OMRÅDESANALYS Hammarbyhöjden - Björkhagen
INLEDNING Medverkande Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 2013-09-11 Stadens beställargrupp: Sofia Brydolf, Exploateringskontoret (beställare stads- och landskapsbild, natur- och ekologi och socialt liv) Hanna Andersson, Exploateringskontoret Per Olof Jägbeck, Exploateringskontoret Birgitta Nylander, Exploateringskontoret (beställare kommunikationer) Linda Palo, Stadsbyggnadskontoret Helene Pettersson, Miljöförvaltningen Karl Malmberg, miljöförvaltningen Inger Bogne, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Marie Broberg, Enskede - Årsta - Vantörs stadsdelsförvaltning Ulrika Hamrén, ekolog (ansvarig avsnitten natur och ekologi, barnperspektiv naturmark) Anna Maria Larson, landskapsarkitekt (layout) Eleonor Martinsson, landskapsarkitekt (layout) Krister Sernbo, samhällsekolog (medverkande, kvalitetsgranskare) Emma Sandelin, landskapsarkitekt (barnperspektivet) Erik Zachariassen, ansvarig gisanalyser (ekologiska nätverk) Pia Englund, landskapsarkitekt (ansvarig avsnitten historik, stads- och landskapsbild, socialt liv) Maria Engström, landskapsarkitekt (stads- och landskapsbild, socialt liv, kvalitetsgranskare) Lovisa Berg, landskapsarkitekt (stads- och landskapsbild, socialt liv) Maria Lorentzi, byggnadsantikvarie (historik, stads- och landskapsbild) Jesper Skiöld, trafik- och samhällsplanerare (ansvarig avsnitt kommunikationer) Ellen Fredholm, trafikplanerare (tillgänglighet, VGAanalys, gång- och cykeltrafik) Mimmi Holegård, trafikplanerare (kollektivtrafik, trafiksäkerhet) Martin Nilsson, trafikplanerare (biltrafik, parkering) Elin Karlsson, bitr. trafikplanerare (gång- och cykeltrafik, trygghet och trafiksäkerhet) 2 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen
Innehåll INLEDNING Bakgrund och förutsättningar Analys och värdering Utvecklingsbehov Inledning Bakgrund och syfte Områdets avgränsning Metodik och underlag Pågående bebyggelseutveckling i närområdet Historik s 4 s 4 s 4 s 6 s 6 s 8 Stads- och landskapsbild Övergripande karaktärsdrag Bebyggelseutveckling Områdesindelning Hammarbyhöjden Björkhagen Nytorps Gärde med Kärrtorps IP Blåsutområdet Grönstråk Lilla Sickla - Kolerakyrkogården Utpekade kulturhistoriskt värdefulla miljöer Värdering stads- och landskapsbild Natur och ekologi Grönstruktur Ekologiska nätverk - grön infrastruktur Värdering natur och ekologi s 12 s 12 s 14 s 16 s 18 s 20 s 22 s 24 s 25 s 26 s 28 s 30 s 30 s 35 s 42 illvarata och utveckla Stads- och landskapsbild Natur och ekologi Socialt liv Kommunikationer Underlagsmaterial Källor ryckta källor Elektroniska källor Övriga källor Illustrationer s 68 s 68 s 70 s 72 s 74 s 76 s 76 s 77 s 77 s 77 Socialt liv Analys av tillgång till parker och grönytor friytetillgång Utemiljöns användning och funktion Barnperspektiv naturmark Värdering socialt liv Kommunikationer Gång- och cykeltrafik illgänglighet Kollektivtrafik Biltrafik rygghet och säkerhet Parkering s 44 s 44 s 46 s 54 s 56 s 58 s 58 s 60 s 62 s 64 s 65 s 66 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 3
Inledning INLEDNING Bakgrund och syfte Stockholms stad har sedan 2007 en långsiktig och samlad vision för stadens utveckling Vision 2030 Ett Stockholm på väg mot världsklass. Den är uppbyggd kring tre teman; Stockholm ska vara en stad som är mångsidig och upplevelserik, innovativ och växande samt medborgarnas Stockholm. Stockholms översiktsplan, Promenadstaden, beskriver på vilket sätt Stockholm ska växa för att nå målen i Vision 2030. Promenadstaden anger fyra stadsutvecklingsstrategier för att Stockholm ska växa på ett långsiktigt hållbart sätt. Det innebär satsningar på strategiska områden i centrala Stockholm, utveckling av närförort samt satsningar på tyngdpunkter och samband i ytterstaden i syfte att koppla samman staden på ett bättre sätt än idag. Hammarbyhöjden och Björkhagen ingår i den strategi som kallas fortsätt att stärka centrala Stockholm. Promenadstaden pekar ut ett band söder och väster om tullarna, där stadsdelar som på grund av sin