, Crop production statistics
Viljelykasvien sato vuonna 24.2.2011 Skörden av odlingsväxter Yield of the main crops ELY-keskus Syysvehnä Kevätvehnä 1) Vehnä yhteensä 1) Ruis 2) Leipävilja yhteensä 1) ELY-central ELY Centre Höstvete Winter wheat Ala Sato Ala Sato Ala Sato Ala Sato Ala Sato Areal Skörd Areal Skörd Areal Skörd Areal Skörd Areal Skörd Area Yield Area Yield Area Yield Area Yield Area Yield milj. kg milj. kg milj. kg milj. kg milj. kg million million million million million 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg Uudenmaan 2,6 3 140 8,2 42,4 3 120 132,2 45,0 3 120 140,4 3,7 2 210 8,2 48,7 3 050 148,6 Varsinais-Suomen 11,9 4 330 51,4 54,1 3 390 183,2 66,0 3 560 234,6 5,4 3 290 17,7 71,3 3 540 252,3 Satakunnan 0,9 4 200 4,0 13,4 3 920 52,5 14,4 3 930 56,5 2,0 2 670 5,4 16,4 3 780 61,9 Hämeen 2,5 3 630 9,0 20,0 3 170 63,4 22,4 3 230 72,3 2,8 2 890 8,1 25,2 3 190 80,4 Pirkanmaan 1,6 3 800 6,0 11,8 3 370 39,9 13,4 3 420 45,9 1,7 2 570 4,3 15,1 3 320 50,2 Kaakkois-Suomen 0,8 2 710 2,2 16,0 2 920 46,6 16,8 2 910 48,8 1,5 1 740 2,5 18,3 2 810 51,4 Etelä-Savon 0,1.... 1,4 2 860 3,9 1,4 2 980 4,3 0,5 2 030 1,1 2,0 2 720 5,4 Pohjois-Savon 0,1.... 1,0 3 110 3,2 1,1 3 110 3,2 0,6 2 640 1,5 1,6 2 850 4,7 Pohjois-Karjalan 0,1.... 1,8 2 360 4,3 1,9 2 310 4,4 0,5 2 140 1,0 2,4 2 270 5,4 Keski-Suomen 0,0 1 260 0,0 1,8 2 570 4,6 1,8 2 540 4,6 0,7 2 290 1,7 2,6 2 470 6,3 Etelä-Pohjanmaan 0,6 3 790 2,4 11,7 4 100 47,8 12,3 4 080 50,2 2,3 3 290 7,6 14,6 3 950 57,8 Pohjanmaan 0,4 4 210 1,8 9,8 4 280 41,9 10,2 4 280 43,7 2,4 2 880 6,9 12,6 4 010 50,6 Pohjois-Pohjanmaan 0,2 3 320 0,6 2,8 3 310 9,2 3,0 3 310 9,8 0,8 2 110 1,7 3,8 3 050 11,5 Kainuun 0,0.... 0,1 2 300 0,1 0,1 2 300 0,1 0,1 1 990 0,1 0,1 2 100 0,2 Lapin - - - 0,0.... 0,0.... 0,0.... 0,0.... Ahvenanmaa - Åland 0,5 4 500 2,4 0,9 3 400 3,1 1,4 3 800 5,5 0,3 2 560 0,7 1,7 3 600 6,2 Koko maa 22,3 3 970 88,5 188,9 3 370 635,9 211,2 3 430 724,4 25,2 2 720 68,5 236,4 3 350 792,9 Muutos ed. vuosi 6,0 70 24,8-10,9-750 -187,4-5,0-670 -162,6 8,8 170 26,8 3,9-640 -135,7 Muutos ed. v., % 36 2 39-5 -18-23 -2-16 -18 54 10 64 2-16 -15 Koko maa 2009 16,4 3 890 63,7 199,8 4 120 823,3 216,2 4 100 887,0 16,4 2 550 41,7 232,5 3 990 928,7 1) Ei sisällä tuoreviljaa (kokoviljasäilörehu ja tuoresäilövilja) - Exkl. Färsk spannmål (helsädesensilage och ensilerad spannmål) - Excl. Cereals harvested green 2) Sisältää syys- ja kevätrukiin - Inkl. höst- och vårråg - Incl. winter- and spring rye Vårvete 1) Spring wheat 1) Vete totalt 1) Wheat total 1) Råg 2) Rye 2) Brödsäd totalt 1) Bread grain, total 1) Ala on laskettu vähentämällä viljelijöiden tukihakemuksissa ilmoittamasta viljelyalasta viljelijöiden ilmoittama täysin tuhoutunut ala - Arealen har kalkylerats genom att subtrahera den helt förstörda skördeskadearealen från den odlingsareal som odlarna uppgivit i sina stödansökningar - Area is calculated by deducting the total crop failure area notified by farmers from the crop area given by farmers on their subsidy applications. Lähde: SVT: Tike, Satotilasto - Källa: FOS: Tike, Skördestatistik - Source: OSF: Tike, Crop production statistics 1
