Märsta Sigtuna Denna cykeltur går hela vägen på cykelbanor från centrala Märsta till Sigtuna. Sträckan är omkring fem kilometer enkel resa. Du kommer att passera flera av de många gårdar i området som har sitt ursprung från yngre järnålder. De ålderdomliga gårdsnamnen och ättebackarna intill vittnar om en tid när de första gårdsbyarna kom till för 1 500 år sedan. Cykelvägen följer i stort sett samma sträckning som enligt långt framskridna planer i början på 1900-talet skulle bli den nya järnvägen från Märsta station till Södertils hage i Sigtuna. Dessa planer strandade dock i brist på kapital. Vid Färjestadsbron kan du ansluta till nästa cykelled runt Sigtuna eller återvända till Märsta samma väg. Alternativt kan du välja den asfalterade cykelbanan över Rävsta friluftsområde. Du cyklar i så fall in på Munkholmsvägen svänger vänster på Anunds väg fram till Södertilsvägen. Där tar du höger förbi Tilkyrkan och så är du inne på cykelvägen fram till Valsta i Märsta. 1. Vägskälet Starta vid vägkorset Stockholmsvägen/Stationsgatan. Vid övergångsstället till Skogsvägen låg Ekilla torp till vänster om Stationsgatan och Arenberga soldattorp till höger. Här gick gamla riksvägen mellan Stockholm och Uppsala. Den kallades Riks 1 och Riks 13 när den löpte rakt igenom Märsta samhälle. Här drog det mäktiga tre dagar långa begravningsföljet fram med Johan III 1592 till gravplatsen i Uppsala domkyrka. 1.Vägskälet: Starta cykelturen i vägskälet Stationsgatan/Stockholmsvägen. Följ vägskyltar till Sigtuna. Cykelbana hela vägen.
2. Telegrafmonumentet På höger sida, där Monumentvägen korsar Stationsgatan, hittar du ett märkligt monument i skogsdungen. Vintern 1853 togs beslutet att bygga en elektrisk telegrafledning genom landet. Första sträckan blev Uppsala-Stockholm. På den bergknallen där du står nu började bygget. Linjearbetet pågick sedan samtidigt åt norr och söder. På sommaren samma år var linjen färdig. Så kallade guttaperkahattar i toppen på varje stolpe höll en järntråd. Som kommunikation används Morses telegrafsystem. Minnesmärket som står på platsen för byggstarten restes på 100-årsdagen 1953. 2. Telegrafmonumentet: På höger sidan vid Monumentvägen står en minnessten och den första telegrafstolpen på linjen Uppsala-Stockholm som blev färdig 1853. 3. Järngrinden vid Ekilla gård På vänster sida om Stationsgatan vid Tvärvägen ser du en ensam järngrind. Det är sista resterna av Ekilla gårds mangårdsbyggnad. En kort tid var gården ett frälsehemman för den ryske tolken Hans Flörich, men senare låg gården som lydgård under Steningegodset. 1880 hittades en runsten i åkern nära vägövergången vid bäcken väster om gården. Stenen flyttades dock till den engelska parken i Steninge där det fortfarande står. Gårdens järnåldergravfält ligger nära platsen för mangårdsbyggnaden, dels i skogsbacken i öster och dels i slänten norr.
Den gamla herrgården på Ekilla revs för att ge plats åt en ny herrgårdsbyggnad 1892. Gården styckades av från Steninge 1905 och friköptes av lantbrukare Frans Andersson och hans hustru Anna Matilda Andersson. Under byggboomen i Märsta på 1960-talet såldes gården till dåvarande Märsta kommun för att ge plats år flerbostadshusen vid Tvärvägen. Ladugården användes en lång tid som bilverkstad innan den revs. Villabebyggelsen på högersidan om Stationsgatan är bland de första som kom till efter beslutet 1957 om att bygga Märsta till en servicestad till storflygplatsen. 3. Järngrinden vid Ekilla gård: På vänster sida om Stationsgatan vid Tvärvägen står två gamla grindar i backen som en sista rest av Ekilla gård. 4. Droppsta gård och tullen Nu fortsätter du västerut och svänger in till höger vid ljussignalerna på bussgatan Karlsborgsvägen. Till höger över åkrarna ses Droppsta gård, eller Dråpestad, som den hette på 1600-talet. Gården är från yngre järnålder och i markerna finns gott om lämningar av stensträngar och gårdsgravar. Framme vid väg 255 till Uppsala ser du till höger en ensam villa. Här låg långt in i vår tid en lanthandel och vägkorset har i alla tider kallats för Tullen.
