NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan saknas.
Maneter är genomskinliga och färgsprakande rovdjur. Maneter ser nästan ut som gelé, men de är farliga rovdjur med långa (kan bli 40 meter) brännande trådar. Bränntrådarna har nässellceller som innehåller ett gift som förlamar bytet. Maneter äter mest små växter och djur som svävar fritt i vattnet och kallas plankton.
Koralldjur sitter fast Koralldjur är nässeldjur som sitter fast. En del lever ensamma som havsanemonerna, medan stenkorallerna bildar stora kolonier som kallas korallrev. Korallreven består av kalksten som bildas av koralldjuren, ungefär som ett skelett. Reven har fantastiska färger och finns i varma och grunda hav kring ekvatorn
Ringmaskar Maskar är bra för de bryter ner vissna växtdelar och blandar om jorden. Ringmaskarna pumpar sig framåt Daggmaskar och iglar är ringmaskar som lever i jord eller i vatten. De är mjuka, saknar skelett och uppbyggda av ringar med muskler som kallas segment. Med hjälp av musklerna kan ringmasken röra sig framåt, ett segment i taget. Många ringmaskar har också borst på huden för att få bra fäste mot marken när de tar sig fram. Ringmaskar har många hjärtan och blodkärl som pumpar och leder blodet genom kroppen. De har en liten hjärna och nervtrådar som styr rörelserna. På deras hud finns speciella celler som är känsliga för beröring, ljus och dofter. Daggmaskar är hermafroditer med äggstockar och sädesblåsa, vilket betyder att de är både honor och hanar.
Daggmaskar lever i jorden Daggmaskar andas genom huden som alltid måste vara fuktig. Om huden torkar, kvävs masken. Daggmaskar lever i fuktig, näringsrik jord där de bryter ner löv och andra växtdelar. Samtidigt blandar de om jorden. Genom deras gångar i marken får växterna rötter luft och tillgång till vatten och näring. Det finns daggmaskar som är rovdjur och de äter insekter och andra småkryp i jorden. Många andra djur som fåglar, grävlingar, igelkottar, näbbmöss och kopparödlor, ser daggmaskar som delikatesser.
Iglar lever i vatten Iglar hittar man ofta i dammar och de har ett bra luktsinne som gör att de kan känna lukten av föda på långt håll. De flesta iglar är rovdjur som äter små djur t.ex. insekter och spindlar. Iglar kan simma fritt eller dra sig fram med sina sugproppar. Blodiglar suger blod från fiskar och andra ryggradsdjur. Blodiglar är sällsynta i Sverige
Kan du? 1. Var kan man hitta nässeldjur? 2. Vad använder nässeldjuren sina nässelceller till? 3. Var kan man lätt hitta daggmaskar? 4. På vad vis gör daggmaskar nytta i naturen? 5. Vad äter iglar?
Blötdjur Blötdjur kallas musslor, snäckor och bläckfiskar. De har mjuk kropp och ofta hårt skal. Musslor har ett hårt skal som består av två halvor som sitter ihop med ett gångjärn. Snäckor har ofta ett spiralvridet skal, men det finns också snäckor utan skal. Bläckfiskarna hör till blötdjuren, de har inget synligt skal men det finns ett skal inuti kroppen. Musslor lever i hav och sjöar och längs Sveriges kuster kan man hitta många olika sorters musslor. Hjärtmussla, blåmussla och sandmussla hör till de vanligaste arterna. I sötvatten finner man till exempel dammussla i sjöar och flodpärlmussla i rinnande vatten. Alla musslor andas med gälar eftersom de lever i vatten, så när musslan öppnar skalet strömmar vatten genom gälarna som tar upp syre från vattnet. Musslorna använder även gälarna att fånga födan och fungerar då som ett nät där plankton fastnar.
Snäckor har ett vridet skal Snäckor har anpassat sig till ett liv både på land och i vatten. Snäckor på land andas med enkla lungor och de som lever i vatten andas med gälar. Skalet är ofta spiralvridet men det finns också snäckor helt utan. Sniglar är snäckor utan skal och lever i fuktiga skogsmarker och trädgårdar. Landsnäckorna får inte torka ut så de behöver fukt. De som har ett skal drar in sig i skalet vid torka eller fara och stänger till öppningen med ett slemlock. Alla landsnäckor bildar slem som förhindrar dem från att torka ut och slemmet gör det även lättare för dem att glida fram över underlaget.
Bläckfiskar försvarar sig med bläck. Bläckfiskar lever bara i saltvatten. De är rovdjur som äter musslor, fiskar och kräftdjur. Med hjälp av sina långa armar och sugproppar kan de ta ett hårt tag kring bytet och med sina kraftiga käkar, som liknar en papegojnäbb, sprutar de ofta in ett gift som förlamar eller dödar bytet. De största bläckfiskarna, de tioarmade jättebläckfiskarna, kan vara 18 meter långa och väga två ton. Bläckfiskar har ett mörkt bläck som de kan spruta ut för att störa om de blir angripna. Många bläckfiskar som lever på stora djup har ett självlysande bläck som då förvirrar och bländar angriparen. På så sätt kan bläckfisken kanske kunna hinna simma undan.
