Kostnader för skräphantering

Kostnader för skräphantering AB Bostäder Henrik Alfinson, S119437@student.hb.se Mikael Bäck, S119262@student.hb.se Michaela Ekman, S117985@student.hb.se Carl Jonsson, S119257@student.hb.se Simon Oscarsson, S118786@student.hb.se Projektarbete som omfattar 7,5 högskolepoäng och ingår som ett obligatoriskt moment i kursen Projektarbete i kvalitetsteknik, Industriell Ekonomi Arbetsorganisation och Ledarskap, 7,5 högskolepoäng 2014

Sammanfattning Målet med arbete för denna rapport är att ta fram ett värde för vad nedskräpning i Borås kostar årligen. Denna rapport avgränsas till bostadsbolaget AB Bostäder och deras direkta kostnader för skräp. Genom mail- och telefonkonversation samt över ett personligt möte har information för denna rapport samlats in. Kostnaderna för direkt skräp har särredovisats under benämningarna skräp på rätt plats och skräp på fel plats. Detta för att skilja på kostnader för skräp som slängs på avsedd plats, alltså där AB Bostäder önskar och nedskräpning, skräp som slängs på fel plats och skapar onödiga kostnader. Då förståelse för AB Bostäders nedskräpningsproblematik skapats har lämplig litteratur inom ämnesområdet studerats för att förstå vad nedskräpningens omfattning beror på. Genom jämförelse av informationen från AB Bostäder och studerad litteratur ser vi tydliga tecken på att bristande kunskap till följd av bristfällig information är en betydande faktor till nedskräpningen. ii

Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Avgränsning... 1 2. Metod och material... 2 3. AB Bostäder... 3 4. Kostnader för skräphantering... 4 4.1 Kostnader för skräp på rätt plats... 4 4.2 Kostnader för skräp på fel plats... 5 5. Diskussion... 6 5.1 Nedskräpningsproblematiken... 6 5.2 Förbättringar och investeringar... 7 6. Slutsats... 8 Referenser... 9 iii

1. Inledning 1.1 Bakgrund Nedskräpningen idag kostar inte bara en stor summa pengar, den bidrar också till ökad otrygghet bland invånarna, och koppling mellan nedskräpade områden och vandalisering har också gjorts. Idag ansvarar en rad olika förvaltningar för att marken i Borås Stad hålls ren, där varje förvaltning ansvarar för särskilda områden i staden. Denna uppdelning, och att de olika förvaltningarna arbetar på sina egna sätt, gör det problematisk att få fram en korrekt helhets bild av hur mycket nedskräpningen faktiskt kostar Borås Stad. Detta arbete är gjort på beställning, och i samarbete med Borås rent och snyggt, och Borås energi och miljö. Borås rent och snyggt är ett samarbete över organisationsgränser som arbetar mot att få en renare och säkrare stad. Borås rent och snyggt arbetar mot det mål som avfallsplanen säger, att minska nedskräpningen utomhus med 50 %, mellan åren 2012 och 2020. Borås rent och snyggt stödjer Håll Sverige Rents definition av skräp: Skräp är helt enkelt fel sak på fel plats. Det är få saker som inte kan betraktas som en resurs och det gäller även för skräpföremål, därför är återvinning också viktigt för oss. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att ta fram den årliga direkta kostnaden för nedskräpning i Borås Stad. Målet är att kunna urskilja kostnaderna för skräp som ligger på rätt plats respektive på fel plats. Skräp som ligger på rätt plats avser det skräp som ligger där det bör, t.ex. skräp i papperskorgar, containers och återvinningsstationer. Dessa kostnader är en utgift som Borås Stad gärna tar eftersom det kostar mindre än att ta hand om skärp på fel plats. Skräp som ligger på fel plats anses dock vara en onödig kostnad som är dyr och som man gärna vill bli av med för att hålla staden trygg och ren. Om man lyckas ta fram, och urskilja dessa kostnader så ökar möjligheten att motivera förbättring- och investeringsförslag som kan göra förutsättningarna för att skräp hamnar på rätt plats bättre. Vi har även valt att studera problematiken med nedskräpning, bakgrunden till varför det uppstår, svårigheterna med att minska nedskräpningen, hur nedskräpningen påverkar omgivningen och vad man gör för att åtgärda problemet. 1.3 Avgränsning Vi har valt att avgränsa arbetet till att identifiera de direkta kostnaderna för skräp hos det kommunala bostadsbolaget AB Bostäder. Detta är av intresse för att kunna få en förståelse för hur mycket nedskräpningen kostar kring de lägenhetsområden som tillhandahåller bostäder åt en stor del av stadens befolkning. Då AB Bostäder till stor del förvaltar sina egna fastigheter och områden så blir det enklare att erhålla relevant data och tolka denna på ett korrekt sätt. 1

