Indränkt Makadam IMT, JIM, JIMT Provvägsförsök och kontrollsträckor Lägesrapport 2007-2012 Av Torbjörn Jacobson Nils-Gunnar Göransson Uppdragsgivare: Trafikverket Handläggare, Trafikverket: Torbjörn Jacobson Projektledare, VTI: Nils-Gunnar Göransson Trafikverket -Diarienummer: TRV 2010/6048 VTI -Diarienummer: 2009/0683-28 2013/0190-9.1 VTI -Projektnummer: 80735 201203 Senaste uppdatering: 2013-07 1
Innehåll SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 1 PROVVÄGSFÖRSÖK, TRANÅS - BORDSJÖ... 6 1.1 PROVSTRÄCKOR... 7 1.2 FOTON FRÅN UTFÖRANDET... 10 1.3 KONTROLLER VID UTFÖRANDET... 12 1.3.1 Analys av stenmaterial... 12 1.4 LÅNGTIDSUPPFÖLJNING... 15 1.4.1 Visuell tillståndsbedömning... 15 1.4.1.1 Visuell bedömning 2007... 15 1.4.1.2 Visuell bedömning 2008... 18 1.4.1.3 Visuell bedömning 2009... 18 1.4.1.4 Visuell bedömning 2010... 19 1.4.1.5 Visuell bedömning 2011... 19 1.4.1.6 Visuell bedömning 2012... 19 1.4.2 Fallviktsmätning årligen med start 2007... 21 1.4.3 Vägytemätning (VTI-RST) från 2008 och årligen... 23 1.4.4 Provborrning 2008... 30 2 KONTROLLSTRÄCKOR, I JÖNKÖPINGS-, ÖSTERGÖTLANDS-, KRONOBERGS- OCH KALMAR LÄN... 32 2.1 KONTROLLSTRÄCKOR I JÖNKÖPINGS LÄN, 2007-... 48 2.1.1 Enskild väg, Frinnaryd - Linderås k:a... 48 2.1.2 F967, Aneby - Bolkasten... 51 2.1.3 F761, Gamla Hjälmseryd - Stockaryd... 54 2.1.4 F744, Rörvik - Allgunnaryd... 58 2.1.5 F654, Bondstorp - Vaggeryd... 61 2.1.6 F839, Malmbäck - Viresjö... 64 2.2 KONTROLLSTRÄCKOR I JÖNKÖPINGS- OCH ÖSTERGÖTLANDS LÄN, 2009-... 66 2.2.1 F1047(2), Askeryd - Bordsjö... 66 2.2.2 E1136, förbi Grensholm... 68 2.3 KONTROLLSTRÄCKOR I JÖNKÖPINGS- OCH ÖSTERGÖTLANDS LÄN, 2010-... 71 2.3.1 F654(2), Bondstorp - Boda... 71 2.3.2 E731, Falerum - Åtvidaberg... 73 2.4 KONTROLLSTRÄCKOR I KRONOBERGS- JÖNKÖPINGS- ÖSTERGÖTLANDS- OCH KALMAR LÄN, 2011-... 75 2.4.1 G693, Jät - Kalvsvik... 75 2.4.2 F1047(3), Bordsjö - Norrhult... 77 2.4.3 E594, Pikedal - Önnebo... 79 2.4.4 H874, Loftahammar - Snörum... 82 3 SAMMANFATTANDE KOMMENTARER OCH SLUTSATSER... 84 2
Sammanfattning På senare år har intresset för indränkt makadam ökat markant. Mer än 2 miljoner kvadratmeter läggs årligen, oftast som ett kombinerat slit- och bärlager eller slitoch justeringslager på låg- till medeltrafikerade vägar. Erfarenheterna är hittills mycket positiva enligt uppföljningar som pågått under 2007-2012 och utförts av VTI. Ett flertal prov- och kontrollsträckor som ligger i Småland och Östergötland, ingår i uppföljningen. Bakgrund Dåvarande Vägverket startade år 2007 ett FUD-projekt (Forskning/ Utveckling/ Demonstration) i syfte att lyfta fram och vidareutveckla IM-tekniken. Tankgruppen fungerar som en referensgrupp för projektet och flera av de företag som ingår har också varit aktiva i de försök som utförts. Frågor som belyses i projektet är: relevanta provningsmetoder för indränkt makadam, vilken effekt åtgärden får på bärigheten faktorer som påverkar stabiliteten relevanta krav på stenmaterialet makadamfraktioner/ kornstorleksfördelning alternativa bindemedel till bitumenlösning typ och mängd av bindemedel. Beskrivning av IM-tekniken IM har under lång tid använts till bitumenbundna vägbyggnadslager och är tillsammans med ytbehandling vår äldsta bituminösa beläggning. Sedan slutet av 1800-talet har olika varianter av IM använts till förstärkning av vägar samt till bär- och slitlagerbeläggning på allehanda typer av vägar och gator. Beläggningstypen är kostnadseffektiv samt resurssnål. Stenmaterialet behöver inte värmas och tillverkningen sker direkt på vägen med mestadels lokala material. Detta minimerar energiåtgång och materialtransporter. Flexibiliteten är mycket god, vilket gör användandet särskilt lämpligt på vägar med svag undergrund, eller som har allmänt dålig bärighet och som ofta utsätts för ojämna tjällyftningar. IM-tekniken har på senare år blivit mycket viktig för de entreprenörer som arbetar med tankbeläggningar. Eftersom ytbehandlingar numera huvudsakligen endast får läggas fram till eftersommaren så existerar ett behov av att kunna utföra andra typer av tankbeläggningar under den senare delen av beläggningssäsongen. Risken är annars uppenbar att tankbeläggningstekniken får svårare att överleva på grund av att säsongen blir för kort i Sverige. IM går, till skillnad från ytbehandling, även bra att lägga tämligen långt in på hösten. Prov- och kontrollsträckor Strax söder om Tranås parallellt med väg 32 löper en mindre väg, F1047, söderut mot Bordsjö. Vägen hade tidigare en sliten, åldrad, bitvis lappad, tunn beläggning. Efter infräsning av makadam tillsammans med befintlig beläggning i bärlagermaterialet utfördes år 2007 fem provsträckor enligt följande: 1. 40 mm IMT 16/32, BE65R, kilsten 8/11, utfördes i början av september 3
2. 40 mm IMT 8/22, BE65R, kilsten 4/8 respektive 8/11, utfördes i början av september 3. 60 mm IMT 22/45, BE65R, kilsten 8/16, utfördes i början av september 4. 40 mm IMT 16/32, V12000, kilsten 8/11, utfördes i slutet av september 5. 40 mm IMT 8/22, V12000, kilsten 4/8 respektive 8/11, utfördes i slutet av september Utöver provvägen har ett flertal kontrollsträckor med i de flesta fall IMT 8/22 med varierande ålder, trafikvolym, typ av bindemedel, bindemedelsgiva med mera följts upp genom vägytemätning och besiktning, med start 2007. Antalet sträckor utökas årligen. De äldsta IMT-beläggningarna härrör sig från ordinarie produktion utförd 2002. Bindemedlen utgörs av bitumenemulsion, bitumenlösning respektive mjukbitumen. Bindemedelsmängderna varierar något mellan sträckorna. Storleken för kilstenen är 4/8, 8/11 respektive 8/16 mm och avsandningsmaterialet är 0/8 eller 2/5 mm. Samtliga sträckor har klarat påfrestningarna från trafik och klimat tillfyllest och någon större åtgärd på grund av beläggningsskador har inte varit aktuell förutom på väg-f761 delen G:a-Hjälmseryd - Stockaryd som utsatts för onormalt stora påfrestningar efter att en timmerterminal uppförts. En ombyggnation är planerad med start hösten 2012. Förutom vägytemätning och besiktning har provvägen även mätts med fallvikt. Borrkärnor har också tagits upp och analyserats. Uppföljningarna kommer att fortgå under de närmaste åren. 4
Inledning Olika varianter av indränkt makadam (IM) används till bär- och/eller slitlagerbeläggning på låg-, medel- och högtrafikerade vägar. Framförallt har intresset för de typer av IM som används till slitlager eller kombinationen slit- och bärlager (IMT) och justeringar (JIM) ökat på senare år. Idag läggs flera miljoner kvadratmeter av IMT eller JIM årligen på lågtrafikerade vägar. Under 2006 gjordes en kunskapsöversikt, vilket resulterade i ett FUD-program. Det visade sig bl. a. att anvisningarna i dåvarande regelverk, ATB VÄG, borde ses över och revideras. Frågor som belyses i denna lägesrapport är typ och mängd av bindemedel, relevanta krav på stenmaterial och kornstorleksfördelning, provningsmetoder, vilken effekt åtgärden har på bärförmågan, ytegenskaper såsom ojämnheter och textur (ev. senare även friktion och buller). De ekonomiska och miljörelaterade aspekterna kommer även att gås igenom. En fråga som kommer att belysas särskilt är alternativa bindemedel som ersättning till bitumenlösning, en produkt som av miljöskäl kommer att fasas ut. Denna fråga är mycket viktig för branschen som även vill utföra IM under hösten då kallare väderlek råder, vilket omöjliggör användandet av bitumenemulsion. På grund av miljöskal vill inte branschen längre använda bitumenlösning. I detta projekt har därför mer miljöanpassade bindemedel studerats, t ex mjukbitumen och lågaromatiska bitumenlösningar. Arbetet har bedrivits i projektform, huvudsakligen genom fält- och laboratoriestudier. Det är också förankrat och utförts i samarbete med Tankgruppen (se vidare www.tankgruppen.nu) som består av representanter från Trafikverket, entreprenörer, bindemedelstillverkare, konsulter och forskningsorgan. 5
1 Provvägsförsök, Tranås - Bordsjö Huvudsyftet med anläggandet av provvägen var dels att studera indränkt makadam typ IMT med längre (grövre) stenmaterialfraktioner, dels att studera användande av mjukbitumen i relation till traditionell bitumenemulsion. 6
1.1 Provsträckor Strax söder om Tranås parallellt med väg 32 löper en sekundär länsväg, F1047, söderut mot Bordsjö, Figur 1.1.1. Vägen hade en sliten, bitvis lappad och åldrad Y1G-beläggning. Bärigheten syntes inte vara alltför låg enligt en visuell bedömning. Före själva försöket med olika IMT-varianter förstärktes vägen genom infräsning av makadam (tillsammans med den befintliga beläggningen) i bärlagermaterialet ned till c:a 10 cm:s djup. Figur 1.1.1 Provvägens placering är i norra delen av länk 1000:49861 i Tranås kommun. Figuren är hämtad från www.vv.se, Information om vägar via karta. Provvägen är belägen i objektets norra del med längden c:a 2600 m. Det innebär att provsträckorna blev drygt 500 m långa vardera. Bredden på vägen är drygt 5 m. Försöket genomfördes dels i början av september (3 sträckor med emulsion), dels i slutet av september (2 sträckor med mjukbitumen). Vägverkets benämning av stråket är Lokal med en ÅDT på 550 fordon varav 5,1 % består av tunga fordon. Följande fem varianter av IMT ingår: 1. 40 mm IMT 16/32, BE65R, kilsten 8/11 2. 40 mm IMT 8/22, BE65R, kilsten 4/8 respektive 8/11 3. 60 mm IMT 22/45, BE65R, kilsten 8/16 4. 40 mm IMT 16/32, V12000, kilsten 8/11 5. 40 mm IMT 8/22, V12000, kilsten 4/8 respektive 8/11 För samtliga varianter används tätningsmaterial 0/8 mm. Målsättningen med kilstenen och tätningsmaterialet är i första hand att ytan skall bli så tät och jämn som möjligt. I mjukbitumenet, V12 000, tillsattes 0,8 % amin. 7
