Kommunala turismeffekter Kristianstad kommun HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne



Relevanta dokument
Kommunala turismeffekter Helsingborg kommun HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

Regionala turismeffekter Dalsland 2014

Regionala turismeffekter Skåne län HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Regionala turismeffekter Skåne län HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016

Demo: Regionala turismeffekter 2013

Regionala turismeffekter 2013

Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2012

Regionala turismeffekter

Kommunala turismeffekter Hässleholm kommun Kommunala turismeffekter Hässleholm kommun 2016

Kommunala turismeffekter Simrishamn kommun Kommunala turismeffekter Simrishamn kommun 2016

Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2013

Regionala turismeffekter Sydost Skåne 2016

Kommunala turismeffekter Ystad kommun Kommunala turismeffekter Ystad kommun 2016

Kommunala turismeffekter Skurup kommun 2015 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga)

Kommunala turismeffekter Hässleholm kommun Kommunala turismeffekter Hässleholm kommun 2015

Kommunala turismeffekter Simrishamn kommun 2015 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Ystad kommun Kommunala turismeffekter Ystad kommun 2015

Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016

Kommunala turismeffekter Lysekils kommun 2015

Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2015

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län Inklusive åren

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

Foto: Anna Alexander Olsson

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

Turistekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö

Shoppingturism i Sverige 2018

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun Inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Gästnätter i Västerås Juni

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Svensk turismstatistik

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne Inklusive åren

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!...

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Förstudie Norrmän i Västsverige. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

TEM 2013 BODEN BODEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun Inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Turismen i Skaraborg 2011

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Uppsala län Maj Stockholm-Mälarregionen Maj

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Resultatet januari-april

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Södertörn. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Transkript:

Kommunala turismeffekter Kristianstad kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

T U R I S M Nyckeltal Kristianstad kommun 2014 Kristianstad kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Bruttoregionprodukt (BRP) (Mkr) 25 216 25 027 423 182 413 261 6,0% 6,1% Försäljningsindex* 2014, Index=100 (Indexbas: Riket) 111 111 96 96 Befolkning 31 december 2014 81 009 81 826 1 274 069 1 288 908 6,4% 6,3% Turismens bidrag till förädlingsvärde** (Mkr) 920 971 12 483 13 531 7,4% 7,2% Turismomsättning inkl. moms (Mkr)*** 2 841 2 963 40 169 42 541 7,1% 7,0% Antal årsverken, anställda och egna företagare (Årsverken)*** 2 036 2 367 27 563 31 784 7,4% 7,4% Turismens andel av BRP*** 3,6% 3,9% 3,0% 3,3% Antal gästnätter HSVC 358 250 389 153 4 644 232 4 993 308 7,7% 7,8% 2 * Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. På grund av statistikens eftersläpning presenteras data för 2011. Källa: Handelns Utvecklingsråd och HUI Research. ** Förädlingsvärde. En bransch förädlingsvärde är dess produktionsvärde minus dess insatsförbrukning. Summan av samtliga branschers förädlingsvärde, utgör BNP/BRP till marknadspris. Källa: SCB Begreppsförklaringar *** Preliminär statistik. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi och HUI Research/STS

Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN) Turismen i en region kan vara: 1. Inomregional: när invånarna i en region, exempelvis ett län eller en kommun, reser inom den egna regionen. I detta fall avses invånare i Kristianstad kommun som gör en turistresa inom den egna kommunen. 2. Inkommande: besökare som har sin hemvist i ett annat område än det som avses, i detta fall personer som är bosatta utanför Kristianstad kommun. 3. Utgående turism: invånare som reser till en annan region eller utomlands. I detta fall avses invånare i Kristianstad kommun som gör en turistresa utanför kommunen. Rapporten redogör för inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil. Även utgående resor ingår vid omsättningsberäkningar. 3

Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt: Gästnattsstatistik 5-9 Besöksvolymer 10 Turismens betydelse för omsättning och sysselsättning 11 Turistkronan 12 Marknadsinformation 13-16 Dygnsutlägg 17 Upptagningsområde 18 Bilagor 19-22 4

Gästnattsstatistik Kristianstad kommun 2014 Gästnätter HSVC 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 358 250 389 153 Diagrammet visar antalet gästnätter för boendeformerna, hotell, stugby, vandrarhem samt camping under 2014. Kristianstad hade under 2014 389 153 gästnätter, vilket är cirka 8 procent av de totala gästnätterna i Skåne län. Antalet gästnätter har ökat med ca 9 procent jämfört med föregående år. 0 2013 2014 5 Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

Gästnattsstatistik Kristianstad kommun 2014 Gästnätter HSV 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2013 2014 37 115 21 747 17 980 18 402 30 257 16 741 14 273 12 996 13 085 10 989 19 830 9 642 16 772 17 220 7 937 16 953 15 449 8 455 10 798 11 866 12 482 8 539 8 403 6 499 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagrammet visar antalet gästnätter under 2014 indelat per månad. Juni-augusti stod för cirka 40 procent av det totala antalet gästnätter under 2014. Juli är den månad som genererar flest gästnätter, 37 115 gästnätter, följt av augusti månad som genererar 21 747 gästnätter. Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping 6 Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