Kan blötdjur tänka? Bläckfiskar ser väldigt bra med ögon som liknar våra. Musslor och snäckor kan skilja på ljus och mörker. Snäckornas ögon sitter längst ut på två tentakler, ögon som sitter på skaft. Många bläckfiskar har en bra utvecklad hjärna och ett bra minne, för det har tester visat att de lärt sig hitta i labyrinter. Härmarbläckfisken kan se ut som en plattfisk, en orm eller som en brännande korall. Den känner igen olika angripare och anpassar sin härmning
Kan du? 1. Till vilken grupp av blötdjuren hör sniglarna? 2. Hur andas blötdjur som lever i vatten? 3. Varför har snäckor ett skal? 4. Vad äter bläckfiskar?
Leddjur, sex, åtta, tio eller hundratals ben Insekter har sex ben och spindlar har åtta. Kräftdjur har tio gångben och mångfotingar har väldigt många ben. Insekter, spindlar, mångfotingar och kräftdjur är leddjur. De är ganska olika men alla har ben som har flera leder, liksom kroppen. Lederna är nödvändiga för att de ska kunna böja på benen och röra sig. Leddjuren hoppar, kryper, gräver, simmar, slåss, försvarar sig och fångar byten med sina många ben. Leddjuren har ett skal som fungerar både som ett yttre skelett, skydd och fäste för musklerna. Skalet växer de ur och måste krypa ur det och sedan bildas det ett nytt. Många leddjur byter skal flera gånger och en del byter även utseende. Fjärilarnas larver ser helt annorlunda ut än de vuxna fjärilarna. Detta kallas fullständig förvandling. De leddjur ser nästan likadana ut hela livet, de blir bara större och det kallas ofullständig förvandling.
Ofullständig förvandling Ägget kläcks till en nymf som liknar den vuxna insekten. Nymfen ömsar hud medan den växer, samtidigt som den blir mer och mer lik en insekt.
Fullständig förvandling Ägget kläcks till en larv. När larven har vuxit färdigt omvandlas den till en puppa där inne förvandlas insekten till den vuxna insekten, spricker och kommer fram.
Först i hav och sedan på land. De första leddjuren levde i vattnet, i havet där de utvecklades och så småningom dök det upp arter som kunde leva på land. Idag finns leddjuren nästan överallt. Leddjuren har några egenskaper som har gjort att de har funnits länge på jorden, och att det finns så många olika arter.
Framgångsrika egenskaper hos leddjuren Varje hona producerar massor av ägg under sitt korta liv, vilket gör att arten har stor chans att överleva. Hudskelettet ger skydd, är lätt, vattentätt och hindrar uttorkning, så därför kan leddjuren leva på land också. Många leddjur har vingar så att de lätt kan flytta eller fly från faror. Bikupor och myrstackar är samhällen där en del sociala arter lever och hjälps åt.
Insekter Av alla organismer på jorden som biologer känner till är mer än hälften insekter. Vi känner till nästan 1 miljon insektsarter, men det kan finnas mer än 25 miljoner arter. Exempelvis finns det ca 2000 arter mygg bara i Sverige och minst 30000 myggarter i hela världen. Insekterna har en avgörande roll i jordens ekosystem. Utan humlor och bin så skulle inte vi ha blommor.
Vingar, antenner och sex ben. De vuxna insekterna har sex ben som de förflyttar sig med och håller fast födan med. De flesta insekter har därför klor eller som flugor klibbiga skivor längst ut på benen. Du förstår du nu varför flugor är så bra på att gå på fönsterrutor och i taket. Nästan alla insekter har vingar och kan flyga. För att kunna känna sig för och lukta har insekter antenner längst ut på huvudet. Ben och kropp är ledad hos insekterna för att de ska kunna röra sig.
Insekter har fasettögon, de andas med trakéer, en del bygger samhällen. Insekter har mycket speciella ögon som kallas fasettögon. Det är stora ögon som är sammansatta av många små delögon. De kan se ljus och färger och även ultraviolett ljus som vi människor inte kan se. Trollsländan är en fruktad jägare med 60000 små delögon i fasettögonen. De ser superbra. Insekter andas med trakéer och det är luftrör inuti kroppen som de andas med. Trakéerna börjar i bakkroppen och när insekterna pumpar med bakkroppen kommer luften in och ut. Till de sociala insekterna räknas myror, termiter, bin och getingar. De bildar välorganiserade samhällen där alla hjälper varandra att skaffa föda och försvara sig. Honungsbiet har varit människans husdjur i tusentals år. I samhället finns en stor drottning och hon lägger alla ägg och kan ha 50000 döttrar. Dessa kallas arbetare och tillverkar honung av blommornas nektar.
Myrstack i genomskärning där mer än en miljon myror kan leva. Du ser bara toppen för den största delen finns under marken.
Getingar är rovdjur och använder sin giftgadd till att förlama andra insekter som de sedan matar sina larver med. Vuxna getingar gillar växtsafter och ditt saftglas.