Bild 1.1 Väg F1047, Tranås Bordsjö innan åtgärd. Typ av IMT-beläggning, arbetsrecept och sträckornas inbördes läge på vägen framgår av Figur 1.1.2 8
Provsträcka nr. Sektion GPS-koordinater Utförandedatum Norrut c:a E N tätning 0/8mm 2500 1450066 6432781 5 1,4kg/m 2 V12000+0,8% amin 24-28/9 2007 kilsten 8/11mm kilsten 4/8mm 1,9kg/m 2 V12000+0,8% amin 40mm IMT 8/22mm 2000 tätning 0/8mm 2000 4 1,9kg/m 2 V12000+0,8% amin 24-28/9 2007 kilsten 8/11mm 1,4kg/m 2 V12000+0,8% amin 40mm IMT 16/32mm 1500 tätning 0/8mm 1500 3 2,7kg/m 2 BE65R 3-7/9 2007 kilsten 8/16mm 2,2kg/m 2 BE65R 60mm IMT 22/45mm 1000 tätning 0/8mm 1000 2 2,0kg/m 2 BE65R 3-7/9 2007 kilsten 8/11mm kilsten 4/8mm 2,7kg/m 2 BE65R 40mm IMT 8/22mm 500 tätning 0/8mm 500 1 2,7kg/m 2 BE65R 3-7/9 2007 kilsten 8/11mm 2,0kg/m 2 BE65R 40mm IMT 16/32mm 0 1450259 6430187 Söderut Figur 1.1.2 Provväg med IMT på väg F1047, Tranås Bordsjö. 9
1.2 Foton från utförandet Vid utförandet togs digitala bilder, dels på utlagd stenmaterialsortering, dels översiktligt på utrustning och utförandeteknik. Bild 1.2.1 Utlagd makadam 16/32 mm, före påslag 1. Bild 1.2.2 Utlagd kilsten 8/11 mm efter påslag 1. 10
Bild 1.2.3 Indränkning av kilsten 8/11 mm (påslag 2). Bild 1.2.4 Avsandning efter påslag 2 med 0/8 mm. 11
Passerande mängd Passerande mängd 1.3 Kontroller vid utförandet Vid utförandet togs prov på stenmaterialsorteringarna och bindemedel (mjukbitumen). Makadam och kilsten undersöktes med avseende på kornkurva, kornform (endast makadam) och hållfasthet. Viskositeten hos bindemedlet (mjukbitumenet) undersöktes också. 1.3.1 Analys av stenmaterial På VTIs laboratorium har kornstorleksfördelning (tvättsiktning), kornform och petrografisk sammansättning hos materialen undersökts. Resultaten framgår av figurerna nedan. 0,06 100% fin 0,2 mellan Sand 0,6 2 6 Grus 20 grov fin mellan grov 60 90% 80% Makadam 8-22 70% 60% 50% 40% Flisighetsindex: 3,3 % 30% 20% 10% 0% 0,063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 31,5 45 63 90 200 0,075 Kornstorlek, mm Figur 1.3.1.1 Makadam 8/22 mm. 0,06 100% fin 0,2 mellan Sand 0,6 2 6 Grus 20 grov fin mellan grov 60 90% 80% 70% 60% 50% 40% Makadam 16-32 Flisighetsindex: 10,9 % 30% 20% 10% 0% 0,063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 31,5 45 63 90 200 0,075 Kornstorlek, mm Figur 1.3.1.2 Makadam 16/32 mm. 12
Passerande mängd Passerande mängd Passerande mängd 0,06 100% fin 0,2 mellan Sand 0,6 2 6 Grus 20 grov fin mellan grov 60 90% 80% 70% 60% 50% 40% Makadam 22-45 Flisighetsindex: 20,4 % 30% 20% 10% 0% 0,063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 31,5 45 63 90 200 0,075 Kornstorlek, mm Figur 1.3.1.3 Makadam 22/45 mm. 0,06 100% fin 0,2 mellan Sand 0,6 2 6 Grus 20 grov fin mellan grov 60 90% 80% Kilsten 8-16 70% 60% 50% 40% Flisighetsindex: 5,0 % 30% 20% 10% 0% 0,063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 31,5 45 63 90 200 0,075 Kornstorlek, mm Figur 1.3.1.4 Kilsten 8/16 mm. 0,06 100% fin 0,2 mellan Sand 0,6 2 6 Grus 20 grov fin mellan grov 60 90% 80% Kilsten 8-11 70% 60% 50% 40% Flisighetsindex: 5,7 % 30% 20% 10% 0% 0,063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 31,5 45 63 90 200 0,075 Kornstorlek, mm Figur 1.3.1.5 Kilsten 8/11 mm. 13
Passerande mängd 0,06 100% fin 0,2 mellan Sand 0,6 2 6 Grus 20 grov fin mellan grov 60 90% 80% Kilsten 4-8 70% 60% 50% 40% Flisighetsindex: 8,2 % 30% 20% 10% 0% 0,063 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 31,5 45 63 90 200 0,075 Kornstorlek, mm Figur 1.3.1.6 Kilsten 4/8 mm. Tabell 1.3.1.1 Enligt uppgift från entreprenören hade stenmaterialet följande kvalitet: Makadam Los Angeles värde Micro-Deval värde Flisighetsindex (VTI) 8/22 25 6 3 16/32-8 11 22/45 25 4 20 1.3.2 Petrografisk bedömning Makadam 8/22 mm Bergart: Granit Struktur: massformig Kornstorlek: ca 3 mm Färg: rosa (röd-grå), homogent Mineral: kvarts, fältspat och någon biotit Makadam 16/32 mm Bergart: (Orto-)gnejs Struktur: folierad Kornstorlek: ca 3-5 mm Färg: rosa-grå/vitsvart, vitgrå/svart, (även rosa-svart), heterogent Mineral: kvarts, fältspat samt amfibol och någon biotit Makadam 22/45 mm Bergart: Kvartsit Struktur: folierad, möjligen en ursprunglig skiktning synlig Kornstorlek: finkornig Färg: grå, homogent Mineral: kvarts och någon muskovit 14
1.4 Långtidsuppföljning Provvägen kommer över tiden att följas med avseende på ojämnhet, spårbildning (stabilitet), textur, bärförmåga och täthet (ev. även buller) samt skadeutveckling genom visuell tillståndsbedömning. 1.4.1 Visuell tillståndsbedömning Årligen, normalt varje höst, utförs en visuell tillståndsbedömning eller populärt kallad besiktning. Dessa startade hösten 2007. 1.4.1.1 Visuell bedömning 2007 Den 25 oktober 2007 genomfördes en första besiktning av provvägen som vid det tillfället var sopad: Sträcka 1, IMT 16/32 + 8/11 mm, BE65R: relativt grov yta Sträcka 2, IMT 8/22 +4/8 resp. 8/11 mm, BE65R: betydligt slätare yta Sträcka 3, IMT 22/45 + 8/16 mm, BE65R: mycket grov yta Sträcka 4, IMT 16/32 +8/11 mm, V12 000: randning i tvärled orsakad vid avsandningen, relativt grov yta Sträcka 5, IMT 8/22 + 4/8 resp. 8/11 mm, V12 000: randning i tvärled orsakad vid avsandningen, slätare yta Bild 1.4.1.1.1 Besiktning av sträcka 1 (16/32 mm) oktober 2007. 15
Bild 1.4.1.1.2 Besiktning av sträcka 1 (16/32 mm) oktober 2007. Bild 1.4.1.1.3 Besiktning av sträcka 2 (8/22 mm, kilsten 4/8 mm, oktober 2007). Bild 1.4.1.1.4 Besiktning av sträcka 3 (22/45 mm) oktober 2007. 16
Bild 1.4.1.1.5 Besiktning av sträcka 4 (16/32 mm, mjukbitumen) oktober 2007. Notera randningen i tvärled orsakad vid avsandningen, Bild 1.4.1.1.6 Besiktning av sträcka 4 (16/32 mm, mjukbitumen) oktober 2007. Bild 1.4.1.7 Besiktning av sträcka 5 (8/22 mm, mjukbitumen) oktober 2007. 17
1.4.1.2 Visuell bedömning 2008 Den 1 oktober 2008 genomfördes en andra besiktning: Sträcka 1, IMT 16/32 mm, BE65R: relativt grov yta, ngt mörk yta p.g.a. mörk makadam och kilsten Sträcka 2, IMT 8/22 mm, BE65R: betydligt slätare yta, speciellt i körfältet mot Tranås (kilsten 4/8 mm). Ljusare kilsten (annat ursprung) användes på denna sträcka Sträcka 3, IMT 22/45 mm, BE65R: grov yta, synes ojämnare än övriga sträckor Sträcka 4, IMT 16/32 mm, mjukbitumen: den randning som förekom 2007 har nu försvunnit, relativt grov yta Sträcka 5, IMT 8/22 mm, mjukbitumen: den randning som förekom 2007 har nu försvunnit, slätare yta särskilt i riktning mot Tranås (kilsten 4/8 mm). Lokalt förekom mekaniska skador, framför allt vid utfarter från gårdar eller påfarter från skogsvägar. Orsaken härtill är de vridningar från hjulen på traktorer, maskiner och tyngre fordon som den i initialskedet relativt mjuka IMbeläggningen utsattes för. Några lokala skador (slaghål) förekom också nära skarvarna på vägen vilket förklaras av att problem kan uppstå när byte av material skall ske i sträckgränser. I övrigt kunde inga sprickor, djupa spår, vågbildning eller blödningar observeras. Bild 1.4.1.2 Besiktning av sträcka 2 (makadam 8/22 mm) oktober 2008. Notera skillnaden mellan kilsten 4/8 till höger i bilden och kilsten 8/11 till vänster. 1.4.1.3 Visuell bedömning 2009 Den 12 augusti 2009 genomfördes en tredje besiktning av provvägen: Sträcka 1, IMT 16/32 mm, BE65R: relativt grov yta, ytan uppfattades något ljusare än året innan. Sträcka 2, IMT 8/22 mm, BE65R: betydligt slätare yta, speciellt i körfältet mot Tranås, ytan var ngt ljusare än året innan. Sträcka 3, IMT 22/45 mm, BE65R: grov yta, ojämnare än övriga sträckor, ytan ngt ljusare än året innan. 18