Gästnattsstatistik Kristianstad kommun 2014 Gästnätter HSVC 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 26 864 13 076 4 301 4 152 3 671 1 765 1 718 1 398 822 713 317 161 126 10 364 1 214 Diagrammet visar antalet utländska gästnätter för hotell, stugby, vandrarhem samt camping under 2014 indelat efter nationalitet. Tyskarna är de som genererar flest gästnätter, totalt 26 864 gästnätter. Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping 7 Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

Gästnattsstatistik Kristianstad kommun 2014 Nationalitetsfördelning på hotell, stugby, vandrarhem och camping Diagrammet visar inkvarteringsstatistik uppdelat på nationalitet. Jämfört med riket har Kristianstad en exportandel på 18 procent. 5% 13% 0% Exportandel (andel utländska gästnätter) 2013 2014 Kristianstad kommun 19% 18% Sverige 23% 24% Skåne län 22% 23% Sverige Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) 82% Övriga världen (exkl. Europa) 8 Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

Gästnattsstatistik Kristianstad kommun 2014 Beläggningsgrad rum, HSV mån-tor fre-sön totalt 60% 40% 20% 50% 37% 44% 57% 56% 50% 49% 43% 42% Diagrammet visar beläggningsgraden i Kristianstad kommun jämfört med Skåne län och riket 2014. Kristianstads genomsnittliga beläggning uppgår till 44 procent vilket är något lägre än beläggningsgraden både för Skåne län samt för riket som har 50 respektive 49 procent. 0% Kristianstad kommun Skåne län Sverige 9 Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

Besöksvolymer Kristianstad kommun 2014 Gästnätter och dagbesök (i tusental) 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Svenska och utländska gästnätter 146 153 Hotell 213 236 Stugby, vandrarhem och camping 2013 2014 354 382 Eget fritidshus Svenska gästnätter 309 313 Släkt och vänner 33 41 Övriga boendeformer Svenska dagbesök 914 859 Dagbesök Diagrammet illustrerar svenska och utländska kommersiella gästnätter, svenska icke-kommersiella gästnätter och svenska dagbesök till Kristianstad kommun. Den vanligaste boendeformen är i eget fritidshus följt av övernattning hos släkt och vänner. Totalt gjordes det ca 860 000 dagbesök till kommunen under 2014. Icke-kommersiella boendeformer innefattar småskaliga boenden vilket i vissa fall inte fångas upp av offentlig SCB-statistik. 10 Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

Skattning turismens betydelse för omsättning och sysselsättning i Kristianstad kommun 2014 Turismen i Kristianstad kommun omsatte ca 3 miljarder kronor under 2014, vilket motsvarar 6,3 procent av den totala omsättningen i kommunen. Turismen skapade även sysselsättning vilket motsvarar ca 2400 årsverken. Detta motsvarar 6,0 procent av det totala antalet årsverken i kommunen. Turismen bidrog med ca 3,9 procent av kommunens totala BRP 2014. Total produktion i kommun* Turismen i kommun* Turismens andel av kommun 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Total omsättning (Mkr) 51 740 47 035 2 841 2 963 5,5% 6,3% Förädlingsvärde/ BRP** (Mkr) 25 216 25 027 920 971 3,6% 3,9% Antal årsverken 41 379 39 600 2 036 2 367 4,9% 6,0% * Preliminär statistik baserad på omsättning, sysselsättning och förädlingsvärde för 2012 ** Förädlingsvärde. En bransch förädlingsvärde är dess produktionsvärde minus dess insatsförbrukning. Summan av samtliga branschers förädlingsvärde, utgör BNP/BRP till marknadspris. Källa: SCB Begreppsförklaringar Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 11 Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

Skattning turistkrona Kristianstad kommun 2014 8% 48% 16% 20% Boende Restaurang Transport Resebyrå och researrangör Rekreation, kultur och sport Handel 4% 4% Turistkronan illustrerar hur turistkonsumtionen fördelar sig mellan de olika branscherna enligt ett snitt av Skåne län. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi och HUI Research/STS 12

Huvudsyfte med resan till Kristianstad kommun 2014 Svenska besökare Fritidsresenärer Affärsresenärer Släkt och vänner Lugn och ro, byta miljö 18% 28% Arbete på annat kontor 40% Shoppping/inköpsresa 12% Externa möten 18% Idrottsevenemang 10% Kulturevenemang 10% Konferens, kurs, seminarium 6% 13 Motion/friluftsliv Annat 16% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Källa: HUI Research/STS 6% Annat 35% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