närhet till malmarna, till vatten och grönområden, har blivit allt mer attraktiva. Här är målet att skapa en tätare, sammanhållen, mer mångsidig och levande stadsmiljö, där det finns förutsättningar till ett bredare utbud av bostäder, verksamheter, service, kultur och upplevelser. Områdesanalysen syftar till att tjäna som underlag för programarbetet. Den kommer att ligga till grund för de bedömningar och avvägningar som görs i programmet och även tjäna som kunskapsunderlag för exploateringskontoret i kommande markanvisningar. Områdets avgränsning Utredningsområdet för områdesanalysen avgränsas i norr av Hammarbyvägen och Sicklasjön och i öster av kommungränsen mot Nacka kommun samt Kärrtorps IP. I söder avgränsar Arkövägen, Fyrskeppsvägen Dalens sjukhus samt Sofielundsvägen. I väster utgör Nynäsvägen och Kolerakyrkogården gräns. Se områdesavgränsning på intilliggande karta. Utsnitt från plankartan till Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm. Stadsbyggnadskontoret har inlett ett programarbete för Hammarbyhöjden och Björkhagen. Programområdet berör även Blåsut, Skärmarbrink och Nytorps Gärde. Programarbetet ska utreda områdets koppling till Hammarby sjöstad och Globen/Slakthusområdet, det ska utreda möjligheterna till förtätning med 1500-3000 nya bostäder och det ska utreda Nytorps Gärde. 4 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen
L Luma Sickla kanal L Mårtensdal HAMMARBY SJÖSAD L Sickla kaj SICKLA SRAND Hammarbyvägen Sicklasjön Hammarbybacken Kolerakyrkogården Gullmarsplan Eldflugan Galgbacken Kalmgatan Gullpigan Hammarbyskogen Hammarbybacken Lilla Sickla gård Olaus Magnus väg Olaus Magnus plan Per Lindströms väg Nynäsvägen Sparrmansvägen Petrejusvägen Markuskyrkan Hammarbyhöjdens IP Söderstadion Hovet Globen JOHANNESHOV Slakthusområdet ele 2 arena Pastellvägen Skärmarbrink Blåsutparken Skärmarbrinksvägen Blåsutvägen Björkhagsplan Björkhagen Hammarbydepån HAMMARBYHÖJDEN Garagevägen Skarabacken Finn Malmgrens torg Hammarbyhöjden Lidköpingsvägen Paternostervägen Finn Malmgrens väg Ulricehamnsvägen Malmövägen BJÖRKHAGEN Halmstadsvägen Karlskronavägen Skanörparken idaholmsplan idaholmsparken Nackareservatet NACKA KOMMUN Blåsut Sofielundsvägen Åstorpsringen Dalens sjukhus Nytorps Gärde Ystadsvägen Malmövägen Fyrskeppsvägen Understenshöjdens ekoby Arkövägen Karta med områdets avgränsning Områdesanalysgräns Stadsdelsgräns Nackareservatets gräns 0 100 500 GAMLA ENSKEDE Sandsborg ENSKEDEDALEN KÄRRORP Kärrtorp Kärrtorpsvägen Kärrtorps IP Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 5
INLEDNING Metodik och underlag Stads- och landskapsbild samt Socialt liv Arbetet har skett i en tvärdisciplinär arbetsgrupp med landskapsarkitekter och antikvarie enligt en metodik, inklusive värdering, som har utvecklats i samband med tidigare framtagna områdes- och landskapsanalyser för stadens ytterområden. Inläsning och analys av tidigare framtagna underlagsrapporter för berört område har gjorts parallellt med återkommande fältbesök av helhetsmiljön och kompletterande arkivstudier. Avstämning har även skett med berörda stadsdelsförvaltningar och kontor avseende sociala frågor och kring bebyggelseutveckling. För kapitlet Stads- och landskapsbild utgör tidigare framtaget material i form av rapporter, böcker och historiska kartor och fotografier viktiga underlag. Underlagskartor för områdesanalysen har varit Stockholms stads grundkarta samt ortofoto från år 2010. Stockholms stadsmuseums klassificering av kulturhistoriska värden har legat till grund för att bedöma utredningsområdets kulturhistoriska värden. Även stadsmuseets fallstudie för metodutveckling av kulturhistorisk bedömning av parker och grönområden har använts. Stadens parkplaner för de berörda stadsdelarna utgör ett värdefullt kunskapsunderlag för såväl stadsbildsanalysen som för kapitlet Socialt liv. Utifrån parkplanens riktlinjer har en tillgångsanalys gjorts och tillgångskartor till lek och bollspel har tagits fram. Natur och ekologi Det ekologiska avsnittet bygger huvudsakligen på analys