Viljelykasvien sato vuonna 24.2.2011 Skörden av odlingsväxter Yield of the main crops ELY-keskus ELY-central ELY Centre Rehuohra 1) Mallasohra Foderkorn 1) Maltkorn Feed barley 1) Malting barley Ohra yhteensä 1) Korn totalt 1) Barley total 1) Ala Sato Ala Sato Ala Sato Ala Sato Areal Skörd Areal Skörd Areal Skörd Areal Skörd Area Yield Area Yield Area Yield Area Yield milj. kg milj. kg milj. kg milj. kg million million million million 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg Uudenmaan 9,7 2 790 27,2 12,6 2 810 35,6 22,4 2 800 62,8 16,4 2 530 41,4 Varsinais-Suomen 37,4 3 340 124,9 28,3 3 200 90,4 65,6 3 280 215,3 26,5 3 040 80,6 Satakunnan 23,9 3 350 80,1 6,4 3 760 24,0 30,3 3 440 104,1 30,8 3 160 97,2 Hämeen 19,6 2 880 56,5 19,0 2 850 54,2 38,6 2 870 110,7 28,0 2 940 82,2 Pirkanmaan 19,3 3 000 58,1 3,8 2 550 9,6 23,1 2 930 67,7 33,6 2 660 89,2 Kaakkois-Suomen 17,0 2 500 42,5 3,9 2 720 10,7 20,9 2 540 53,1 22,3 2 600 57,9 Etelä-Savon 8,4 2 740 23,1 0,3.... 8,7 2 750 24,0 8,2 2 410 19,7 Pohjois-Savon 24,2 2 940 71,1 0,0.... 24,2 2 940 71,1 9,4 2 620 24,7 Pohjois-Karjalan 9,0 2 520 22,7 0,0.... 9,0 2 520 22,7 9,8 2 190 21,4 Keski-Suomen 11,2 2 590 28,9 0,4 2 980 1,3 11,6 2 600 30,2 13,8 2 580 35,6 Etelä-Pohjanmaan 53,3 3 870 206,6 1,1 5 030 5,4 54,4 3 900 212,0 38,0 3 330 126,6 Pohjanmaan 52,7 3 610 190,1 2,7 4 420 12,0 55,4 3 650 202,1 15,9 3 680 58,5 Pohjois-Pohjanmaan 49,0 3 160 154,8 0,0.... 49,0 3 160 154,8 22,7 2 930 66,4 Kainuun 2,7 2 180 5,8 - - - 2,7 2 180 5,8 1,4 2 300 3,2 Lapin 0,7 2 370 1,7 - - - 0,7 2 370 1,7 0,1 2 040 0,3 Ahvenanmaa - Åland 0,6 3 320 2,1 - - - 0,6 3 320 2,1 1,5 3 120 4,6 Koko maa 338,8 3 240 1 096,2 78,6 3 100 244,0 417,4 3 210 1 340,2 278,3 2 910 809,7 Muutos ed. vuosi -70,9-550 -455,0-73,4-970 -375,8-144,4-650 -830,8-43,7-550 -305,0 Muutos ed. v., % -17-15 -29-48 -24-61 -26-17 -38-14 -16-27 Koko maa 2009 409,7 3 790 1 551,2 152,0 4 080 619,8 561,8 3 860 2 171,0 322,0 3 460 1 114,7 1) Ei sisällä tuoreviljaa (kokoviljasäilörehu ja tuoresäilövilja) - Exkl. Färsk spannmål (helsädesensilage och ensilerad spannmål) - Excl. Cereals harvested green Kaura 1) Havre 1) Oats 1) Ala on laskettu vähentämällä viljelijöiden tukihakemuksissa ilmoittamasta viljelyalasta viljelijöiden ilmoittama täysin tuhoutunut ala - Arealen har kalkylerats genom att subtrahera den helt förstörda skördeskadearealen från den odlingsareal som odlarna uppgivit i sina stödansökningar - Area is calculated by deducting the total crop failure area notified by farmers from the crop area given by farmers on their subsidy applications. 2
Viljelykasvien sato vuonna Rehuvilja yhteensä 1), 3) 24.2.2011 Skörden av odlingsväxter Yield of the main crops Seosvilja (korsivilja) 1) 1), 2) Palkokasvit + korsivilja Seosvilja yhteensä 1) Blandsäd, stråsäd 1) 1), 2) Baljväxt + stråsäd 1), 3) Fodersäd totalt ELY-keskus ELY-central ELY Centre Mixed crops, cereals 1) Ala Sato Ala Sato Ala Sato Ala Sato Ala Sato Ala Sato Areal Skörd Areal Skörd Areal Skörd Areal Skörd Areal Skörd Areal Skörd Area Yield Area Yield Area Yield Area Yield Area Yield Area Yield milj. kg milj. kg milj. kg milj. kg milj. kg milj. kg million million million million million million 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg Uudenmaan 0,1.... 