Sällskapsstorlek och reslängd, resor till Kristianstad kommun 2014 Svenska besökare Den vanligaste resesällskapssammansättningen för resor till Kristianstad kommun under 2014 bestod av 2 personer. Reslängden för fritidsresenärer som övernattade var ca 3,9 nätter och 1,9 nätter för affärsresenärer. 50% 40% 30% 20% 10% 0% 31% 27% Storlek resesällskap 45% 35% 2013 2014 14% 10% 9% 12% 9% 7% 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer eller mer Affärsresenärerna reste i snitt i mindre sällskap än fritidsresenärerna, 2,2 personer respektive 2,8 personer. Genomsnitt Reslängd (övernattningsresor) Antal personer med på resan Fritidsresenärer Affärsresenärer Samtliga resenärer 3,9 nätter 1,2 nätter 3,5 nätter 2,8 personer 2,2 personer 2,7 personer 14 Källa: HUI Research/STS

Åldersfördelning resenärer till Kristianstad kommun Svenska besökare 40% 2013 2014 30% 20% 10% 10% 11% 20% 16% 26% 24% 30% 31% 16% 16% Åldersfördelningen skiljer sig inte nämnvärt mycket mellan 2013 och 2014. Det är fortfarande 46-65 åringar som är den åldersgrupp som reser till kommunen mest frekvent. Dock ser vi en relativt stor ökning för 0-15 åringar mellan åren. Sammanfattningsvis är det fortfarande äldre som reser till kommunen i störst omfattning. 0% 0-15 år 16-30 år 31-45 år 46-65 år 65+ år 15 Källa: HUI Research/STS

Huvudsakligt transportmedel till Kristianstad kommun 2014 Svenska besökare 100% 80% 60% 40% 81% 74% 2013 2014 Bil var det vanligaste transportmedlet till kommunen även 2014. Fördelningen mellan de olika transportmedlen följer samma trend som tidigare år. 20% 0% 13% 10% 11% 2% 4% 6% Bil Tåg Buss Annat 16 Källa: HUI Research/STS

Dygnsutlägg inkommande resor till Kristianstad kommun 2014 Svenska besökare 521 kr spenderade svenska dagsresenärer i genomsnitt i Kristianstad kommun 2014 per person och dygn 241 kr Spenderade svenskar som övernattade icke-kommersiellt i genomsnitt i Kristianstad kommun 2014 per person och dygn 527 kr Spenderade svenskar som övernattade kommersiellt i genomsnitt i Kristianstad kommun 2014 per person och dygn Utläggstalen är baserade på svenska inkommande resor till Kristianstad kommun. De turister som övernattade kommersiellt spenderade i snitt mest per person och dygn. Dagbesökare spenderade i snitt ca 450 kr i Kristianstad kommun. 441 kr spenderade svenska resenärer i genomsnitt i Kristianstad kommun 2014 17 Källa: HUI Research/STS

Var kommer besökarna ifrån? Svenska besökare till Kristianstad kommun Region Andel (%) 1 Stockholms län 6% Tabellen till höger visar upptagningsområdet för Kristianstad kommun. Vi kan tyda att 59 procent av besökarna till kommunen kommer från Sydsverige, följt av Västsverige på 17 procent samt Småland och öarna på 13 procent. 2 Östra Mellansverige 4% 3 Småland och öarna 13% 4 Sydsverige 59% 5 Västsverige 17% 6 Norra Mellansverige 0% 7 Mellersta och Övre Norrland 1% Källa: HUI Research/STS 18

Kommunala turismeffekter Kristianstad kommun 2014 - Bilagor HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Regionala effektberäkningar Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket. Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi. Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP. Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till kommunen (svenska och utländska), dagresor längre än 5 mil samt utlägg i hemkommunen vid utgående resor. Omsättningssiffrorna baseras på statistik från SCB och avser 2012 års data och utländska turisters konsumtion fördelat på olika branscher enligt Tillväxtverket 2013. 20

Swedish Tourism Survey (STS) HUI Research startade Swedish Tourism Survey (STS) 2011 vilket är en konsumentundersökning som genomförs löpande bland svenskar. 3 000 intervjuer genomförs varje månad om svenskars resor på fritiden och i arbetet. Datan samlas in via webbpanel med ett riksrepresentativt urval. Respondenterna får svara på frågor om antal genomförda fritidsresor under föregående månad samt antal genomförda arbetsresor under de två föregående månaderna. Respondenterna får även redogöra för detaljer för upp till två genomförda resor. Resultatet viktas utifrån kön, ålder och geografisk hemvist. Från undersökningen hämtar HUI Research data över besöksvolymer och turistkonsumtion. 21

Källor Statistikkälla SCB Inkvarteringsstatistik SCB Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi SCB BRP STS besöksvolymer och turistkonsumtion Tillväxtverket Beskrivning Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för regionen, dvs. hur stor andel av BRP som turismen står för. Data över gästnätter på icke kommersiella boendeformer, dagbesök sam turistkonsumtion. Inkommande besökare i Sverige 22