Sträcka 4, IMT 16/32 mm, mjukbitumen: den randning som förekom 2007 är nu helt borta, relativt grov yta, generellt mörkare yta än str. 1-3 p.g.a. att bindemedelshinnor täcker till viss del ytan på stenmaterialet. Sträcka 5, IMT 8/22 mm, mjukbitumen: randningen är nu helt borta, slätare yta, speciellt i höger körfält mot Tranås, generellt mörkare yta än str. 1-3 pga. att bindemedelshinnor täcker till viss del ytan på stenmaterialet Sammanfattningsvis upplevdes vägen vara oförändrad jämfört med året innan. Inga sprickor, spår, vågbildning eller blödningar observerades. 1.4.1.4 Visuell bedömning 2010 Den 17 augusti 2010 genomfördes en fjärde besiktning av provvägen: Sträcka 1, IMT 16/32 mm, BE65R: ytan uppfattades nästintill helt oskadad, inga sprickor, ingen stenlossning, ingen blödning. Sträcka 2, IMT 8/22 mm, BE65R: en del stensläpp i mittfogen, några plogskador på uppfrysningar, någon mekanisk skada vid utfart. Sträcka 3, IMT 22/45 mm, BE65R: någon plogskada på uppfrysningar, någon mekanisk skada vid utfart. Sträcka 4, IMT 16/32 mm, mjukbitumen: inga sprickor, vissa gropar förekommer trolig orsak är att material spolats bort i obundet underliggande lager, ytan upplevs som tätare än sträckorna 1-3. Sträcka 5, IMT 8/22 mm, mjukbitumen: mekaniska skador har uppkommit vid anläggandet av parkeringsficka i norra delen, i övrigt inga skador Vägen kan anses vara i stort sett oförändrad jämfört med året innan. Inga anmärkningsvärda sprickor, spår, vågbildningar eller blödningar observerades. 1.4.1.5 Visuell bedömning 2011 Den 15 augusti 2011 genomfördes en femte besiktning av provvägen: Sträcka 1, IMT 16/32 mm, BE65R: början till stenlossning främst i vägmitt. Sträcka 2, IMT 8/22 mm, BE65R: ingen nämnvärd förändring sedan föregående år utan ser bra ut. Sträcka 3, IMT 22/45 mm, BE65R: den grova ballasten framträder tydligare. Sträcka 4, IMT 16/32 mm, mjukbitumen V12000: ser mycket bra ut. Sträcka 5, IMT 8/22 mm, mjukbitumen V12000: ser mycket bra ut. Enstaka stensläpp på samtliga sträckor. Lokala plogskador. 1.4.1.6 Visuell bedömning 2012 Den 15 maj 2012 genomfördes en sjätte besiktning av provvägen: Sträcka 1, IMT 16/32 mm, BE65R: början till stenlossning främst i vägmitt. Sträcka 2, IMT 8/22 mm, BE65R: ingen nämnvärd förändring sedan föregående år utan ser bra ut. Sträcka 3, IMT 22/45 mm, BE65R: den grova ballasten framträder mycket tydligt, men inte mycket utglesning. Sträcka 4, IMT 16/32 mm, mjukbitumen V12000: ser mycket bra ut. 19
Sträcka 5, IMT 8/22 mm, mjukbitumen V12000: ser mycket bra ut, dock har arbetsplats i norra änden medfört en del mekaniska skador. Enstaka stensläpp på samtliga sträckor. Lokala plogskador. 20
Deflektion [μm] Deflektion [μm] Deflektion [μm] Deflektion [μm] 1.4.2 Fallviktsmätning årligen med start 2007 I slutet av oktober 2007 utfördes den första fallviktsmätningen. Nio till elva mätpunkter per sträcka i norrgående riktning i höger hjulspår belastades. Mätningen upprepades i slutet av september 2008, i början av oktober 2009, i september 2010, i början av oktober 2011 samt i mitten av september 2012 med syftet att eventuellt kunna påvisa en förstyvning med tiden och hur denna sedermera bör stagnera. Hur deflektionsbassängerna, för de olika delsträckorna baserade på medelvärden, ser ut visas i Figur 1.4.2.1. År 2007 År 2008 Avstånd från belastningscentrum [mm] Avstånd från belastningscentrum [mm] 0 200 400 600 800 1000 1200 0 0 200 400 600 800 1000 1200 0 100 100 200 200 300 Str. 1 300 Str. 1 400 500 Str. 2 Str. 3 Str. 4 400 500 Str. 2 Str. 3 Str. 4 600 Str. 5 600 Str. 5 700 700 800 800 900 900 År 2009 År 2010 Avstånd från belastningscentrum [mm] Avstånd från belastningscentrum [mm] 0 200 400 600 800 1000 1200 0 0 200 400 600 800 1000 1200 0 100 100 200 200 300 Str. 1 300 Str. 1 400 500 Str. 2 Str. 3 Str. 4 400 500 Str. 2 Str. 3 Str. 4 600 Str. 5 600 Str. 5 700 700 800 800 900 900 Figur 1.4.2.1 Deflektionsbassänger 21
Ett sätt att beskriva bärförmågan eller styvheten för den övre delen av vägens konstruktion är att beräkna Surface Curvature Index. I det här fallet valdes SCI 300 som är differensen mellan deflektionen i belastningscentrum (D 0 ) och deflektionen 300 mm därifrån (D 300 ). Resultatet redovisas i Tabell 1.4.2 och i Figur 1.4.2.2. Tabell 1.4.2 Resultat från fallviktsmätning 2007/ 2008/ 2009/ 2010/ 2011/ 2012, SCI 300 =D 0 -D 300 (ju lägre värde desto styvare konstruktion) Str. nr. Temp i beläggning [ O C] SCI 300 [µm] Medelvärde Standardavv. Median 1 4,3/ 18,7/ 9,4/ 11,9/ 15,9/ 12,7 395/ 365/ 345/ 322/ 312/ 311 49/ 40/ 45/ 38/ 36/ 39 398/ 372/ 357/ 325/ 315/ 317 2 4,7/ 19,6/ 9,4/ 9,8/ 15,3/ 12,0 404/ 388/ 338/ 324/ 311/ 314 50/ 50/ 40/ 47/ 27/ 33 410/ 370/ 350/ 3237 314/ 308 3 4,8/ 18,7/ 9,3/ 11,1/ 15,1/ 12,2 334/ 318/ 278/ 280/ 282/ 268 31/ 34/ 28/ 30/ 31/ 35 333/ 314/ 269/ 272/ 282/ 263 4 4,8/ 18,6/ 9,0/ 8,8/ 14,8/ 12,2 352/ 309/ 277/ 255/ 275/ 267 28/ 27/ 30/ 19/ 28/ 30 356/ 300/ 278/ 255/ 275/ 267 5 4,3/ 18,0/ 9,6/ 9,8/ 16,0/ 12,4 367/ 300/ 292/ 274/ 281/ 285 44/ 38/ 68/ 62/ 34/ 65 352/ 276/ 272/ 255/ 267/ 266 Figur 1.4.2.2 SCI 300 (medelvärden) beräknat från fallviktsmätning. Str. 1: 16/32 + 8/11 2: 8/22 + 4/8 3: 22/45 + 8/16 Str. 4: 16/32 + 8/11 5: 8/22 + 4/8 Figur 1.4.2.3 Förändring av SCI 300 med tiden. 22
Mätningarna bör fortsätta årligen för att utröna om förstyvningen kommer att upphöra helt. Om en försvagning uppstår med tiden är även av intresse för att kunna göra en bedömning av livsläng fram till någon form av åtgärd. Faktorer som bindemedlens hårdhet, bindemedelsmängd och genomträngning samt kornstorlek och fördelning är förklarande för nivåerna. 1.4.3 Vägytemätning (VTI-RST) från 2008 och årligen En första vägytemätning (VTI-RST) utfördes den 25 augusti 2008. Mätningen upprepades 6 oktober 2009, 22 september 2010, 14 september 2011 och 26 september 2012. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell redovisas MPD-värden (enligt ISO 13473-1:1997) baserade på enmetersvärden från de olika sträckorna. 23
Tabell 1.4.3.1 Vägytemätning 2008-08-25/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09- 14/ 2012-09-26. MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. I medelvärdet för en meters väglängd ingår 10 decimeterlånga kontinuerligt mätta delar, se förklaring för 1 dm nedan. Sträcka nr. Riktning 1 Norrut Söderut 2 Norrut Söderut 3 Norrut Söderut 4 Norrut Söderut 5 Norrut Söderut MPDH [mm] (höger spår) Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] 2,19/ 2,32/ 2,21/ 2,15/ 2,08 2,15/ 2,24/ 2,16/ 2,11/ 2,18 1,56/ 1,61/ 1,51/ 1,44/ 1,53 2,24/ 2,16/ 2,18/ 2,13/ 2,10 2,55/ 2,56/ 2,39/ 2,32/ 2,27 2,15/ 2,12/ 2,05/ 1,99/ 1,94 1,53/ 1,45/ 1,39/ 1,34/ 1,28 1,35/ 1,32/ 1,26/ 1,23/ 1,20 1,08/ 1,04/ 0,96/ 0,94/ 0,97 1,45/ 1,45/ 1,36/ 1,37/ 1,37 0,24/ 0,26/ 0,25/ 0,25/ 0,23 11/ 11/ 11/ 11/ 11 0,30/ 0,14/ 0,24/ 0,25/ 0,26 14/ 9/ 11/ 12/ 12 0,17/ 0,27/ 0,13/ 0,12/ 0,11 11/ 12/ 9/ 9/ 7 0,27/ 0,28/ 0,26 0,25/ 0,27 12/ 13/ 11/ 12/ 13 0,26/ 0,23/ 0,23/ 0,22/ 0,22 10/ 9/ 10/ 9/ 10 0,23/ 0,23/ 0,20/ 0,21/ 0,20 11/ 11/ 10/ 10/ 10 0,16/ 0,12/ 0,14/ 0,16/ 0,13 10/ 9/ 10/ 12/ 10 0,22/ 0,17/ 0,16/ 0,19/ 0,16 17/ 13/ 13/ 15/ 13 0,11/ 0,11/ 0,12/ 0,10/ 0,09 10/ 10/ 13/ 10/ 9 0,16/ 0,16/ 0,16/ 0,16/ 0,16 11/ 11/ 12/ 12/ 12 24
Profil (mm) 62 61 60 59 Toppvärde vänstra halvan = 0,77 mm Texturprofil Toppvärde högra halvan = 2,35 mm 58 57 56 55 54 53 Regressionslinje 52 51 Baslinje 50 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Figur 1.4.3.1 Sträcka (mm) Förklaring av MPD (Källa: Thomas Lundberg, VTI) I detta exempel: MPD=(0,77+2,35)/2=1,56 I följande diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden från de olika sträckorna från vägytemätningen 2008-08-25. 25
Höga värden indikerar grov textur och enstaka toppar tyder på öppna eller håliga ytor. Låga värden betyder slät textur och enstaka dippar kan tyda på fläckvis bindemedelsanhopning eller försegling. IMT betraktas generellt ha en skrovlig yta. International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden (2008-08-25) samt 20-metersvärden (2009-10-06, 2010-09-22, 2011-09-14 och 2012-09-26) från de olika sträckorna. 26
Tabell 1.4.3.2 Vägytemätning 2008-08-25*/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09-14/ 2012-09-26, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. * 1-metersväden ger högre standardavvikelse och variation Sträcka nr. Riktning 1 Norrut Söderut 2 Norrut Söderut 3 Norrut Söderut 4 Norrut Söderut 5 Norrut Söderut Medelvärde 1,58/ 1,66/ 1,71/ 1,98/ 2,03 1,56/ 1,66/ 1,74/ 1,98/ 2,05 1,59/ 1,59/ 1,67/ 1,80/ 1,77 1,58/ 1,62/ 1,57/ 1,73/ 1,71 3,51/ 3,30/ 3,30/ 3,39/ 3,25 3,18/ 3,18/ 3,19/ 3,20/ 3,17 1,70/ 1,67/ 1,72/ 1,75/ 1,76 1,90/ 1,79/ 1,91/ 1,98/ 2,11 1,20/ 1.19/ 1,24/ 1,26/ 1,26 1,33/ 1,38/ 1,51/ 1,51/ 1,50 IRIH [mm/m] (höger spår) Standard- Variationskoefficient avvikelse [%] 1,02/ 0,45/ 0,45/ 0,51/ 0,53 64/ 27/ 26/ 26/ 26 1,02/ 0,47/ 0,49/ 0,50/ 0,55 65/ 29/ 28/ 25/ 27 1,41/ 0,78/ 0,78/ 0,73/ 0,83 88/ 49/ 46/ 41/ 47 1,13/ 0,36/ 0,40/ 0,33/ 0,45 72/ 22/ 25/ 19/ 27 2,11/ 0,70/ 0,71/ 0,64/ 0,60 60/ 21/ 21/ 19/ 18 2,03/ 0,98/ 1,01/ 0,99/ 1,02 64/ 31/ 32/ 31/ 32 1,44/ 0,71/ 0,69/ 0,69/ 0,70 85/ 43/ 40/ 40/ 40 2,46/ 0,81/ 0,97/ 0,99/ 1,15 130/ 45/ 51/ 50/ 55 0,78/ 0,31/ 0,35/ 0,31/ 0,30 65/ 26/ 28/ 25/ 24 0,91/ 0,41/ 0,41/ 0,42/ 0,44 68/ 30/ 27/ 28/ 29 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på enmetersvärden (2008-08-25) samt 20-metersvärden (2009-10-06, 2010-09-22, 2011-09-14 och 2012-09-26) från de olika sträckorna. 27
