Väg 897 Ålund-Jakobsfors Skellefteå kommun, Västerbottens län

Miljöbeskrivning för vägplan Granskningshandling Väg 897 Ålund-Jakobsfors Skellefteå kommun, Västerbottens län Objektnummer: 885838 2014-04-14

Dokumenttitel: Miljöbeskrivning, vägplan, Granskningshandling, Väg 897 Ålund-Jakobsfors, Skellefteå kommun, Västerbottens län Skapat av: WSP. Uppdragsansvarig: Christer Lindström. Miljöansvarig: Mikael Eriksson Dokumentdatum: 2014-04-14 Objektnummer: 885838 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Nina Chlot Uppdragsansvarig: Nina Chlot Distributör: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå, telefon: 0771-921 921

Innehåll Sammanfattning 5 1 Inledning 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Tidigare utredningar och beslut 7 1.3 Aktualitet 7 1.4 Projektmål 7 1.5 Övergripande mål 8 1.6 Planläggningsprocessen 8 2 Avgränsning 9 2.1 Väsentliga miljöaspekter 9 2.2 Geografisk avgränsning 9 3 Befintliga förhållanden 9 3.1 Transportsystemet och trafikanter 9 3.2 Områdesskydd 12 3.3 Markanvändning och naturesurser 12 3.4 Miljö 15 3.5 Byggnadstekniska förutsättningar 19 3.6 Nationella miljömål, hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 21 4 Planerade vägåtgärder 23 4.1 Vägåtgärder 23 5 Miljökonsekvenser och skadeförebyggande åtgärder 25 5.1 Nollalternativet 25 5.2 Metodik - bedömning av konsekvenser 25 5.3 Miljö 26 5.4 Hushållning med naturresurser 30 5.5 Hälsa och säkerhet 31 5.6 Byggtiden 33 6 Samlad bedömning 34 7 Måluppfyllelse 35 7.1 Projektmål 35 7.2 Transportpolitiska mål 35 7.3 Nationella miljömål 35 8 Miljöuppföljning 36 9 Tillstånd och anmälan enligt miljöbalken 36 10 Samråd 36 11 Källor 37 3

4

Sammanfattning Bakgrund Väg 897 på sträckan Ålund-Jakobsfors i Skellefteå kommun är allmänt spårig, uppvisar ojämna sättningar och har dålig bärighet. En vägplan med miljöbeskrivning ska upprättas. Avgränsning Miljöbeskrivningen omfattar väg 897 på sträckan mellan Ålund och Jakobsfors, ca 6 km, Skellefteå kommun, Västerbottens län. Trafik och funktion Vägen fungerar framför allt som en lokal väg för boende i byarna, men har även betydelse för näringslivet och för arbetspendling. Skyltad hastighet är 70 km/h (50 km/h i Ålund). Vägen är 6 m bred och belagd med asfalt. Trafikmängden på vägen är 310 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav tung trafik 50. Natur, kultur, friluftsliv och markanvändning Riksintressen samt Natura 2000-områden: Åbyälven, riksintresse Natura 2000. Åbyälven, riksintresse vattendrag med tillhörande vattenområden, källflöden och biflöden. Flodpärlmussla och utter kan finnas i vattendragen. Inom utredningsområdet finns våtmarker i naturvärdesklass 3 och sumpskogar. Öppna åker- och ängsmarkmarker finns framförallt i anslutning till byarna Ålund, Lundfors, Islandsbäck och Jakobsfors. I Lundfors finns ett ängs- och hagmark objekt i klass 3. Semisjaur-Njarg fjällsameby har vinterbetesmarker söder om Åbyälven och Västra Kikkejaure skogssameby har vinterbetesmarker norr om Åbyälven. Fornlämningar finns inom utredningsområdet varav en i Ålund nära vägen (minnessten). Bostadsfastigheter finns i Ålund, Lundfors, Islandsbäck och Jakobsfors Kommunala planer För området gäller Skellefteå kommuns översiktsplan (ÖP) som antogs 1991. Planerade vägåtgärder Ny asfaltbeläggning samt överbyggnadsmaterial i vägkroppen. Partier med bärighetsbrister och tjäluppfrysningar åtgärdas. Kurvrätningar, kurvbreddningar och profiljusteringar utförs där behov finns. Vägdiken justeras så att en funktionell avvattning av vägen uppnås. Trummor byts ut vid behov, t.ex skadade trummor eller identifierade vandringshinder. Vägen och sidoområdena ska trafiksäkras för 80 km/h. Dubbeltrumma i Rislandsbäcken byts ut mot valvbåge. Miljökonsekvenser och förslag till åtgärder Sammantaget bedöms miljökonsekvenserna som små eftersom åtgärderna i huvudsak genomförs inom befintligt vägområde. Mindre markanspråk på våtmarker och odlingsmark görs i direkt anslutning till vägen men dessa bedöms inte påverkas negativt. Grumlande arbeten i vatten minimeras. Anmälan för vattenverksamhet görs för tre vattendrag där trummor byts. Vandringshinder byggs bort. Inga riktvärden för buller överskrids. Inga fornlämningar bedöms skadas men en fornlämning i anslutning till korsningen i Ålund skyddas under byggtiden. Rennäringsintressen samt Åbyälvens Natura 2000-område bedöms inte påverkas negativt. Faunapassage anläggs vid Rislandsbäcken. Provtagning på enskilda vattentäkter görs innan och efter byggtiden. Under byggtiden kommer vägarbeten att orsaka störningar av varierande slag som damning, buller och byggtrafik med maskiner på och i anslutning till vägen. Vägen kommer att vara öppen för trafik under hela byggskedet men försämrad framkomlighet kan råda periodvis. 5