0,7 2 200 1,5 0,8 2 250 1,8 39,6 2 680 106,0 0,3.... 88,3 2 880 254,6 Varsinais-Suomen 0,1 3 330 0,4 0,8 1 880 1,5 0,9 2 070 1,9 93,1 3 200 297,8 0,1.... 164,4 3 350 550,1 Satakunnan 0,3.... 0,7 3 170 2,1 1,0 3 170 3,1 62,1 3 290 204,4 0,1.... 78,5 3 390 266,3 Hämeen 0,3 2 950 1,0 0,2 2 220 0,5 0,5 2 650 1,5 67,1 2 900 194,4 0,2.... 92,3 2 980 274,8 Pirkanmaan 0,3 2 380 0,6 0,4 1 830 0,7 0,7 2 050 1,3 57,3 2 760 158,2 0,9.... 72,4 2 880 208,4 Kaakkois-Suomen 0,5 1 880 1,0 0,6 1 650 1,0 1,1 1 750 2,0 44,4 2 550 113,0 0,1.... 62,6 2 630 164,4 Etelä-Savon 0,3.... 0,4 1 610 0,7 0,7 2 080 1,5 17,6 2 560 45,2 0,1.... 19,6 2 580 50,5 Pohjois-Savon 0,7 3 220 2,1 0,5.... 1,1 3 040 3,4 34,7 2 850 99,2 0,1.... 36,4 2 850 103,9 Pohjois-Karjalan 1,4 2 280 3,2 0,3 1 830 0,5 1,7 2 210 3,7 20,5 2 330 47,8 0,2.... 22,9 2 330 53,3 Keski-Suomen 0,8 1 490 1,1 0,2.... 1,0 1 180 1,1 26,4 2 540 67,1 0,1.... 28,9 2 540 73,5 Etelä-Pohjanmaan 0,7 2 020 1,5 2,9 2 470 7,1 3,6 2 380 8,6 96,0 3 620 347,2 0,1.... 110,6 3 660 405,0 Pohjanmaan 1,2 2 700 3,4 1,7 3 050 5,1 2,9 2 900 8,5 74,2 3 630 269,0 0,1.... 86,8 3 680 319,6 Pohjois-Pohjanmaan 1,8 2 420 4,4 1,0 2 120 2,1 2,8 2 310 6,5 74,6 3 050 227,8 0,1.... 78,3 3 050 239,3 Kainuun 0,1.... 0,2.... 0,3.... 4,4 2 360 10,3 0,0.... 4,5 2 350 10,5 Lapin 0,0.... 0,1.... 0,1.... 1,0 2 010 2,0 0,1.... 1,0 2 010 2,1 Ahvenanmaa 0,0.... 0,1.... 0,1.... 2,2 3 030 6,7 0,0.... 3,9 3 310 13,0 Koko maa 8,7 2 420 21,1 10,6 2 390 25,4 19,4 2 380 46,5 715,1 3 070 2 196,3 2,7.... 951,5 3 140 2 989,3 Muutos ed. vuosi 1,3-660 -1,6 3,0-590 2,8 4,4-620 1,2-183,7-640 -1 134,6 1,0.... -181,5-620 -1 271,6 Muutos ed. v., % 18-22 -7 40-20 12 29-21 3-20 -17-34 58.... -16-16 -30 Koko maa 2009 7,4 3 070 22,7 7,6 2 970 22,6 15,0 3 020 45,3 898,8 3 710 3 331,0 1,7 740 1,2 1 133,0 3 760 4 260,9 1) Ei sisällä tuoreviljaa (kokoviljasäilörehu ja tuoresäilövilja) - Exkl. Färsk spannmål (helsädesensilage och ensilerad spannmål) - Excl. Cereals harvested green 2) Sisältää valkuaiskasvin ja viljan seoskasvuston - Inkl. Blandade grödor: proteingrödor och spannmål - Incl. mixed crops: protein crops and cereals 3) Sisältää myös mallasohran - Inkl. maltkorn - Incl. malting barley Legumes + cereal 4) Ei sisällä muita viljoja vuonna - Exkl. Andra sädeslag år - Excl. Other grain in Ala on laskettu vähentämällä viljelijöiden tukihakemuksissa ilmoittamasta viljelyalasta viljelijöiden ilmoittama täysin tuhoutunut ala - Arealen har kalkylerats genom att subtrahera den helt förstörda skördeskadearealen från den odlingsareal som odlarna uppgivit i sina stödansökningar - Area is calculated by deducting the total crop failure area notified by farmers from the crop area given by farmers on their subsidy applications. 1), 2) Bladsäd totalt 1) Mixed crops, total 1) Feed grain, total 1), 3) Muut viljat Andra sädesslag Other grain Viljat yhteensä Säd totalt Grain total 1), 4) 1), 4) 1), 4) 3
