Ajvideboplatsen Rapport från arkeologisk undersökning 2004 av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. Högskolan på Gotland Institutionen för kultur och samhälle Cramérgatan 3 621 67 Visby
FORNLÄMNING 171, AJVIDE 2:1 EKSTA SOCKEN, GOTLAND Föreliggande rapport är en sammanfattning av undersökningarna vid Ajvide, år 2004, utförda av Högskolan på Gotland inom ramen för fältkurser i arkeologi. Detaljerad dokumentation finns i databasen för Ajvideprojektet. Materialet lämnas till Gotlands Fornsal på det sätt som museet kräver. Sammanställningen av rapporten har gjorts av fil mag Johan Norderäng. Den osteologiska analysen är gjord av fil mag Margareta Kristiansson. Visby den 11 april 2006 Inger Österholm Prorektor Fil dr, lektor i Arkeologi Högskolan på Gotland Institutionen för kultur och samhälle ------------------------------------------------------------------ 1
Inledning Den arkeologiska undersökningen vid Ajvide, Eksta sn genomfördes inom ramen för Högskolan på Gotlands fältkurser i arkeologi. Ansvarig för undersökningen var fil.dr Inger Österholm. Utgrävningen är en fortsättning av tidigare undersökningar på platsen (1983-1987 samt 1992-2003) och ingår i projektet Gotlands stenålder (Österholm 1989, 1996). Syftet med årets undersökning var att fullfölja förra årets intentioner att kunna avgränsa det fyndförande kulturlagret och gravfältet i söder och nordväst. Tekniska uppgifter Stenålderslokalen är registrerad på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland, och har fornlämningsnummer 171. Enligt tidigare avgränsning med hjälp av fosfatkartering sträcker den sig över ytterligare fastigheter. Det lokala koordinatnätet lades ut 1983 med teodolit. Y- axeln har stigande värden åt norr och X-axeln stigande värden åt öster. Grävningens fixpunkt ligger på 13.21 m ö h. Fixpunkten består av ett fast stenblock som i det lokala koordinatsystemet har koordinaterna; X+30.52, Y-140,61, Z 13,21. Sedan 1997 används digital teknik fullt ut också för dokumentation i fält. Inmätning sker med totalstation och alla fynd erhåller ett unikt ID-nummer och i samband med detta lagras alla fynddata och mätvärden i en databas. Avtorvningen har skett manuellt och fyndmaterialet har registrerats per m 2 och 10-cm lager. Anläggningar har grävts separat. Alla artefakter har registrerats med exakta X, Y och Z- värden. Plan- och profilritningar (sektioner) har ritats i skala 1:20 och anläggningar i skala 1:10. Fotografering har utförts dels i lodfototeknik och dels som snedfoto. All dokumentation sker fortlöpande med hjälp av digital kamera. Undersökningsperiod, personal och medverkande studenter Årets grävning genomfördes under två perioder. Totalt medverkade cirka ett 70-tal studenter. Personal i fält bestod av: fil. mag. Johan Arvidsson, fil. mag. Margareta Kristiansson samt fil. mag. Johan Norderäng, samt under jun/jul fil. lic. Gunilla Hallin. 3/5-28/5 Studenter från Högskolans AB-kurser i arkeologi (nätburen och campus). 28/6-16/7 Studenter från Högskolans sommarkurs Arkeologi i teori och praktik samt elever från Gotlands folkhögskola i Hemses arkeologikurs. 2
Undersökta ytor Bild 1. 2004 års sju schakt markerade i grått. Totalt undersöktes en yta av 82m 2 fördelade på 7 schakt. Schakt 3 beläget i den nordvästra delen av gravfältet och övriga i den sydvästra. Samtliga schakt lades i direkt anslutning till tidigare års grävda ytor. Översiktsbild på hela den grävda ytan med årets schakt ses ovan (Bild 1). 3