Tabell 1.4.3.3 Vägytemätning 2008-08-25*/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09-14/ 2012-09-26, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. * 1-metersväden ger högre std.avv och variation Sträcka nr. Riktning 1 Norrut Söderut 2 Norrut Söderut 3 Norrut Söderut 4 Norrut Söderut 5 Norrut Söderut Medelvärde 2,7/ 3,0/ 3,1/ 3,5/ 3,9 4,4/ 4,57 4,2/ 4,2/ 4,4 3,2/ 3,6/ 2,9/ 2,9/ 3,6 5,3/ 4,8/ 4,6/ 4,6/ 4,2 3,8/ 4,1/ 3,6/ 3,8/ 4,3 7,8/ 7,2/ 6,9/ 6,8/ 6,6 2,0/ 2,3/ 2,0/ 2,2/ 2,6 2,6/ 2,4/ 2,4/ 2,7/ 2,7 1,9/ 2,1/ 1,8/ 2,2/ 2,2 2,4/ 2,2/ 2,4/ 2,6/ 2,3 TRUT [mm] Standard- Variationskoefficient avvikelse [%] 1,3/ 1,0/ 0,9/ 1,3/ 1,4 47/ 32/ 31/ 37/ 37 2,0/ 1,8/ 1,6/ 1,5/ 1,6 47/ 41/ 38/ 35/ 37 2,0/ 1,5/ 0,9/ 0,7/ 1,2 62/ 40/ 32/ 25/ 35 3,1/ 2,4/ 2,2/ 2,1/ 2,0 58/ 49/ 48/ 47/ 48 1,2/ 1,0/ 1,0/ 0,9/ 1,1 32/ 24/ 26/ 25/ 25 3,4/ 2,4/ 2,5/ 2,4/ 2,4 43/ 34/ 37/ 36/ 36 1,0/ 0,9/ 0,7/ 0,8/ 1,1 53/ 40/ 34/ 37/ 41 1,7/ 1,1/ 1,1/ 1,2/ 1,2 66/ 47/ 47/ 44/ 46 0,9/ 0,6/ 0,5/ 0,4/ 0,5 47/ 30/ 27/ 20/ 21 1,2/ 0,9/ 1,0/ 1,4/ 1,0 49/ 40/ 43/ 56/ 44 Digitala stillbilder 2009 De digitala stillbilderna som presenteras nedan tas automatiskt vid starten för varje 20 meterssektion. Exemplen som visas härrör sig i de flesta fall från den första bilden i varje riktning vid vägytemätningen. Alla härrör sig från mätningen som utfördes hösten 2009. Norrut Bild 1.4.3.1 Sträcka 1 Söderut 28
Norrut Bild 1.4.3.2 Sträcka 2 Söderut Norrut Bild 1.4.3.3 Sträcka 3 Söderut Norrut Bild 1.4.3.4 Sträcka 4 Söderut 29
Norrut Bild 1.4.3.5 Sträcka 5 Söderut 1.4.4 Provborrning 2008 Provtagning genom uttag av borrkärnor med diameter 15 cm utfördes den 1 oktober 2008. Den främsta anledningen härtill var att konstatera hur långt bindemedlen trängt ner i makadamlagren. I samtliga fall gick det att ta upp hela borrkärnor, vilket bl.a. tyder på god nedträngning. Bild 1.4.4.1 Borrkärna direkt från provvägen vid Tranås. Fotografering av borrkärnorna från provvägen i Tranås skedde på laboratoriet i Linköping (med övre lager menas avståndet från ytan till den undre gräns som kilstenen trängt ned, med genomträngning menas hur stor andel av kontaktytan mot det obundna lagret som är täckt av bitumen): Bild 1.4.4.2 o.3 Sträcka 1: Övre lager: 16mm Undre lager: 22mm Genomträngning: 75-100% 30
Bild 1.4.4.4 o 5 Sträcka 2: Övre lager: 19mm Undre lager: 24mm Genomträngning: 75-100% Bild 1.4.4.6 o.7 Sträcka 3: Övre lager: 17mm Undre lager: 42mm Genomträngning: 25-50% Bild 1.4.4.8 o. 9 Sträcka 4: Övre lager: 19mm Undre lager: 24mm Genomträngning: 100 % Bild 1.4.4.10 o 11 Sträcka 5: Övre lager: 20mm Undre lager:30mm. Genomträngning: 100 %. Att borrkärnan tagen norrut är delad beror på att den fastnade i borrkronan och gick sönder vid losstagandet. På samtliga sträckor hade bindemedlet trängt igenom hela makadamlagret (eller nästan hela lagret). Sammanhållning i makadamlagret (beläggningen) var därför god med i stort sett relativt hela borrkärnor (även om de var svåra att få ut ur borrkronan och i några fall delade på sig). Borrkärnorna var dock mjuka. Den höga fyllnadsgraden av bindemedel i makadamskelettet innebär sannolikt att ytvatten ej tränger ned genom beläggningen. På framförallt sträckorna med mjukbitumen hade en omlagring skett i ytskiktet p.g.a. riklig tillgång på bindemedel. Detta påverkar texturen men ingen tendens till blödning har observerats. 31
2 Kontrollsträckor, i Jönköpings-, Östergötlands-, Kronobergs- och Kalmar län I samråd med Trafikverket har ett antal sträckor med varierande typ av indränkning, oftast 40 mm, valts ut årligen, primärt för uppföljning med avseende på längsgående ojämnhet (IRI), spårdjup (RUT) och textur (MPD) vid vägytemätning (VTI-RST), samt visuell tillståndsbedömning. Nedan presenteras kontrollsträckorna i sammandrag. GPS-angivelserna utgår från SWEREF 99 TM. Trafikinformationen är hämtad från www.trv.se, Information om vägar via karta. År 2007 utsågs: Väg GPS start GPS slut Trafik Avsnitt/Kommun Enskild, Frinnaryd Linderås k:a E: 488792 E: 488366 ÅDT: Utgår 2009 8/22 + 4/8, V12000, utförd 2006 N: 6421581 N: 6425921 Tung %: Se kap. 2.1.1 F967, Aneby Bolkasten E: 489864 E: 489607 ÅDT: 755 7420032 8/22 + 8/11, BE65R, utförd 2006 N: 6407787 N: 6408360 Tung %: 7,3 Aneby/Nässjö F761, Gamla Hjälmseryd Stockaryd E: 470760 E: 474741 ÅDT: 888 6410014 8/22 + 4/8, V12000, utförd 2004 N: 6351779 N: 6352602 Tung %: 6,9 Sävsjö F744, Rörvik Allgunnaryd E: 475460 E: 478350 ÅDT: 194 5440028 8/22 + 8/11, BE65R, utförd 2002 N: 6344479 N: 6345537 Tung %: 7,2 Sävsjö F654, Bondstorp Vaggeryd E: 426315 E: 430757 ÅDT: 258 6340018 8/22 + 4/8, BL4500, utförd 2006 N: 6386461 N: 6386443 Tung %: 8,5 Jönköping/Vaggeryd F839, Malmbäck Viresjö E: 467566 E: 466597 ÅDT: 123 6430013 8/22 + 8/11, BE65R, utförd 2002 N: 6382648 N: 6385641 Tung %: 11,4 Nässjö År 2009 utsågs: Väg GPS start GPS slut Trafik Avsnitt/Kommun F1047(2), Askeryd Bordsjö E: 499957 E: 499459 ÅDT: 198 7510036 8/22 + 4/8, BL340/430*, utförd 2008 N: 6408260 N: 6409656 Tung %:..6,6 Aneby E1136(V), förbi Grensholm E: 545076 E: 546664 ÅDT: 190 8540026 8/22 + 4/8, BE65R, utförd 2008 N: 6488325 N: 6488518 Tung %: 2,1 Linköping/Norrköping E1136(Ö), förbi Grensholm E: 548546 E: 549654 ÅDT: 188 8630240 8/22 + 4/8, BE65R, utförd 2008 N: 6488941 N: 6489569 Tung %: 3,7 Norrköping * +6,6 % lågaromatisk nafta År 2010 utsågs: Väg GPS start GPS slut Trafik Avsnitt/Kommun F654(2), Bondstorp Boda E: 440144 E: 441313 ÅDT: 227 6340026 8/22 + 4/8, BL340/430*, utförd 2008 N: 6380286 N: 6379681 Tung %: 10,6 Vaggeryd E731, Falerum Åtvidaberg E: 570140 E: 567494 ÅDT: 1127 7630012 8/22 + 4/8, BE65R, utförd 2008 N: 6445657 N: 6447484 Tung %: 4,7 Åtvidaberg * +6,5 % lågaromatisk nafta 32
År 2011 utsågs: Väg GPS start GPS slut Trafik Avsnitt/Kommun G693, Jät Kalvsvik E: 489466 E: 486691 ÅDT: 259 4440044 16/32 + 8/11, BE65R, utförd 2010 N: 6282733 N: 6284540 Tung: 6,6 Växjö F1047(3), Bordsjö Norrhult E: 499187 E: 499280 ÅDT: 173 7510033 8/22 + 4/8, V12000, utförd 2011 N: 6412328 N: 6412978 Tung:6,4 Aneby E594, Pikedal Önnebo E: 519178 E: 6442505 ÅDT: 34 7530012 8/11 resp. 8/16, V12000, utförd 2011 N: 516734 N: 6451006 Tung: 14,7 Linköping/Mjölby H874, Loftahammar Snörum E: 600310 E: 598638 ÅDT: 140 7640050 8/22 + 4/8, V12000, utförd 2011 N: 6420364 N: 6423469 Tung:5,0 Västerås År 2012 utsågs: Ingen Nedanstående figurer är hämtade från www.vv.se, Information om vägar via karta. De digitala stillbilderna som presenteras nedan fås vid vägytemätning (VTI-RST) en från varje 20 meterssektion. Exemplen som visas härrör sig i de flesta fall från den första bilden i varje riktning vid mätningen hösten 2009. Kontrollsträckor som utsågs 2007: Figur 2.1 F967, Aneby Bolkasten, sekundär länsväg i Aneby/Nässjö kommun utmed länk 1000:49009. NRL nät: Viktigt transportstråk. 33
Bild 2.1 Norrut F967, Aneby Bolkasten Söderut 34
Figur 2.2 F761, Gamla Hjälmseryd Stockaryd, sekundär länsväg i Sävsjö kommun utmed länk 1000:36824. NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.2 Norrut F761, Gamla Hjälmseryd Stockaryd Söderut 35
Figur 2.3 F744, Rörvik Allgunnaryd, sekundär länsväg i Sävsjö kommun utmed länk 1000:30593. NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.3 Österut F744, Rörvik Allgunnaryd Västerut 36
Figur 2.4 F654, Bondstorp Vaggeryd, sekundär länsväg i Vaggeryd/Jönköping kommun utmed länk 1000:36642. NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.4 Österut F654, Bondstorp Vaggeryd Västerut 37
Figur 2.5 F839, Malmbäck Viresjö, sekundär länsväg i Nässjö kommun utmed länk 1000:37432. NRL nät: Viktigt transportstråk Bild 2.5 Norrut F839, Malmbäck Viresjö Söderut 38
Kontrollsträckor som utsågs 2009: Figur 2.6 F1047(2), Askeryd Bordsjö, sekundär länsväg i Aneby kommun utmed länk 1000:49675. NRL nät: -. Bild 2.6 Norrut F1047(2), Askeryd Bordsjö Söderut 39
Figur 2.7 E1136(V), förbi Grensholm, sekundär länsväg i Linköping/Norrköping kommun utmed länk 1000:60672. NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.7 Österut E1136(V), förbi Grensholm Västerut 40
Figur 2.8 E1136(Ö), förbi Grensholm, sekundär länsväg i Norrköping kommun utmed länk 1000:60683. NRL nät: Viktigt transportstråk Bild 2.8 Österut E1136(Ö), förbi Grensholm Västerut 41
Kontrollsträckor som utsågs 2010: Figur 2.9 F654(2), Bondstorp Boda, sekundär länsväg i Vaggeryd kommun utmed länk 1000:36684. NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.9 Österut F654(2), Bondstorp Boda Västerut 42
Figur 2.10 E731, Falerum Åtvidaberg, sekundär länsväg i Åtvidaberg kommun utmed länk 1000:50766. NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.10 Norrut E731, Falerum Åtvidaberg Söderut 43
Kontrollsträckor som utsågs 2011: Figur 2.11 G693, Jät Kalvsvik, sekundär länsväg i Växjö kommun utmed länk 1000:23332. NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.11 Nordväst ut G693, Jät Kalvsvik Sydost ut 44
Figur 2.12 F1047(3), Bordsjö Norrhult, sekundär länsväg i Aneby kommun utmed länk 1000:49 668. NRL nät:-. Bild 2.12 Norrut H1047(3), Bordsjö Norrhult Söderut 45
Figur 2.13 E594, Pikedal Önnebo, sekundär länsväg i Linköping/Mjölby kommun utmed länk 1000:49 818. NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.13 Norrut E594, Pikedal Önnebo Söderut 46