5) Viljelykasvien sato vuonna 24.2.2011 Skörden av odlingsväxter Yield of the main crops ELY-keskus Rypsi Rapsi Rypsi ja rapsi yhteensä Öljypellava Kumina 5) ELY-central Ryps Raps Ryps och raps totalt Oljelin Kummin 5) ELY Centre Turnip rape Rape Rape and turnip rape, total Linseed Caraway 5) Ala Sato Ala Sato Ala Sato Ala Sato Ala Sato Areal Skörd Areal Skörd Areal Skörd Areal Skörd Areal Skörd Area Yield Area Yield Area Yield Area Yield Area Yield milj. kg milj. kg milj. kg milj. kg milj. kg million million million million million 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg 1 000 ha kg/ha kg Uudenmaan 16,7 900 15,1 5,8 1 070 6,3 22,6 950 21,4 0,3 750 0,2 1,1 560 0,6 Varsinais-Suomen 32,0 980 31,4 5,9 1 240 7,3 37,9 1 020 38,7 0,8 1 290 1,0 1,3 800 1,0 Satakunnan 9,0 1 420 12,7 0,3 1 370 0,4 9,3 1 420 13,1 0,3 1 550 0,5 0,3 1 110 0,4 Hämeen 18,1 1 170 21,1 1,4 1 050 1,5 19,4 1 160 22,5 0,2.... 1,2 490 0,6 Pirkanmaan 12,5 1 090 13,7 0,9 1 200 1,1 13,5 1 100 14,8 0,2.... 0,7 490 0,4 Kaakkois-Suomen 11,8 1 030 12,2 0,9 1 430 1,3 12,7 1 060 13,5 0,2 910 0,1 0,3.... Etelä-Savon 1,2 910 1,1 0,0.... 1,2 910 1,1 - - - 0,8 800 0,7 Pohjois-Savon 2,2 1 150 2,5 0,0.... 2,2 1 140 2,5 0,0.... 1,1 910 1,0 Pohjois-Karjalan 1,3 1 210 1,5 0,0.... 1,3 1 200 1,5 0,0.... 0,2 920 0,2 Keski-Suomen 2,9 950 2,7 0,0.... 2,9 950 2,7 0,0.... 0,8 360 0,3 Etelä-Pohjanmaan 18,3 1 310 24,0 0,2 2 490 0,6 18,5 1 330 24,6 0,6 800 0,5 2,8 480 1,4 Pohjanmaan 11,4 1 430 16,3 0,6 2 180 1,2 12,0 1 460 17,5 0,1.... 1,6 860 1,4 Pohjois-Pohjanmaan 3,8 1 050 4,0 0,0 1 570 0,0 3,8 1 060 4,0 - - - 0,6 860 0,5 Kainuun 0,1 610 0,1 - - - 0,1 610 0,1 - - - 0,0.... Lapin - - - - - - - - - 0,0.... - - - Ahvenanmaa - Åland 0,4 860 0,3 0,1 1 580 0,2 0,5 1 030 0,5 0,0.... 0,0.... Koko maa 141,5 1 120 158,6 16,2 1 230 19,9 157,7 1 130 178,5 2,6 1 040 2,7 12,8 660 8,5 Muutos ed. vuosi 71,6-570 40,7 5,2-760 -2,0 76,8-600 38,6 0,9-260 0,6 3,1 320 5,2 Muutos ed. v., % 102-34 35 47-38 -9 95-34 28 57-20 26 31 95 156 Koko maa 2009 69,9 1 690 118,0 11,0 1 980 21,9 80,9 1 730 139,8 1,6 1 300 2,1 9,8 340 3,3 Alasta vähennetty satovuonna kylvetty ala - Från arealen avdragen utsådd areal under skördeåret - The area sown during the harvest year has been deducted Ala on laskettu vähentämällä viljelijöiden tukihakemuksissa ilmoittamasta viljelyalasta viljelijöiden ilmoittama täysin tuhoutunut ala - Arealen har kalkylerats genom att subtrahera den helt förstörda skördeskadearealen från den odlingsareal som odlarna uppgivit i sina stödansökningar - Area is calculated by deducting the total crop failure area notified by farmers from the crop area given by farmers on their subsidy applications. 4
7.12. Ennakollinen syysvehnän ja -rukiin kylvöala syksyllä ja suorakylvön osuus kylvöalasta Preliminär såningsarealen av höstvete och höstråg hösten och den direktsådda andelen av såningsarealen The estimated areas sown with winter wheat and winter rye in autumn and the share of direct seeding of the sown area Syysvehnä - Höstvete - Winter wheat Syysruis - Höstråg - Winter rye ELY-keskus Kylvöala Suorakylvön osuus Kylvöala Suorakylvön osuus ELY-centrum Sådd areal Andelen direktsådd areal Sådd areal Andelen direktsådd areal ELY Centre Sown area Share of the direct Sown area Share of the direct seeding area seeding area 1 000 ha 1 000 ha % 1 000 ha 1 000 ha % Uudenmaan 5,0 1,8 36 4,7 0,8 17 Varsinais-Suomen 18,5 6,2 34 5,3 0,9 16 Satakunnan 2,2 0,9 41 1,1 0,1 13 Hämeen 4,4 2,2 51 3,3 1,3 40 Pirkanmaan 3,4 1,6 49 3,0 0,9 30 Kaakkois-Suomen 1,9 1,0 51 1,7 0,5 27 Etelä-Savon...... 