FINANSDEPARTEMENTETS KONTROLL- OCH JUSTERINGSBYRÅ

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. V, Brännvins tillverkning och försäljning. Underdånig berättelse af Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter för tillverkningsåren... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1887-1912. Täckningsår: 1873/74-1874/75 1910/11 = 1-28. Seriens titel: Brännvins tillverkning och försäljning, tillverkningsåren 1873/74 1885/86. Brännvins tillverkning och försäljning samt hvitbetssockertillverkningen, tillverkningsåren 1886/87 1902/03. Brännvins tillverkning och försäljning samt hvitbetssocker- och maltdryckstillverkningen, tillverkningsåren 1903/04 1905/06. Brännvins tillverkning och försäljning samt socker- och maltdryckstillverkningen, tillverkningsåren 1906/07 1910/11. Berättelsen togs fram av: Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter, 1877-1884. Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrån, 1885-1907. Kontroll- och justeringsstyrelsen, 1908-1909. Kontrollstyrelsen, 1910-1912. Efterföljare: Accispliktiga näringar / af Kungl. Kontrollstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstet & söner, 1913-1959. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1958. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 120: Tab. 102. Brännvinstillverkningen 1856-1959/1951. S. 121: Tab. 103. Maltdryckstillverkningen 1903-1950/51. S. 122: Tab. 104. Förbrukningen av alkoholhaltiga drycker och tobak 1856-1950. BISOS V digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-v0-8801_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. V) BRÄNVINS TILLVERKNING OCH FÖRSÄLJNING SAMT HVITBETSSOCKERTILLVERKNINGEN. X. UNDERDÅNIG BERÄTTELSE AF FINANSDEPARTEMENTETS KONTROLL- OCH JUSTERINGSBYRÅ FÖR TILLVERKNINGSÅREN 1888 1889 OCH 1889 1890. (Pour le Résumé en français, voir page XVI.) STOCKHOLM, 1891. KONGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

Innehållsförteckning. Tillverkningen af bränvin. Bränneriernas antal Tillverkningsdygnens antal Tillverkningens storlek Tillverkningens fördelning inom landet Sid. II. II. II. II. Nederlagsrättens begagnande III. Uppgifter öfver råämnen använda inom bränvinstillverkningen III. Uppgifter öfver åtgången af bränsle V. Uppgifter öfver använd arbetskraft V. Kontrollen öfver bränvinstillverkningen VI. Statsverkets inkomster af bränvinstillverkningen under kalenderåren 1889 och 1890 VII. Statsverkets omkostnader för kontrollen öfver bränvinstillverkningen äfvensom för uppbörden och redovisningen af tillverkningsskatten under åren 1889 och 1890 VII. Denaturering af bränvin VIII. Table des matières. Fabrication de l'eau-de-vie. Pages. Nombre des distilleries II. Nombre des jours de travail II. Grandeur de la fabrication II. Répartition de la fabrication d'après les gouvernements (départements) II. Usage du droit d'entrepôt par les distilleries III. Matières premières employées dans la fabrication de l'eau-de-vie III. Combustible V. Force de travail V. Contrôle de la fabrication VI. Recettes de l'état sur la fabrication de l'eau-de-vie pendant les années 1889 et 1890 VII. Frais de contrôle de la fabrication de l'eau-de-vie; frais de perception et de comptabilité des droits de fabrication pendant les années 1889 et 1890 VII. Dénaturation VIII. Minuthandeln med och Utskänkningen af bränvin. Antal försäljningsrättigheter fr. o. m. 1880 1881 t. o. m. 1889 1890. Försäljningsafgifternas totalbelopp fr. o. m. 1880 81 t. o. m. 1889 1890 XI. Försäljningsafgifternas fördelning under åren 1880 1885 och 1885 1890 XI. Utskänkningsbolagens verksamhet under åren 1888 1889 och 1889 1890 XI. Förbrukningen af bränvin inom landet under åren 1883 1890 XII. IX. Commerce de l'eau-de-vie en détail et au débit. Nombre des patentes de vente pendant la période de 1880 1881 à 1889-1890 Montant total des droits de vente Répartition des droits de vente pendant les années 1880 1885 et 1885-1890 Résultats financiers des sociétés de débit Consommation de l'eau-de-vie pendant les années 1883 1890 IX. XI. XI. XI. XII. Tillverkningen af hvitbetssocker. Fabrication du sucre de betteraves. Fabriker och tillverkning XIV. Renseignements divers sur la fabrication XIV. Bilagor. Sammandrag af uppgifterna öfver bränvinstillverkningen under åren 1888 1889 och 1889-1890 Tab. I. a o. b. Åtgång af råämnen för bränvinstillverkningen under samma tid Tab. II.»» Åtgång af bränsle och arbetskraft för bränvinstillverkningen under samma tid Tab. III.»»» Minuthandeln med och utskänkningen af bränvin under åren 1888 1889 och 1889-1890 Tab. IV. Landsting, hushållningssällskap och landsbygdskommuner tillkommande bränvinsförsäljningsmedel under åren 1888-1889 och 1889 1890 Tab. V.»» Städernas och vissa köpingars behållna andelar af bränvinsförsäljningsmedlen f. o. m. 1880-1881 t. o. m. 1889 1890 Tab. VI. Utskänkningsbolagens verksamhet under åren 1888 1889 och 1889 1890 Tab. VII. Annexes. Résumé des données sur la fabrication de l'eau-de-vie pour l'exercice de 1888-1889 et 1889-1890 Tabl. I. a et b Quantité des matières premières employées à la fabrication de l'eau-de-vie : Tabl. II.» Quantité du combustible consommé pour la fabrication de l'eau-de-vie, et force de travail employée à cette fabrication Tabl. III.»» Vente en détail et au débit de l'eau-de-vie pendant l'exercice de vente de 1888-1889 et 1889-1890 Tabl. IV.» Répartition des droits aux conseils provinciaux, sociétés économiques et communes rurales Tabl. V.»»» Part retirée par les villes et les bourgs des droits de vente pendant la période de 1880 1890 Tabl. VI. Les sociétés de débit Tabl. VII.» Résumé en français page XVI. Observation: 1 krona = 100 öre = 1 fr. 39 centimes.