av modeller och fältkontroller av sakkunniga ekologer. Spridningssamband har därmed kunnat ges en mer fördjupad analys, vilket har påverkat värderingen. Underlag har varit biotopkartan, samt arbetsmaterial från miljöförvaltningen för habitatnätverk för ekar, barrskog och groddjur utifrån utförda analyser. Naturvärdesbedömningen grundar sig i första hand på befintligt underlag i form av dokumentation kring närliggande projekt, stadens ekinventering, arbetet med Stockholms ekologiska känslighet och utdrag ur Artportalen. För de ekologiska spridningssambanden har analysmetoden Matrix Green använts. Verktyget skall främst ses som ett pedagogiskt hjälpmedel att synliggöra möjliga resonemang kring arters spridning. En fördjupad rapport har tagits fram, i vilka metoderna beskrivs mer utförligt. Kommunikationer Arbetet med analysen av områdets trafikmönster har utförts av trafik- och samhällsplanerare med stöd av beteendevetare. Genomförande av analysen har utgått från stadens övergripande styrdokument för infrastrukturens utveckling samt områdets specifika förutsättningar. Genom inventering av befintlig trafikstruktur har områdets kvaliteter och brister inhämtats och värderats. Erfarenheter från platsbesök har iterativt vägts samman med tillgängligt underlag. En VGA-analys har genomförts av gångvägnätet ur ett fotgängarperspektiv. Värdering och slutsatser Analys och värdering tar sin utgångspunkt i dagens situation, men pågående projekt under utbyggnad har markerats i vissa analyskartor. Slutsats av den insamlade kunskap analysen lett fram till sammanfattas i en redovisning av värden att tillvarata och utveckla i den offentliga miljön. Denna redovisning sker på en övergripande och principiell nivå, som ett medskick till framtida planering och utbyggnad, där frågeställningarna kan konkretiseras och ges en fysisk form. 6 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Pågående bebyggelsutveckling i närområdet vå stora stadsutvecklingsområden finns i direkt anslutning till området: Söderstaden och Hammarby Sjöstad. Söderstaden har fyra delområden: Globenområdet, Slakthusområdet, Södra Skanstull och Gullmarsplan- Nynäsvägen. Ambitionen är att skapa en tätare, mer funktionell stadsmiljö som länkar samman de fyra delområdena. Stockholms stad har tecknat ett intentionsavtal med Ikea/Ikano bostad för att utreda förutsättningarna för att etablera en större handelsanläggning i Slakthusområdet. Hammarby Sjöstad började omvandlas från industri till stad år 1990. När det står klart omkring år 2030 kommer stadsdelen att rymma 11 000 lägenheter med drygt 25 000 invånare och ytterligare 10 000 personer kommer att arbeta här. Just nu pågår planarbete på fastigheten Mårtensdal 6 mm, som anger omkring 60 000 kvadratmeter kontor och viss annan verksamhet och planarbete på fastigheterna Godsvagnen och Påsen, i nära anslutning till analysområdet. Här planeras för omkring 600 bostäder samt verksamheter. Inom programområdet pågår arbete med tre detaljplaner: (1) Vid kvarteren Orkanen och jockan, längs Understensvägen och Simrishamnsvägen, pågår planarbete för 160 studentlägenheter. Detaljplanen har ännu inte varit på samråd. (2) Vid Finn Malmgrens väg på fastigheten Hammarbyhöjden 1:1, intill kvarteret Hornlyktan, pågår detaljplanearbete för cirka 60 lägenheter i två byggnader, bl. a för gruppboende. (3) Längs Karlskronavägen, intill kvarteret Snöfallet pågår planarbete för cirka 40 lägenheter. Detaljplanen var på samråd fjärde kvartalet 2011 och första kvartalet 2012.
L Luma L Mårtensdal Stadsutvecklingsområdet HAMMARBY SJÖSAD L Sickla kaj Sickla sjön Gullmarsplan Hammarbybacken Stadsutvecklingsområdet SÖDERSADEN Skärmarbrink Hammarbyhöjden Björkhagen Nackareservatet Blåsut Nytorps Gärde Större stadsutvecklingsområden Områden med pågående exploateringsprojekt Områdesanalysgräns Kärrtorps IP Sandsborg Kärrtorp 0 100 500 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 7
