KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID OCH FAMILJ SID 1 (7) 2007-09-05 Handläggare: Susanna Wahlberg Telefon: 08-508 08 022 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2007 09 20 Betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) Remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Anders Carstorp stadsdelsdirektör Susanna Wahlberg avdelningschef Sammanfattning I ärendet svarar förvaltningen på en remiss, en utredning om ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Bakgrunden till utredningen är rapporter om att det har blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk. Utredningen behandlar i huvudsak fyra frågeställningar; har stress och psykisk ohälsa ökat, hur kan utvecklingen förklaras, vilka effektiva förebyggande och behandlande åtgärder kan sättas in och hur kan stress och psykisk ohälsa bland unga följas framöver? Förvaltningen tillstyrker förslagen i utredningen, men anser att dessa behöver kompletteras med uppgift om hur uppföljning och utvärdering av förslagen ska ske. www.stockholm.se
SID 2 (7) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom Individ- och familjeomsorgen i samverkan med Barn och ungdom. Förvaltningsgruppen behandlar ärendet 2007-09-13. Bakgrund Betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) har remitterats till stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Bromma och Hägersten-Liljeholmen samt till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden och socialtjänstnämnden, med begäran om yttrande till kommunstyrelsen senast 2007-09-28. Bakgrund till utredningen Docent Sven Bremberg fick i maj 2005 av dåvarande regeringen uppdraget att utreda och sammanställa kunskap om vilka faktorer i ungdomars livssituation som orsakar stress och samtidigt föreslå metoder för att bidra till att minska orsakerna till stress. I uppdraget ingick också att överväga hur samhällets insatser kan samordnas, samt att lämna förslag till förbättringar när det gäller att följa utvecklingen av ungdomars psykiska hälsa över tid. Därutöver skulle samhällets stöd till drabbade analyseras ur ett helhetsperspektiv och områden med särskild vikt för ungdomars psykiska hälsa skulle identifieras. Utredningen i sammanfattning Utgångspunkter De flesta ungdomar mår bra, men under de senaste 10-20 åren pekar rapporter på att det har blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk. Det är bakgrunden till utredningen som behandlar i huvudsak fyra frågeställningar. 1. Har stress och psykisk ohälsa ökat? 2. Hur kan utvecklingen förklaras? 3. Vilka effektiva förebyggande och behandlande åtgärder kan sättas in? 4. Hur kan stress och psykisk ohälsa bland unga följas framöver? I begreppet stress går det, enligt utredningen, att urskilja tre innebörder; en vardaglig, en psykologisk och en medicinsk. Utveckling av stressrelaterade symtom och psykisk ohälsa Psykiska problem har, enligt utredningen, blivit avsevärt vanligare bland ungdomar. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) undersökningar av levnadsförhållanden 1989 angav 9 % av kvinnor 16-24 år att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. Sexton år senare är det tre gånger fler, 30 %. En stor del av alla stressrelaterade symptom är vanligare bland flickor och kvinnor jämfört med pojkar och män. Ökningen har dock skett i samma takt för de båda könen och på liknade sätt även i andra höginkomstländer.