Schaktens storlek: Schakt 1 16m 2 Schakt 2 10m 2 Schakt 3 14m 2 Schakt 4 16m 2 Schakt 5 4m 2 Schakt 6 14m 2 Schakt 7 8m 2 Schaktet i nordvästra området Schakt 3 Schakt 3 Bild 2. Placeringen av Schakt 3 i den norra delen av utgrävningsområdet. Schaktet i nordvästra delen av gravfältet lades i nordsydlig riktning i direkt anslutning till föregående års schakt. Schaktet mätte 2x7, detaljbild till vänster Bild 2 (jämför Bild 1 ovan). Avsikten med schaktens placering var att försöka avgränsa gravfältets utbredning i nordvästlig riktning. Kulturlagrets tjocklek varierade något i profilerna mot syd, väst och norr men var i medeltal cirka 35-40 cm. I mellersta delen av schaktet var övre delen av kulturlagret något stört av ett täckdike som också tydligt syntes i profilen mot väst. Täckdiket konstaterades även i intilliggande ytor vid föregående års undersökning (Schakt 1 och 2 år 2003). Täckdiket går i östvästlig riktning tvärs över gravfältet och kan ha skadat ytligt liggande gravar. Ytterligare en störning i schaktet konstaterades och detta utgjordes av ett antal järnspikar som återfanns i Lager 1. Om dessa kommer från täckdiket eller annan sentida konstruktion kan i nuläget inte avgöras. Kalkstenshällen nåddes tidigt i lager 6. 4
Schakten i södra området Alla schakt i det södra området är en utvidgning av ytor undersökta under föregående års utgrävningar. Med ett undantag för Schakt 4 som är en utvidgning av Schakt 1, se bild 3. Syftet var att avgränsa det fyndförande kulturlagret. De senaste tre åren har mängder av spridda människoben återfunnits i kulturlagret. Lösfynd av människoben i kulturlagret fortsatte även detta år och totalt återfanns ett 60-tal, huvudsakligen i Schakt 1 och 6. Fynden av keramik, både i antal och vikt per kvadratmeter är betydligt högre i det södra området än i det norra, mer om detta i Keramikfynd nedan. Schakt 1 Schakt 6 Schakt 5 Schakt 7 Schakt 1 Schakt 4 Schaktet mätte 8x2 m i östvästlig riktning. Någon profil ritades inte mot söder eftersom en utvidgning tidigt planerades i den riktningen. I profilen mot väst, där Schakt 7 sedermera kom att läggas, kunde ingen skiktning ses i det cirka 30 cm jämntjocka kulturlagret. Kalkstenshällen nåddes tidigt i lager 4. I schaktets västra del mellan koordinaterna: Schakt 2 X-10,9 Y-174 X-12,1 Y-174 X-11 Y-172,65 X-12 Y-172,95 Bild 3. Schakten i det södra området. framkom en ovalt formad mörkfärgning i jorden redan i lager 1. Denna mörkfärgning blev sedan mycket tydlig i de djupare lagren och den såg ut att fortsätta söderut i den yta som sedan utvidgades. Det mörka området var mycket fyndfattigt i jämförelse med kringliggande rutor i schaktet. I den östra delen av schaktet återfanns ett område med en större stenpackning (anläggning 1 på planritning) varav två ovala områden utgjordes av skörbränd sten. Två kolprover togs under de skörbrända stenarna för C 14 analys, ID 119540 och 119981. 5
Bild 4. Stenpackning i Schakt 1. Områden med skörbränd sten förstärkt med ljusare oval markering. I ett större område norr om Schakt 1 har under de senaste årens undersökningar en stor mängd spridda människoben som inte kunnat knytas till gravanläggningar återfunnits i kulturlagret och detta fortsatte även i år. I schaktet återfanns totalt 52 fynd av människoben i kulturlagret. Se vidare resonemang i den osteologiska analysen sid. 9. Området med spridda människoben fortsätter alltjämt söderut och omfattningen av gravfältets utbredning i sydlig riktning kan därför ännu inte sägas vara fastställt. Schakt 4 Schaktet var en 8x2 m utvidgning av schakt 1 i samma orientering som detta. Kulturlagret i profilen mot söder varierade mellan 20 0ch 30 cm och hällen nåddes tidigt i lager 4. Den tydliga mörkfärgning som konstaterats i den västra delen av Schakt 1 och som såg ut att fortsätta in i Schakt 4 gjorde dock inte det, då inga spår av mörkfärgning kunde konstateras där. Även i detta schakt återfanns lösfynd av människoben dock inte i samma omfattning som i Schakt 1. 6