Spindeldjur Spindlar kan spinna nät och sväva i luften med sina spinntrådar. De kan klättra uppför lodräta väggar och springa upp och ner i taket med hjälp av små klor på fötterna. Spindlarna är leddjur, rovdjur som väntar på sina byten. Bytena är oftast insekter som fångats i nät, men ibland springer spindeln ifatt sitt byte, sprutar in saliv som innehåller ett gift som förlamar och löser upp djurets kropp till en flytande vätska. Detta dricker de upp och skalet blir kvar. Spindlar har god syn och kan känna smak och vibrationer. De har andning med trakéer och ett slags lungor. Spinnvårtor sitter längst bak och de bildar en klibbig vätska som stelnar snabbt och blir en tunn silkestråd.
Kvalster och skorpioner Kvalster är små släktingar till spindlarna. Några är rovdjur medan andra äter växter, svampar eller bakterier. Det finns de kvalster som lever som parasiter och som sprider sjukdomar. De mest kända är fästingarna som suger blod från däggdjur. Det är viktigt att om du blir biten av en fästing få bort den för det finns fästingar som kan sprida farliga sjukdomar som ger muskelvärk och hjärnhinneinflammation. Skabb orsakas av skabbkvalster som lever under huden. Rävar är hårt drabbade av skabb, men även varg, lo, hund och människa kan bli smittade. Skorpioner lever i torra miljöer som exempelvis öknar. De är rovdjur med åtta ben och klor och de äter insekter och spindlar. Några har ett så starkt gift att de kan döda en människa med sin gifttagg som sitter ytterst på bakkroppen.
Mångfotingar Mångfotingar har många ben och ibland kallas de för tusenfotingar. Världsrekordet är faktiskt 700 stycken ben. De delas in i dubbelfotingar och enkelfotingar. De flesta lever i tropikerna, men det finns också många arter i Sverige. Enkelfotingarna är snabba rovdjur som jagar småkryp på natten. Dubbelfotingarna lever som nedbrytare och har fyra ben på varje segment.
Kräftdjur De första leddjuren levde i haven och tillhörde gruppen kräftdjur. Idag lever många fortfarande kvar i haven, kräftor, räkor, humrar och krabbor medan vi har exempelvis gråsuggor på land. Nordhavsräkor föds som hanar och när de blir äldre byter de kön till honor, därför är det honor du köper i butiken.
Kan du? 1. I vilka fyra grupper delar man in leddjuren? 2. Hur många ben har en insekt? 3. Hur många ben har en spindel? 4. Var levde de första leddjuren? 5. Nämn några sociala insekter? 6. Vad äter spindlar? 7. Varför är det viktigt att ta bort en fästing så fort som möjligt? 8. Vad har alla leddjur gemensamt?
Tagghudingar- sjöstjärnor, sjögurkor och sjöborrar De finns bara i salta hav. De har ett slags skelett i form av hårda kalkplattor och lever på havets botten, både på grunt vatten och i de stora havsdjupen.
Huvudlösa djur Sjöstjärnor är färggranna rovdjur som gärna äter musslor och kräftdjur. Sjögurkorna hittar man ofta på stora djup där de lever på resterna av döda organismer som sjunker till botten. Sjöborrar kan vi se som betesdjur eftersom de äter alger och håller klipporna rena. Tagghudingarna har sinnesorgan och ett nervsystem, men ingen hjärna. Deras kropp är byggd av fem likadana delar som i en cirkel och hos sjöstjärnorna ser de ut som armar. För att ta sig fram och hålla sina byten använder de sina sugfötter och taggar. Taggarna har de även för att skydda sig mot fiender. Sjöstjärnan rör sig långsamt men har starka och uthålliga muskler som hålla på med att bända upp en mussla i flera timmar. Om musslan ger efter bara någon millimeter och öppnar skalet så vänder sjöstjärnan ut sin mage och sticker in den i musslan. Magsaften dödar och löser upp musslan.
Kan du? 1. Var kan man träffa på tagghudingar? 2. Vad äter sjöstjärnan? 3. Vad används taggarna till? 4. Vad är gemensamt för alla tagghudingar?
Fiskar Fiskarna var de första djuren på jorden som hade ett skelett med ryggrad inuti kroppen. De hade en ryggrad av brosk och saknade käkar. Idag har de flesta både käkar och ryggrad av ben. Hajar har ett skelett av brosk.
Benfiskar De har skelett av ben, huden täckt av fjäll, gällock av ben, yttre befruktning och de har simblåsa Broskfiskar De har skelett av brosk, hudtänder av ben, flera gälöppningar, inre befruktning och saknar simblåsa.
Fiskarna var de första ryggradsdjuren De första ryggradsdjuren levde i haven för 500 miljoner år sedan. Ryggmärgen skyddades av ryggraden och hjärnan skyddades av skallbenet och detta skydd gjorde att hjärnan kunde utvecklas enormt. Ryggraden och alla ben i kroppen ger stöd åt musklerna så att de kan bli mycket större än de ryggradslösa djuren. Under årmiljonerna som följde så utvecklades ryggradsdjuren och några anpassade sig till ett liv på land. Dagens groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur kommer från dessa djur.