SID 3 (7) Samtliga svenska studier som har genomförts i gruppen unga i åldern 15 24 år visar, enligt utredningen, på ökande besvär av oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet samt anspänning och värk. Ökningen gäller även befolkningen i stort, men är mest uttalad i åldern 16 24 år. Fler ungdomar vårdas på sjukhus för depression och ångest. Som exempel nämns i utredningen att under perioden 1980 2003 ökade antalet vårdtillfällen åtta gånger för flickor i åldern 15 19 år. Förekomsten av själmord bland unga upp till 24 år har i stort sett varit oförändrad under perioden 1980 2004. I åldrarna över 24 år har antalet självmord minskat. Självmord är vanligare bland män. Ungdomars syn på stress, orsaker och åtgärder Utredningen redovisar uppgifter från en undersökning där ca 700 ungdomar fick ge sin syn på stress där de flesta tror att stress är betydligt vanligare i tätorter. Vidare visar undersökningen att ju äldre man är desto mer stress upplever man. Ungdomarna gör åtskillnad mellan stress och press, där press beskrivs som något kul och nödvändigt medan stress är ensidigt negativt. Vidare framhålls bl.a. samhällets prestationskrav, stor valfrihet samt reklam och media som bidragande orsaker till stress. Trots att de flesta anser att alla val som måste göras bidrar till stress är det få ungdomar som önskar att det skulle vara på annat sätt. Majoriteten av ungdomarna anser att skolan är den främsta orsaken till stress. En annan faktor som anges är svårigheten att få jobb efter skolan, ekonomin och att samhället bygger på högt ställda prestationskrav. Faktorer främst knutna till det offentliga Enligt utredningen har ungdomars levnadsvillkor varit oförändrade eller förbättrats under de senaste 20 åren, dock med ett betydelsefullt undantag. Möjligheterna att få arbete har drastiskt försämrats. Efter 1990-talskrisen då många arbetstillfällen försvann helt har förlusten av dessa nästan enbart drabbat ungdomar. Andra åldersgrupper har påverkats i begränsad omfattning. En jämförelse mellan 11 europeiska länder visar att ökningen av psykiska symtom bland ungdomar går parallellt med utvecklingen av arbetsmarknaden för ungdomar. Istället för att arbeta studerar ungdomar i ökad omfattning och skolan har därför fått en ökad betydelse. I den allmänna debatten har det framförts tänkbara förklaringar till den försämrade psykiska hälsan och som är knutna till det offentliga. Bland annat tar utredningen upp att personaltätheten minskat i förskolan och att lärartätheten har varit ojämn under de senaste 20 åren. Ingendera kan dock förklara den ökade psykiska ohälsan. Faktorer främst knutna till det privata och till fritiden Flertalet faktorer knutna till det privata och till fritiden har varit oförändrade eller har utvecklats i gynnsam riktning, enligt utredningen. Som exempel nämns bl.a. att relationen mellan föräldrar och barn sannolikt har förbättrats och att ungdomars umgänge med vänner har ökat genom lättillgänglig kommunikation. Det finns dock negativa tendenser som
SID 4 (7) att alkoholkonsumtionen bland unga har ökat betydligt snabbare än bland vuxna. Detta gäller även bruket av illegala droger. Individfaktorer: betydelse, utveckling över tid och möjliga åtgärder En individ känner stress om hon upplever att de påfrestningar hon är utsatt för överstiger den egna förmågan. Utredningen påtalar här föräldrars, förskolans och skolas ansvar att främja barns och ungas kognitiva förmåga (att lära av egna erfarenheter, kunna resonera och planera och anpassa sig till sin miljö) och träning av emotionella förmåga (att kunna uppfatta, tolka och hantera känslor) för att minska förekomsten av stress och psykiska problem. Ungdomar som mer aktivt försöker lösa ett problem löper, enligt utredningen, mindre risk för depression och upplever mindre ofta stress. Likaså anses förebyggande program baserade på principerna för kognitiv psykoterapi reducera förekomsten av depression. God tilltro till den egna förmågan (självkänsla) minskar också risken för depression. Särskilda insatser från vårdpersonal I april 1997 fattade riksdagen beslut om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Beräkningar har gjorts på hur stor tillgång ungdomar har till insatser för behandling och prevention av psykiska