Inför årsmötet på söndag (18 mars kl.14)

Omkoppling Sorry, det var litet rådd med nätet i dag då vi kopplade om så att Kouvola är direkt till centralen i gamla skolan. Men det borde fungera nu. Den nya reserven är också inkopplad och den är betydligt snabbare (och billigare) än den gamla ADSLlinjen. Inför årsmötet på söndag (18 mars kl.14) GFV:s styrelse (GFV=Gamla Folkskolans Vänner) höll styrelsemöte på torsdag för att förbereda föreningens första årsmöte. Den nuvarande styrelsen består av de grundande medlemmarna som utsåg sej själva till styrelse (i somras fanns det inga andra medlemmar än). På söndag skall en ny styrelse väljas och verksamheten för år 2012 diskuteras. Bokslut kommer det inte att bli eftersom det inte finns just nånting att göra bokslut av för år 2011 utan första bokslutet kommer om ett år. En nygrundad förening har den möjligheten att slå ihop det första året med det andra om verksamheten varit liten i början. Och det har den. Även om vi jobbat en hel del med planering så fick vi ju gåvobrevet först den 19 september i fjol och kommunen har hela vintern skött om huset som tidigare så vi flyttar in officiellt först den 1 maj i år. I praktiken har vi redan börjat bygga om (fibernätets central och vattenledning) samt inrett lärarbostaden en aning. Men vi har inte haft några

egentliga inkomster än. Verksamhetsberättelsen för år 2011 är inte så kort även om vi använt mycket litet pengar men jobbat desto mer. Det har planerats en hel del mest inför ansökan till Finlands hembygdsförbund. Tyvärr fick vi inga pengar eftersom Henborg var i mycket större behov på grund av takets läckor. Det är klart att det var viktigare att få pengarna till taket där men vi tänkte inom styrelsen i alla fall genomföra den projektplan (se Projektplan 2011-2014) som vi gjorde upp i september och finansiera den med vipplån. Huvudsakligen är det fråga om att byta värme och vatten i huset före nästa vinter. Styrelsen skickade också en ansökan till Svenska kulturfonden om bidrag för löner åt fackmän för installationerna. Men själva pumparna måste vi betala själva. Årsmötet kommer förutom stadgeenliga ärenden att besluta om principerna för husets användning. Styrelsen diskuterade saken och konstaterade att dyrast är det att använda huset under vintermånaderna. Möjligen måste vi då ha en extra avgift som täcker uppvärmningen. Mötet får också ta ställning till hur folk från grannbyarna får delta i verksamheten. Det finns intresse och stadgarna ger nog möjlighet till det. En hel del arbeten som inte kräver pengar finns på den verksamhetsplan som styrelsen gjort upp men det kan löna sej att vänta till maj innan vi börjar på allvar. Det är ännu kallt och så är huset delvis uthyrt på kommunens ansvar. Idéer finns det i mängder så vi misstänker att det blir en hel del verksamhet i huset så fort solen smält snön och vädret blir varmare. Det är viktigt att påpeka att huset får användas av alla man behöver inte vara medlem i GFV. Årsmötet besluter närmare om villkoren. Alla medlemmar och alla intresserade av vår verksamhet är

varmt välkomna till det första årsmötet. Man kan anmäla sej som medlem (men bara av styrelsen tidigare godkända är röstberättigade). Kaffe kan vi bjuda åt alla. Långtidsprognosen lovar sol och varmt till söndagen den 18 mars så välkomna klockan två på eftermiddagen! Fornminnesdiplomaterna 60 På fornminnesföreningens årsmöte i går så delades diplom och förtjänsttecken från Finlands svenska Hembygdsförbund ut åt föreningens tidigare ordföranden som alltså blev fornminnesdiplomater. Bara Sigge Strömberg salig i åminnelse som startade Hopenback Lekstrand Fornminnesförening saknas. Efter Sigge som grundade föreningen blev Sylvi Stenberg (till höger) ordförande, sedan Asta Silfvast (i mitten) och senast Åke Svenskberg som nyligen lämnat över klubban åt Inga Wickholm. Nuvarande ordförande Inga Wickholm (från Bos-Framstu-Sundviks) till höger och sekreterare Beatrice Bergheim (från Niss- Kallis) till vänster. Årsmötet hölls igen hos Beatrice och Ingmar men nu i det nya huset som blev färdigt på hösten. Som vanligt så bjöds det på kaffi å kaku. Deltagarna var över 20 och inte bara styrelsen som är vanligt i många föreningar.