6

1 Inledning 1.1 Bakgrund Väg 897 på sträckan Ålund-Jakobsfors i Skellefteå kommun är allmänt spårig, uppvisar ojämna sättningar och har dålig bärighet. Under de senaste åren har vägen lagats vid ett flertal tillfällen. Vägdelen skall åtgärdas så att högsta bärighetsklass (BK1) säkerställs året om. Trafikverket har beslutat att en vägplan och bygghandling ska upprättas för fortsatt planering och projektering av vägåtgärder. Figur 1.1.1 Väg 897 genom Ålund. Vägen är lappad och lagad längs stora delar av sträckan mellan Ålund och Jakobsfors. 1.2 Tidigare utredningar och beslut Förstudie En förstudie som studerat möjliga förstärknings- och bärighetsåtgärder längs den aktuella vägsträckan har upprättats. I ställningstagande daterat 2013-04-30 har Trafikverket beslutat att gå vidare i planeringsprocessen genom att ta fram en vägplan och bygghandling. Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västerbottens län har 2013-01-23 med stöd av 6 kap. 5 miljöbalken beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 1.3 Aktualitet Planerad byggstart för förstärkningsåtgärder är tidigast år 2016. 1.4 Projektmål För projektet har följande projektmål formulerats: Säkerställa högsta bärighetsklass, BK1, året om Förbättrad plan- och profilstandard där behov finns Säkerställa vägens funktion för näringslivet För måluppfyllelse se avsnitt 7. 7

1.5 Övergripande mål Trafikverkets uppgift är att utveckla och förvalta det statliga vägnätet. Trafikverkets verksamhet ska bidra till att det blir möjligt att nå de transportpolitiska mål som riksdagen har fastställt. I maj 2009 tog riksdagen beslut om de nya transportpolitiska målen enligt regeringens förslag i propositionen Mål för framtidens resor och transporter, prop 2008/09:93. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet som berör resans eller transportens tillgänglighet Hänsynsmålet som handlar om säkerhet, miljö och hälsa Funktionsmål (tillgänglighet) Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. De transportpolitiska målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet. 1.6 Planläggningsprocessen Från och med 1 januari 2013 gäller en ny infrastrukturlagstiftning. Syftet med den nya planläggningsprocessen är att få en sammanhållen, effektivare och smidigare process. Det innebär att de tre tidigare skedena förstudie, vägutredning och arbetsplan ersätts av en ny sammanhängande planläggningsprocess. Samråd är även fortsättningsvis en viktig del i planeringen. Begreppet arbetsplan har ersatts av begreppet vägplan. Arbetsgången för den nya planläggningsprocessen är kortfattat följande: Processen föregås av en förberedande studie, normalt en åtgärdsvalsstudie. Processen börjar alltid med att underlag tas fram och ett inledande samråd sker med dem som förväntas bli berörda. Samråd sker sedan under hela processen. Processen avslutas med att granskningsunderlag tas fram och att projektet blir föremål för granskning. Innan projektet ska fastställas ska länsstyrelsen yttra sig över projektet. Stora komplicerade projekt kan behöva tillåtlighetsprövas av regeringen. Små okomplicerade projekt med obetydlig ytterligare miljöpåverkan kan utföras utan formell planläggning. Bärighets- och förstärkningsprojektet för väg 897 är påbörjat enligt den planeringsprocess som gällde fram till 2012-12-31 och den tidigare upprättade förstudien har utgjort underlag för de inledande samråden och länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Det fortsatta planeringsoch projekteringsarbetet sker enligt den nya planläggningsprocessen. Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan vilket innebär att en vägplan med miljöbeskrivning tas fram. 8