Historik HISORIK Historik Hammarbyhöjden, Björkhagen och Johanneshov uppfördes på Enskede och Hammarby gårds gamla ägor. När stadsdelarna byggdes fanns här landsbygd med handelsträdgårdar, torp och koloniträdgårdar. På Nytorps Gärde låg torpet Nytorp, som revs 1961, och bland flerfamiljshusen i östra Johanneshov ligger ännu idag 1700-talsgården Skärmarbrinks gård. Vid Gullmarsplan finns rester av en kolerakyrkogård från 1800-talet och i den nordöstra delen av Hammarbyhöjden fanns förr en galgbacke och avrättningsplats. Galgbacken låg på en bergsknalle strax söder om Kalmgatan och användes fram till 1858, då hängning avskaffades som dödstraff. Avrättningsplatsen för gilgotinering låg söder om galgbacken, invid dagens Solandersgatan. Här genomfördes stadens sista offentliga avrättning år 1862. Under 1930-, 40- och 50-talen omvandlades landsbygden till ytterstad och merparten av koloniträdgårdarna försvann. Naturmarken utnyttjades väl för att skapa stadsdelar med parker och hus i naturmark enligt funkisens ideal. Kommunikationerna skedde först med spårvagn och buss. År 1950 invigdes tunnelbanelinjen Gullmarsplan-Hökarängen (via Skärmarbrink och Blåsut) och 1958 linjen Skärmarbrink- Hammarbyhöjden och vidare söderut. Hammarbyhöjden Hammarbyhöjden är ett av de första smalhusområdena i Stockholm, uppfört i huvudsak under åren 1936-39. Planen med smalhus antogs efter en strid mellan förespråkare för smalhus i tre våningar och högre tjockhus. Den första planen antogs 1930 men bearbetades i omgångar, bl.a. av Ragnar Östberg och stadens tjänstemän. Viss bebyggelse tillkom under 1940- och 50-talen, som husen söder om Lidköpingsvägen vid Nytorps Gärde. Hammarbyhöjdens smalhus är mycket smala, mellan 8-11 meter. Förutom den dominerande hustypen smalhus uppfördes låga punkthus söder om tunnelbanan. I nordost uppfördes s.k. barnrikehus och en barnstuga uppfördes i hörnet av Olaus Magnus väg - Johan Printz väg. rots att Hammarbyhöjden var en stor stadsdel fanns inget centrum. Butiker låg med viss koncentration kring de mest trafikerade gatorna - Olaus Magnus väg och runt Finn Malmgrens plan. Service som apotek, bank eller samlingslokaler saknades helt i stadsdelen. Hammarby Folkskola stod klar 1943 medan Nytorpsskolan byggdes under tidigt 1950-tal. 1947 invigdes en ny vagnhall (Nya Enskedehallen) för bussar och de framtida tunnelbanetågen. På 70-talet hade folkmängden sjunkit och bestod av en hög andel äldre. Servicen var dålig och området nergånget. Hammarby skola lade ner 1975 på grund av bristande elevunderlag. År 1988 antogs ett upprustningsprogram med målet att bygga 1000 nya lägenheter och ny service. Nya byggnader förlades i utkanten av stadsdelen och längs med tunnelbanan. Satsningen fungerade och 1989 öppnade skolan igen. Flygfoto över Hammarbyhöjden,1930-tal. Ljust putsade smalhus och sparad naturmark med uppvuxna träd präglade den nya stadsdelen. Rakt fram Nackareservatet och till vänster Sicklasjön. Foto: SSM Gata i Hammarbyhöjden under uppförande år 1938. Man lade ner stor möda på att spara befintliga träd (företrädesvis tallar) under byggnadstiden. Foto: KA Parklek i norra Hammarbyhöjden, utmed Petrejusvägen, där idag förskolan Skogen ligger. Foto: KA 8 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen
Ungefärligt läge för dagens -banestationer: 1. Gullmarsplan 2. Skärmarbrink 3. Blåsut 4. Hammarbyhöjden, västra uppgången 5. Hammarbyhöjden, östra uppgången 6. Björkhagen 1. 10. 7. 8. 9. Röd cirkel med siffror: 7. Korphopp 8. Skidbacke 9. Lilla Sickla gård 10.Kolerakyrkogården 11. Nytorp på nuvarande Nytorps Gärde 12.Skärmarbrinks gård 2. 4. 5. Områdesanalysgräns 12. 6. 3. 11. Detaljerad Karta över Stockholm med omnejd. Upprättad mellan 1917 och 1934. Hammarbyhöjden, Björkhagen och Blåsut är fortfarande lantliga miljöer med äldre odlings- och betesmarker i dal- och ravinsänkor (gula fält). De gröna fälten är ofta stora koloniområden, men markerar också Kolerakyrkogården och tomtmark runt äldre bebyggelse som Nytorp och Lilla Sickla. Den beiga marken med prickar utgör skogsklädda områden, oftast på och runt höjder. I norr ligger en hoppbacke och en skidbacke i förkastningsbrantens branta sida ner mot Hammarby. Karta från Stockholmskällan. Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 9