TILL KONUNGEN. -L inansdepärtementets Kontroll- och Justeringsbyrå får härmed till Eders Kongl. Maj:t afgifva underdånig berättelse angående dels tillverkningen och försäljningen af bränvin under tillverk- Finansdej):tets kontroll- och justeringsbyrås und. Berättelse. nings- och försäljningsåren 1888 89 och 1889 90 dels tillverkningen af hvitbetssocker under samma tid, dervid följande ungefär samma uppställning som i föregående berättelser. 1

II A. Tillverkningen af bränvin. De genom kontrollpersonalen lemnade uppgifterna rörande de under ifrågavarande två tillverkningsår arbetande brännerierna äro efter förutgången granskning i landskontoren sammanförda i tabellerna la och Ib, af hvilka framgår: a) att bränneriernas antal under tillverkningsåret 1888 89 varit 157, af hvilka under hösten (Okt. Dec.) voro i verksamhet 147, under våren (Jan. April) 131 och under sommaren (Maj Sept.) 8. Under året 1889 90 utgjorde hela antalet i gång varande brännerier 150, hvaraf 145 under hösten, 137 under våren och 7 under sommaren. Sammanställningen med de närmast föregående åren utvisar, att bränneriernas antal fortfarande är i aftagande; b) att antalet tillverkningsdygii, hvarunder brännerierna varit i gång, året 1888 89 uppgått till 18,214 och 1889 90 till 20,112. I medeltal var hvarje bränneri i gång under det förra året 116 och under det senare 134 tillverkningsdygn. Ijemförelse med de föregående åren visar sig fortfarande minskning i hela antalet tillverkningsdygn men ökning i medeltalet för hvarje bränneri; c) att utbytet utgjort: Vid de minsta brännerierna med tillverkning under 50,000 1. utgjorde tillverkningsbeloppet i medeltal under de båda åren 1888 89 dch 1889 90' resp. 27,170 1; och 33,773 1.; summa tillverkningsdygn utgjorde 1,578 och 1,073 eller 42 och 49 på hvarje bränneri. Medeltillverkningen på dygnet var resp. 654 och 692 liter mot resp. 814 och 769 liter under de två närmast föregående åren. Det litertal, hvartill tillverkningen dagligen uppgår, har liksom under föregående år varit i hög grad vexlande icke blott de särskilda länen emellan utan ännu mer mellan olika brännerier. För hela riket har detta dagliga tillverkningsbelopp i medeltal, erhållet genom division af hela tillverkningsbeloppet med hela antalet tillverkningsdygn, under 1888 89 utgjort 1,494 1. samt 1,518 1. under 1889 90. Äfven i dessa tal visar sig, frånsedt en obetydlig höjning mot 1887 88, en minskning mot de närmast föregående åren. Den nedgång, som sålunda inträdt i synnerhet under år 1888 89 såväl i hela tillverkningsbeloppet och i antalet tillverkningsdygn som ock i medeltillverkningen både på bränneri och tillverkningsdygn, kan till en del åtminstone förklaras genom den förhöjning i tillverkningsskatten, som inträdde våren 1888 och hvilken hade till följd, att stor uttagning af bränvin från nederlag egde rum straxt före början af tillverkningsåret 1888 89. Den tillverkade spritens volym utgjorde: liter af normalstyrka eller 50 % alkoholhalt vid + 15 Celsius. Båda dessa tillverkningsbelopp äro lägre än för något föregående år sedan 1867 68; det förra är ungefär 97 2 > det senare något mer än 6 millioner liter lägre än medeltillverkningen under åren 1883-88. Den årliga medeltillverkningen vid hvarje bränneri, hvilken erhålles genom hela tillverkningsbeloppets division med bränneriernas antal och hvilken enligt tabellerna visar sig ganska olika inoni de särskilda länen, har för tillverkningsåret 1888 89 uppgått till 173,371 1. och för året 1889 90 till 203,550 1. af nonnalstyrka. Den rätt betydliga minskningen i medeltillverkningen per bränneri, som inträdde under året 1888 89, visar sig än tydligare i följande tabell, i hvilken brännerierna grupperats efter tillverkningens storlek. således af ungefår samma styrka som föregående år. Med afseende på tillverkningens fördelning på landets olika delar hafva' inga större förändringar inträdt. Kristianstads län intager fortfarande första rummet med resp. 42,16 % och. 44,o2 % af hela landets tillverkning. Inom nedanstående distrikt, hvarvid Mälaredalen omfattar Stockholms stad, Stockholms, Upsala och Örebro län, samt Vestergötland inbegriper äfven Bohus län, har tillverkningen varit sålunda fördelad: Under tillverkningsåret 1888 89 Under året 1889 90 Inom Gotlands och Hallands län har tillverkning egt rum vid endast ett bränneri inom hvartdera länet, men i Södermanlands, Vestmanlands, Vermlands, Kopparbergs, Gefleborgs och de norrländska länen har tillverkning icke egt rum under någotdera af nu ifrågavarande år. Af samtliga brännerier äro endast fyra belägna i stad nämligen två i Stockholm, ett i Upsala och ett i Uddevalla, af hvilka de tre förstnämnda tillverkat pressjäst.

III Rättigheten att under tiden mellan den 1 Maj och den 1 Oktober utöfva bränvinstillverkning i förening med pressjästberedning har under båda åren 1889 och 1890 begagnats af 7 brännerier, nämligen två inom Stockholms stad och ett inom hvartdera af Stockholms, Upsala, Östergötlands, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län; år 1889 derjemte af ett bränneri inom Jönköpings län. Rättigheten att inlägga bran vin å nederlag vid brännerierna begagnas fortfarande allmänt. De å sådana nederlag inneliggande qvantiteterna äro i liter vid hvarje månads början upptagna i nedanstående tabell från och med början af tillverkningsåret 1880 81. Allmänna bränvinsnederlag hafva under år 1889 funnits till ett antal af 7, nämligen i Stockholms stad, vid Reijmersholm i Stockholms län, i städerna Motala, Karlshamn, Malmö och Kristianstad med två i sistnämnda stad. Ar 1890 voro de 8, nämligen desamma som 1889 och dessutom ett i Borås. De qvantiteter bränvin dessa nederlag haft inneliggande hafva de senare åren utgjort: bränvinstillverkningen utgjort: och jästberedningen använda råämnena Reduceras uppgifterna beträffande de särskilda slagen af spaninål från vigt till rymdmått, erhållas nedanstående qvantiteter: Under samma år har skatt påförts innehafvarne af dessa nederlag för följande belopp, nämligen: Vid denna reduktion har antagits, att vigten af en hektoliter är följande för de särskilda slagen af spantnål: Häraf synes, att numera en ganska betydande del af rikets bränvinstillverkning passerar genom de allmänna nederlagen, innan bränvinet kommer till förbrukning. Enligt de vid brännerierna förda inmäskningsjournalerna, af hvilka sammandrag meddelas i Tab. Ila och II b, hafva de för Dessutom hafva användts helt obetydliga qvantiteter enbär, russin och äpplen, hvarjemte vid två pressjästfabriker det vid jästtillverkningen erhållna affallsvattnet, som innehåller 3 ä 4» alkohol, afdestillerats.