4. Droppsta gård och Tullen: Vid Tullen, i korset för vägarna 255 och 263, ses till höger Tullstugan som var lanthandel långt in i vår tid. 5. Ölsta gård Cykelvägen går nu på gamla Sigtunavägen och strax har du på höger hand Ölsta gård. Första gången gården nämns i skriftlig originalhandling är den 17 oktober 1324 i samband med ett markbyte som gällde flera andra gårdar i trakten. Frälsebonden Carl Danson gjorde då markaffärer med ärkebiskop Olof och flera gårdar som låg under sätesgården Killinge i Sigtuna bytte ägare. Peter och Bengt är personerna som nämns som brukare på gården. År 1379 förekommer gården i någon köpehandling under Grans kyrka. Den kan alltså ligga som så kallad skattebefriad kyrkojord vid den tiden. Anders Hemmingson i Ölastom omnämns i riksarkivets pergamentsbrevsamling från år 1379 och Andris omnämns på gården 1395. År 1559 låg Ölsta i S:t Olof socken i Sigtuna. Gårdsnamnet kommer antagligen från ett tidigt personnamn, Ole eller Oli, som ägt gården. På båda sidor om vägen växer nya bostadsområden upp, till vänster Steningehöjden på den numer rivna Sundveda gårds marker och till höger villaområdet i Lilla Näsby och Ölsta.
5. Ölsta gård: Ölsta gård, under 1600-talet var den en av de många frälsegårdarna i trakterna runt Märsta. 6. Rävsta gård När du passerat viadukten under Sigtunavägen är du snart vid Rävsta gård till höger om vägen och mitt emot brädgården. Där huserar numer Montessoriskolan Josefinaskolan. Rävsta gård tillhör de gränshemman som vandrat mellan Odensalas och S:t Olofs församlingar flera gånger. Rävsta är en av storgårdarna i området och låg under frälset på Steninge på Oxenstierenas tid i slutet på 1500-talet och framöver. Två kyrkohemman i Rävsta bytte Gabriel Kristernsson Oxenstierna till sig från kronan 1559. I utbyte lämnade han tre gårdar i Rinkeby utanför Stockholm och en gård i Vigby på Lovön. Stora delar av Rävsta köptes in av kommunen på 1960-talet och förvandlades till friluftsområde mellan Sigtunavägen och Mälaren.
6. Rävsta gård: Rävsta gård som nu är lokal för Josefinaskolan. 7. Til På vänster sida om cykelvägen och i anslutning till campingplatsen ligger flera järnåldersgravfält som troligen tillhört Rävsta gård. Efter vägkorset till Munkholmen följer cykelvägen gamla infarten till Sigtuna. Här gick under vikingatiden rid- och vandringsleden från Sigtuna via Odensala till Roslagen. Flera runstenar markerar sträckningen. Det nya bostadsområdet Til på båda sidor om vägen har också sitt namn efter en tidigare gård på platsen. Det egendomliga namnet kan härledas från ordet tilja, det vill säga grova plankor eller träspång. Troligtvis syftar denna träbro på passagen över sankmarker och vatten vid nuvarande Färjestadsbron vid infarten till Sigtuna.
7. Til: Cykelvägen utmed gamla infarten till Sigtuna går rakt igenom det nya bostadsområdet Til. 8. Björkbacka Om du väljer bilvägen in till Sigtuna vid vägkorset i Til så har du ett nytt villaområde på höger hand, Björkbacka. Mitt i detta område står två runstenar, dels vid infarten till Håven, dels i en skogsbacke 150 meter närmare sjön. Stenarna markerar överfarten till Sigtuna under vikingatid. På andra sidan Garnsviken finns ytterligare en runsten och ett tusenårigt bryggläge för överfart med båtar. 8. Björkbacka: Runstenen i det nya villaområdet Björkbacka i Sigtuna står på sin ursprungliga plats i en fredad skogsbacke.