HISORIK Dagens parklek Skyfallet, Björkhagen under 1940- eller 50-tal. Äldre sparad vegetation kompletteras med nyplanterad. Lekparken leder ut till Nytorps Gärde och i bakgrunden syns den gröna fronten framför husen i Kärrtorp. Foto: KA I norra Hammarbyhöjden, troligen precis bakom kv. Ollonborren 1 och 2 norr om Petrejusvägen, låg tidigare en lekplats. Foto: KA Blåsut En stadsplan för hela Johanneshov antogs 1939 och man började bygga flerfamiljshus öster om Nynäsvägen i Blåsutområdet. Husen uppfördes i huvudsak mellan 1941-1946. 1930-talets smalhusområden fick kritik för sin enformighet. Områdena från 1940- och 50-talen utvecklade därför större variation i skala, hustyper och fasader. Det avspeglar sig i Blåsut där det finns en variation av höga punkthus och smalhus som ramar in gårdsrum och byggnader med fasader i både puts och tegel. I området finns några av stadens allra första höga punkthus, uppförda på en bergsrygg 1942-43 (bl.a. kvarteren Arkitekten, Pilastern, Kolonnaden och Fasaden). I den södra delen uppfördes s.k. barnrikehus. Under 2000-talet har mindre kompletteringsbebyggelse skett i form av punkthus invid Nynäsvägen i väster. Stadsdelens centrum anlades vid Gullmarsplan. Björkhagen Planen för Björkhagen fastställdes 1945 och utformades av arkitekt David Helldén och stadsplanedirektör Sven Markelius. Stadsdelen uppfördes i etapper fram till 1950-talets andra hälft. I Björkhagen är strävan efter större variation fullt utvecklad med smalhus i olika formationer runt gårdsrum, höga punkthus i höjdlägen, radhus i parkkanter och ett högt skivhus som markerar centrum. När skivhuset stod klart 1954 var det med sina 16-17 våningar Stockholms högsta hus. Genom en utredning 1933-34 slog staden fast behovet av gemensamhetsanläggningar i nya stadsdelar. Detta avspeglas tydligt i Björkhagen där ett samlande centrum uppfördes med bibliotek, medborgarhus, restaurang, vård, förskola, butiker, kategoriboenden m.m. 1940- och 50-talets förorter kom att bli stadsdelar med funktioner från vagga till grav. Markuskyrkan och Björkhagens skola intill fullföljer denna idé. Då stadsdelarna i söderort blev fler behövdes en ny församling (Skarpnäcks församling) och församlingskyrka. 10 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Markuskyrkan, invigd 1960 och ritad av Sigurd Lewerentz, räknas som ett av kyrkobyggnadshistoriens modernistiska mästerverk. Nytorps Gärde med Kärrtorps IP När Stadsdelarna i området uppfördes utformades Nytorps Gärde för rekreation, aktiviteter, sport och som förbindelsestråk. Generalplanen Det Framtida Stockholm, framtagen under Sven Markelius, och Holger Bloms parkprogram formade parken. I stadsplanen från 1947 planerades gärdet som Kärrtorps och Hammarbyhöjdens stora, sammanhängande park med rymliga lekfält och plats för friluftsbad. Smalare parker runt och i stadsdelarna formades för att leda till Nytorps Gärde men också till den tänkta idrottsplatsen och friluftsreservatet i Nacka. Det dröjde innan idrottsplatsen tog form - Kärrtorps IP invigdes 1966. Utmed den norra delen av gärdet planerades också en trafikled, tänkt att förbinda Nynäsvägen med Kärrtorp och Stockholms sydostligaste trakter. Inga delar av denna vägsträckning kom att genomföras. Grönstråket Lilla Sickla - Kolerakyrkogården Lilla Sickla gård, tillhörande Hammarby gård, har anor från medeltiden med en huvudbyggnad från 1700-talet, rester av en engelsk park från samma tid och ett lusthus vid vattnet. Under 1800-talet anlades filosofens grav i parken. Kvarnbäcken går genom gården och en kvarnbyggnad finns kvar liksom rester av dammanläggningar. I väster finns ekonomibyggnader och en timrad lada. Redan 1919 anlades Hammarby hoppbacke väster om Hammarbybacken. Under 50-talet hade två små hoppbackar etablerats i slänten där dagens backe ligger. År 1988 togs nuvarande slalombacke i drift efter en höjning med tippmassor från olika byggnadsprojekt i Stockholm.