IV För ett riktigt bedömande af: förhållandet mellan utbytet af bränvin och åtgången af spanmåi och potatis böra tillverkningarna vid jästfabrikcrna beräknas särskildt for sig och fråndragas tillverkningarna vid de egentliga bränvinsbrännerierna, enär utbytet af bränvin naturligtvis vid de förra måste vara jemförelsevis mindre än vid de senare. Enligt journalerna öfver inmäskningarna hafva under hela nu ifrågavarande tillverkningsår nedanstående qvantiteter råämnen blifvit förbrukade vid de brännerier, der jästtillverkning egt rum, nämligen under året 1888 89: Vid jästfabrikérna hafva alltså inmäskats under tillverkningsåret Frånräknas nu anförda inmäskningar och motsvarande tillverkning vid jästfabrikerna och-melassbränneriet från här ofvan angifna belopp för rikets samtliga brännerier, erhållas de qvantiteter råämnen, som inmäskats, och det belopp bränvin, som tillverkats vid de egentliga bränvinsbrännerierna, nämligen och har utbytet hiiraf blifvit Med ren jäst förstås här den tillverkade pressjästens vigt minskad med tillsatsen af potatismjöl. Vid ett bränneri i Malmöhus län tillverkas bränvin af bland annat melass från dervarande hvitbetssockerfabrik. Vid detta bränneri inmäskades år deraf erhållet utbyte af Till åstadkommande af 1,000 liter bränvin har alltså åtgått hvaraf erhölls bränvin af normalstyrka. Det procent-förhållande, hvaruti de särskilda slagen spanmåi vid inmäskningarna vid samtliga brännerier hafva ingått, äro angifna i följande tabell, hvilken för jemförelses skull äfven innehåller motsvarande procenttal för några föregående år.

V Användningen af majs, som sjönk rätt betydligt året 1887 88, steg åter året 1888 89 trots den fortfarande utgående tullafgiften för densamma, beroende detta tydligen på den ringa tillgång på potatis, som förefanns sistnämnda år.' Under innevarande tillverkningsår 1890 91 har samma företeelse visat sig: den dåliga potatisskörden har föranledt betydligt ökad användning af majs. De genom kontrollpersonalen insamlade uppgifterna rörande inköpsprisen å de inmäskade råämnena gifva i medeltal följande värden för de särskilda spanmålsslagen: Potatisprisen uppgifvas hafva i medeltal varit samt priset å melass under båda åren 7 kr. för 100 kg. Om från de uti Tab. II angifna beloppen råämnen, som användts vid samtliga brännerier i riket, fråndrages hvad som användts vid pressjästfabrikerna, erhållas de qvantiteter, som uteslutande användts till bränvinstillverkning. Dessa qvantiteter och deras värden, beräknade efter ofvanstående pris, äro för tillverkningsåret 1888 89: Mot ofvanstående materialkostnad svarar för året 1888 89 en tillverkning af 22,440,425 liter af normalstyrka och för året 1889 90 af 26,464,847 liter, hvarför således materialkostnaden för en liter utgjort resp. 18,02 och 13,03 öre. Under föregående år utgjorde den på samma sätt beräknade materialkostnaden för hvarje liter bränvin, som tillverkades vid de brännerier, som uteslutande producerade bränvin, under tillverkningsåret Af ofvanstående prisuppgifter jemförda med motsvarande uppgifter i Byråns föregående berättelser synes, dels att efter prisfallet under åren 1886 88 en stegring åter inträdt, dels att bland råmaterialerna för bränvinstillverkningen potatis, efter priset räknadt, ingått till mer än hälften under år, då priset å densamma varit högt, och andra år med två tredjedelar till tre fjerdedelar. Faran, att potatisen skulle vid bränvinstillverkningen undanträngas af spanmål, vare sig inhemsk eller utländsk, synes således icke vara särdeles stor. Under den vanliga förutsättningen, att arbetskostnad jemte ränta å förlagskapital m. m. betäckas genom affallet, skulle således ofvan anförda materialkostnad representera tillverkningskostnaden för råbränvinet. För jästfabrikeröa är en dylik beräkning föga upplysande i anseende till svårigheten att uppskatta värdet af jästutbytet. De insamlade uppgifterna öfver bränsleåtgång och använd arbetskraft finnas sammanförda i Tab. III och är dervid för allt bränsle kubikmetern använd till räkneenhet. Jemte hela bränsleåtgången för nu ifrågavarande och närmast föregående år upptager Tab. III äfven den för hvart tusental liter beräknade. Under hvartdera af de båda tillverkningar, denna berättelse afser, användes ångkraft vid 106 brännerier. Ångmaskinernas sammanlagda antal hästkrafter var 940 år 1888 89 och 877 år 1889 90. På hvarje i gång varande bränneri kommer sålunda under de båda åren en maskinkraft af i medeltal 6,0 och 5,8 hästkrafter mot 5,2 och 5,4 under närmast föregående år. Antalet arbetare, använda vid brännerierna och jästfabrikerna, har varit samt för tillverkningsåret 1889 90: Dessa tal angifva dock ej det presterade arbetet, emedan många brännerier varit i verksamhet endast kortare tider, under det att andra arbetat längre tid och jästfabrikerna hela året. Om deremot för hvarje bränneri arbetarnes antal multipliceras med det antal tillverkningsdygn, hvarunder tillverkning utöfvats, erhållas de i Tab. III angifna antalen arbetsdygn, hvilka utgöra.

VI ett något noggrannare mått på det arbete, som blifvit nedlagdt på tillverkningen. De sålunda erhållna arbetsdygnen äro: Att kontrollapparaten i jemförelse med handuppmätningen vid samtliga mätningar gifvit eller tillsammans under förra året 148,116 och under det senare 158,708. För producerandet af 1,000 liter bränvin har i medeltal åtgått förra året 4,9 och det senare 4,7 arbetsdygn, hvarvid pressjästfabrikerna frånräkuats. Oaktadt dessa tal ej kunna direkt jemföras med motsvarande tal ur Byråns föregående berättelser, vid hvilkas beräkning äfven jästfabrikerna medtagits, hafva dock medeltalen för föregående år införts i Tab. III b. Bildar man medeltalen af de differenser, som erhållits vid de vid ett och samma bränneri anstälda profmätningarna, så befinnes, att dessa varit Kontrollen öfver brånvinstillcerkningen. Båda tillverkningsåren hafva nio öfverkontrollörer varit inkallade i tjenstgöring för helt år nämligen från den 1 Augusti 1888 till och med den 31 Juli 1889 samt från den 1 Augusti 1889 till och med den 31 Juli 1890.' Af desse hafva tjenstgjort tre i Kristianstads län, af hvilka en äfven i Malmöhus och Hallands län; en i Blekinge län; en i de tre Småländska länen; en i Östergötlands län; två i Skaraborgs län, af hvilka den ene äfven i Göteborgs- och Bohus samt Elfsborgs län, och slutligen en i Stockholms, Upsala och Örebro län jemte Stockholms stad. Derjemte förordnades och inkallades i tjenstgöring af chefen för Kontroll- och Justeringsbyrån särskild öfverkontrollör för Gotlands län under tid, då tillverkning der pågick. Antalet vid brännerierna tjenstgörande kontrollörer uppgick under tillverkningsåret 1888 89 till 247 och under det följande året till 249, tillhörande nedan angifna samhällsställningar och yrken: Genom att bestämma medeldifferenserna i procent af kontrollapparatens mätningsresultat och derefter ordna dem efter numerisk storlek erhållas följande tabeller, i hvilka i kolumnen med rubrik»medeltal» antecknats medeltalet af profmätningarnas resultat vid samtliga brännerier tillhörande gruppen. Till jemförelse hafva äfven motsvarande siffror för närmast föregående år medtagits. A) Brännerier, der kon tro! I apparat en lemnat lika eller högre belopp än handuppmätningen. B) Brännerier, der kontrollapparaten lemnat lägre resultat än handuppmätningen. För att kontrollera det sätt, hvarpå spritkontrollapparaterna arbeta, hafva fortfarande profmätningar anställts genom spritens uppmätning för hand och afprofning med termoalkoholometer, Enligt regel anställes en profmätning kort efter tillverkningens början vid hvarje bränneri och derefter en andra mätning efter tre eller högst fyra månaders förlopp, såvida ej öfverkontrollören finner skäl att företaga den tidigare. Vid ett mindre antal brännerier, som endast under kortare tid varit i gång, hafva profmätningar ej hunnit anställas. Antalet profmätningar vid de särskilda brännerierna har varit: För samtliga brännerier har medeltalet varit 0,3 6 % under tillverkningsåret 1888 89 samt 0,37 % under året 1889 90 mot 0,38 % och 0,29 % under åren 1886 87 och 1887 88. Ofvanstående tabeller visa, att under året 1889 90 var differensen vid 41 brännerier eller 29 % af alla, vid hvilka profmätningar verkställts, icke större än 0,25 % af kontrollapparatens utslag, af kontrollapparatens utslag, allt öfver eller under.

