PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark i Bydalsfjällen



Relevanta dokument
Underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken. VA-försörjning Bydalen. Nyanläggning av avloppsreningsverk. Datum Samrådsunderlag

Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning. VA-försörjning Bydalen. Delprojekt 07, Tillståndsansökan Kristin Barkman

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

MKN-vatten i detaljplanering AB län

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Översyn av delaktighet för reglerade sträckor inom Höje å huvudfåra

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell

Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

Badvattenprofil Vikens havsbad

Tillsynsplan enskilda avlopp

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845)

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER

Hammarskogsån-Danshytteån

VA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Kunskapsunderlag för delområde

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

Segeåns Vattendragsförbund

Våtmarkstyper och kalkeffekter

Blåplan och Vattenplan

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Riktlinjer för enskilda avlopp

Kunskapsunderlag för delområde

Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?!

Kungsbacka vattenrike

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Referensgruppsmöte JordSkog

PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN

UPPRÄTTAD: KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av. Sign Sign Sign

HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Salems kommun

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14.

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14.

BILAGA 17, UNDANTAG FRÅN RESTRIKTIONER BERGVIK SKOG AB Undantag från restriktioner Exempellayouten. Hälsingeskogen

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Översiktlig inventering av närnaturområden i Slagnäs

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Investering 2019 Tilläggsinvestering fördjupad studie för Lindholmen pe Fördjupad studie avseende om- och tillbyggnad av avloppsreningsverket

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Kärande har hänvisat till en tidigare dom (VA-nämndens beslut , BVa 13 Mål nr Va 16/18).

ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING

Kunskapsunderlag för delområde

Blå målklasser i skogsbruksplan

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå

Structor Mark Stockholm AB

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14.

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

FÖRSTUDIE NY DEPONI HALMSTADS KOMMUN

Dagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe


Renare marks vårmöte 2010

Riktlinjer för enskilda avlopp

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

Miljötillståndet i Hanöbukten

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Dagvattenanalys detaljplan Megaliten

Riktlinjer för enskilda avlopp

REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN

Grundvattenbortledning M Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats

Frågor och svar. Hyllinge 29/ Samhällsbyggnadsenheten

Transkript:

PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark i Bydalsfjällen Allmänt om översilning på våtmark Rening av avloppsvatten med översilning över våtmarker som ett extrapolerande slutsteg är en vanlig metod vid reningsverk i södra Sverige. Metoden anses fungera väl men reningskapaciteten avtar med tiden. I norra Sverige och särskilt då i fjällen är metoden sällan använd även om det finns anläggningar med anlagda dammar med våtmarksvegetation som slutsteg. Översilning med vatten på våtmarker har praktiserats länge i Sverige som en metod att höja avkastningen på slåttermyrar. Detta s.k. silängsbruk praktiseras inte längre, annat än i några reservat, och hade som syfte att varaktigt höja avkastningen på olika typer av naturliga vinterfodermarker. Det förekom även att man översilade myrar vintertid för att därigenom hålla vedväxter borta och få en snabbare start på kommande års växtlighet. En översilning av våtmarker under sommarsäsongen eller under vintern förändrar givetvis vegetationen på en myr, det blir frodigare och vissa arter gynnas. Även om vegetationen förändras så behålls ändå grunddragen i våtmarksvegetationen. I ett fritidshusområde vid Västfjället i Bydalen har det skett översilning av renat avloppsvatten under några år. Anläggningen har en kapacitet på 500 pe och översilningen sker i ett skogsområde med gles fjällnära granskog på frisk-fuktig mark. På denna typ av mark bli det en ganska stor förändring av vegetationen med vinteröversilning. Den ordinarie ris- och lågörtdominerade vegetationen har på ett område på knappt 1000 m2 ersatts med en typ av källvegetation där en storbladig mossa helt dominerar, lungmossa (Marchantia polymorpha). I översilningsområdet trivs även den invasiva örten amerikansk dunört (Epilobium adenocaulon) samt vanliga gräs såsom tuvtåtel och brunrör.

Del av det översilade området vid Västfjället. Den dominerande arten lungmossa (Marchantia polymorpha) i det befintliga översilningsområdet på Västfjället.