1,0 0,0 3 Pohjois-Savon...... 0,8 0,0 4 Pohjois-Karjalan...... 0,5 0,1 13 Keski-Suomen 0,2 0,1 60 0,6 0,1 23 Etelä-Pohjanmaan 1,4 0,3 20 2,4 0,4 17 Pohjanmaan 0,6 0,4 71 2,9 1,7 59 Pohjois-Pohjanmaan 0,8 0,0 2 0,7 0,2 24 Kainuun............ Lapin............ Ahvenanmaa - Åland 0,3 0,1 29 0,6 0,2 28 Koko maa - Hela landet - Whole country 38,8 14,7 38 28,8 7,2 25 Vuosi - År - Year 2003 44 26 2004 25 22 2005 36 24 2006 40 33 2007 32 28 2008 33 18 2009 35 18 38 25 Lähde: Tike, Ennakollinen syyskylvöala Källa: Tike, Preliminär höstsädsareal Source: Tike, Estimated area sown to winter crops
Välkommen och gör dina utsädes och bekämpningsmedelsaffärer hos oss. Nu direkt från lagret palax klabbmaskiner, jonsered skogsredskap och utrustning.. Hos oss kan du även inhandla allt till byggandet och trädgården För rengöring av maskiner och arbetsutrymmen clen högtryckstvättar och industridammsugare. Agrimarket Kimito Engelsbyvägen 10 25700 Kimito Telnr. 07530303200 fax 07530303208 Epost: förnamn.efternamn@sok.fi öppettider må-fre 8-18 lö 9-14
Viljojen ja öljykasvien hinnat http://www.vyr.fi/www/fi/viljamarkkinat/kotimaanhinnat.php Sida 1 av 4 2011-03-25 Viljan hintanoteeraukset Suomessa VK 12 22.3.2011 klo 15.35 Vehnä /tn Agrimarket Mustio 175 Turenki, Naantali 177 Seinäjoki 177 Avena Loimaa, Mustio, Koria 175 Perniö, Seinäjoki, Turenki 175 Loviisa, Naantali 175 Fazer Mylly Lahti 188 Kinnusen Mylly Utajärvi 188 Helsingin Mylly Järvenpää 180 Kesko 176 Raisio Raisio 177 Luomuvehnä Fazer Mylly Lahti 300 Kinnusen Mylly Utajärvi - Raisio Nokia, Loimaa 300
Viljojen ja öljykasvien hinnat http://www.vyr.fi/www/fi/viljamarkkinat/kotimaanhinnat.php Sida 2 av 4 2011-03-25 Rehuvehnä Agrimarket Seinäjoki, Turku 168 Avena Naantali, Loviisa - Kesko 168 Kinnusen Mylly Utajärvi 180 Raisio Raisio 170 Ylivieska 170 Ohra Agrimarket Kotka, Turku, Seinäjoki 154-158 Altia Koskenkorva 170 Avena Naantali, Rauma, Vaasa 155 Genencor International Mustio, Perniö, Riihimäki, Turenki Jokioinen 143 163 Kinnusen Mylly Utajärvi 160 Kesko 157 Raisio Raisio, Kouvola, Ylivieska 155-158 Mallasohra Agrimarket Naantali/Turku 176 Lahti 169 Avena Naantali 175 Raisio Raisio 178 Kaura Agrimarket Turku 168
Viljojen ja öljykasvien hinnat http://www.vyr.fi/www/fi/viljamarkkinat/kotimaanhinnat.php Sida 3 av 4 2011-03-25 Oulu, Rauma 166 Kotka, Seinäjoki, Vaasa 163-165 Avena Mustio, Riihimäki, Turenki 155 Seinäjoki 155 Kotka, Rauma, Vaasa 165 Kesko 168-168 Kinnusen Mylly Utajärvi 167 Raisio Raisio 170 Ylivieska 165 Suurimokaura Myllyn Paras Hyvinkää - Raisio Nokia 178 Luomukaura Agrimarket Rauma 245 Avena Seinäjoki, Turenki, Ylivieska 250 Kesko 252 Kinnusen Mylly Utajärvi (Rehukaura) 205 Raisio Nokia 250 Ruis Avena Koria, Loimaa, Mustio 190 Seinäjoki, Turenki, Ylivieska 190 Fazer Mylly Lahti 203 Kinnusen Mylly Utajärvi 200 Raisio Nokia 192