VII För de närmast föregående åren äro motsvarande procenttal i ordning följande: Om differensernas storlek vid de enskilda profmätningarna, tagna hvar för sig, lemnar följande tabell uppgift. Uppgifterna om den influtna skatten äro för åren 1883 86 sammanförda ur de till Kontroll- och Justeringsbyrån från brännerier och nederlag inkomna rapporter om de skattebelopp, som afförts på grund af ränteriqvittens om inbetald skatt, samt för åren 1887 90 hemtade ur kapitalkontot till Rikshufvudboken för samma år. Alldenstund i kapitalkontot ej skiljes på influten tillverkningsskatt och influtna nederlagsafgifter, hafva de der uppgifna beloppen minskats med de nederlagsafgifter, som enligt Byrån från länsstyrelserna meddelade upplysningar influtit till landtränterierna, och hafva dessa under ifrågavarande år utgjort: Af ofvan lemnade uppgifter angående kontrollapparaterna framgår, att dessa fortfarande arbeta fullt tillfredsställande, hvilket ock bekräftas deraf, att under de två år, denna berättelse omfattar, ingen bränvinstillverkare begärt sådan kontrollmätning, som omnämnes i 21 af förordningen om vilkoren för tillverkning af bran vin. Statsverkets inkomster af brånvinstillverkningen. För allt inom landet tillverkadt bränvin, med undantag för två procent, som äro skattefria, påföres tillverkaren skatt efter 50 öre för hvarje liter af normalstyrka. Den debiterade skatten behöfver ej erläggas, förr än bränvinet uttages från nederlag, hvarför numera den under ett år debiterade skatten aldrig fullt öfverensstämmer med det under samma år till statsverket influtna skattebeloppet. De debiterade, till statsverket influtna och i riksstaten beräknade skattebeloppen hafva under de senare åren utgjort: allt med utelemnande af öretal. Af den influtna tillverkningsskatten har en del restituerats för sådant bränvin, som utförts eller denaturerats. Under år 1889 utgjorde den utförda qvantitet, för hvilken restitution kunnat erläggas, 130,808 liter och det efter 50 öre per liter beräknade restitutionsbeloppet 65,404 kr. Motsvarande qvantiteter för 1890 voro 163,644 liter och 81,822 kr. Under år 1889 utbetalades såsom restitution af skatt för denatureradt bränvin 366,778 kr. 87 öre samt under 1890 435,179 kr. 6 öre. Statsverkets omkostnader för kontrollen vid brånvinstillverkningen m. fl. dermed sammanhängande utgifter under kalenderåret 1889. Enligt från landskontoren inkomna uppgifter hafva dessa utgifter uppgått till följande belopp: a. Kostnader för kontrollen vid brännerierna och de allmänna brånvinsnederlagen. b. Uppbördskostnader. c. Kostnader för Kontroll- och Justeringsbyrån, bestridda dels inom Kongl. Finansdepartementet, dels af Kongl. Statskontoret. Härvid är att märka, att uppgifterna om den debiterade skatten äro hemtade ur öfverkontrollörernas, i vederbörande landskontor granskade sammandrag öfver brånvinstillverkningen, samt att i dessa belopp ingå äfven den särskilda afgiften efter 10 öre, per liter för s. k. öfver- och undertillverkning (k. förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin 11). Denna särskilda afgift har belöpt sig Samtliga utgifterna uppgå således till 355,894 kr. 77 öre, hvarifrån dock bör dragas dels beloppet af de under året influtna nederlagsafgifterna, utgörande såsom förut anförts, 13,639 kr., dels Kontrollbyråns uppbörd af ersättning för kontrolleffekter 292 kr. 74 öre, eller tillsammans 13,931 kr. 74 öre. Återstoden 341,963 kr. 3 öre utgör det belopp, som tagits i anspråk för kontrollen å bränvinstillverkningen samt för uppbörden och redovisningen af bränvinstillverkningsskatten och öfriga deraf beroende utgifter.