2 Avgränsning Denna miljöbeskrivning ska belysa de konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av planerade förstärknings- och bärighetsåtgärder längs väg 897 på sträckan Ålund-Jakobsfors i Skellefteå kommun. I miljöbeskrivningen redovisas även de åtgärder som Trafikverket avser att utföra för att minimera konsekvenserna. 2.1 Väsentliga miljöaspekter Miljöbeskrivningen beskriver projektets påverkan på människors hälsa och miljön och uppfyller kraven i Väglagen. Även miljöbalkens allmänna hänsynsregler, skydd av riksintressen, miljökvalitetsnormer samt skyddade områden och arter är viktiga utgångspunkter för beskrivningar och bedömningar. Miljöbeskrivningen följer även miljöbalkens 6 kap avseende redovisningar av de uppgifter som krävs för att bedöma projektets huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser. Särskilt viktiga intressen att bedöma och beskriva är Åbyälvens Natura 2000-område, rennäring, vattendrag, landskapsbild, odlingslandskap, kulturmiljöer, bebyggelsemiljöer och konsekvenser under byggtiden. Längs vägen finns få boende samtidigt som trafikmängden är låg varför utsläpp till luft, buller och vibrationer behandlas mer översiktligt. Vägåtgärderna innebär ingen förändring av trafikmängder. 2.2 Geografisk avgränsning Miljöbeskrivningen omfattar ca 6 km av väg 897 på sträckan mellan Ålund, korsning väg 897/893, och Malbäcken, ca 300 m norr om korsning väg 897/900 i Jakobsfors. Ålund är beläget ca 22 km nordväst om Byske i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Läget och miljöbeskrivningens avgränsning redovisas på karta i figur 2.2.1. Med utgångspunkt från de begränsade vägåtgärder som planeras avgränsar sig denna miljöbeskrivning i huvudsak till de miljöeffekter som kan uppkomma i närområdet till vägen. Projektets huvudsakliga influensområde bedöms därför vara inom vägområdet. 3 Befintliga förhållanden 3.1 Transportsystemet och trafikanter Vägens funktion Idag fungerar väg 897 framför allt som en lokal väg för boende i byarna längs vägen. Vägen har även betydelse för näringslivet, framförallt timmertransporter ut mot E4 men också för arbetspendling via E4 mot Piteå och Skellefteå. Väg 897 sträcker sig från Åbyn i söder (E4), via Ålund och Jakobsfors till Klubbfors (väg 514) norr om länsgränsen i Piteå kommun, Norrbottens län. Trafik- och vägförhållanden Skyltad hastighet är 70 km/h. Genom korsningen väg 897/893 i Ålund är skyltad hastighet 50 km/h. Vägens bärighetsklass är BK1. Vägbredd 6 m Vägen är belagd (asfalt), norr om Jakobsfors och söder om Ålund är det grusväg. 9