Schakt 2 Schaktet var 5x2 m och gick i nordsydlig riktning. Profiler ritades mot söder, öster och väster men någon skilland mellan kulturlager och den överliggande odlade jorden kunde inte urskiljas. Kalkstenshällen nåddes efter några cm i lager 4. Inga anläggningar eller mer anmärkningsvärda fynd konstaterades med undantag för två människotänder ID 120031, 120323. Schakt 5 och 6 Schakt 6 mätte 7x2 m i östvästlig riktning och detta utvidgades sedan med Schakt 5 i öster med 2x2 m. Ett flertal ben från människa återfanns i kulturlagret, främst i rutorna X 18 Y 169 och X 19, Y 169. Se detaljer i den osteologiska analysen på sid. 9. Profiler ritades mot söder och väster men ingen synlig stratigrafisk skiktning kunde ses i dessa. Hällen nåddes i slutet av lager 4. Schakt 7 Schaktet var 4x2 m och gick i nordsydlig riktning. Profiler ritades mot söder och väster, men i dessa kunde ingen tydlig stratigrafisk skiktning iakttas. Hällen nåddes i slutet på lager 4. Två större stenar återfanns i de två rutorna X 14 Y 174 och X 14 Y 173, kring stenen i den senare rutan fanns ett större svartfärgat mycket fyndförande område med stora mängder djurben. Fynd Fyndmängden på ajvideboplatsen är, ur volymsynpunkt, mycket stor och delas upp i två huvudkategorier. Massmaterial består av djurbensrester, keramikfragment, ej retuscherad flinta samt flintavslag, från kulturlagret. Detta insamlas per m 2 och 10 cm lager. Mer anmärkningsvärda fynd mäts in med exakta koordinater och fynd från denna kategori benämns Inmätt fynd. I vissa fall återfinns sådana artefakter under förhållanden som inte möjliggör inmätning, till exempel vid sållning eller fyndsortering. Fyndet behandlas då som Inmätt fynd dock blir registreringsexaktheten reducerad till kvadratmeterruta och lager. Denna kategori benämns Ej inmätt fynd. 7
Utöver massmaterialet kan nämnas några mer anmärkningsvärda fynd bland annat det välbehållna miniatyryxan från Schakt 2 som pryder omslaget på denna rapport, ID 120318. I Schakt 1 återfanns ett ganska ovanligt fynd, en ryggkota från en tumlare, ID 120235 (Bild 5 till vänster). Bild 5. Kota från tumlare Massmaterial Som nämnts ovan insamlades och registrerades fyndmaterialet i två huvudkategorier, detaljinmätta fynd med X-, Y- och Z-värden samt massmaterialet från boplatsens kulturlager. Det sist nämnda samlades in och registrerades per 10 cm lager och kvadratmeterruta. Totalt registrerades 1532 fyndposter i fynddatabasen. I Tabell 2 nedan redovisas en sammanställning av årets fyndmaterial utan ingående detaljbeskrivning. Fyndtyp Antal registrerade Antal Vikt i gram fyndposter Detaljinmätta fynd 261 Ca 300 (vägs ej i fält) Ornerad keramik 255 2623 26006 Oornerad keramik 408 52262 93487 Djurbensmaterial 453 (räknas ej) 132882 Flintavslag 262 4163 8648 Tabell 1. Fyndfördelning 2004 8
Osteologisk analys av humanmaterialet Analysen är sammanställd av Fil. Mag. Margareta Kristiansson Vid årets utgrävning påträffades ovanligt många skelettdelar av människa. En yta på 82 m² undersöktes, fördelade på sju schakt, ett i den nordvästra delen av boplatsområdet och övriga i den södra. 81 fyndposter i databasen har registrerats som fynd av människoben och sammanlagt påträffades 102 skelettdelar. Endast 34 av dessa var hela och oskadda. Spridningsbilder på de norra respektive södra schakten nedan, Bild 5 och 6. Bild 5. Spridning av människoben i de södra schakten. Skillnaden mellan de olika schakten var stor. Schakt 1 dominerade med 52 fragment av människa, och 48 av dessa tillhörde kraniet. I den östra delen av schakten var jorden väldigt svart och fet, vilket gjorde att benen också var helt svarta, och vid första anblick såg vissa kraniefragment brända ut vilket dock inte var fallet. I lager 2 framkom också en stenpackning i den svarta jorden och en del av dessa stenar var skörbrända. På flera ställen fanns också kol. Fynden låg relativt spridda över schaktet med någon övervikt i den östra delen. I de omkringliggande schakten framkom endast ett fåtal fynd, och Schakt 7 saknade helt fynd av människa. 9