VIII Under kalenderåret 1890 hafva motsvarande kostnader varit: a. Kostnader för kontrollen vid brännerierna och de allmänna brånvinsnederlagen. b. Uppbördskostnader. nerierna, är det enklast att beräkna dessa kostnader för 1,000 liter af normalstyrka. Då enligt livad ofvan blifvit anfördt, de omedelbara kontrollkostnaderna vid brännerierna, under kalenderåret 1890 uppgått till 322,095 kr. 26 öre och bränvinstillverkningen under samma år utgjort 29,641,395 liter af normalstyrka, har således den omedelbara kontrollkostnaden for 1,000 1. bränvin af normalstyrka sagda år utgjort 10 kr. 87 öre. En jemförelse mellan dessa kostnader under de senare åren visar, att desamma uppgått till: c. Kostnader för Kontroll- och Justeringsbyrån, bestridda dels inom Kongl. Finansdepartementet dels af Kongl. Statskontoret. Samtliga utgifterna uppgå således till 365,990 kr. 80 öre, hvarifrån dock bör dragas dels beloppet af de under året influtna nederlagsafgifterna, utgörande såsom förut anförts 16,249 kr., dels Kontrollbyråns uppbörd af ersättning för kontrolleffekter 228 kr. 41 öre eller tillsammans 16,477 kr. 41 öre. Återstoden 349,513 kr. 39 öre utgör det belopp, som tagits i anspråk för kontrollen å bränvinstillverkningen samt uppbörden och redovisningen af bränvinstillverkningsskatten och öfriga deraf beroende utgifter. För båda åren bör erinras, att styrelsen för justeringsväsendet i riket, hvilken numera handhafves af Kontroll- och Justeringsbyrån, icke föranledt någon särskild kostnad för statsverket. Kontrollkostnadernas förhållande i procent till den under hvarje år debiterade och till den under samma år ofvan angifna influtna tillverkningsskatten har för åren 1883 90 utgjort: Denaturering af bränvin. Under kalenderåren 1889 och 1890 har fortfarande denaturering af bränvin för tekniskt och vetenskapligt behof samt restitution af tillverkningsskatt för dylikt bränvin egt rum enligt föreskrifterna i kongl. förordningen den 18 November 1887. De belopp, som blifvit denaturerade, hafva varit o Ar 1888 denaturerades 725,575 liter af normalstyrka. - Afräkningsbevis för tillverkningsskattens restitution hafva utfärdats för det denaturerade bränvin, som under hvardera året användts, nämligen I ofvanstående omkostnader ingå såsom nämnts äfven utgifterna för Kontroll- och Justeringsbyrån, hvarjemte procenttalen äro beroende dels på storleken af tillverkningsskatten, hvilken under år 1885 höjdes från 40 till 50 öre litern, dels på bränvinsförbrukningen. För att oberoende af dessa förhållanden kunna bedöma och jeraföra kostnaderna för sjelfva kontrollen vid brän

IX Under år 1888 utfärdades afräkningsbevis för 656,525,7 liter. Den tillverkningsskatt, som på grund af de utfärdade afräkningsbevisen varit förfallen till restitution, har uppgått till följande belopp: Denatureringen af det bränvin, för hvilket skatt restituerats, har skett för följande ändamål: Det till försäljning denaturerade bränvinet har användts till olika tekniska behof, bland hvilka beredande af fernissa och polityr torde vara de vanligaste. Vid skatterestitutionen har innehållits en denatureringsafgift af 3 öre för hvarje liter af normalstyrka. Denna afgift har uppgått Denatureringen har hvardera året verkställts af 11 kontrollanter. Deras arfvode, som har utgått med 2,8 öre för hvarje liter bränvin, hvarför skatt restituerats, har utgjort för B. Minuthandeln med och utskänkningen af bränvin. Kongl. förordningen af den 29 Maj 1885 har under nu ifrågavarande år fortfarande varit gällande. Endast en förändring har i densamma vidtagits, nämligen genom kongl. kungörelsen den 19 Augusti 1889. Genom denna kungörelse, som utfärdats efter framställning af riksdagen, bestämmes, att auktion å försäljningsrättigheter pä landsbygden skall förrättas af länsmannen, hvarefter anbuden, efter kommunalnämndens hörande, skola pröfvas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som eger att dem antaga eller förkasta. Denna bestämmelse afser att förebygga ett missbruk, som, medan anbuden pröfvades af kommunalnämnden, ej sällan lär hafva förekommit, nämligen att nämnden, efter aftal med någon spekulant före auktionen, att denne skulle mot erläggande af viss summa till kommunen erhålla försäljningsrättigheten, antog samme spekulant till försäljningsman, oaktadt han vid auktionen för rättigheten åtagit sig afgift för mindre litertal än annan för rörelsens utöfvande lika lämplig spekulant. De från länsstyrelserna till Byrån insända uppgifterna rörande minuthandel och' utskänkning under försäljningsåren 1888 89 och 1889 90 äro sammanförda i tabellerna IV, V och VI. Dessa uppgifter, i förening med förut inkomna och i Byråns föregående berättelser meddelade, lemna i afseende på de ständiga försäljningsrättigheternas antal under de tio åren från hösten 1880 till hösten 1890 följande resultat och har således statsverkets behållna del af denatureringsafgifterna varit

X Vid förestående tabell bör erinras deroni, att för tiden från och med året 1882 83 de köpingar, inom hvilka bränvinsförsäljningen varit öfverlåten åt bolag {köpingar med bolag), räknats till städerna, under det att de dessförinnan upptagits under rubriken landsbygden. Detta förfaringssätt motiveras deraf, att i ifrågavarande köpingar försäljningsafgifterna och bolagens vinstmedel skola fördelas efter samma grunder, som äro bestämda för stad, i hvilken bränvinshandeln är öfverlåten åt bolag. Bland köpingar med bolag har i Byråns berättelser äfven upptagits Trollhättans kommun, hvilken genom kongl. brefvet den 18 December 1863 blef uti nu ifrågavarande afseende likstäld med städerna. Minskningen i antalet ständiga försäljningsrättigheter har äfvén under de senaste två åren fortgått, dock är den, hvad städerna beträffar, ej så stor, som af ofvanstående tabell synes framgå, enär från och med år 1888 89 endast de försäljningsrättigheter upptagits, som under året användts. De obegagnade rättigheternas antal har båda senaste åren varit något mer än 30. Ar 1888 89 var bränvinsförsäljningen i 76 städer öfverlåten åt bolag, hvaremot försäljningsrättigheterna i 14 städer voro försålda på auktion. Ar 1889 90 voro motsvarande tal 77 och 13. I Skanör och Falsterbo har någon försäljningsrättighet ej funnits under nämnda två försäljningsår. Antalet af de ständiga rättigheter, som under de tio senaste åren öfverlåtits på bolag och beträffande de två senaste åren af dessa användts, eller inropats på auktion, äfven so in af sådana rättigheter, som utöfvats pä grund af burskap eller annat privilegium, framgår af följande tabell: Den treårsperiod, som tydligt framträder i ofvanstående uppgifter om antalet ständiga försäljningsrättigheter på landsbygden, hvilka inropats på auktion, är beroende derpå, att besluten om bränvinshandelns ordnande inom kommunerna vanligen fattas fölen tid af tre år. Huru olikformigt bränvinsförsäljningsrättigheterna äro fördelade inom de särskilda länen, framgår af nedanstående sammanställning, som länsvis upptager antalet inbyggare för hvarje utöfvad ständig försäljningsrättighet under 1889 90 särskildt för städer och köpingar med bolag och särskildt för den öfriga landsbygden äfvensom för länen i sin helhet. Under försäljningsåret 1889 90 har således i medeltal förekommit en ständig rättighet för 969 innevånare i städerna (och köpingar med bolag), för 20,728 på landsbygden och för 4,713 i hela riket. Olikformigheten i afseende på rättigheternas fördelning är i synnerhet märkbar i fråga om landsbygden. Relativt talrika äro försäljningsrättigheterna på landet inom Kristianstads, Hallands och Malmöhus län. Innevånareantalet för hvarje rättighet på landet är inom öfriga län i allmänhet betydligt högre. I hvartdera af fem län finnes blott en ständig rättighet på landsbygden och i tvenne län, Gefleborgs och Jemtlands, saknas helt och hållet sådan rättighet. Antalet af sådana utskänkningsrättigheter, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelas för kortare tid än helt år, har under de tio senaste försäljningsåren utgjort:

gällande och särskildt för de fem åren 1885 90 efter nu gällande fördelningsgrunder: XI Den med året 1885 86 inträdda minskningen i antalet tillfälliga utskänkningsrättigheter på landet beror på den genom 1885 års förordning angående försäljning af bränvin införda inskränkningen af de fall, då dylik rättighet kan meddelas. De i städerna utdelade tillfälliga rättigheterna torde till största delen vara sådana, som utöfvas på passagerareångbåtar. Försäljningsafgifterna, som erlagts för de meddelade rättigheterna, jemte bolagens vinstmedel hafva under de tio senaste försäljningsåren uppgått till följande belopp, nämligen Med afseende på grunderna för vinstmedlens och försäljningsafgifternas fördelning gälde under förra och senare hälften af nämnda tidsperiod olika stadganden. Tab. IV a och IV b innehålla redogörelse för medlens omedelbara fördelning samt Tab. V a och V b särskildt för landstingens, hushållningssällskapens och landsbygdskommunernas andelar, hvarvid under rubriken»genom fördelning» upptagits de andelar, hvilka enligt beräkning grundad på folkmängdsförhållandena vid 1888 och 1889 års slut bort tillfalla landsting, hushållningssällskap och landsbygdskommuner utaf de till Kongl. Statskontoret inbetalda belopp. Beträffande denna fördelning bör erinras dels, att de medel, som beräknats tillkomma Kalmar läns båda landsting äro sammanförda till en summa, dels, att Kongl. Statskontoret plägat i Mars och September verkställa fördelning af då influtna medel utan afseende, huruvida de tillhöra det ena eller andra försäljningsåret, hvarför de under ett visst år utdelade medlen ej kunna exakt öfverensstämma med dem, som i Byråns Tab. IV för samma år upptagits såsom tillkommande Statskontoret. Ur Tab. IV och V i nu föreliggande och äldre berättelser erhålles följande sammanställning öfver bränvinsmedlens fördelning, särskildt för de fem åren 1880 85 d. v. s. efter förut I medeltal för år hafva således under de två femårsperioderna tillfallit: De under rubriken provisioner ni. m. upptagna beloppen äro ej fullt jemförbara, emedan de summor, som i Stockholm utbetalts såsom ersättningar for till staden afträdda privilegierade utskänkningsrättigheter, först från och med året 1884 85 upptagits under denna rubrik men förut inräknats i den staden tillkommande behållningen. På grund af föreskriften uti 18 mom. 2 af gällande försäljningsförordning, att utskänkningsbolags räkenskaper skola föras enligt föreskrifter och formulär, som utfärdas af Kongl. Finansdepartementets Kontroll- och Justeringsbyrå, afgifvas årligen till Byrån tablåer från samtliga bolag öfver deras omkostnader och varuomsättning, hvilka tablåer ligga till grund för de i bilagorna intagna tabellerna VII a och b. Hvad först omkostnader beträffar, hafva för hvarje bolag under rubriken varukonto upptagits inköpskostnaderna för de varor, som under året försålts; under rubriken omkostnader hafva sammanförts alla utgifter för löner och arfvoden, hyror m. m. Summan af de i dessa två kolumner införda belopp utgör således bolagets hela utgift för sin rörelse. Häri har dock icke inräknats den försäljningsafgift, som bolaget åtagit sig, utan har denna sammanförts i en kolumn med bolagets öfriga vinst under rubrik vinst å egen rörelse. Enligt gällande försäljningsförordning kan ett bolag åt enskild person mot bestämd afgift upplåta någon af de utaf bolaget öfvertagna utskänknings- eller minuthandelsrättigheter, såvida länsstyrelsen dertill lemnar tillstånd. Dessa öfverlåtelser kunna delas i två väsentligen skilda grupper. Dels sker nämligen öfverlåtelsen under vilkor, att den person, som erhåller en rättighet på sig öfverlåten, skall inköpa all behöflig spirituösa hos bolaget, dels utan dylikt vilkor. I förra fallet utgör tydligen den afgift, som för öfverlåtelsen erlägges, en del af bolagets vinst på egen rörelse, men i det senare, då rättigheten kan sägas vara fritt öfverlåten, är icke så förhållandet, Afgifter för det förra slaget af öfverlåtelser hafva derför i Tab. VII inberäknats i vinsten å egen rörelse, hvaremot afgifterna för det senare slaget eller de fritt öfverlåtna rättigheterna upptagits i en särskild kolumn. Äfven afgifterna för öfverlåtna rättigheter skola af bolag afstås till fördelning, och bör till följd häraf för hvarje län