Figur 2.14 H874, Loftahammar Snörum, sekundär länsväg i Västerviks kommun utmed länk 1000:51 005. NRL nät:-. Bild 2.14 Norrut H874, Loftahammar Snörum Söderut 47
2.1 Kontrollsträckor i Jönköpings län, 2007- I slutet av oktober 2007 utfördes en första besiktning av de aktuella kontrollsträckorna. Förnyade besiktningar har sedan utförts årligen tills beslut tagits att avbryta uppföljningen. En första vägytemätning utfördes i augusti och i något fall november 2008. Förnyade vägytemätningar har sedan utförts årligen tills beslut tagits att avbryta uppföljningen. 2.1.1 Enskild väg, Frinnaryd - Linderås k:a K4,0 + 2V0,00. Längd: 4480 m IMT40 8/22 + kilsten 4/8, mjukbitumen (V12 000) Recept: okänt Utförd: oktober 2006 Besiktning 07-10-25: tät yta, ngt känslig för mekaniska påkänningar, ngt porig i ytan i början, annars tät, inga skador Besiktning 08-10: lokalt förekom mekaniska skador men i övrigt var vägen bra. Inga sprickor observerades. Ytan var tät och relativt slät. Lokalt förekom spår av traktorer. Med tanke på de gårdar som ligger alldeles nära vägen så vore det troligen bättre med penetrationsbitumen än mjukbitumen på denna sträcka. Besiktning 09-08: en del längsgående, bärighetsrelaterade sprickor observerades vid detta tillfälle. Även lokala tjälsprickor förekom. Bärigheten bedöms vara relativt svag på delar av denna sträcka. OBS! Beslut tas att utesluta fortsatt uppföljning av detta objekt med anledning av att objektet ej är representativt, beroende på att vägen ej är byggd efter något regelverk och utsätts för extrema påfrestningar från traktorer, jordbruksredskap och skogsmaskiner. Den smala vägbredden gör även att vägytemätningar försvåras. OBS! Bild 2.1.1.1 Besiktning i oktober 2007, Frinnaryd Linderås kyrka. 48
Bild 2.1.1.2 Besiktning i oktober 2008 på vägen mellan Linderås kyrka och Frinnaryd. Notera de ytskador som uppstått från de skogsmaskiner som använts vid virkeshanteringen. 2.1.1.1 Vägytemätning (VTI-RST) En vägytemätning (RST) utfördes den 25 augusti 2008. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.1.1.1.1 Vägytemätning 2008-08-25, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger resp. vänster hjulspår. Väg Hjulspår MPDH [mm] Medelv. Standardav. Variationskoff. [%] Enskild Höger 1,34 0,23 17 Vänster 1,30 0,21 16 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,4 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 2,4 % 49
International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.1.1.1.2 Vägytemätning 2008-08-25, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg Hjulspår IRIH [mm/m] Medelv. Standardav. Variationskoff. [%] Enskild Höger 3,34 3,24 97 Vänster 3,03 2,95 97 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserat på enmetersvärden från de olika sträckorna. Tabell 2.1.1.1.3 Vägytemätning 2008-08-25, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Hjulspår TRUT [mm] Medelv. Standardav. Variationskoff. [%] Enskild Totalt 7,2 6,4 89 50
2.1.2 F967, Aneby - Bolkasten K5,5 + 2V0,25. Längd: 700 (av 6463) m IMT40 8/22, kilsten 8/11, BE65R, infräst makadam Recept: påslag 1: 2,0 kg, påslag 2: 2,7 kg Utförd: 2006 Besiktning 07-10: mycket väl fungerande Besiktning 08-10: mycket väl fungerande Besiktning 09-08: fortfarande mycket väl fungerande, relativt mörk yta. Besiktning 10-08: fortfarande mycket väl fungerande, någon plogskada i vägmitt. Besiktning 11-08: fortfarande mycket väl fungerande, några stensläpp och någon plogskada i vägmitt, längsgående spricka i yttre hjulspår söderut. Besiktning 12-08: fortfarande mycket väl fungerande, några stensläpp och någon plogskada i vägmitt, längsgående sprickor i yttre hjulspåren i båda riktningarna. Bild 2.1.2.1 Besiktning i juni 2007 på F967, Aneby - Bolkasten. Bild 2.1.2.2 Besiktning i juni 2007 på F967, Aneby - Bolkasten. 51
Bild 2.1.2.3 Besiktning oktober 2008 på F967, Aneby - Bolkasten. 2.1.2.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 25 augusti 2008 och kompletterades den 6 oktober 2009, 22 september 2010, 14 september 2011 samt 24 september 2012. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.1.2.1.1 Vägytemätning 2008-08-25/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09- 14/ 2012-09-24, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F967 Höger hjulspår Norrut Söderut MPDH [mm] Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] 1,73/ 1,63/ 1,55/ 0,21/ 0,22/ 0,21/ 1,49/ 1,46 0,21/ 0,21 12/ 14/ 13/ 14/ 14 1,71/ 1,62/ 1,56/ 0,24/ 0,21/ 0,22/ 1,48/ 1,42 0,21/ 0,21 14/ 13/ 14/ 14/ 15 52
Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 3,0 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 1,8 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden resp. 20- metersvärden. Tabell 2.1.2.1.2 Vägytemätning 2008-08-25*/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09-14/ 2012-09-24, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. * Enmetersvärden Väg F967 Höger hjulspår Norrut Söderut IRIH [mm/m] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,50/ 2,61/ 2,73/ 2,41/ 1,73/ 1,71/ 2,80/ 2,87 1,74/ 1,75 96/ 66/ 63/ 62/ 60 1,95/ 1,83/ 1,94/ 1,61/ 0,59/ 0,90/ 1,96/ 2,02 0,89/ 0,91 83/ 32/ 47/ 45/ 45 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden från de olika sträckorna. Tabell 2.1.2.1.3 Vägytemätning 2008-08-25/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09- 14/ 2012-09-24, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg F967 Höger hjulspår Norrut Söderut TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,0/ 2,1/ 2,2/ 1,1/ 0,8/ 1,0/ 2,4/ 2,6 1,2/ 1,3 55/ 36/ 45/ 50/ 50 1,9/ 1,8/ 1,7/ 0,9/ 0,6/ 0,7/ 2,0/ 2,3 0,8/ 0,9 46/ 33/ 39/ 41/ 42 53
2.1.3 F761, Gamla Hjälmseryd - Stockaryd K6,0 + 2V0,25. Längd: 4070 (av 5591) m IMT40, 8/22 + kilsten 4/8, mjukbitumen (V12 000), infräsning av makadam Recept: påslag 1: 2,8 3,0 kg, påslag 2: 1,6 kg Utförd: 2004 Besiktning 07-10: tät, mycket väl fungerande yta, inga skador Besiktning 08-10: några slaghål som lagats med snabel, mycket tung trafik, ej spår Besiktning 09-08: några fetare partier förekommer liksom ngt svärtning, mer lik ABT än IMT, bromsspår efter olycka, lokalt förekommer separerade partier som börjar släppa sten, lokala kantdeformationer och tjälsprickor, mycket tung trafik till en timmerterminal modell större (omlastning bil till tåg) och industrier. Besiktning 10-08: en hel del kantdeformationer som i flera fall lagats med justeringsmassa, fläckvisa lagningar av ytor med stenlossning. Besiktning 11-08: flera heltäckande AB-lagningar samt justering av kantdeformationer, orsaken är den frekventa tunga trafiken till Stockarydterminalen (virke) som gett upphov till bärighetsskador. Några mekaniska skador har lagats. Uppföljningen avslutas fr.o.m. 2012 i och med beslutet om ombyggnation med start hösten 2012. Bild 2.1.3.1Besiktning juni 2007 på F761, Stockaryd. 54
Bild 2.1.3.2Besiktning oktober 2008 på F761, Stockaryd. Från Trafikverkets hemsida/projekt: Ombyggnation planerad (http://www.trafikverket.se/privat/projekt/jonkoping/vag-761-delen-ga-hjalmseryd Stockaryd-ny-vag/) 55
2.1.3.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 25 augusti 2008 och kompletterades den 6 oktober 2009, 22 september 2010 samt 13 september 2011. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.1.3.1.1 Vägytemätning 2008-08-25/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09- 13, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F761 Höger hjulspår Österut Västerut MPDH [mm] Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] 1,17/ 1,13/ 1,06/ 0,20/ 0,18/ 0,22/ 1,00 0,26 17/ 16/ 21/ 26 1,10/ 1,08/ 1,03/ 0,17/ 0,17/ 0,18/ 0,99 0,22 15/ 16/ 17/ 22 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,2 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 1,6 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden resp. 20- metersvärden. Tabell 2.1.3.1.2 Vägytemätning 2008-08-25*/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09-13, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. * Enmetersvärden Väg F761 Höger hjulspår Österut Västerut IRIH [mm/m] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,05/ 2,29/ 2,39/ 1,59/ 0,88/ 0,95/ 2,64 1,01 78/ 39/ 40/ 38 1,97/ 2,07/ 2,20/ 1,73/ 1,07/ 1,17/ 2,43 1,24 88/ 52/ 53/ 51 56
Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.1.3.1.3 Vägytemätning 2008-08-25/2009-10-06/2010-09-22/2011-09- 13, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F761 Österut 3,7/ 5,3/ 5,3/ 6,2 3,0/ 3,8/ 4,0/ 5,0 83/ 72/ 76/ 80 Västerut 4,4/ 5,2/ 5,3/ 5,7 3,6/ 3,8/ 3,6/ 4,4 82/ 73/ 68/ 78 57