HISORIK Skanörsparken i Björkhagen under 1940- eller 50-tal. Den omsorgsfullt utformade lekplatsen på storgården är signerad Holger Blom och Erik Glemme vid Stockholms stads parkavdelning. Foto: KA. Lilla Sickla gårds huvudbyggnad från 1700-talets slut. Gården ligger som ett smycke och bildar en intim och småskalig men ståndsmässig miljö med bevarad engelsk park och kvarnbyggnad. Dödgrävarens bostad med tillhörande ekonomibyggnad som härrör från 1800-talets första hälft. Här står de gravstenar och monument som fortfarande finns kvar samlade i en historisk miljö. Foto: Stockholmskällan. Dalens koloniområde år 1911. I bakgrunden den lantliga miljö som kännetecknade hela programområdet. Kolonierna revs senare för att ge plats åt Dalens sjukhus. Foto: Stockholmskällan. Hammarby hoppbacke 1951 då SM hölls här. I förkastingsbranten mot norr har hoppbackar och skidbackar funnits sedan 1900-talets första hälft. Foto: Stockholmskällan. Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Skärmarbrinks gård i Blåsutområdet år 1942. Foto: Stockholmskällan. 11
Stads- och landskapsbild SADS- OCH LANDSKAPSBILD Övergripande karaktärsdrag Landskapsbild Området består av ett sprickdalslandskap med långsträckta öst-västliga dalgångar omgivna av bergsryggar. Mellan Hammarbyhöjden och Hammarby Sjöstad ligger ett skogsbeklätt bergparti med en kraftfull förkastningsbrant mot norr. Genom områdets norra del går också ett antal sluttningar eller raviner i nordsydlig riktning. Hammarbybacken är en konstgjord landform som är markant högre än omgivande terräng. I de låglänta stråken löper ofta viktiga större kommunikationsstråk med gator och tunnelbana eller småskaliga entrévägar till exempelvis Nackareservatet och Lilla Sickla. Nytorps Gärde och dess förlängning mot Kärrtorps IP utgör ett större sammanhängande dalstråk, som även har en utlöpare norrut mot Hammarbyhöjdens IP. Parker och idrottsplatser som har placerats i dalstråken har gjort att öpnna ytor med stor rymd har kunnat sparas, vilket i övrigt är ovanligt i stadsbilden. Med utgångspunkt från Gullmarsplan utgör ett dalstråk gräns mellan norra delen av Blåsutområdet och Hammarbyhöjden vid Skärmarbrink. Stråket leder vidare österut mot Björkhagen och Nackareservatet. unnelbanans sträckning följer dalbotten och dockar an mot angränsande höjdpartier längs dalens slänter. I Hammarbyhöjden ligger spåren upphöjda på en vall som visuellt delar av stadsdelen, medan den vid Björkhagen löper på bro över dalrummen. Parallellt med Nynäsvägen löper resterna av Stockholmsåsen, som i detta parti till stor del är urgrävd. Vid Kolerakyrkogården är åsens form fortfarande avläsbar. Blåsutområdet ligger i en södervänd sluttning på utsvallade massor från åsen. Höjdpartier, högre/lägre Hammarbybacken Förkastningsbrant Sluttningar/raviner Dalgångar, dominerande riktningar i landskapet Öppen rymd Banvall Områdesanalysgräns 12 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen
SADS- OCH LANDSKAPSBILD Planstruktur Stadsdelarna från 1930-, 40- och 50-talen planerades som motsatsen till 1800-talets täta stenstad. Istället för slutna kvarter och hårdgjord mark byggdes en öppen kvartersstruktur med sparad naturmark. Viktigt var också att ersätta en differentierad boendestandard med likvärdig standard och ljusföring. Parkerna skulle inte vara rum för välbeställda på promenad utan platser för alla med möjlighet till lek, sport och kultur. Slående är hur hög status bostadsbyggande hade. Stadsplaner, bebyggelse, gårdar och parker utformades av tidens främsta arkitekter och landskapsarkitekter, t.ex. Sven Markelius, Björn Hedvall, Holger Blom och Eric Glemme. När stadsdelarna byggdes ut placerades bebyggelsen främst i landskapets höjdlägen, medan branter och dalgångar lämnades obebyggda. I Hammarbyhöjden bestod bebyggelsen främst av smalhus, medan punkthus medvetet har använts för att markera höjdlägen i både Björkhagen och Blåsut. Dalstråken utnyttjades som inre grön- och kommunikationsstråk, där skolor ofta placerades för att få god gröntillgång, vara lättillgänliga och synliga i det offentliga rummet. Gemensamt för alla stadsdelarna är det öppna byggnadssättet, vilket gör att man alltid har kontakt med parker, gröna rum eller den omgärdande naturen. Naturmarken är ofta sparad ända fram till fasaderna. Bebyggelsens har anpassats till terrängen och ställts in i naturmarken utan plansprängning eller höga, slutna sockelvåningar. I Hammarbyhöjden och Björkhagen följer gatunäten den dramatiska naturen. Gatorna löper runt och utmed höjdkurvor vilket gör att planstrukturen känns varierad och upplevelserik. I Blåsutområdet är det flackare, gatorna rakare och gatunätet därför mindre variationsrikt. 0 100 500 A1 A2 B1 B2 Sektion A1-A2 Ikonkarta med lägen för sektioner Hammarbyvägen Hammarbyskogen Hammarbybacken Per Lindströms väg Hasselquistvägen Finn Malmgrens plan Finn Malmgrens väg -bana Hammarbyhöjden Alingsåsvägen idaholmsplan Lidköpingsvägen Paternostervägen Nytorps Gärde Fyrskeppsvägen Sektion B1-B2 Markulskyrkan Malmövägen -bana Björkhagen Skanörparken Ystadsvägen Nytorps Gärde Ulricehamnsvägen Falköpingsvägen Lidköpingsvägen Garagevägen Hammarbydepån -bana Blåsut Blåsutvägen Skärmarbrinksvägen Skärmarbrinksparken Pastellvägen Nynäsvägen ele 2 Arena Globen Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 13