Figur 3.1.1 Väg 897 används av tunga fordon ofta med E4 som målpunkt. På bilden kör en lastbil med krossmaterial. Trafikmängd Idag är trafikmängden på vägen 310 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav tung trafik 50 (år 2009). Dispenstransporter Dispenstransporter förekommer på väg 897 men omfattningen bedöms vara begränsad. Olyckor Mellan åren 2003-2012 finns en olycka med dödlig utgång rapporterad på den aktuella vägsträckan. I olyckan var en personbil och fotgängare inblandade. Olyckan inträffade i juli 2009 på sträckan mellan Islandsbäck och Lundfors. Farligt gods Omfattningen av transporter med farligt gods bedöms vara mycket begränsad på denna vägsträcka. Vägen är inte markerad som rekommenderad väg för farligt gods. Oskyddade trafikanter Omfattningen av oskyddade trafikanter är mycket begränsad och förekommer främst i anslutning till byarna Ålund, Lundfors, Islandsbäck och Jakobsfors. Det finns inga särskilda anläggningar eller anordningar för oskyddade trafikanter längs vägen. 10

894 897 3 89 890 90 0 897 89 3 897 Figur 2.2.1 Geografisk avgränsning. 11

Kollektivtrafik Länstrafiken trafikerar sträckan dagligen med linje 203/210. Busshållplats med busskur finns vid korsningen väg 897/893 i Ålund. Figur 3.1.2 Busskur vid korsningen väg 897/893 i Ålund. 3.2 Områdesskydd Riksintressen och Natura 2000 Följande riksintressen enligt miljöbalken samt Natura 2000-områden finns inom eller i nära anslutning till den aktuella vägsträckan: Åbyälven, riksintresse Natura 2000, 4 kap. 1 och 8 miljöbalken. Åbyälven, riksintresse vattendrag med tillhörande vattenområden, källflöden och biflöden, 4 kap. 6 miljöbalken. Skyddade områden redovisas i figur 3.4.4. 3.3 Markanvändning och naturesurser Befolkning och boendemiljö Längs den aktuella sträckan finns bostadsfastigheter i Ålund, Lundfors, Islandsbäck och Jakobsfors. I Ålund finns det ca 80 året-runt boende, Lundfors ca 10, Islandsbäck ca 10 och i Jakobsfors ca 10. Flera av fastigheterna ligger nära vägen och har direktutfarter till väg 897. Målpunkter Målpunkterna längs aktuell sträcka är byarna. Viss arbetspendling sker mot Skellefteå och Piteå via E4. I Ålund (söder om korsning väg 897/893) finns förskola och fritidshem. Vid korsningen väg 897/893 finns busshållplats, livsmedelsaffär och grill/café. Rennäring Semisjaur-Njarg fjällsameby har vinterbetesmarker söder om Åbyälven och Västra Kikkejaure skogssameby har vinterbetesmarker norr om Åbyälven. Inga riksintressen för rennäringen finns i direkt anslutning till studerad vägsträcka. Rennäringens intressen redovisas i figur 3.4.4. Jordbruk och skogsbruk Skogsbruk bedrivs i området. Öppna åker- och ängsmarkmarker finns framförallt i anslutning till byarna Ålund, Lundfors, Islandsbäck och Jakobsfors. 12

Figur 3.3.1 Bostadsbebyggelse nära väg 897 i Ålund, norr om korsningen väg 897/893. Fastigheterna har direktutfarter till väg 897. Figur 3.3.2 Bostadsbebyggelse nära väg 897 i Jakobsfors, söder om korsningen väg 897/900. Figur 3.3.3 Odlingsmark i Lundfors. 13