XII summan af" bolagens vinst å egen rörelse och uppburna afgifter för fritt öfverhåtna rättigheter öfverensstämma med summan af de bolagens betingade försäljningsafgifter och vinstmedel, som angifvas i Tab. IV. Detta är ock förhållandet med följande undantag för försäljningsåret 1888 89: Stockholms län: i vinstmedlen upptagna i Tab. IV a ingå för Södertelge bolag 5,000 kr., utgörande ersättning för inventarier, och 2,059 kr. 12 öre af föregående års vinst; Södermanlands län: för Thorshälla bolag har vinsten å egen rörelse icke räckt till betäckande af den betingade försäljningsafgiften, hvarigenom uppstått en förlust för bolaget af 938 kr. 67 öre; Östergötlands län: bolaget i Vadstena har på samma sätt haft en förlust af 5,828 kr. 22 öre; för bolaget i Söderköping hafva inkomsterna af egen rörelse ej ens räckt till bolagets omkostnader utan har bolaget dertill måst använda 2,872 kr. 92 öre af afgifterna för fritt öfverlåtna rättigheter; Malmöhus län: Eslöfs bolag har till fördelning afstått 2,404 kr. 67 öre, utgörande vinst från föregående år; Hallands län: bolagen i Varberg och Laholm hafva drifvit sin rörelse med förlust resp. 1,358 kr. 41 öre och 891 kr. 42 öre; Elfsborgs län: bolaget i Alingsås har till fördelning öfverlemnat 2,418 kr. 35 öre, vinst frän föregående år; Ulricehamns bolag har användt 46 kr. 43 öre af afgifterna för fritt öfverlåtna rättigheter till bestridande af omkostnader; Örebro län: bolaget i Nora har till fördelning öfverlemnat 1,308 kr. 37 öre vinst från föregående år; Gefleborgs län: bolaget i. Söderhamn har af årets vinst afsatt 1,356 kr. 91 öre till en reservfond. För försäljningsåret 1889 90 äro afvikelserna mellan Tab. IV b och Tab. VII b betydligt färre; de förekomma endast i tre län, nämligen Södermanlands län: för bolaget i Thorshälla har rörelsen äfven detta år gått med förlust, 957 kr. 82 öre; Östergötlands län: bolaget i Söderköping har liksom föregående år måst använda en del af afgifterna för fritt öfverlåtna rättigheter, 2,718 kr. 74 öre, till bestridande af bolagets omkostnader; Kronobergs län: bolaget i Ljungby köping har till omkostnaderna användt 210 kr. utaf afgifterna för fritt öfverlåtna rättigheter. I tabellerna VII a och b hafva vidare införts uppgifter om de qvantiteter spirituösa af olika slag, som af bolagen försålts. Af dessa tabeller framgår, att samtliga utskänkningsbolag i riket haft följande utgifter: att deras vinst å egen rörelse varit samt att de af dem försålda varuqvantiteterna hafva uppgått till Då utskänkningsbolagens omsättning uppgår till sä betydande belopp, som de här angifna, bör det vara af ett allmännare intresse att kunna bedöma på hvad sätt bolagens angelägenheter skötas. Någon ledning dervid erhålles af inköps- och försäljningsprisen för det varuslag, som hufvudsakligast försäljes af bolagen nämligen det varmrenade bränvinet och hafva derför dessa pris, hemtade ur bolagens egna uppgifter, införts i tabellerna VII jemte en kolumn, upptagande skilnaden mellan försäljnings- och inköpspriset. I samma tabell förekomma slutligen två kolumner, angifvande för hvarje bolag omkostnader och vinst per liter försåld spirituösa af alla slag. Af dessa kolumner synes, att inköpspriset för det varmrenade bränvinet år 1888 89 varierat från lägst 64,8 öre (Mariefred) till högst 96,o öre (Ulricehamn) men i allmänhet mellan 70 och 80 öre; år 1889 90 var det lägst 65 öre (Kalmar) och högst 1 kr. (Ulricehamn) men höll sig mest mellan 70 och 75 öre. Försäljningspriset var det förra året lägst 81,5 öre (Laholm) och högst 1 kv. 53 öre (Söderköping) samt det senare lägst 72 öre (Engelholm) och högst 1 kr. 53 öre (Söderköping) hvarjemte det båda åren i de flesta fall låg mellan 95 öre och 1 kr. 25 öre. Skilnaden mellan försäljnings- och inköpsprisen var år 1888 89 lägst ll,i öre (Ystad) och år 1889 90 lägst 2 öre (Engelholm) samt båda åren högst 78 öre (Söderköping) men vexlade i de flesta fall mellan 20 och 40 öre. Oaktadt, såsom synes af ofvanstående, utskänkningsbolaget i Söderköping begge åren haft det högsta försäljningspriset samt största prisförhöjningen å varmrenadt bränvin, är det dock det bolag, för hvilket rörelsen gått sämst, ty intetdera året har dess inkomst af egen rörelse räckt till att betäcka dess egna omkostnader (resp. 1 kr. 33,2 öre och 1 kr. 21 öre per liter försåld spirituösa) än mindre till försäljningsafgiften; att bolaget ändock kunnat till fördelning af stå ett jemförelsevis betydligt belopp, beror pä de stora afgifter det uppburit för fritt öfverlåtna rättigheter. Rätt anmärkningsvärda öfverlåtelser af rättigheter utan medföljande skyldighet att inköpa varor hos bolaget förekomma äfven på andra ställen såsom i Karlskrona, Karlshamn, Engelholm (1889 90), Ulricehamn och Alingsås samt isynnerhet i Ljungby köping, der bolaget har öfverlåtit all såväl utskänkning som minuthandel. Omkostnaderna, beräknade per liter försåld spirituösa, hafva för samtliga bolag uppgått till 15,8 öre år 1888 89 och till 15,2 öre är 1889 90. Båda åren voro dessa omkostnader lägst för Kungelfs bolag, 4,9 a 5 öre, och högst för Söderköpings, men eljest i de flesta fall vexlande mellan 10 och 20 öre. Vinsten på egen rörelse belöpte sig det förra året för samtliga bolag till 27,6 och det senare till 31,i öre för hvarje liter försåld spirituösa. Förra året var den lägst 4,9 öre (Laholm) och högst 49,7 öre (Piteå); det senare lägst 5,8 öre (Engelholm) och högst 50,4 (Göteborg) samt båda åren för ungefär halfva antalet bolag mellan 20 och 30 öre. För erhållande af hela den årliga förbrukningen af bränvin inom landet eller åtminstone den till förbrukning disponibla qvantiteten måste den beskattade inhemska tillverkningen ökas med införseln af bränvin och öfriga spritdrycker såsom konjak, arrak, rum och likör och från summan dragas det bränvin, som blifvit utfördt eller denatureradt. Nedanstående tabell utvisar de ifrågavarande beloppen för de åtta kalenderåren 1883 1890.