2.1.4 F744, Rörvik - Allgunnaryd K6,0 + 2V0,25. Längd: 3220 (av 5468) m IMT40, 8/22 + 8/11, BE65R Recept: påslag 1: 2,0 kg, påslag 2: 2,7 kg Utförd: 2002 Besiktning 07-10: lokala sprickor, parti med mekaniska skador från skogsmaskin, antydan till randning, liknar mer en ytbehandling Besiktning 08-10:några tjälsprickor, mekaniska skador av skogsmaskin består, några områden med randning Besiktning 09-08: lokala krackeleringar, några stensläpp av 8/11 mm (eventuellt behöver bindemedelsgivan ökas när 8/11 mm används som kilsten jämfört med 4/8). Besiktning 10-08: tjälsprickor förekommer, lokala bärighetsproblem, uppfrysande block, lokala mekaniska skador som förseglats, vägen upplevs totalt sett ha sämst bärighet av samtliga kontrollsträckor. Besiktning 11-08: flera lokala lagningar, bitvis betydande stensläpp främst i skuggiga partier. Besiktning 12-08: flera lokala lagningar, bitvis betydande stensläpp främst i skuggiga partier, få nya lagningar sedan besiktningen 11-08. Bild 2.1.4.1 Besiktning i oktober 2007 av F744, Rörvik - Allgunnaryd. Notera avtrycken i ytan från skogsmaskin. 58
Bild 2.1.4.2 Besiktning i oktober 2008 av F744, Rörvik - Allgunnaryd. 2.1.4.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 25 augusti 2008 och kompletterades den 6 oktober 2009, 22 september 2010 samt 13 september 2011. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.1.4.1.1 Vägytemätning 2008-08-25/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09- 13/ 2012-09-24, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F744 Höger hjulspår Österut Västerut MPDH [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,04/ 2,07/ 0,23/ 0,26/ 0,22/ 2,01/1,96/ 1,92 0,36/ 0,36 11/ 12/ 11/ 18/ 19 2,09/ 2,10/ 2,05/ 0,19/ 0,20/ 0,19/ 2,04/ 2,01 0,28/ 0,28 9/ 10/ 9/ 14/ 14 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,6 % 59
Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 1,2 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden resp. 20- metersvärden. Tabell 2.1.4.1.2 Vägytemätning 2008-08-25*/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09-13/ 2012-09-24, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. * Enmetersvärden Väg F744 Höger hjulspår Österut Västerut IRIH [mm/m] Medelvärde Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,82/ 3,00/ 3,12/ 2,26/ 1,29/ 1,37/ 3,40/ 3,42 1,50/ 1,50 80/ 43/ 44/ 44/ 44 2,42/ 2,57/ 2,65/ 1,91/ 0,97/ 1,06/ 2,97/ 3,02 1,21/ 1,22 79/ 38/ 40/ 41/ 40 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på enmetersvärden från de olika sträckorna. Tabell 2.1.4.1.3 Vägytemätning 2008-08-25/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09- 13/ 2012-09-24, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F744 Österut 2,8/ 3,1/ 3,17 4,0/ 4,2 1,9/ 1,7/ 1,7/ 2,3/ 3,3 68/ 54/ 55/ 58/ 78 Västerut 3,6/ 3,8/ 3,9/ 5,2/ 5,2 3,1/ 2,4/ 2,6/ 3,6/ 3,9 86/ 62/ 67/ 69/ 77 60
2.1.5 F654, Bondstorp - Vaggeryd K7,0 + 2V0,25. Längd: 4740 (av 10991) m IMT40, 8/22, kilsten 4/8, BL 4500 Recept: påslag 1: 1,8 kg, påslag 2: 2,1 kg Utförd: 2006, november Besiktning 07-10: mycket väl fungerande yta Besiktning 08-10: mycket väl fungerande yta, några partier med skador som orsakats vid utförandet (sannolikt för lite bindemedel i påslag 2) Besiktning 09-08: lokalt separerade ytor som gett stensläpp, upplevs ha något ljusare yta än tidigare, mekaniska avtryck efter skogsmaskiner, lokalt stensläpp i mittskarv, känsla av stor andel tung trafik. Besiktning 10-08: lokalt några sprickor samt separerade ytor som resulterat i stensläpp, i övrigt väl fungerande. Besiktning 11-08: separerade ytor som resulterat i stensläpp har lappats, i övrigt väl fungerande. Besiktning 12-08: separerade ytor som resulterat i stensläpp har lappats. Fläckvisa krackeleringar utmed objektet, uttorkad yta förstärker intryckek. Tjälsprickor förekommer tämligen frekvent. Bild 2.1.5.1 o. 2 Besiktning i oktober 2007 av F654, Bondstorp - Vaggeryd. Bild 2.1.5.3 o. 4 Besiktning i oktober 2008 av F654, Bondstorp, - Vaggeryd. 61
2.1.5.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 4 november 2008 och kompletterades den 6 oktober 2009, 21 september 2010, 14 september 2011 samt 26 september 2012. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.1.5.1.1 Vägytemätning 2008-11-04/ 2009-10-06/ 2010-09-21/ 2011-09- 14/ 2012-09-26, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F654 Höger hjulspår Österut Västerut MPDH [mm] Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] 1,25/ 1,24/ 1,29/ 0,20/ 0,21/ 0,22/ 1,32/ 1,29 0,24/ 0,21 16/ 17/ 17/ 18/ 16 1,32/ 1,27/ 1,35/ 0,22/ 0,23/ 0,24/ 1,36/ 1,29 0,29/ 0,23 17/ 18/ 18/ 21/ 17 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,4 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 2,2 % 62
International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden resp. 20- metersvärden. Tabell 2.1.5.1.2 Vägytemätning 2008-11-04*/ 2009-10-06/ 2010-09-21/ 2011-09-14/ 2012-09-26, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. * Enmetersvärden Väg F654 Höger hjulspår Österut Västerut IRIH [mm/m] Medelvärde Standardavv. Variationskoeff. [%] 1,55/ 1,63/ 1,66/ 1,18/ 0,74/ 0,72/ 1,71/ 1,77 1,74/ 1,80/ 1,84/ 1,83/ 1,84 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. 0,74/ 0,80 76/ 45/ 44/ 43/ 45 1,51/ 0,97/ 0,95/ 0,98/ 0,98 87/ 54/ 52/ 53/ 53 Tabell 2.1.5.1.3 Vägytemätning 2008-11-04/ 2009-10-06/ 2010-09-21/ 2011-09- 14/ 2012-09-26, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelvärde Standardavv. Variationskoeff. [%] F654 Österut 5,0/ 6,4/ 7,1/ 8,2/ 8,8 2,6/ 3,2/ 3,3/ 3,5/ 4,0 52/ 50/ 46/ 43/ 45 Västerut 7,0/ 7,2/ 8,0/ 8,3/ 8,8 3,0/ 2,5/ 2,9/ 3,1/ 3,5 42/ 35/ 36/ 38/ 40 63
2.1.6 F839, Malmbäck - Viresjö K5,0 + 0V0,00. Längd: 3290 (av 3563) m IMT40, 8/22 + 8/11, BE65R Recept: påslag 1: 2,0 kg, påslag 2: 2,7 kg Utförd: 2002 Besiktning 07-10: överlag väl fungerande yta, dock några partier med stensläpp och ojämnheter Besiktning 08-10: överlag väl fungerande yta, lokal stenlossning Besiktning 09-08: en kortare bit reparerad (0/600-0/635, ej på grund av skador orsakade av beläggningens utförande utan undergrundsproblem), några tjälsprickor förekommer. Besiktning 10-08: några bärighetsskador i höger hjulspår, bitvis dålig avrinning, tämligen grov yta. Besiktning 11-08: några bärighetsskador i höger hjulspår har lagats, lokala uppfrysningsskador, utförandeproblem i mycket backiga partier har resulterat i ojämnheter. Besiktning 12-08: ingen förändring sedan 11-08. Bild 2.1.6.1 o 2 Besiktning i oktober 2007 av F839, Malmbäck. 2.1.6.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 25 augusti 2008 och kompletterades den 6 oktober 2009, 22 september 2010, 14 september 2011 samt 24 september 2012. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.1.6.1.1 Vägytemätning 2008-08-25/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09- 14/ 2012-09-24, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F839 Höger hjulspår Norrut Söderut MPDH [mm] Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] 2,05/ 2,02/ 1,98/ 0,27/ 0,26/ 0,27/ 1,98/ 1,94 0,29/ 0,27 13/ 13/ 13/ 14/ 14 2,09/ 2,05/ 2,02/ 0,26/ 0,25/ 0,28/ 2,03/ 1,98 0,30/ 0,26 12/ 12/ 14/ 15/ 13 64
Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 1,9 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 2,4 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden resp. 20- metersvärden. Tabell 2.1.6.1.2 Vägytemätning 2008-08-25*/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09-14/ 2012-09-24, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. * Enmetersvärden Väg F839 Höger hjulspår Norrut Söderut IRIH [mm/m] Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] 3,27/ 3,19/ 3,51/ 2,60/ 1,34/ 1,66/ 3,68/ 3,70 1,82/ 1,75 80/ 42/ 47/ 49/ 47 3,18/ 3,16/ 3,45/ 2,79/ 1,44/ 1,78/ 3,57/ 3,67 1,83/ 1,93 88/ 45/ 51/ 51/ 52 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på enmetersvärden resp. 20- metersvärden. Tabell 2.1.6.1.3 Vägytemätning 2008-08-25*/ 2009-10-06/ 2010-09-22/ 2011-09-14/ 2012-09-24, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. * Enmetersvärden Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] F839 Norrut 3,4/ 3,1/ 3,6/ 4,3/ 4,3 2,5/ 1,5/ 1,6/ 2,2/ 2,7 71/ 48/ 45/ 53/ 63 Söderut 4,5/ 4,3/ 4,8/ 5,5/ 5,4 2,8/ 2,2/ 2,5/ 3,1/ 3,1 62/ 51/ 52/ 56/ 56 65
2.2 Kontrollsträckor i Jönköpings- och Östergötlands län, 2009- I samråd med Vägverket har en ny kontrollsträcka (F1047) med lågaromatisk bitumenlösning som bindemedel, samt ett objekt innehållande två delsträckor (E1136) med bitumenemulsion valts ut. Skillnaden mellan de två delsträckorna är att den östra delen utfördes med makadaminfräsning innan IMT. 2.2.1 F1047(2), Askeryd - Bordsjö K4,5 + 2V0,25. Längd: 1480 (av 3251) m 40 mm IMT 8/22 + kilsten 4/8, avsandning 2/5, Nyflow 3000 (6,6 % lågaromatisk nafta) Recept: påslag 1: 1,6 kg, påslag 2: 2,1 kg Utförd: oktober 2008 Besiktning 09-08: mycket väl fungerande yta Besiktning 10-08: tät mörk yta, avsandning (2/5) sitter kvar, inga synliga skador förutom några vridskador orsakade av skogsmaskin vid avtagsväg. Besiktning 11-08: uppfrysande block, i övrigt oförändrat bra. Besiktning 12-08: ingen förändring sedan 11-08. 2.2.1.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 10 oktober 2009 som kompletterades den 22 september 2010, 14 september 2011 samt 24 september 2012. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.2.1.1.1 Vägytemätning 2009-10-10/ 2010-09-22/ 2011-09-14/ 2012-09- 24, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F1047(2) Höger hjulspår Norrut Söderut MPDH [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 1,16/ 1,17/ 1,16/ 0,16/ 0,18/ 0,19/ 1,19 0,22 13/ 16/ 17/ 19 1,15/ 1,16/ 1,15/ 0,16/ 0,18/ 0,22/ 1,16 0,23 14/ 15/ 19/ 20 66