Vattentäkter Det finns ingen kommunal vattentäkt längs aktuell vägsträcka. Hushållen har enskilda brunnar. Flertalet av fastigheterna längs vägsträckan har enskilda brunnar. Enligt SGU:s brunnsarkiv och uppgifter som framkommit i samråden finns enskilda brunnar längs vägsträckan enligt tabell 3.3.1. För exakt läge och ytterligare uppgifter se beskrivningsdel och ritningar i vägplanen. Tabell 3.3.1 Enskilda brunnar som finns nära väg 897. Nr Brunn Sektion Sida Avstånd Fastighet Provtagning Brunnsarkiv 1 Djupborrad 21/510 H 30 Lundfors 1:41 Ja Ja 2 Djupborrad 21/680 V 40 Lundfors 1:25 Ja Ja 3 Grävd 21/710 H 14 Lundfors 1:38 Ja Nej 4 Djupborrad 21/995 H 30 Lundfors 1:17 Ja Ja 5 Pumphus 23/720 H 14 Lundfors 1:31 Ja Nej 6 Grävd 24/900 H 140 Malbäck 1:22 Ja Nej 7 Grävd 24/960 H 70 Islandsbäck 1:16 Ja Nej 8 Grävd 24/985 H 20 Islandsbäck 1:16 Ja Nej 9 Djupborrad 25/120 H 50 Islandsbäck 1:15 Ja Nej Enligt Vattenmyndighetens sammanställning av vattenförekomster, VISS, finns grundvattenförekomster i form av en ås bestående av isälvssediment med goda uttagsmöjligheter som korsar väg 897 vid Lundfors, Ålund och löper därefter norr om Åbyälven. För läge på åsen se figur 3.5.1. I Vattenmyndighetens sammanställning, VISS, anges följande om grundvattenförekomsten: God kemisk status (ingen risk att status inte uppnås år 2015) God kvantitativ status (ingen risk att status inte uppnås år 2015) Naturgrus och täkter Längs den aktuella sträckan finns inga registrerade förekomster av naturgrus i länsstyrelsens inventeringar. Genom Lundfors och norr om Åbyälven finns en ås bestående av isälvssediment, se figur 3.5.1. Ca 1.5 km nordväst om Jakobsfors finns grustäkter. Kommunala planer För området gäller Skellefteå kommuns översiktsplan (ÖP) som antogs 1991. Utredningsområdet berör inga detaljplaner, byggnadsplaner eller områdesbestämmelser. Figur 3.4.1 Mellan Ålund och Jakobsfors ges fina utblickar mor Åbyälven. 14

3.4 Miljö Landskapsbeskrivning Vägsträckan ligger i sin helhet på södra sidan av Åbyälven. Mellan vägen och älven finns några raviner. Vägen går omväxlande genom odlingslandskap och svagt kuperat skogslandskap. Vägen passerar genom byarna Ålund, Lundfors, Islandsbäck och Jakobsfors där äldre bebyggelse och odlingslandskap finns. Vägen följer inte landskapet utan dragningen har många raksträckor. Belysning längs vägen förekommer i anslutning till byarna Ålund och Lundfors samt mellan Islandsbäck och vidare västerut genom Jakobsfors. Belysningen sitter på trästolpar. Utmärkande för vägsträckan mellan Ålund och Lundfors är närheten till Åbyälven med vackra utblickar över jordbrukslandskapet mot forsar och sel i älvdalen. Utblickarna med utsikt över vattnet är få men älvdalen är nära vägen på hela denna sträcka. På sträckan mellan Lundfors och Islandsbäck är kontakten med älven obefintlig och landskapet har istället en karaktär av slutet skogslandskap. På sträckan mellan Islandsbäck och Jakobsfors är närheten till Åbyälven återigen påtaglig men utblickarna mot vattnet är sparsamma. Här dominerar jordbrukslandskapet och