Fornminnesföreningens årsmöte må 5 mars kl. 19 Hopenback Lekstrand fornminnesförening r.f. håller det vanliga roliga årsmötet hos Nissas te nyy stuvun som finns alldeles invid den plats där Kyrktallen förr stod salig i åminnelse sedan en storm bröt omkull den. I många år har vi hållit årsmöte i Niss-Kallis (Nissas) nya hus som efter storskiftet byggdes på den plats där Niss- Gambelstu tidigare stod. Och nu har då Beatrice och Ingmar flyttat ut från Hopenbackan liksom vi tidigare utflyttare. Vi hälsar dem välkomna till Söörneseendan fast de egentligen är mitt emellan. Alla Välkomna! hälsar styrelsen. (Och så kommer ni väl ihåg Gamla folkskolans vänners årsmöte den 18 mars kl. 14 ) Inget bidrag men vi bygger

nog Gamla folkskolans vänner fick alltså inga bidrag för att byta värmesystem. Det fina är att Hemborg fick pengar för att reparera taket och det är ju viktigast. Gamla folkskolan får klara sej på egen hand men det är vi vana vid. Litet tufft blir det att bygga om värme och vatten men med enorm snålhet och massor av arbete så skall det nog lyckas. Det görs nu i sommar. Punkt. Här väntas inte på att någon utomstående skall ge bidrag någon gång senare. Det lönar sej absolut att byta värme och vatten genast. På sikt sparar vi mest på det sättet. Men det blir nog grisbilliga lösningar. Det som man inte kan spara på är principen att huset inte får fara illa även om det blir helt kallt och allt vatten fryser. Så det är Te-aldra-värstaplanering som gäller. Å heimlaga. Jag lånade pengar åt byabolaget både då vi köpte butiken och då vi byggde fibernätet men jag har fått dem tillbaka så nu kan de få göra litet nytta på gamla folkskolan. Värmepumparna och vattenrördelar skall köpas allt vad vi behöver och så får vi fundera på pengarna senare. Det är bäst att börja bygga nu på våren så vi hinner få igång allting i god tid före nästa vinter. Årsmötet söndagen den 18 mars kl. 14 bestämmer förstås hur vi går vidare men brist på pengar kommer inte att vara något hinder för planerna. Så projektplanen gäller fortfarande även om det förstås kommer små ändringar hela tiden. Men kom med på årsmötet och säj vad du tycker. Mickos Bertil har en VHS-kassett från årensandet och vi skall försöka flytta över den till DVD så vi kan titta på den på årsmötet. Årensandet var ju en stor sak för byarna. Man blev

så van med mykelvatne att det är riktigt sorgligt nu då det upphört fast det var mindre roligt då det kom på sommaren. Ungdomsföreningen traskar glatt vidare I går var jag för första gången på ungdomsföreningens årsmöte ganska förskräckligt egentligen med tanke på hur viktig den har varit och är i byn. Det är byns största förening och den sköter om byns viktigaste hus. Och alla har vi gått på klimpsoppsmiddagar och lillajulsfester. Kanske just för att den fungerat så bra har folk inte lagt märke till dess betydelse. Den bara finns och allting går som förut. Men visst finns det problem också. Taket på Hemborg har börjat läcka. Allt annat är småsaker men taket på ett hus måste hålla tätt annars ruttnar det snabbt. Nu har vi ju ett ungt och glatt gäng i styrelsen som fungerat fint. På årsmötet valdes två raska gossar in i styrelsen så nu får flickorna hjälp av fyra starka armar till (tidigare var styrelsen ganska dominerad av duktiga flickor ). Men det är egentligen allas vår uppgift att hjälpa till med att hålla Lokaaln i skick. Ekonomin är ganska bra. På grund av teatern visar balansen ett överskott på mer än 6000 euro för andra året i sträck. Å andra sidan kommer nu stora utgifter för reparation av taket så det behövs pengar ännu mer måste fås in. Verksamhetsplanen för 2012 följer de traditionella linjerna och det är bra för många skulle bli besvikna om de populära