MPDH [mm] MPDH [mm] F1047(2), Askeryd-Bordsjö, Norrut F1047(2), Askeryd-Bordsjö, Söderut 3,5 3,5 3 3 2,5 2,5 2 2 1,5 1,5 1 1 0,5 0,5 0 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 Distans [m] 0 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 Distans [m] Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,8 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 0,54 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.2.1.1.2 Vägytemätning 2009-10-10/ 2010-09-22/ 2011-09-14/ 2012-09- 24, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg F1047(2) Höger hjulspår Norrut Söderut IRIH [mm/m] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,09/ 2,14/ 2,47/ 0,74/ 0,79/ 1,06/ 2,58 1,06 35/ 37/ 43/ 41 2,04/ 2,07/ 2,29/ 0,73/ 0,76/ 0,91/ 2,30 0,93 36/ 37/ 40/ 40 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.2.1.1.3 Vägytemätning 2009-10-10/ 2010-09-22/ 2011-09-14/ 2012-09- 24, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F1047(2) Norrut 1,9/ 2,0/ 2,7/ 3,1 1,0/ 1,5/ 2,5/ 2,8 55/ 78/ 90/ 91 Söderut 1,9/ 1,9/ 2,2/ 2,4 1,0/ 1,3/ 1,9/ 1,8 49/ 72/ 83/ 77 67
2.2.2 E1136, förbi Grensholm (anslutning väg 1139 till anslutning väg 2215). K4,5 + 0V0,00. Längd: V: 1720 (av 7515) m, Ö: 1260 (av 11954) m Fräsning av Y1G och lappningar Östra delen: Makadaminfräsning 50 mm 16/32 i befintligt material, total lagertjocklek 100 mm 40 mm IMT 8/22 + kilsten 4/8, BE65R Recept: påslag 1: 2,0 kg, påslag 2: 2,7 kg Utförd: 2008 Besiktning 09-08: överlag väl fungerande yta Besiktning 10-08: överlag väl fungerande yta Besiktning 11-09: Västra delen, några få längsgående snabellagningar, få ojämna tjällyft, i övrigt väl fungerande yta. Östra delen, färre längsgående snabellagningar, färre ojämna tjällyft, i övrigt mycket väl fungerande yta. Besiktning 12-08: Västra delen har påverkats av ojämna tjällyft, i övrigt väl fungerande yta. Östra delen oförändrad sedan 2011-09. 2.2.2.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 15 september 2009 och kompletterades den 20 september 2010,12 september 2011 samt 23 oktober 2012. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.2.2.1.1 Vägytemätning 2009-09-15/ 2010-09-20/ 2011-09-12/ 2012-10- 23, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg E1136(V) E1136(Ö) Höger hjulspår Österut Västerut Österut Västerut MPDH [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoff. [%] 1,26/ 1,24/ 1,21/ 0,16/ 0,16/ 0,18/ 1,21 0,18 13/ 13/ 15/ 14 1,31/ 1,33/ 1,27/ 0,16/ 0,17/ 0,18/ 1,27 0,19 12/ 13/ 14/ 14 1,31/ 1,33/ 1,29/ 0,17/ 0,15/ 0,16/ 1,27 0,17 13/ 11/ 12/ 13 1,34/ 1,34/ 1,34/ 0,15/ 0,14/ 0,16/ 1,32 0,16 11/ 11/ 12/ 12 68
MPDH [mm] MPDH [mm] MPDH [mm] MPDH [mm] E1136(V), Grensholm, Österut E1136(V), Grensholm, Västerut 3,5 3 2,5 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0 300 600 900 1200 1500 1800 Distans [m] 2 1,5 1 0,5 0 0 300 600 900 1200 1500 1800 Distans [m] Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,6 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 2,3 % E1136(Ö), Grensholm, Österut E1136(Ö), Grensholm, Västerut 3,5 3 2,5 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0 300 600 900 1200 1500 Distans [m] 2 1,5 1 0,5 0 0 300 600 900 1200 1500 Distans [m] Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,6 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 1,6 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.2.2.1.2 Vägytemätning 2009-09-15/ 2010-09-20/ 2011-09-12/ 2012-10- 23, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg E1136(V) E1136(Ö) Höger hjulspår Österut Västerut Österut Västerut IRIH [mm/m] Medelv. Standardavv. Variationskoff. [%] 2,63/ 2,70/ 2,85/ 1,00/ 1,12/ 1,40/ 2,91 1,42 38/ 42/ 49/ 49 2,57/ 2,57/ 2,66/ 0,93/ 0,98/ 1,10/ 2,80 1,20 36/ 38/ 41/ 43 2,39/ 2,43/ 2,48/ 0,66/ 0,68/ 0,64/ 2,50 0,66 28/ 28/ 26/ 26 2,16/ 2,16/ 2,26/ 0,63/ 0,63/ 0,62/ 2,28 0,66 29/ 29/ 28/ 29 69
Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.2.2.1.3 Vägytemätning 2009-09-15/ 2010-09-20/ 2011-09-12/ 2012-10- 23, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoff. [%] E1136(V) Österut 3,5/ 3,6/ 4,0/ 4,2 1,4/ 1,7/ 1,8/ 2,1 39/ 46/ 47/ 52 Västerut 2,8/ 3,1/ 3,3/ 3,6 1,3/ 1,5/ 1,7/ 2,2 46/ 48/ 50/ 62 E1136(Ö) Österut 2,5/ 2,2/ 2,5/ 2,9 1,2/ 1,1/ 1,2/ 1,5 48/ 51/ 47/ 52 Västerut 2,1/ 2,0/ 2,2/ 3,6 1,0/ 1,0/ 1,2/ 4,1 51/ 51/ 54/ 112 70
2.3 Kontrollsträckor i Jönköpings- och Östergötlands län, 2010- F654, Bondstorp Boda, med lågaromatisk bitumenlösning som bindemedel utförd 2009. E731, Falerum Åtvidaberg, med bitumenemulsion som bindemedel utförd 2008. 2.3.1 F654(2), Bondstorp - Boda K6,5 + 2V0,25. Längd: 1313 (av 12024) m. VDB: 17/590-19/330 (Start: väg 651 + 5850 m) 40 mm IMT 8/22 + kilsten 4/8, avsandning 2/5, Nyflow 3000 (330/430 +6,5% lösningsmedel). Recept: påslag 1: 1,6 kg, påslag 2: 2,1 kg Utförd: hösten 2010 Besiktning 10-08: mycket väl fungerande, det röda avsandningsmaterialet (2/5) sitter kvar, en mindre yta har förseglats, några stensläpp i östra änden, mittfog bindemedelsförseglad innan målning av mittlinjer. Besiktning 11-08: mycket väl fungerande i stort sett utan stensläpp, sprickor eller mekaniska skador. Avsandningsmaterialet (2/5) borde dock ha samma ursprung/färg som 4/8 ev. även som 8/22 för att ge ett homogenare intryck för bilisten. Besiktning 12-08: ingen förändring sedan 11-08. 2.3.1.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 21 september 2010 och kompletterades den 14 september 2011 samt 26 september 2012. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.3.1.1.1 Vägytemätning 2010-09-21/ 2011-09-14/ 2012-09-26, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F654(2) Höger hjulspår Österut Västerut MPDH [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 1,35/ 1,30/ 1,28 0,12/ 0,18/ 0,14 9/ 14/ 11 1,30/ 1,23/ 1,06 0,14/ 0,20/ 0,10 11/ 16/ 9 71
MPDH [mm] MPDH [mm] F 654(2) Bondstorp - Boda, Österut F 654(2) Bondstorp - Boda, Västerut 3,5 3,5 3 2,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Distans [m] 2 1,5 1 0,5 0 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Distans [m] Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,3 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 1,9 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.3.1.1.2 Vägytemätning 2010-09-21/ 2011-09-14/ 2012-09-26, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg F654(2) Höger hjulspår Österut Västerut IRIH [mm/m] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,27/ 2,27/ 2,56 0,79/ 0,78/ 0,84 35/ 34/ 33 2,49/ 2,49/ 2,84 0,92/ 0,94/ 0,94 37/ 38/ 34 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.3.1.1.3 Vägytemätning 2010-09-21/ 2011-09-14/ 2012-09-26, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F654(2) Österut 5,9/ 6,3/ 6,2 1,8/ 1,5/ 1,1 30/ 25/ 18 Västerut 5,5/ 5,9/ 5,9 1,9/ 2,17 1,0 35/ 37/ 18 72
MPDH [mm] MPDH [mm] 2.3.2 E731, Falerum - Åtvidaberg (anslutning väg 723 till anslutning väg 723) K5,5 + 2V0,25. Längd: 3310 (av 3482) m På maskinjusterad yta c:a 3 år gammal 40 mm JIMT 8/22 + kilsten 4/8, BE65R Recept: påslag 1: 2,2 kg, påslag 2: 2,5 kg Utförd: 2008 Besiktning 10-09: sporadiskt förekommande sprickor, tjäl- resp. bärighetsrelaterade. Besiktning 11-08: hög andel tjälsprickor samt sporadiskt förekommande bärighetsrelaterade sprickor. Sprickorna är vida och i stort behov av snabellagning. Behov av fläckvisa lagningar främst vid skarvar föreligger. Plogskador vid ojämna tjällyft. Sporadiska stensläpp på en allmänt något torr yta. Besiktning 12-08: snabellagningar är utförda under hösten 2011, sprickorna börjar öppnas igen. 2.3.2.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 23 september 2010 och kompletterades den 12 september 2011 samt 19 september 2012. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.3.2.1.1. Vägytemätning 2010-09-23/ 2011-09-12/ 2012-09-19, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg E731 Höger hjulspår Norrut Söderut MPDH [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 1,67/ 1,64/ 1,62 0,22/ 0,19/ 0,17 13/ 12/ 10 1,69/ 1,60/ 1,56 0,18/ 0,22/ 0,21 11/ 14/ 13 E731, Falerum - Åtvidaberg, Norrut E731, Falerum - Åtvidaberg, Söderut 3,5 3,5 3 2,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Distans [m] 2 1,5 1 0,5 0 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Distans [m] Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,1 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 2,8 % 73
International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.3.2.1.2 Vägytemätning 2010-09-23/ 2011-09-12/ 2012-09-19, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg E731 Höger hjulspår Norrut Söderut IRIH [mm/m] Medelv. Standardavv. Variationskoff. [%] 2,41/ 2,35/ 2,44 1,11/ 0,83/ 0,84 46/ 35/ 35 2,35/ 2,32/ 2,46 0,80/ 1,04/ 1,10 34/ 45/ 45 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.3.2.1.3 Vägytemätning 2010-09-23/ 2011-09-12/ 2012-09-19, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoff. [%] E731 Österut 8,9/ 8,7/ 8,7 4,4/ 2,6/ 2,5 49/ 30/ 29 Västerut 8,5/ 8,9/ 9,0 2,5/ 3,5/ 3,2 30/ 40/ 40 74