landskapet är svagt kuperat. Naturmiljö Åbyälv inklusive biflöden är av riksintresse/natura 2000-område. Arter som ingår i Natura 2000 är lax, stensimpa, flodpärlmussla, utter och bred gulbrämad dykare. Naturtyper som ingår är naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ och vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. Åbyälven är också utpekat som riksintresse för vattendrag vilket innebär att vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverföring för kraftändamål inte får utföras. Åbyälven börjar i Auktsjaur, söder om Moskosel i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Åbyälven är inledningsvis en lugn flytande skogsälv men karaktären ändras dramatiskt efter Klubbfors vid länsgränsen då stråk- och forspartier blir dominerande. På sträckan Ålund-Jakobsfors finns t.ex. Lundforsfallet, Stenlundsforsen och Mikaelsforsen. Älven mynnar i Åbyfjärden. I Åbyälven finns harr, lax, öring, nejonöga (nätting), lake, abborre och gädda. Åbyälven med tillhörande biflöden har tidigare varit en viktig flottningsled. Under senare år har det pågått restaureringsarbete i Åbyälven och stora områden är biologiskt återställda. Hednäs kraftstation, ca 2,5 km norr om Jakobsfors, är den enda kraftstationen i Åbyälven. Vid kraftstationen finns en laxtrappa vilket möjliggör att lax kan vandra i älven. I övrigt passerar vägen några vattendrag varav Ålundsbäcken, Rislandsbäcken och Malbäcken (figur 3.4.2) är namngivna. Malbäcken ingår i Åbyälvens Natura 2000-område. Ca 300 m nedströms vägen ingår Rislandsbäcken i Åbyälvens Natura 2000-område. Mindre bäck som passerar vägen mellan Lundfors och Islandsbäck (rinner från Antmyran söder om vägen, figur 3.4.3) ingår också i Åbyälvens Natura 2000-område. Samtliga bäckar har utlopp i Åbyälven. Området ingår i Åbyälvens Övre fiskevårdsområde. Skellefteå kommuns fiskekonsulent bedömer att det finns öring och eventuellt harr i Rislandsbäcken, övriga bäckar längs sträckan bedöms vara mindre intressanta ur fiskesynpunkt. Flodpärlmussla och utter kan finnas i vattendragen men det finns inga tillgängliga uppgifter som kan bekräfta att så är fallet (Länsstyrelsen i Västerbottens län, www.musselportalen.se, www. artportalen.se). Även bäver finns i vattensystemet. Hösten 2012 har 4 st trummor, Ålundsbäcken, ej namngiven bäck öster om Islandsbäck, Rislandsbäcken och Malbäcken längs vägsträckan inventerats i avseende på bl.a. vandringshinder och utteranpassning. Samtliga trummor bedöms ha mycket dålig utteranpassning (ingen möjlighet att passera torrskodd på någon sida av vattendraget). Endast dubbeltrumman (sten/betong) i Rislandsbäcken bedöms kunna utgöra vandringshinder (gick inte att bedöma i fält p.g.a. högt flöde, 2012-10-09). Läge på inventerade trummor visas i figur 5.3.2. Åbyälven och övriga vattendrag omfattas av strandskydd och miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten (laxfiskvatten) enligt miljöbalken. Inga öppna diken i jordbruksmark eller alléer som omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken finns längs vägsträckan. 15