Schakt 6 avvek från de övriga schakten. Här låg de 25 fynden av människa relativt samlade inom några meter. Det var övervägande delar från underkroppen, och 21 av dessa var hela benelement. Fragment av kranium saknades helt. Inga tydliga spår av någon nedgrävning eller annan synbar gravanläggning kunde urskiljas, och inte heller framkom några specifika gravgåvor runt om. De artefakter som fanns i och runt ansamlingen av benen var två små delar av fiskekrokar, en liten del av ett ljuster samt en flintspets. Inga av skelettdelarna låg i anatomisk position. Utifrån dessa fyndomständigheter har en bedömning gjorts att inte registrera detta som en grav. I schakt 3, bilden till vänster, som låg i den nordvästra delen påträffades också skelettdelar. Benen var ljusa i färgen och kraniefragmenten var mycket små. Även här var fynden spridda över hela schaktet, och många av benfragmenten påträffades redan i ploglagret, ca 10 cm under grästorven. I det här schaktet syns tydligt att ett dike grävts under senare tid, och det har även varit synligt över en stor del av området i öst-västlig riktning under tidigare års undersökningar. I angränsande schakt föregående år återfanns ett antal ben från en vuxen individ (Norderäng 2004:5). Om dessa och årets fynd kommer från samma individ kan inte sägas utan ytterligare osteologisk analys. Bild 6. Schakt 3 i det nordvästra området Vid sammanställningen av alla påträffade skelettdelar från 2004 framkom att det rör sig om minst tre individer från det södra schaktområdet, och en individ från det nordvästra. Här har en bedömning gjorts att de skelettdelar som påträffats i nordväst inte tillhör någon från det södra området då avståndet är ca 70 m. 10
Schakt Antal människoben Lager Antal människoben 1 52 0 17 2 3 1 25 3 19 2 47 4 2 3 13 5 1 Tab 3. Människoben per lager. 6 25 7 0 Tab 2. Människoben per schakt. Sammanfattning Ett övergripande syfte med årets undersökning var att avgränsa kulturlagrets och gravarnas utbredning i nordlig och sydlig riktning. Tidigare har det konstaterats att det i östlig riktning troligen inte är meningsfullt att söka gravar samt att kulturlagrets mäktighet snabbt avtar. Kulturlagrets tjocklek i den norra delen av gravfältet konstaterades fortfarande betydande och fyndtätheten hög. Mängden lösfunna människoben i kulturlagret gör att gravfältet ej kan sägas vara avgränsat i nordlig riktning. Det område med spridda människoben i kulturlagret som konstaterats i den södra delen av gravfältet tidigare år (2001-2003) fortsätter i sydlig riktning. Fynd av människoben återfanns i alla schakt men med en klar övervikt för två rutor i Schakt 5 samt spritt i ett större område i Schakt 6. Någon samlad analys av alla lösfynd av människa från 2001-2004 har ännu ej gjorts, men det står klart att de kommer från flera individer. Gravfältet kan ej heller med säkerhet sägas vara klart avgränsat i sydlig riktning, även om berghällen där ligger grunt och kulturlagret avtar. 11
Referenser Österholm, I. 1989. Bosättningsmönstret på Gotland under stenåldern : en analys av fysisk miljö, ekonomi och social struktur. Theses and papers in archaeology. New series, A, 3 Österholm, I. 1996. Boplatsen vid Jakobs/Ajvide, Eksta sn. Gotland. En översikt av undersökningarna 1983-1996. Gotländskt Arkiv. Otryckta källor Kristiansson, M. fil.mag. Osteologisk analys. Norderäng, J. 2001. Ajvideboplatsen. Rapport från arkeologisk undersökning av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser undersökningarna 2000). Norderäng, J. 2002. Ajvideboplatsen. Rapport från arkeologisk undersökning av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser undersökningarna 2001). Norderäng, J. 2003. Ajvideboplatsen. Rapport från arkeologisk undersökning av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser undersökningarna 2002). Norderäng, J. 2004. Ajvideboplatsen. Rapport från arkeologisk undersökning av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser undersökningarna 2003). 12