Alternativ 1 Fjälabodmyren i Storbodströmmens avrinningsområde Våtmarksområdet har vid naturvärdesbedömningen efter den översiktliga naturinventeringen 20141014 bedömts ha ett Påtagligt naturvärde vilket motsvarar klass III i den nationella våtmarksinventeringen. Ett lämpligt översilningsområde på en sträcka av 250 meter har markerats på nedanstående kartbild. En detaljprojektering måste givetvis göras innan det slutliga översilningsområdet fastläggs. Förslag på möjligt översilningsområde i alternativ 1 för myrinfiltration. Fördelen med detta alternativ är att det renade avloppsvattnet kommer att släppas ut i avrinningsområdet för Storbodströmmen istället för i Natura 2000-området Dammån. Storbodströmmen är ett vattendrag som är kraftigt påverkad av regleringen av Sällsjön och Håckren. Det vattendrag som avrinningen från Fjälabodmyrens övre del hamnar i efter någon kilometer kallas Österån. Österån mynnar i Sällsjön och har enligt Vattenmyndigheternas databas VISS bedömts ha God Ekologisk Status (GES). Vid en eventuell miljöprövning av detta alternativ måste det då påvisas att påverkan på vattendraget inte kommer att riskera att försämra denna status. De frågor som blir viktigast vid en eventuell miljöprövning är givetvis utsläpp av näringsämnen, syreförbrukande ämnen m.m. men också den flödesförändring vintertid som ett utsläpp av avloppsvatten kan innebära för Österåns ekologiska status. En provtagningspunkt för vattenkvalitet avseende både fysikaliska, kemiska och mikrobiologisk parametrar finns, sedan drygt 20 år, i Ockesjön där Storbodströmmen mynnar i Indalsälven. För denna provtagning ansvarar Indalsälvens vattenvårdsförbund.

Alternativ 2 Myr vid Mårdbodarna i Dammåns avrinningsområde Våtmarksområdet har vid naturvärdesbedömningen efter den översiktliga naturinventeringen 20141014 getts ett Lågt naturvärde. Ett lämpligt översilningsområde på en sträcka av 250 meter har markerats på nedanstående kartbild. En detaljprojektering måste givetvis göras innan det slutliga översilningsområdet fastläggs. Förslag på möjligt översilningsområde i alternativ 2 för myrinfiltration. Fördelen med detta alternativ är att det är betydligt närmare till det planerade avloppsreningsverket. Nackdelen är att de renade avloppsvattnet efter några kilometer kommer att hamna i Natura 2000-området Dammån. Den mindre bäck som denna översilning kommer att mynna i är inte bedömd i VISS. Storbäcken som vidtar ca 1,5 km nedströms och senare mynnar i Dammån har enligt VISS, God Ekologisk Status (GES). Vid en eventuell miljöprövning av detta alternativ måste det då påvisas att påverkan på vattendraget inte kommer att riskera att försämra denna status. De frågor som blir viktigast vid en eventuell miljöprövning är givetvis utsläpp av näringsämnen, syreförbrukande ämnen m.m. men också den flödesförändring vintertid som ett utsläpp av avloppsvatten kan innebära för Storbäcken ekologiska status. Dessa frågor blir givetvis också viktiga vid en eventuell miljöprövning avseende Dammåns ekologiska status och Gynnsam bevarandestatus (GYBS) avseende Natura 2000-området.

Flödesförändringen vintertid är troligen den aspekt som kan bli mest ifrågasatt. Dammån har enligt SMHI ett medelflöde (MQ) vid sammanflödet med Storbäcken på ca 10 m3/s. Ett normalt vinterlågflöde är åtskilligt lägre men kan fortfarande vara ca 1-2 m3/s. En påfyllnad av renat avloppsvatten via Storbäcken vintertid kan möjligen komma upp i 1 400 m3/dygn efter en framtida full exploatering. Omräknat till m3/s innebär det då ca 16 liter/s vilket innebär högst några procent av ett vinterlågflöde. En provtagningspunkt för vattenkvalitet avseende både fysikaliska, kemiska och mikrobiologisk parametrar finns, sedan ca 10 år, i Dammåns nedre del. För denna provtagning ansvarar Indalsälvens vattenvårdsförbund. Alternativ 3 Södra delen av Fjälabodmyren i Dammåns avrinningsområde Ytterligare ett alternativ kan vara att förlägga översilningsområdet i södra delen av Fjälabodmyren. Detta alternativ innebär att avloppsvattnet släpps ut i Dammåns avrinningsområde men på ett större avstånd från detta vattendrag. Även detta myrområde bedöms bestå av fattiga kärr och rismyrar enligt ett hastigt förbipasserande besök 20141014..