Figur 3.4.2 Dubbeltrumma över Rislandsbäcken. Vänstra bilden visar inloppet och högra bilden visar utloppet. Dubbeltrumman utgör eventuellt vandringshinder. Ca 300 m nedströms vägen ingår bäcken i Natura 2000. Figur 3.4.3 Mindre bäck som rinner från Antmyran söder om väg 897. Bäcken ingår i Natura 2000. 16

Våtmarksinventeringen är en landsomfattande inventering av Sveriges våtmarker genomförd av länsstyrelserna. Syftet är bl.a. att erhålla en naturvärdesbedömning på landets alla större våtmarker. Våtmarker - Naturvärdesklasser Klass 1, mycket höga naturvärden och utgör den andel av våtmarkerna som bör bevaras för all framtid. Klass 2, höga naturvärden och skall så långt som möjligt undantas från ingrepp som påverkar dess hydrologi och därmed våtmarkens naturliga utveckling. Klass 3, vissa naturvärden. De utgör en mycket stor och heterogen grupp våtmarker. Vissa delar av områdena kan ha höga naturvärden som kan komma att undantas från ingrepp. Klass 4, låga kända naturvärden. De bör i första hand tas i anspråk för eventuell exploatering. Söder om utredningsområdet finns våtmarker i naturvärdesklass 3 och oklassade sumpskogar. Längs med vägen har Skogsstyrelsen registrerade sumpskogar (klass 3 och oklassificerade). Skogsstyrelsen har inga naturvärden, biotoper eller nyckelbiotoper registrerade längs sträckan. Längs vägsträckan finns inga delsträckor som tagits upp i Trafikverkets förteckning över artrika vägkanter. I Lundfors finns ett ängs- och hagmark objekt i klass 3 (trädbärande hagmark, betad sötvattensstrandäng) som ingår i Länsstyrelsens inventering av ängs- och hagmarker. I övrigt finns inga områden som ingår i länsstyrelsens inventering av bevarandevärt odlingslandskap. Enligt Artportalen finns inga fynd längs vägen (avstånd 50 m) av rödlistade eller formellt skyddade arter av kärlväxter, storsvampar, lavar, mossor eller fåglar. I Vattenmyndighetens sammanställning av vattenförekomster, VISS, anges följande: Åbyälven God ekologisk status (ingen risk att status inte uppnås år 2015) God kemisk status (ingen risk att status inte uppnås år 2015) Rislandsbäcken God ekologisk status (ingen risk att status inte uppnås år 2015) God kemisk status (ingen risk att status inte uppnås år 2015) Naturmiljöintressen redovisas på karta i figur 3.4.4. Kulturmiljö Utredningsområdet omfattas inte av riksintresse för kulturmiljövård. Väg 897 fick sin nuvarande sträckning på 1940-talet och asfalterades på 1970-talet. Ålund grundlades i början på 1700-talet och övriga byar på sträckan grundlades i slutet på 1700-talet och början på 1800-talet. Längs den aktuella sträckan finns ett antal fornlämningar i närheten av vägen. Flertalet av dessa utgörs av tjärdalar och kolbottnar. I korsningen väg 897/893 finns en minnessten av granit med gjutjärnsplatta med inskriptionen Norrlands Statsarbeten 1921-1923 (huggen av Salomon Lindqvist). Minnesstenen som är en fornlämning, finns på ett avstånd av ca 15 m norr om vägen, se figur 5.3.1. I tabell 2.4.1 redovisas fornlämningar som finns söder om Åbyälven och nära väg 897. Väg 897 ingår inte i Länsstyrelsens inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer, vägobjekt och broar. Väg 893 som korsar väg 897 i Ålund ingår i ovan inventering. Kulturmiljöintressen redovisas på karta, figur 3.4.4. 17

Figur 3.4.4 Karta med natur- och kulturmiljöintressen. k k Sumpskog Våtmark klass 4 Våtmark klass 3 Ängs- och hagmarksinventeringen Natura 2000 Rengårdsberget Åbyälven Riksintresse rennäring Flyttled Gårmyrheden Byske 262:1 Norrfors Norrforsheden Rengårdshällorna Lundfors Fornlämning yta 897 Åbyälve n Flyttled, rennäring Byske 942:2 Byske 942:1 holmen Malbäck Fornlämning punkt Risla n dsbäcken Gammeldalheden o cke Avgränsning, aktuell vägsträcka rm yr b Islandsbäck Byske 946:1 Lillholmen Träskängena Bastuträsket Hällmyrhällorna n Å lu bä ds Teckenförklaring Roddet Brännkläpparna Skogholmen Storholmen äc ke n ken bä c Pinholmarna Ma l Hemmesmyran Jakobsfors 890 M al bä ck en Storroddet Rislandsbäcken 18 7 89 St Byske 261:1 Ekornkälen Sandhammar Moren 250Storbränntjärnen 500 1 000 Meter Brännan 897 Hemmesmyran Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 0 Brännkläppen 3 89 Byske 60:1 ± Furukläppen Hitre-Långmyrheden Byske 265:1 Byske 505:1 Byske 256:1 Lundfors Stinaroddet Byske 262:2 Ängs- och hagmark Lundfors 1:10 Klass 3 Brännslyheden Gåsmyrheden 893 n