2. Metod och material Den information vårt arbete bygger på har inhämtats genom kvantitativa och kvalitativa studier. Kvantitativa studier är en typ av metod där statistiska och mätbara resultat eftersöks för att få information om verkligheten (Saunders et al., 2009). Våra kvantitativa studier bygger på data från AB Bostäders, där vi beräknat de kostnaderna för den arbetskraften som krävs för att plocka upp skräp på fel plats. Med kvalitativa studier menas information som man inte kan mäta med siffror eller som är kvantifierade. Kvalitativ data samlas bland annat in genom intervjuer, observationer och enkäter (Saunders et al., 2009). Vi har främst använt oss av intervjuer för de kvalitativa studierna, där vi har valt att intervjua utvalda personer som är insatta i den problematik som vår rapport baseras på. Våra intervjuer ha skötts via telefonsamtal, mailkontakt och personliga möten. Den mailkontakt och de telefonintervjuer som skett har följt den semistrukturerade metoden där frågorna har öppna svarsmöjligheter. De intervjuer som har skett via personliga möten har följt den ostrukturerade metoden för att få en större frihet och för att få ett öppet samtal om de kringliggande problemen som finns runt nedskräpning. 2

3. AB Bostäder AB Bostäder är det största kommunala bostadsföretaget i Borås och ägs av Borås Stad. Med sina 90 år fyllda är de ett av landets äldsta allmännyttiga bostadsbolag då de grundades redan 1923 och har sedan dess haft i uppgift att erbjuda ett rikt och varierande utbud av lägenheter i samtliga stadsdelar i Borås (Bostäder, Om oss, 2014). AB Bostäder har något som passar alla, för samtliga plånböcker, där deras vision är att skapa det bästa boendet för boråsarna. De är även ett företag som arbetar långsiktigt och som bygger bostäder för framtiden, där de samtidigt tänker på en social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet (Bostäder, Hållbart, 2014). Detta visar de bland annat med deras plan på en nyproduktion med minst 500 nya hyreslägenheter där dessa fastigheter har ett miljöperspektiv med exempelvis energisnåla hushåll (Bostäder, Nyproduktion, 2014). AB Bostäder har som mål att bara bygger energisnåla hus där de siktar på att ha en energiprestanda på 45-60 kwh/m 2 och år, vilket är mycket lägre än Boverkets krav på 110 kwh/m 2 och år (Bostäder, Om oss, Årsredovisning, 2014). De stöttar och samarbetar också med olika föreningar för att bland annat försöka få bra fritidsaktiviteter för barn och ungdomar i deras bostadsområden. Detta för att skapa en trygghet och ökad trivsel, men också för att minska skadegörelse, i form av nedskräpning (Bostäder, Hållbart, 2014). I dag finns AB Bostäder på stadsdelarna Brämhult, Byttorp, Centrum, Druvefors, Göta, Hestra, Hulta, Hässleholmen, Norrby, Norrmalm, Sjöbo, Trandared, Tullen och Östermalm och här har de drygt 7 200 lägenheter där det bor runt 13 000 personer och detta gör dem till en dominerande aktör på bostadsmarknaden i Borås. De har 110 anställda där alla arbetar efter en gemensam värdegrund där de ska vara öppna och engagerade. De jobbar även efter fyra stycken kärnvärden; proffsigt, kundorienterad, ansvarsfull och utvecklande. Deras affärsidé är att kunna erbjuda boråsarna varierande bostadsområden i samtliga stadsdelar, men verksamheten vill också bidra till en gynnsam utveckling för Borås kommun (Bostäder, Om oss, Årsredovisning, 2014). 3