Viljojen ja öljykasvien hinnat http://www.vyr.fi/www/fi/viljamarkkinat/kotimaanhinnat.php Sida 4 av 4 2011-03-25 Helsingin Mylly Järvenpää 202 Luomuruis Fazer Mylly Lahti 260 Kinnusen Mylly Utajärvi - Rypsi Avena Kirkkonummi 435 Kokemäki,Loimaa 429 Mustio 432 Koria, Turenki 428 Raisio Raisio 436 Kouvola 430 Ylivieska 429 Rehuherne Raisio Raisio -
MAA- JA METSÄTALOUSMINISTERIÖN TIETOPALVELUKESKUS JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS INFORMATIONSTJÄNSTCENTRAL INFORMATION CENTRE OF THE MINISTRY OF AGRICULTURE AND FORESTRY Viljan hintanoteeraukset Suomessa Spannmålens prisnoteringar i Finland Price quotations for grain in Finland Viikko Vecka Week Noteerauspäivä Noteringsdatum Date of quotation 8/2011 24.02.2011 Viljalaji - Sädesslag - Cereal /1000 kg Paikkakunta Ort Place Leipävehnä Brödvete Bread Whea Ruis Råg Rye Mallasohra Maltkorn Malting Barle Rehuvehnä Fodervete Feed Wheat Rehuohra Foderkorn Feed Barley Kaura Havre Oats 1) Hinta tehtaan portilla - Fabrikens inköpspris - Factory's purchase price: Hyvinkää Järvenpää Kaipiainen Koskenkorva Kotka Lahti Nokia Raisio Seinäjoki Turku Utajärvi Varkaus Ylivieska.... 220,00 212,00.. 176,00.. 190,00 175,00 170,00.. 180,00 182,00 219,00 206,00 197,00 204,00 198,00 195,00 194,00 183,00 182,00 190,00 180,00 179,00 190,00 180,00 182,00 217,00 220,00 180,00 180,00 180,00 190,00 170,00 170,00 194,00 183,00 181,00 2) Vientihinta satamassa - Försäljningspris för export - Price when sold for export: Kotka Loviisa Naantali Vaasa.. 178,50 195,00 166,00 189,00 211,25 193,75 174,67 180,00 Määritelmiä - Definitioner - Definitions Taulukossa esitetyt hinnat ovat peruslaatuisen viljan hintoja. Hintamääritelmä riippuu paikkakunnasta seuraavasti: 1) Viljan hinta vapaasti ajoneuvossa vastaanottavan yrityksen portilla eli tehtaan ostohinta kotimaiselle viljalle 2) Viljan hinta vapaasti ajoneuvossa satamaan toimitettuna eli vientiin myytävän viljan hinta hise_viljanot2009_vr_h_j_r Priserna i tabellen är priser på spannmål av baskvalitet. Priset fastställs enligt orten på följande sätt: 1) Priset på spannmål fritt mottagarens port på transportfordonet, dvs. fabrikens inköpspris på inhemsk spannmål 2) Priset på spannmål levererat till hamn fritt på transportfordonet, dvs. spannmålens försäljningspris för export The prices of grain shown in the table are of basic quality. The price definition depends on the locality as follows 1) The price of grain free on vehicle at the gate of the receiving enterprise. i.e. the factory's purchase price for domestic grain 2) The price of grain free on vehicle at the harbour, i.e. the price of grain sold for export 01.03.2011 08:43:11