Tabell 3.4.1 Fornlämningar som finns nära väg 897. RAÄ nummer Avstånd från väg mitt Kort beskrivning Byske 946:1 ca 350 m nordöst om väg 897, tillopp till Åbyälv Övrig kulturhistorisk lämning Brofästen av natursten vid bäckravin Byske 942:2 ca 100 m norr om väg 897 Övrig kulturhistorisk lämning Kolbotten Byske 942:1 ca 100 m norr om väg 897 Övrig kulturhistorisk lämning Tjärdal Byske 262:1 ca 175 m norr om väg 897, vid Åbyälv Byske 262:2 ca 175 m norr om väg 897, vid Åbyälv Övrig kulturhistorisk lämning Tjärdal Övrig kulturhistorisk lämning Tjärdal Byske 261:1 ca 75 m norr om väg 897 Övrig kulturhistorisk lämning Tjärdal Byske 256:1 ca 150 m norr om väg 897 Ej återfunnen Härd Byske 60:1 ca 15 m norr om väg 897 Övrig kulturhistorisk lämning Minnessten Byske 265:1 ca 300 m norr om väg 897, vid Åbyälv Byske 505:1 ca 230 m söder om väg 897 (vid väg 893) Övrig kulturhistorisk lämning Tjärdal Övrig kulturhistorisk lämning Kilometerstolpe Rekreation och friluftsliv Inom utredningsområdet finns inga områden av riksintresse för friluftslivet. Naturen i det studerade området utgör även en viktig resurs för det rörliga friluftslivet, med möjligheter till bär- och svampplockning, jakt och fiske. Åbyälven är känd för sitt fina fritidsfiske efter lax och havsöring. Söder om väg 897 går en skoterled parallellt med kraftledningen. Inga markerade skoterleder korsar väg 897. 3.5 Byggnadstekniska förutsättningar Geoteknik och berggrund Vägsträckan ligger i sin helhet på södra sidan av Åbyälven. Mellan vägen och älven finns ett antal raviner. Vägen går genom svagt kuperat skogslandskap där jorden huvudsakligen består av älvsediment (grovsilt-finsand, lera-silt och morän). Markytan i anslutning till vägen är relativt plan i både tvär- och längsled. Genom Lundfors och norr om Åbyälven finns en ås bestående av isälvssediment. Berggrunden består i huvudsak av gnejsiga bergarter. Inga synliga ytor med berg i dagen finns i direkt anslutning till vägen. För jordartskarta se figur 3.5.1. Ledningar Elledningar i luft finns på vägens södra sida. På ett antal ställen finns korsande ledningar. Vägen är belyst genom byarna Ålund och Jakobsfors. En kraftledning löper parallellt med vägen på vägens södra sida. Kraftledningen korsar väg 897 vid Lundfors och Islandsbäck. 19

Figur 3.5.1 Jordartskarta, källa SGU, aktuell vägsträcka är inringad. 20 Huvudkontor: Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 E-post: kundservice@sgu.se www.sgu.se Sveriges geologiska undersökning (SGU) 0 1 3 Skala 1:100 000 2 4 5 km Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99. Kartan visar en generaliserad bild av jordarternas utbredning i eller nära jordytan. Lager med en genomsnittlig tjocklek på mindre än en halv till en meter visas vanligtvis inte men kan ibland vara markerade med en överbeteckning. Ett urval av ytformer visas också. Kartläggningen bygger huvudsakligen på flygbildstolkning. Därför förekommer en viss osäkerhet i noggrannheten hos jordartsbestämningar och ytavgränsningar. Noggrannheten är som bäst i områden som är tätt genomskurna av vägar. Lägesnoggrannheten är i storleksordningen en till några hundra meter. För många tillämpningar, som exempelvis fysisk planering krävs mer detaljerad information. Ytterligare information, om till exempel jordarternas utbredning under ytan, finns lagrad i SGUs databas och kan, liksom bland annat kartbladsbeskrivningar, beställas från SGU.

3.6 Nationella miljömål, hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Nationella och regionala miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål i Västerbottens län. För utförligare beskrivning av de regionala miljömålen hänvisas till www.lansstyrelsen.se/vasterbotten. Nationella och regionala miljömål omfattar: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv I detta projekt berörs främst målen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. För måluppfyllelse se avsnitt 7. Miljöbalken I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, bästa möjliga teknik, produktvalsprincipen, hushållnings- och kretsloppsprinciperna och lokaliseringsprincipen. Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls. Hänsynsreglerna bedöms uppfyllas genom att en vägplan inklusive miljöbeskrivning upprättas. Projekteringen samt denna miljöbeskrivning har gjorts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Kunskap från tidigare upprättad förstudie och samråd har tagits till vara och getts möjlighet att påverka projektet. Förbättringsåtgärderna görs på befintlig väg. Schaktade massor eftersträvas att användas i projektet. I första hand nyttjas miljövänliga produkter och arbetsmetoder. 21