XIII De här såsom till förbrukning disponibla angifna beloppen äro endast approximativa, ty å ena sidan eger bränvinstillverkaren att utbekomma icke endast de två skattefria procenten af tillverkningen utan äfven intill lo % af den tillverkning, för hvilken skatt ej är afförd, hvarjemte möjligen någon ehuru i så fall sannolikt högst obetydlig qvantitet bränvin olofligen införes i landet, och å andra sidan kan ej exakt angifvas, huru mycket bortgår vid bränvinets renande ej heller huru de enskilda förråden beskattadt bränvin vexla från det ena året till det andra. Det till förbrukning disponibla beloppet har, beräkuadt per innevånare, under de fyra senaste femårsperioderna uppgått till i medeltal för år Om de under kalenderåren 1889 och 1890 till förbrukning disponibla qvkntitetema bränvin äfven anses motsvara förbrukningen under försäljningsåren 1888 89 och 1889 90, hvilket ju tillnärmelsevis är förhållandet, och från dessa qvantiteter dragas de myckenheter bränvin m. m., som bolagen under, samma år enligt Tab. VII försålt, erhållas äfven de qvantiteter, som afyttrats på annat sätt d. v. s. genom andra rättighetsinnehafvare, genom direkt försäljning frän partihandlare samt genom lönkrögare. De afgifter, som belöpa på det af bolagen försålda och på det öfriga bränvinet, finnas angifna i Tab. IV men böra, på grund af förut anförda orsaker, de förra minskas och de senare ökas med de i Tab. VII angifna afgifterna för fritt öfverlåtna rättigheter. På detta sätt erhälles följande sammanställning, i hvilken äfven siffrorna för försäljningsåret 1887 88 medtagits: Under hvartdera af de tre åren hafva således bolagen försålt resp. 58, 61 och 57 procent af hela den till förbrukning disponibla qvantiteten. De afgifter, förutom tillverkningsskatt, hvilka uttagits på det af bolagen under de tre åren försålda bränvinet, belöpa sig till resp. 28,7, 27,7 och 31,i öre för hvarje liter, under det att det öfriga till förbrukning disponibla bränvinet ej afkastat mera än resp. 7,9, 9,2 och 7,i öre. Om till den för hvarje år influtna tillverkningsskatten minskad med beräknade beloppet af restitution för utfördt och denatureradt bränvin, läggas dels tullinkomsterna för infördt bränvin dels fdrsäljningsafgiften och bolags vinstmedel för närmast motsvarande försäljningsår, så erhålles hela den såväl till staten som till kommunen och kommunala korporationer af bränvins tillverkning, införsel och försäljning uppkommande skattesumman. Resultaten af en dylik beräkning för tiden från och med 1883 äro sammanförda i nedanstående tabell, och äro dervid uppgifterna om tullinkomsterna hemtade ur Kongl. Kommerkollegii underdåniga berättelser angående utrikes handeln och sjöfarten, samt restitutionen för utfördt bränvin beräknad för den i nästföregående tabell angifna utförseln efter 40 öre litern under åren 1883 88 och efter 50 öre de två senaste åren. Det under dessa år utförda bränvinet består nämligen till allra största delen om ej uteslutande utaf reningsaffall från destillationsverken. Denna tabell liksom den näst föregående beträffande det till förbrukning disponibla bränvinet öfverensstämmer icke fullt med motsvarande tabell i Byråns berättelse för föregående år hvilket beror derpå att i förevarande berättelse den disponibla qvantiteten beräknats efter den tillverkning, för hvilken skatt influtit, och denna åter på sätt å sidan VII redan omnämnts. 1 de sista kolumnerna af tabellen äro upptagna de afgifter. vare sig i form af tillverkningsskatt och tull eller försäljningsafgift, som för de senaste åren drabbat hvarje liter till förbrukning disponibelt bränvin. Det visar sig häraf, att den på hvarje liter belöpande skatten till staten under åren 1883 87 höll sig ungefär lika, derefter under åren 1888 och 1889 steg med ungefär 10 öre till följd af den våren 1888 vidtagna skatteförhöjningen från 40 till 50 öre litern. Om de afgifter, som sålunda äro pålagda bränvin och dertill hänförliga drycker, jemföras med tullafgifterna för åtskilliga andra tullpligtiga förbrukningsartiklar, så visar sig, att dessa afgifter

XIV under hvartdera af de åtta åren från och med 1883 till och med 1890 för hvarje landets innevånare i medeltal uppgått till: Karlshamns Spritförådlingsaktiebolag. I de här ofvan anförda belopp af infördt och utfördt bränvin ingå icke de betydliga qvantiteter bränvin af säd och potatis, som alltsedan 1885 års början införts till Karlshamns Spritförädlingsaktiebolags fabrik för att efter derstädes verkstäld rening åter exporteras. Enligt uppgift från tullverket utgjorde: C. Tillverkningen af hvitbetssocker. Under tillverkningsåren 1888 89 och 1889 90 har hvitbetssocker tillverkats vid fyra fabriker, samtliga belägna i Malmöhus län, nämligen de tre äldre, Arlöf, Säbyholm och Staffanstorp, samt en nyanlagd vid Trelleborg. Fabrikerna voro i verksamhet under följande tider af tillverkningsåret 1888 89, nämligen: Arlöf 15 Oktober 23 Februari, Säbyholm 2 Oktober 26 Januari, Staffanstorp 11 Oktober 16 Februari och Trelleborg 26 Oktober 2 Januari samt under tillverkningsåret 1889 90: Arlöf 1 Oktober 18 Mars, Säbyholm 29 Oktober 27 Februari, Staffanstorp 26 September 24 Februari och Trelleborg 2 Oktober 26 Januari. Vigten af de råa betor, som vid de fyra fabrikerna uppvägdes till afverkning, uppgick för de olika månaderna till följande belopp: Enligt de för denna import- och exportrörelse gällande bestämmelserna får det till fabriken i Karlshamn införda bränvinet ej användas inom landet, utan skall hela den införda qvantiteten utom den oundgängliga reningsförlusten åter utföras. Såsom förlust vid reningen har afskrifvits: Afverkning af egna betor har endast vid Säbyholm förekommit i någon nämnvärd grad; der har under hvartdera året nära 40 % af de afverkade betorna varit odlade på fabrikens egor. Vid samtliga fabrikerna har difiusionsmetoden användts för sockrets framställande. Sockerhalten hos betorna har varierat rätt betydligt men i medeltal hållit sig kring 12 ä 13 %. Det vunna utbytet af socker har utgjort:

XV eller resp. 10,4 och 10,7 % af de afverkade betornas vigt. Utbytesprocenten har varit något olika vid olika fabriker, lägst vid den yngsta, der den första året ej uppgick till mer än 9,55; vid de äldre fabrikerna har den båda åren varit öfver 10. Vid tillverkningen har dessutom erhållits år 1888 89 3,179 ton melass och 48,789 ton betmassa samt år 1889 90 4,278 ton melass och 86,540 ton betmassa. Sammanställas nu anförda siffror, erhålles följande tabell, i hvilken motsvarande uppgifter för några föregående år upptagits. antagande, att de afverkade råa betorna Iemna ett utbyte af 6,25 % råsocker. Då råsockertullen utgjort 23,5 öre för ett kilogram, har alltså hvitbetssockret åtnjutit ett nominelt skydd af 14,i öre per kilogram, men i sjelfva verket har skyddet, med fästadt afseende på den faktiska utbytesprocenten, alltsedan tillverkningsåret 1886 87 varit minst 17,6 öre för ett kilogram. Hvitbetssockerskatten har under de senaste tillverkningsåren uppgått till För kalenderår beräknadt har hvitbetssockerbeskattningen under de tio senaste åren inbringat nedanstående belopp. Till jemförelse är den i riksstaten beräknade inkomsten af denna beskattning äfven anförd. Den utveckling, hvari hvitbetssockerindustrien enligt denna tabell visar sig hafva varit stadd under de senare åren, fortgår ännu. Sålunda började två nya fabriker, i Helsingborg och vid Ortofta, sin verksamhet hösten 1890 och för närvarande aro flera under anläggning, af hvilka åtminstone två sannolikt komma att sättas i gång instundande höst. Under tillverkningsåret 1890 91 uppgick afverkningen vid de sex fabrikerna till 218,229 ton råa betor. Tillverkningsskatten har under ifrågavarande år fortfarande utgått i enlighet med bestämmelserna i kongl. förordningen den IB Juni 1882 nämligen med 2 / ä af gällande råsockertull och under ') Härmed rättas ett tryckfel i föregående berättelse. Kontrollen öfver tillverkningen har utöfvats af en öfverkontrollör samt vid hvarje fabrik fyra uppsyningsmän och har kostnaden för densamma uppgått till utgörande således resp. 3,25 och 2,40 procent af skatten för motsvarande år. Underdånigst K. LINDEBERG. Stockholm den 27 Juli 1891.