01.03.2011 11:53 Viljelijälle maksettu perushinta vastaanottopisteeseen toimitettuna 1) Grundpris som betalats till odlaren vid leverans till mottagningsstället 1) Basic price paid to farmers on delivery to first customer 1) Vuosi/kuukausi År/månad Year/month Leipävehnä Rehuvehnä Kaikki vehnä 2) Ruis Mallasohra Rehuohra Kaikki ohra 3) Kaura Rypsi ja rapsi Brödvete Fodervete Vete totalt 2) Råg Maltkorn Foderkorn Korn totalt 3) Havre Rybs och raps Bread wheat Feed wheat Wheat total 2) Rye Malting barley Feed barley Barley total 3) Oats Turnip rape and rape /1 000 kg 2009 I 167,32 130,18 149,47 167,17 144,38 104,11 119,86 102,85 285,76 II 162,89 128,02 144,22 161,29 149,78 103,16 127,34 101,42 283,20 III 154,38 121,14 136,49 154,12 136,56 100,86 114,89... 268,78 IV 146,50 112,60 127,00 151,30 134,32 99,50 111,30 91,76 271,46 V 145,45 106,12 122,69 145,26 130,25 99,46 109,13 89,78 296,54 VI 137,95 105,65 119,40 140,75 132,16 99,62 109,20 91,41 311,72 VII 138,31 106,44 118,12 140,79... 98,09 104,70 90,65 286,75 IIX 128,07 92,61 103,39 123,70 125,31 83,42 89,32 82,42 278,75 IX 115,21 81,35 95,34 120,15 112,10 76,84 78,94 75,29 260,61 X 115,25 92,95 106,40 112,50 119,83 91,08 93,66 76,92 253,81 XI 114,05 98,76 106,05 120,82......... 79,55 264,34 XII 112,20 98,04 107,01 114,96 105,79 95,56 97,33 80,78 272,30 I 113,03 98,98 107,71 114,45 103,35 96,18 97,16 81,05 276,30 II 113,23 96,85 106,97 114,15 114,16... 100,48... 277,82 III 112,11 99,27 107,85 115,26 113,99 97,21 100,33 82,86 285,21 IV 112,97 98,99 107,18 110,37 112,07... 99,66 81,99 294,07 V 112,60 101,21 105,57 118,55 108,31... 99,39 83,03 299,74 VI 112,09 101,05 107,73 118,32 109,42... 100,13 84,36 303,07 VII 114,49 101,21 107,27 120,34... 98,19 98,86 88,07 314,97 IIX 145,19 130,73 141,20 143,65 128,17 126,08 126,79 130,87 342,76 IX 196,98 191,23 195,16 183,61... 142,21 147,79 153,88 352,73 X 194,33 182,56 191,46 192,02 174,85 156,02 160,21 162,17 355,73 XI 188,09 181,66 186,99 189,68 173,47 155,34 161,34 163,17 369,19 XII 189,34 178,81 184,62 191,92 175,12 156,51 163,36 165,30 386,66 2011 I 205,74... 199,60 195,12 178,35 164,87 170,35 175,21 448,30
MAA- JA METSÄTALOUSMINISTERIÖN TIETOPALVELUKESKUS JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS INFORMATIONSTJÄNSTCENTRAL INFORMATION CENTRE OF THE MINISTRY OF AGRICULTURE AND FORESTRY Viljan hintanoteerauksia ( /1000 kg) EU-maissa Viikko 8/2011 /1000 kg 310 Leipävehnän hintanoteerauksia vuosina 2009-2011 290 270 250 230 210 190 170 150 130 110 90 1 7 13 19 25 30 36 42 48 1 7 13 19 25 30 36 42 48 1 7 13 19 25 30 36 42 48 2009 2011 DE - Hampuri FI - Naantali FR - Rouen PL - Zachodni SE - Helsingborg FR - Matif /1000 kg 280 Rehuvehnän hintanoteerauksia vuosina 2009-2011 hise_eup_vilja2009_hr_t_j_r.rdf 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 1 7 13 19 25 30 36 42 48 1 7 13 19 25 30 36 42 48 1 7 13 19 25 30 36 42 48 2009 2011 BE - Bryssel DE - Hampuri DK - Kööpenhamina FI - Seinäjoki 1/5 PL - Zachodni 08.03.2011 16:39:41
MAA- JA METSÄTALOUSMINISTERIÖN TIETOPALVELUKESKUS JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS INFORMATIONSTJÄNSTCENTRAL INFORMATION CENTRE OF THE MINISTRY OF AGRICULTURE AND FORESTRY Viljan hintanoteerauksia ( /1000 kg) EU-maissa Viikko 8/2011 /1000 kg 280 Leipärukiin hintanoteerauksia vuosina 2009-2011 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 1 7 13 19 25 30 36 42 48 1 7 13 19 25 30 36 42 48 1 7 13 19 25 30 36 42 48 2009 2011 AT - Wien DE - Hampuri PL - Zachodni SE - Helsingborg FI - Lahti /1000 kg 300 Mallasohran hintanoteerauksia vuosina 2009-2011 hise_eup_vilja2009_hr_t_j_r.rdf 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 1 7 13 19 25 30 36 42 48 1 7 13 19 25 30 36 42 48 1 7 13 19 25 30 36 42 48 2009 2011 DE - Stuttgart DK - Kööpenhamina FI - Raisio FR - Creil 2/5 PL - Zachodni 08.03.2011 16:39:41