4. Kostnader för skräphantering Vi har genom intervjuer, telefonsamtal och mailkonversationer med AB Bostäder samlat in kostnader för skräp på de fyra olika bovärdskontoren i Borås. Dessa är bovärdskontor Norr som servar boende i områdena Sjöbo, Centrum (inkl. Bifrost), Norrmalm och Östermalm, bovärdskontor Väster som servar områdena Norrby, Hestra, Tullen och Byttorp, bovärdskontor Öster som servar Hässleholmen och Söder som servar områdena Trandared, Druvefors/Solrosen, Hulta, Brämhult och Göta (Bostäder, Kontakt, 2014). 4.1 Kostnader för skräp på rätt plats För hantering av återvinning, trädgårdsavfall, grovsopor samt papperskorgar anlitas externa aktörer, som t.ex. renhållningsverket, som tillhandahåller containrar och behållare för uppsamling samt sköter tömning av dessa. Dessa kostnader är för skräp som hamnat rätt och nedanför följer en färdigställd tabell som visar kostnaderna för hantering av olika sorters skräp för perioden januari till september, se Tabell 1. De största kostnaderna finns vid hanteringen av papper, glas och övrigt som kostar i genomsnitt cirka 50 000 kr i månaden. Andra stora kostnader är hanteringen av containrar och miljöbilen som har en månatlig kostnad på 24 000 kr respektive 35 000 kr. Den minsta kostnaden härleds till hanteringen av trädgårdsfall och är betydligt mindre än de övriga, cirka 800 kr i månaden. Tabell 1. Kostnader per månad för skräp på rätt plats för perioderna januari-september. Källa, AB Bostäder. Jan- Sep Snitt per mån Papper, glas och övrigt 448 827 49 870 Container 214 610 23 846 Miljöbilen 318 561 35 396 Trädgårdsavfall 6 973 775 Summa 988 972 109 886 Tabell 1 visualiseras i stapeldiagrammen Figur 1 och Figur 2 nedan, för att ge en tydligare bild över kostnaderna. Figur 1. Kostnader per månad för skräp på rätt plats för perioderna januari-september. Källa, AB Bostäder. 4

Figur 2. Snittkostnader per månad för skräp på rätt plats. Källa, AB Bostäder. Detta visar att AB Bostäder har en genomsnittlig månadskostnad på 110 000 kr för hanteringen av skräp på rätt plats för de första nio månaderna under 2013. Då det inte finns någon data från månaderna oktober, november, december kan vi inte beräkna några exakta årskostnader. I stället antar vi att de genomsnittliga kostnaderna även följer för de tre sista månaderna för 2013. Med dessa slutsatser har vi inte tagit i hänsyn till eventuella säsongsvariationer utan härleder enbart till de genomsnittliga kostnaderna som har beräknats. Genom denna beräkning uppgår AB Bostäders årliga kostnader för hantering av skräp på rätt plats till 1 320 000 kr. 4.2 Kostnader för skräp på fel plats De olika bovärdskontoren sköter renhållning av nedskräpning, skräp som hamnat fel, inom de olika områdena. Detta kan vara allt från att plocka skräp på marken till att hantera större föremål som folk har övergivet. De olika bovärdskontorens kostnader för nedskräpning redovisas nedan, se Tabell 2. Dessa kostnader avser ett genomsnitt per månad för perioderna januari september under året 2013. Under denna period var bovärdskontor Öster och Söder ett och samma. Därmed redovisas deras kostnader tillsammans då det inte går att skilja på hur stor andel arbete som utförs på respektive område. Totalt har AB Bostäder 4-5 heltidsanställda med arbetsuppgift att sköta sophantering och renhållning. Deras arbete kan inkludera allt från att plocka fimpar på marken till att frakta bort större övergivna föremål. Det är deras lönekostnader som redovisas nedan, uppdelat per område. Tabell 2. Kostnader för skräp på fel plats för de olika områdena. Källa, AB Bostäder. Område: Norr Öster & Söder Väster Timmar/månad: 120 456 180 Städkostnad/timma: 300 300 300 Kostnad/månad/område: 36 000 137 000 54 000 Total kostnad/mån AB Bostäder: 227 000 Detta leder till en årskostnad på ungefär 2 700 000 kr om inte nedskräpningen påverkas av säsongsvariation. 5