SADS- OCH LANDSKAPSBILD Bebyggelseutveckling Den ursprungliga bebyggelsen är överlag välbevarad och smalhusen dominerar, med inslag av punkthus och radhus. Mängden sparad naturmark och kontakten med naturen är påtaglig trots att ny bebyggelse i vissa fall har placerats i gröna ytterkanter eller i grönstråk. Detta berör framförallt Hammarbyhöjden där relativt storskalig och sluten bebyggelse uppförts under 1980- och 90-tal i Hammarbyskogen och i grönstråket mellan stadsdelens norra och södra del. Även skolornas placering som fondmotiv i parkernas kanter har byggts för i både Hammarbyhöjden och Björkhagen. Nytorps Gärdes västra och östra del har bebyggts med Dalens sjukhus respektive bostadshus och förskolor. I Blåsut har nya punkthus uppförts i Blåsutparkens västra kant. Längs Sofielundsvägen pågår utbyggnad av relativt storskaliga och slutna kvarter i stenstadens anda. Inne i Björkhagen har nya lameller och radhus byggts med ett öppet byggnadssätt och en skala som anknyter till den äldre bebyggelsens. Ett nytt storskaligt centrumhus från 1980-talet har skapat en barriär mellan stadsdelens centrum och tunnelbana. I Björkhagens södra del, på Nytorps Gärde, har en radhusby (Understenshöjdens ekoby), och flerfamiljshus uppförts. Flerfamiljshusen har ett öppet byggnadssätt men en större skala än omgivande hus och slutna sockelvåningar. Ett flertal förskolor har uppförts i stadsdelarnas gröna ytterkanter. Sammanfattningsvis är nya byggnader inne i bebyggelseområdena vanligtvis lojala i skala och byggnadssätt medan ny bebyggelse i grönstråk och ytterkanter ofta har större skala och avvikande planformer. Ekonomiska kartan från 1951 ger en tydlig bild av stadsdelarnas ursprungliga planstruktur. Dalstråken med ännu kvarvarande koloniområden och gårdsmark (markerat med gult) bevarades som stora parkstråk vilka ledde ut till Nackareservatet. Reservatet var redan då ett friluftsområde. Nytorps Gärde utgjorde till stor del uppodlad mark tillhörande Nytorp. I väster ligger Dalens koloniområde där sjukhuset senare uppfördes. unnelbanelinjen från Skärmarbrink vidare ut till Bagarmossen fanns inte ännu, då den anlades först 1958. Källa: Lantmäteriet. 14 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen
Bebyggelsetyper Skivhus, 16-17 våningar, 50-tal Smalhus 3 våningar, 30-40-tal Smalhus 3 våningar, 40-tal Smalhus 3 våningar, 4050-tal, ofta i formation Smalhus 3 våningar, 50-tal Punkthus i grupp eller på rad i höjdlägen, 40-tal Radhus i dalstråk, 2 våningar, 40-50-tal Skolor, 40-50-tal, 3-4 vån. i tegel, ursprungligen som fondmotiv i grönstråk Boställe dödgrävare, 1830-tal Skärmarbrinks gård och Lilla Sickla gård, småskalig men representativ träbebyggelse 17-1800-tal Service / verksamhet, 40-60-tal Senare tillägg*, service Senare tillägg*, bostäder * tillkomna efter stadsdelarnas huvudsakliga tillkomstperiod Bebyggelse under uppförande Befintlig bebyggelse Pågående exploateringsprojekt Områdesanalysgräns 00 100 200 500 500 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 15
SADS- OCH LANDSKAPSBILD Områdesindelning På följande uppslag beskrivs stadsdelarnas bärande karaktärsdrag. Redovisningen utgår ifrån områdesindelningen enligt kartan nedan. Stockholmsstilen Stockholmsstilen är en modernistisk parkstil som utvecklades av Stockholms stads parkavdelning och som dominerade all kommunal markplanering från 1930-talets senare del fram till åtminstone 1960-talets början. Osvald Almqvist, chef för stadens parkavdelning under 1930-talet var en föregångsman. Holger Blom var chef för Parkavdelningen mellan 1938 och 1971, och utvecklade stilen tillsammans med begåvade arkitekter som t.ex. Erik Glemme. År 1946 publicerade han en sammanfattning av stadens parkideal som senare kom att bli känd som Stockholmsstilen/Stockholmsskolan. Stockholmsstilen kännetecknas av att den naturliga topografin och floran tagits tillvara och förädlats. Mälardalens sprickdalslandskap, bergssidor och hällar blev en tillgång i gestaltningen. Parken skulle också vara tillgänglig för alla, oavsett social ställning, och den skulle erbjuda möjlighet till både vila och aktivitet. Barnen stod i centrum med anlagda lekplatser och plaskdammar samt ibland parklekar. Parkteatern etablerades