problem. I utredningen görs bedömningen att öppen barnoch ungdomspsykiatri samt psykiatrisk öppen vård i första hand används för svåra tillstånd, vilket överensstämmer med riksdagen beslut. Övriga vårdgivare ägnar mer tid åt behandling av mindre allvarliga psykiska problem än att erbjuda förebyggande insatser med dokumenterad effekt. Om så är fallet menar utredaren att huvudmännen inte följer riksdagens riktlinjer för prioritering. Differentiering och individualisering i det moderna samhället Forskningsresultat med förklaringar kring varför psykisk ohälsa har blivit vanligare bland unga anges i huvudsak vara att unga människors förväntningar har ökat snabbare än de faktiska möjligheterna. Genom ett omfattande internationellt system följs utvecklingen av människors värderingar. I 1990-års översikt ingick ett knappt hundratal länder. Översikten visar att Sverige mer än i något annat land betonar individuellt välbefinnande och självförverkligande. Studier av individualiseringens effekter pekar på ökad risk för psykisk ohälsa i individualistiska och sekulariserade samhällen, vilket Sverige är. Sammanfattande analys av utvecklingen De nordiska länderna har lägst andel fattiga barn i världen med ett välfärdssystem som hör till de bäst utvecklade. Tillgången till samhällets olika resurser har varit oförändrad eller har ökat under de senaste 20 åren. Om psykiska problem skulle förklaras av brister i välfärssystemet skulle hälsan bland de unga i Sverige vara påtagligt god. Analysen tyder, enligt utredningen, istället på att det har blivit betydligt svårare för ungdomar under 24 år att få arbete. De blir hänvisade till att studera trots att de föredragit att arbeta. Men ökningen av psykiska problem kan dock inte förklaras av svårigheten att få arbete. Ökningen
SID 5 (7) kan istället knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Nya möjligheter har öppnats, vilket är positivt, men ställer krav på de unga att själva välja vilka de liv de vill leva. Förmågan att hantera denna situation tycks inte ha utvecklats i samma takt som nya möjligheter att välja har tillkommit. Utredningens förslag till åtgärder Förslag på metoder och tillvägagångssätt för förskola och skola En verksamhet inrättas med uppdrag att tillhandahålla systematiska sammanställningar av internationellt publicerade vetenskapligt utformade studier av pedagogiska insatsers effekt. Skolverkets internetbaserade resultatsystem, SALSA och SIRIS, utvecklas till att innefatta ytterligare information om eleverna före årskurs 9 i grundskolan. Informationen bör gälla både resultat nationella standardiserade prov, elevernas psykiska hälsa och elevernas upplevelse av arbetsmiljön i skolan. Förslag på metoder och tillvägagångssätt för hälso- och sjukvård Socialstyrelsen får till uppdrag att kartlägga hur insatser som rör barn och ungdomars psykiska hälsa inom hälso- och sjukvård fördelas på de tre prioriterade grupper som riksdagen har angivit i beslut från 1997. 1. Personer med livshotande tillstånd ska i första hand få hjälp. 2. Ansvaret för behandling av allvarliga psykiska tillstånd åligger barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. 3. Hälso- och sjukvården ska därnäst erbjuda förebyggande insatser med dokumenterad effekt. Kartläggning vilka verktyg huvudmännen använder för att styra fördelningen av resurser mellan de tre prioriteringsgrupperna. Förslag direkt riktat till unga En webbsajt motsvarande YouthInMind utvecklas i samarbete mellan Sveriges kommuner och Landsting och lämplig statlig myndighet. Webbsajten bör innehålla olika resurser som rör psykisk hälsa, möjligheter till självbedömning, internetbaserad kognitiv psykoterapi, program med avslappningsövning samt hänvisning till olika resurser. Ungdomar bör medverka i utvecklingsarbetet. Förslag till förbättringar när det gäller att följa utvecklingen av ungdomars psykiska hälsa samt forskning Socialstyrelsens förslag till nationella mätningar av psykisk hälsa realiseras, dels för att det ska vara möjligt att följa den framtida utvecklingen och dels för att de stöd åt lokala aktörer. Ett konsortium bestående av Epidemiologiskt centrum, SOFI och CHESS, förstärkt med pedagogiska forskare, får till uppdrag att arbeta med de forskningsfrågorna kring ungdomars kompetenser.