middagarna och festerna skulle falla bort. Intressant är att hösten bjuder på förberedelser för nästa teater. Det väntar säkert hela östra Nyland på. Budgetförslaget balanserar på närmare 40 000 euro och största delen går förstås till takreparationen. Där gäller det att få in de pengar som behövs. Vi håller tummarna för att det kommer bidrag och så försöker vi hjälpa till att dels göra reparationen billigare med talkoarbete och dels få in pengar eftersom bidragen knappast täcker alla kostnader. Det glada gänget i styrelsen tillönskas trevlig samvaro och kan säkert räkna med hjälp ifall det behövs. Ungdomsföreningens årsmöte sö kl. 17 På söndag är det ungdomsföreningens årsmöte. Vi har en bra ungdomsförening så det är all idé att gå på årsmötet och på så sätt stöda styrelsen. Det är besvärligt för dagens ungdomar att hinna med styrelsearbetet eftersom de har barn och ofta arbete på annat håll så de kan behöva litet hjälp med det praktiska arbetet. Hemborg är ju byns viktigaste hus så det behövs insatser av alla för att hålla det i skick. Vi gamlingar passar ju inte i styrelsen men kan hjälpa till med både moraliskt och praktiskt stöd. Med gemensamma krafter skall det nog gå att få nytt tak på huset vilket kanske är det viktigaste just nu.

Hemborg är en av de finaste ursprungliga ungdomslokalerna i hela landet så det kan vara värt litet ansträngningar att den fortsätter att vara det. Ja må hon leva... Det är ju fånigt att sjunga ja må hon leva i hundra år åt en 100-åring så det blev nödvändigt med nya ord. Men man måste vara bombsäker på att festföremålet har massor av humor (som Edit) om man använder följande ord: Nu ska hon skjutas nu ska hon skjutas nu ska hon skjutas på en skottkärra ut. För nu är hon hundra för nu är hon hundra för nu har hon levat uti hundrade år. Men vi väntar på sommarn vi väntar på sommarn vi väntar på sommaren för nu är det kallt. Ja vi väntar på sommarn vi väntar på sommarn vi väntar på sommaren för då är det varmt. Ja må hon leva ja må hon leva ja må hon leva uti tvåhundra år. Javisst ska hon leva javisst ska hon leva javisst ska hon leva uti tvåhundra år. Det var Edit själv som lärde mej början på sången. Andra

strofen passar ju bara om vintern så den kan lämnas bort då varma sunnanvindar susa. Grötkokaren tyckte att det skulle vara hundratals i stället för tvåhundra så jag fick ändra det för att få gröt i framtiden också. Edit 100 år För hundra år sedan föddes Edit i familjen Järfs stuga i Labby. Det var inget rikt hem men de var alla duktiga och arbetsamma och behövde aldrig svälta. Förutom sju barn tog de också hand om fosterdottern Alice. Men jag lärde känna Edit först långt senare för 60 år sedan då hon som Ingmars mamma fick utfodra mej medan jag väntade på att han skulle komma hem från skolan. Hon pratade gärna med en liten femåring och under alla dessa år har vi hunnit diskutera livet ur många synvinklar och hon har minsann åsikter om det mesta. Något sjåpande tolererades inte och hon gick alltid rakt på sak i alla frågor. Men alltid med humor och vänlighet. Redan som ung flicka fick hon börja arbeta som piga bland annat hos oss men det var långt före min tid. Till all tur gifte hon sej med