MAA- JA METSÄTALOUSMINISTERIÖN TIETOPALVELUKESKUS JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS INFORMATIONSTJÄNSTCENTRAL INFORMATION CENTRE OF THE MINISTRY OF AGRICULTURE AND FORESTRY Viljan hintanoteerauksia ( /1000 kg) EU-maissa Viikko 8/2011 /1000 kg 250 Rehuohran hintanoteerauksia vuosina 2009-2011 230 210 190 170 150 130 110 90 70 50 1 7 13 19 25 30 36 42 48 1 7 13 19 25 30 36 42 48 1 7 13 19 25 30 36 42 48 2009 2011 DE - Hampuri FI - Raisio FR - Rouen PL - Zachodni SE - Helsingborg /1000 kg 230 Rehukauran hintanoteerauksia vuosina 2009-2011 hise_eup_vilja2009_hr_t_j_r.rdf 210 190 170 150 130 110 90 70 50 30 10 1 7 13 19 25 30 36 42 48 1 7 13 19 25 30 36 42 48 1 7 13 19 25 30 36 42 48 2009 2011 DE - Stuttgart FI - Seinäjoki LT - Vilna PL - Kujawsko-Mazurski 3/5 SE - Lidköping 08.03.2011 16:39:41
MAA- JA METSÄTALOUSMINISTERIÖN TIETOPALVELUKESKUS JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS INFORMATIONSTJÄNSTCENTRAL INFORMATION CENTRE OF THE MINISTRY OF AGRICULTURE AND FORESTRY Viljan hintanoteerauksia ( /1000 kg) EU-maissa Viikko 8/2011 Paikkakunta Leipävehnä Rehuvehnä Leipäruis Mallasohra Rehuohra Rehukaura hise_eup_vilja2009_hr_t_j_r.rdf FR - Matif (10) AT - Wels (4) AT - Wien (4) BE - Bryssel (3) BG - Burgas (7) BG - Varna (7) CY - Larnaka (4) CZ - Brno (5) CZ - Praha (5) DE - Hampuri (6) DE - Stuttgart (2) DK - Kööpenhamina (2) EE - Juri (3) EE - Tallinna (3) ES - Albecete (459) ES - Burgos (459) FI - Lahti (3) FI - Loviisa (6) FI - Naantali (6) FI - Raisio (3) FI - Seinäjoki (3) FI - Turku (3) FI - Utajärvi (3) FI - Vaasa (6) FI - Varkaus (3) FI - Ylivieska (3) FR - Creil (7) FR - Rouen (6) GR - Thessaloniki (1) HU - Budapest (6) IE - Dublin (3) IT - Alessandria (4) LT - Vilna (3) LV - Riika (3) NL - Nederland (8) PL - Kujawsko-Mazurski (3) PL - Zachodni (3) PT - Lisboa (9) RO - Banat (14) SE - Helsingborg (6) SE - Lidköping (4) SI - Ljubljana (5) SK - Bratislava (3) UK - Cambridge (35) UK - Darlington (35) UK - Edinburg (35) 247,00 288,50 253,00 250,54 250,54.. 240,30 255,00 267,50 265,58 238,00 248,20 241,17 219,00 195,00 211,25 198,00 217,00 255,44 300,00 293,53.. 249,94 257,11.. 242,66.. 201,80.. 259,75 271,15.... 238,00 224,97.. 214,91 234,00 241,50 215,28.. 194,00 190,00 190,00 180,00 190,00 194,00.. 251,33 240,00 238,74 205,82 240,00 229,79...... 200,00 234,10 239,38 4/5 246,50.. 227,00.... 206,00 220,00 230,84 195,62 207,30...... 229,76 240,00 197,00 193,75 195,00 221,44 232,44.............. 218,50 207,00........ 207,00 192,48 224,00 221,50 219,40 166,00 174,67 183,00 180,00 180,00 180,00 170,00 183,00 199,44.. 165,11 220,00 213,07.. 211,00 195,26 233,00...... 141,78.. 195,00.. 220,00.... 255,00.. 189,00 182,00 179,00 182,00 180,00 180,00 170,00 181,00.. 187,80 159,58.. 08.03.2011 16:39:41