SID 6 (7) Staten föreslås under tre år ge stöd till uppbyggnad av de fem centra som idag bedriver utbildning för ledare till föräldrastödsgrupper. Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), föreslås påbörja försök med att utveckla dataprogram där effekter av förändrade kommunala insatser för barn och unga simuleras. Lämplig myndighet får till uppdrag att fortlöpande redovisa ungdomars uppfattning om värdet av den individuella vägledning om studier och yrkesliv de fått från studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet, studievägledare inom högskolan och av arbetsförmedlare. Flera aktörer genomför regelbundet urvalsundersökningar riktade till ungdomar. Frågor om vägledning inför studier kan inkluderas i dessa undersökningar. En lämplig aktör får till uppdrag att analysera den sociala profilen på fördelning av stöd från stat, kommun och landsting till föreningsliv för ungdom. I ett första steg kartläggs de aktiva ungdomarnas utbildning och födelseland. I ett andra steg analyseras det offentliga stödet till dessa verksamheter. Förvaltningens synpunkter och förslag Kungsholmens stadsdelsförvaltning anser att utredningen lyfter fram en för samhället mycket angelägen fråga; den om unga människors psykiska hälsa. Utredningen pekar på de viktigaste faktorerna i ungdomars livssituation som orsakar stress och depressioner och föreslår ett antal åtgärder för att minska omfattningen av psykisk ohälsa. Förvaltningen tillstyrker förslagen i utredningen, men anser att dessa behöver kompletteras med uppgift om hur uppföljning och utvärdering av förslagen ska ske. Förvaltningens uppfattning är att det inom både kommun och landsting finns en uttalad vilja att arbeta på ett sätt som stärker en gynnsam utveckling hos ungdomar och att reducera förekomsten av psykisk ohälsa. Utredaren beskriver goda behandlingsresultat av KBT, (kognitiv beteendeterapi) och KPT (kognitiv psykoterapi) och förvaltningen delar denna uppfattning. Dessvärre är erfarenheten att KBT eller KPT-baserad behandling erbjuds i olika omfattning och ibland inte alls inom landets olika landsting. Utbudet skiljer sig även mellan olika BUP-mottagningar (barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar) inom samma landsting. Förvaltningen menar därför att landstingets samordning bör förbättras så att alla unga med behov av terapi också erbjuds terapiformer som har påvisade goda effekter, oavsett var de bor. Vidare vill förvaltningen särskilt lyfta fram Komet-programmet inom Stockholms stad som ett gott exempel på hur man kan stärka föräldrar och även skolpersonal i att arbeta förebyggande med barn- och ungdomar i åldern 3-18 år som är i riskzonen att utveckla allvarlig psykosocial problematik. Komet är ett KBT-baserat program som har visat mycket goda forskningsresultat. Socialtjänsten inom samtliga stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad erbjuder idag föräldraträning enligt Komet-modellen. Förvaltningen ser även gärna att man inom skolan i högre omfattning satsar på program liknande Komet för att förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa bland ungdomar.
SID 7 (7) Det kan även tillläggas att det i dag finns riktlinjer för samverkan avseende barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget, den så kallade BUS-policyn. I målgruppen för BUS-policyn ingår bl.a. barn och ungdomar som är deprimerade, som uttrycker självmordstankar eller har försökt begå självmord. Förvaltningen menar att BUS-policyn kan tjäna som en bas för utvecklingen av insatser, både förebyggande och behandlande, för ungdomar som mår psykiskt dåligt. Inom BUS-policyn finns också fastställda riktlinjer för samverkan för neuropsykiatriska svårigheter, som t.ex. ADHD, Asperger syndrom, autism. Samverkan syftar till att diagnostisera barn och ungdomars svårigheter i ett tidigt skede för att lättare kunna sätta in rätt stödinsats. Förvaltningen har inget att invända emot de två förslagen på metoder och tillvägagångssätt som riktar sig till förskola och skola. I Stockholms stad sker redan idag omfattande enkätundersökningar i olika åldrar med frågor av psykosocial art. En fördel med utredningens förslag är att ett heltäckande datainsamlande ger möjlighet till jämförelser på nationell nivå. Majoriteten av ungdomarna anser att skolan är den främsta orsaken till stress. En annan faktor som anges är svårigheten att få jobb efter skolan, ekonomin och att samhället bygger på högt ställda prestationskrav. Dessa faktorer är några av flera som även utredningen pekar på, men vart och ett kan inte förklara utvecklingen av den ökade psykiska ohälsan bland unga. Emellertid finns det flera områden inom den kommunala verksamheten som kan utvecklas och därmed bidra till minskad psykisk ohälsa. Det gäller exempelvis skolans arbete och åtgärder för att minska alkohol- och drogkonsumtion. De planerade Jobbtorgen i Stockholms stad kommer för de arbetslösa ungdomarna att få en viktig roll i att fånga upp och stärka dem så att de kommer ut på arbetsmarknaden. Bilagor Sammanfattning av betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77).