Cyrus från Nylands och blev värdinna på granngården här i Hindersby. Det var hårda år under kriget då hon ensam måste bestyra om att den nya ladugården skulle byggas. Det fanns knappt med material och med arbetskraft. Hon talar ännu med tacksamhet om dem som hjälpte henne då. Det var inte lätt på 50-talet då byket skulle skötas för hand vid en källa i skogsbrynet. Vi pojkar tyckte det var roligt för vi stekte potatis i glöden efter bykgrytan. Och så minns jag hennes långfil som var alldeles fantastisk. Den förvarades i ett kärl ute i vedlidret för några kylskåp fanns det inte. På 50-talet byggdes det nya huset och lillstugan med ett litet kök och kammare ovanför blev hennes bak- och vävstuga och är det ännu. Hon var min mammas bästa vän i Hindersby och de satt och vävde tillsammans i nedre våningen i lillstugan medan vi pojkar byggde elektronik i övre våningen. Då vävandet blev för tungt så började Edit sy lapptäcken. Hon måste alltid ha nånting att syssla med. Nu lär hon upp småflickorna (60-åringar ) att baka surbröd på det gamla sättet. Men vi har fått smaka också nya sorters bröd med både det ena och det andra. Och så är hon en outsinlig källa till linberedning och alla möjliga gamla arbetsmetoder. Fötterna är besvärliga men huvudet är det inget fel på. Man

får passa sej för hon är full av skoj och den som försöker sätta sej på höga hästar får fort hett om öronen. Någon respekt för höga herrar har hon inte och de får finna sej i skämt som alla andra. Bäst kommer hon överens med sådana som kan skoja tillbaka. Det är inte så underligt att hon ibland har fullt med folk i alla åldrar som kommer och hälsar på i huset vid vägens slut. Med sin rättframhet, humor och värme har hon skaffat sej en mängd vänner och respekt. Hundra år av strävsamhet är värd att aktas. Men hon tycker själv att hon bara gjort vad alla borde göra. Inget att tala om. Man måste ibland vara sträng med henne så hon inte ännu som hundraåring fortsätter att passa upp oss ungdomar. OBS! I stället för blommor finns det listor hos Beatrice och Inga att betala in till förmån för ungdomsföreningens lokal Hemborg. Byggnadsvårdskurs Nu har vi anhållit om pengar från Svenska folkskolans vänner för en byggnadsvårdskurs. Tanken är att gå igenom gamla beprövade material och gamla metoder då vi börjar bygga om

gamla folkskolan. Det är främst värmesystemet och vattnet som måste ändras men det gäller att göra det utan att man förstör de gamla konstruktionerna som fungerar annorlunda än nutida plastkonstruktioner. Ännu har inte all kunskap om gammaldags byggande försvunnit men sedan 60-talet har mycket ändrats och inte alltid till det bättre. Mögelhus är resultatet av många moderna och underhållsfria metoder och det skall vi akta oss för. Många problem härrör från lögnaktig reklam där avsikten bara varit att sälja produkter som varit helt obeprövade och senare visat sej vara direkt skadliga. Vi skall försöka få föreläsare med lång erfarenhet av byggnadsvård om vi får finansiering till kursen. I alla fall finns det en hel del litteratur och tanken är att bygga upp ett litet bibliotek på gamla folkskolan där man kan läsa om hur man skall bygga med beprövade metoder (sådana som varit i bruk minst 50 år helst 100). Om huset inte ruttnat på 100 år så står det troligen i flera hundra år till. Om man inte bygger om det på fel sätt. Då plasten kom i byggandet så ruttnade mången konstruktion bara på några år. Plastfärgerna har också förstört månget hus åtminstone tvingat fram ommålning mycket tidigare än med de gamla färgerna som andades. Det som inte beaktats i många nya material är att de åldras på ett snyggt sätt. Byggnadsvårdaren Gudmundsson som startade Gysinge byggnadsvårdscentrum brukar säja att underhållsfria material är sådana som inte kan underhållas man får riva hela rasket och bygga nytt. I maj kommer beslutet om huruvida vi får stöd av SFV för kursen.