för att sprida kultur till många. Detaljeringsgraden är ofta fin med omsorgsfullt utförda stenmurar, bänkar, kiosker eller gångstråk som följer topografin. Vanligt var att äldre strukturer, som fornlämningar eller gamla träd och buskar bevarades och införlivades i parkrummet. I ytterstadens nya stadsdelar förlades parkerna ofta så att de ramade in stadsdelarna och bildade kommunikationsstråk till viktiga funktioner som centrum, skolor eller friluftsområden. Hammarbyhöjden Björkhagen Nytorps Gärde med Kärrtorps IP Blåsutområdet Grönstråk Lilla Sickla - Kolerakyrkogården Områdesanalysgräns Analysområdet sett mot söder. Hammarbybacken, Hammarbyskogen och den tydliga förkastningsbranten mot Hammarby Sjöstad i förgrunden. 16 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen
Stads- och landskapsbild På kartan sammanfattas karaktärsgivande element i områdets stads- och landskapsbild. Sluten vegetationsyta/ skog Öppen yta Bebyggd front Bebyggd fond i topografiska höjdlägen Vegetationsfront Storskaliga gaturum / kommunikationsytor Landform enligt Sociotopkartan Landmärke Parktorg Platsbildning Storgård Utsiktspunkt Långa siktlinjer utgör viktiga visuella samband. Bebyggelse under uppförande Befintlig bebyggelse Pågående exploateringsprojekt Områdesanalysgräns 00 100 200 500 500 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 17
SADS- OCH LANDSKAPSBILD Hammarbyhöjden Hammarbyhöjden uppfördes i huvudsak under 1930-talets andra hälft. Under 1990-talet byggdes ett relativt stort antal nya bostäder i stadsdelen. Under senare år har mindre kompletteringsbebyggelse skett. Gullpigan Hammarbyskogen Karaktärsdrag: Få byggnadstyper och enhetliga fasader i ljus puts. Riktigt smala smalhus, 8-10 meter djupa, dominerar. I söder finns punkthus, men dessa är låga och har 3-4 våningar. Smalhusen har sadeltak och punkthusen tälttak. Byggnadssättet är öppet - hus i naturmark - och kontakten med natur eller grönska betydande. Husen är terränganpassade med sparad naturmark och hällar in till fasad. Husen har en schematisk placering i större enheter med antingen långsida eller gavel mot gata. Vägnätet är varierat och följer terrängen, vilket ger spänning och variation i planstrukturen. Markbehandlingen karaktäriseras av omsorg om detaljer såsom murar och stenläggningar. errängen är bergig och träden ofta tallar viktiga karaktärsskapande element. Stadsdelen har få anlagda parker idaholmsparken, och Plommonparken. Övriga parker utgörs av naturmark. Det finns två anlagda parktorg Finn Malmgrens plan och Olaus Magnus plan, som ger stadsdelen identitet. Bebyggelsen har grön förgårdsmark mot gata, förutom i lägen med en koncentration av butiker, som längs Olaus Magnus väg och Finn Malmgrens plan. Den branta naturmarken i norr och väster och Hammarbyskogen i nordost utgör tydliga gränser. Mellan den norra och södra delen av Hammarbyhöjden, söder om tunnelbanan, finns ett tidstypiskt inre grönstråk för rekreation, aktivitet och kommunikation detta är delvis igenbyggt med nyare hus. De hus som uppfördes under 1990-talet har större skala och mer varierade planformer. Husen placerades i stadsdelens gröna kanter, såsom Hammarbyskogen, eller i det inre grönstråket, söder om tunnelbanan. I stadsdelen finns också enstaka mer sentida exempel finns på nya smalhus i mindre skala och med ett öppet byggnadssätt. Dessa har ofta p-däck med slutna betongväggar som avviker från ursprunglig bebyggelse. Olaus Magnus plan Galgbacken idstypiskt grönstråk Finn Malmgrens plan idaholmsparken Plommonparken Husen har en schematisk placering i större enheter med långsida eller gavel mot gata. Grön förgårdsmark med stor andel sparade tallar präglar gatubilden. Smala trottoarer med kantsten av granit ansluter till förgårdsmarken utan nivåskillnad. 18 Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen
SADS- OCH LANDSKAPSBILD Smalhus med ljusa slätputsade fasader är vanligast stadsdelen kallades den vita staden. Det mjukt böljande gatunätet följer terrängen. Stora trädvolymer finns sparade eller inplanterade i gaturummen. De ger variation och bryter upp de långa bebyggelsesekvenserna med husfasader på linje längs gatan. Halvöppna gårdsrum finns mellan husen med flytande gränser mot gata. Karaktären domineras av sparade skogsträd och lågmält förädlad naturmark. Ett fåtal låga punkthus finns i södra delen. De är placerade i rad och markerar höjdkrönet. Vy från Nytorps Gärde. Finn Malmgrens plan vid tunnelbanan utgör stadsdelscentra. Det är ett parktorg med anlagda sittplatser och höga träd. Senare tids tillägg består av sammansatta volymer i större skala och har mer anlagda gårdsrum med privata uteplatser, planteringar och prydnadsträd. Här ett nytt kvarter vid Skarabacken. Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen 19