2.4 Kontrollsträckor i Kronobergs- Jönköpings- Östergötlands- och Kalmar län, 2011- G693, Jät Kalvsvik, med bitumenemulsion som bindemedel utförd 2010 på JIMbelagd väg som enligt utföraren var mycket ojämn med mängder av tjälskador. Vägen hör till driftområde Tingsryd inom Växjö kommun. F1047(3) Bordsjö Norrhult, med mjukbitumen som bindemedel utförd i oktober 2011. Kontrollsträckan består av tre delar: IMT/JIMT/IMT. Vägen tillhör driftområde Eksjö i Aneby kommun. E 594, Pikedal - Önnebo, JIM 8/11 respektive JIM 8/16 lagd med mjukbitumen i september 2011. Underlaget var en hålig, lappad och lagad Y1G. Innan JIM fylldes slaghål upp med ballast 0/18. Vägen tillhör driftområde Kisa i Linköping/Mjölby kommun. H 874 Loftahammar Snörum, med mjukbitumen som bindemedel utförd i september 2011. Underlaget hade enligt utföraren extremt mycket tjälskador. Vägen tillhör driftområde Västervik i Västerviks kommun. 2.4.1 G693, Jät - Kalvsvik K5,0 + 2V0,25. Längd: 3348 (av 6395) m. Start: väg 682 + 315 m) JIMT 16/32 (81kg/m 2 ) + kilsten 8/11, avsandning 4/8, BE65R Recept: påslag 1: 2,2 kg/m 2, påslag 2: 3,0 kg/m 2 Utförd: hösten 2010 Utmärkning 2011-05-03: grov yta något randig efter trafik (typisk 3-spårsväg), rejäla diken dock tämligen vattenfyllda, inga sprickor eller tjällyft, mycket få vridskador, mycket väl fungerande följsam beläggning. Besiktning 11-08: några glesare ytor förekommer, inga stensläpp eller tjälsprickor, dock något ojämn som visar sig i vägytedata (MPD och IRI). Besiktning 12-10:tjälojämnheter förekommer vilket har gett upphov till tvärgående plogskador och avskalning sporadiskt. Några vridskador förekommer. 2.4.1.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 13 september 2011 och kompletterades den 11 oktober 2012. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.4.1.1.1 Vägytemätning 2011-09-13/ 2012-10-11, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg Höger MPDH [mm] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] G693 Nordväst ut 2,52/ 2,48 0,22/ 0,22 9/ 9 Sydost ut 2,54/ 2,52 0,25/ 0,23 10/ 9 75
Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,6 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 1,0 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.4.1.1.2 Vägytemätning 2011-09-13/ 2012-10-11, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg Höger IRIH [mm/m] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] G693 Nordväst ut 3,29/ 3,35 1,10/ 1,17 33/ 35 Sydost ut 3,39/ 3,41 1,21/ 1,21 36/ 35 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.4.1.1.3 Vägytemätning 2011-09-13/ 2012-10-11, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] G693 Nordväst ut 5,4/ 4,5 2,2/ 1,6 40/ 36 Sydost ut 5,8/ 5,8 2,8/ 2,7 49/ 47 76
2.4.2 F1047(3), Bordsjö - Norrhult K5,0 + 2V0,25. Längd: 650 (av 4893) m. Start: väg 1048 + 1040 m mot väg 1049 Sträcka 1: IMT på infräsning 16/32 70 kg/m2, 227 m Sträcka 2: JIMT på befintlig gammal beläggning, 167 m Sträcka 3: IMT på infräsning 16/32 70 kg/m2, 258 m (Ordinarie produktion på omgivande ytor är 8/22 + 4/8 med BE65R 2,3 + 2,4 kg/m 2 ) 40 mm IMT/JIMT 8/22 + kilsten 4/8, avsandning 2/5, V12 000 + 1 % vidhäftningsmedel Diamine HBG Recept: påslag 1: 1,9 kg/m 2, påslag 2: 1,4 kg/m 2 Utförd: 11-12 oktober 2011 (sopning efter 7 till 10 dagar) Utmärkning 2011-11-09: Avsandningen helt intakt. Vridskador i övergången mellan str. 2 och 3. Kantdeformation i starten på str. 1 norrut. Str. 3 har mycket vatten stående i östra diket. Besiktning 2012-05: Str.1: Några handflatsstora avskalningar. Tjälspricka i vägmitt. Str.2/3: Vridskador vid avverkningsväg delvis lagade. Str.3. Mycket tät yta förutom i skarv mitt på sträckan norrut. 2.4.2.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 17 november 2011 och kompletterades den 24 september 2012. Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.4.2.1.1 Vägytemätning 2011-11-17/ 2012-09-24, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg Höger MPDH [mm] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F1047-3:1 Norrut 1,74/ 1,27 0,12/ 0,12 7/ 9 Söderut 1,76/ 1,30 0,12/ 0,14 7/ 11 F1047-3:2 Norrut 1,92/ 1,34 0,19/ 0,12 10/ 9 Söderut 1,70/ 1,28 0,13/ 0,15 7/ 12 F1047-3:3 Norrut 1,89/ 1,40 0,18/ 0,21 10/ 15 Söderut 1,92/ 1,53 0,18/ 0,21 10/ 14 77
Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 4,2 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 0,5 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.4.2.1.2 Vägytemätning 2011-11-17/ 2012-09-24,, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg Höger IRIH [mm/m] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F1047-3:1 Norrut 1,31/ 1,34 0,65/ 0,72 49/ 54 Söderut 1,66/ 1,99 1,04/ 1,06 63/ 53 F1047-3:2 Norrut 1,58/ 1,52 0,62/ 0,58 39/ 38 Söderut 1,97/ 2,07 0,50/ 0,48 25/ 23 F1047-3:3 Norrut 1,72/ 1,78 0,54/ 0,59 31/ 33 Söderut 1,49/ 1,64 0,57/ 0,56 38/ 34 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.4.2.1.3 Vägytemätning 2011-09-13/ 2012-09-24, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Höger TRUT [mm] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F1047-3:1 Norrut 3,1/ 3,9 0,7/ 1,4 22/ 37 Söderut 2,7/ 2,6 1,5/ 1,0 54/ 37 F1047-3:2 Norrut 3,2/ 2,8 1,1/ 1,0 33/ 34 Söderut 3,9/ 5,4 0,8/ 3,1 19/ 56 F1047-3:3 Norrut 3,4/ 3,8 1,0/ 0,9 29/ 25 Söderut 2,9/ 4,1 1,0/ 1,6 35/ 39 78
2.4.3 E594, Pikedal - Önnebo K4,5 + 2V0,00. Längd: 4000 (av 9257) m. Start: väg 588 + 80 m mot väg 595 (slut 17 m före korsning) Vägytemätning sker 9147 m varefter 2 sträckor om 2000 m vardera urskiljes (det finns ingen tydlig gräns mellan sträckorna). Underlag: Hålig, lappad och lagad Y1G. Innan JIM fylldes slaghål upp med ballast 0/18. Sträcka 1: JIM 8/11, 34 kg/m 2, avsandning 2/5, 2000 m, påslag 2,42 kg/m 2 Sträcka 2: JIM 8/16, 42 kg/m 2, avsandning 2/5, 2000 m påslag 2,99 kg/m 2 Bindemedel: V12 000 + 1 % vidhäftningsmedel Diamine HBG Utförd: september 2011 Utmärkning 2011-11-30: Avsandningen ej helt intakt i norra delen av objektet. Södra delen (ballast 8/11) upplevs som mera homogen än norra delen (8/16). Besiktning 2012-05: Str.1: Inga skador eller lagningar. Några avtryck från skogsmaskin. Str.2: En del mindre slaghål förekommer. Lagningar är utförda. 2.4.3.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 23 oktober 2012 (2011 saknas p.g.a. sent på säsongen). Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.4.3.1.1 Vägytemätning 2012-10-23, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg Höger MPDH [mm] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] E594:1 Norrut 1,48 0,13 9 Söderut 1,44 0,13 9 E594:2 Norrut 1,48 0,16 11 Söderut 1,43 0,16 11 79
Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: Str. 1, norrut: 2,0; söderut: 2,3; Str. 2, norrut: 2,0; söderut: 1,6; Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen Str. 1, norrut: 0,6; söderut: 0,8; Str. 2, norrut: 2,2; söderut: 2,0; International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.4.3.1.2 Vägytemätning 2012-10-23, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg Höger IRIH [mm/m] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] E594:1 Norrut 1,58 0,66 42 Söderut 1,56 0,60 39 E594:2 Norrut 1,56 0,84 54 Söderut 1,47 0,60 41 80
Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell 2.4.3.1.3 Vägytemätning 2012-10-23, TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Höger TRUT [mm] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] E594:1 Norrut 1,4 1,3 91 Söderut 1,6 2,9 185 E594:2 Norrut 2,0 1,5 74 Söderut 1,8 1,2 67 81
2.4.4 H874, Loftahammar - Snörum K5,0 + 2V0,25. Längd: 3790 (av 11454) m. Start: väg 213 + 950 m) Underlag: Bituminöst med extremt mycket tjälskador. JIMT 8/22 (61kg/m 2 ) + kilsten 4/8, avsandning 2/5 Bindemedel: V12 000 + 1 % vidhäftningsmedel Diamine HBG Utförd: september 2011 Utmärkning 2011-11-30: Ser mycket bra ut. Homogen yta med intakt avsandning. Jämn, förutom i några uppförsbackar. Trafik från lantbruksmaskiner med leriga hjul stör, ungefär mitt på sträckan. Besiktning 2012-05: Några vridskador från jordbruksredskap vid anslutningar till åkrar. Plogskador tvärs vägen förekommer. I övrigt jämn och tät yta. 2.4.4.1 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 19 september 2012 (2011 saknas p.g.a. sent på säsongen). Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell 2.4.4.1.1 Vägytemätning 2012-09-19, MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg Höger MPDH [mm] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] H874 Norrut 0,94 0,11 12 Söderut 0,95 0,12 13 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 1,4 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 0,48 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. 82