5. Diskussion Nedan följer några förbättringsåtgärder och orsaker som kan ligga bakom anledningen till varför man skräpar ner. 5.1 Nedskräpningsproblematiken De största problem AB Bostäder har vid deras bostadsområden är att hyresgäster slänger sopor på fel plats. Sopor placeras ofta i trappuppgångarna, utanför ingångar och slängs bredvid återvinningsstationerna i stället för att slängas i de anvisade containrarna som finns på området. AB Bostäder tror att problematiken med nedskräpningen till största del beror på okunskap, men även attitydproblem har en viss betydelse. AB Bostäder arbetar aktivt med att informera hyresgäster om hur hantering av sopor skall gå till. Nyinflyttade hyresgäster får i början en introduktion med information angående sophantering, därefter försöker AB Bostäder kontinuerligt fortsätta informera de boende. Detta sker i samband med hyresavi, genom information på anslagstavlor i trappuppgångar och genom AB Bostäders hyresgästtidning, Hemma, som kommer ut tre gånger om året. Ett annat problem som förekommer är att många hyresgäster tror att sophanteringen är en service från AB Bostäders. De inser inte konsekvenserna vid nedskräpning, exempelvis kan det leda till påslag på deras hyror och minskade möjligheter för att förbättra förhållandena i områdena. Enligt Micael 1 kan detta leda till att hyresgästerna tar lättare på nedskräpning. Ett sätt att försöka få hyresgästerna att ta sophantering på allvar är att ge böter. När soppåsar påträffas på fel plats och kan härledas till rätt adress, exempelvis genom att gå igenom soporna och leta efter namn, kan det leda till böter på 350 kr per påse. Hyresgäster hos AB Bostäder kommer även från många olika kulturer där sophantering betyder och går till på många olika sätt. Detta medför en viss kulturkrock, och därför är det av största vikt att informera rätt från början, något som Micael 2 anser borde ske vid ett tidigare läge. Efter intervjuer med Micael 3 och Petra 4 framgick det tydligt att en viktig fråga i nedskräpningsproblematiken var hur man skulle kunna öka förståelsen kring problemet bland hyresgästerna. Som nämnt tidigare jobbar man redan nu mycket med att nå ut med information till hyresgästerna, med diverse broschyrer och informationsblad, men hur ska man se till att de tar till sig informationen? I dagens samhälle, med alla de sociala medier som i stor utsträckning används av befolkningen, är informationsblad kanske inte rätt kanal att förmedla information genom. Det faktum att en betydande del av hyresgästerna hos AB Bostäder kommer ifrån olika kulturer gör frågan än mer komplex. Hur ska man se till att de ges förutsättningar för att förstå och ta till sig den information som man vill förmedla? Vi har sökt forskning kring ämnet och studerat en artikel som berör hur information skall utformas och delges till en inhomogen grupp med olika bakgrunder, språk och kulturella erfarenheter. 1 Ibid. 2 Micael Johansson Områdeschef Öster AB Bostäder, intervju den 5 mars 2014. 3 Ibid. 4 Petra Agnroth Informationsansvarig AB Bostäder, intervju den 5 mars 2014. 6

Enligt rapporten från Avfallssverige kan det vara svårt att nå fram med information i dagens informationstäta samhälle. En grupp som är extra svår att veta hur man ska nå fram till är personer med annan kulturell bakgrund. Det är viktigt att identifiera hur denna grupp ser på avfallshantering samt hur man på bästa sätt når ut med information till dem och skapar kunskap. Nedskräpningen som finns kan både bero på bristande kunskap och kulturella skillnader. En undersökning har visat att kommunerna har väldigt lite information som riktar sig till denna grupp, men flera kommuner planerar att ta fram anpassad information exempelvis på andra språk. De kommuner som inte har någon information överhuvudtaget meddelar att det beror på tid- och resursbrist (Avfallssverige, 2014). Av undersökningen framgår att det finns två olika typer av oförståelse; varför man sorterar och oförståelsen för sammanhangen samt hur man sorterar. Det finns även de som inte litar på att återvinning faktiskt sker, de som uppgav att de gärna ville sortera men ansåg att det var svårt att sätta sig in i hur man ska göra och vissa som var öppna med att de bara tyckte det var jobbigt och tråkigt att sortera. Ungefär 70 % procent av dem som deltog i intervjun uppgav att de skulle kunna tänka sig att sortera eller sortera mer om hanteringen underlättades. Det är viktigt att det finns bra system som gör det möjligt att klara sorteringen i samband med andra dagliga göromål. Blir det för mycket extraarbete och man blir tvungen att prioritera så hamnar sorteringen långt ner på listan. Det finns dock önskemål om att förenkla i hemmet, då det ofta blir trångt med många olika påsar eller jobbigt att sortera i efterhand om man slänger allt i samma påse. Hälften av dem intervjuade menade att de ogärna vill gå iväg utanför området med många olika påsar, utan dem önskar att man har ett soprum i eller i god anknytning till hyreshuset (ibid.). Bästa sättet att nå ut med information tycks vara genom muntlig information av en personlig kontakt. Att tydligt förklara och förmedla information ses som mycket viktigt, då det ofta är mycket information att ta in på en gång. Det är dessutom lämpligt att muntliga informationen kompletteras med skriftlig information (ibid.). 5.2 Förbättringar och investeringar En forskare som heter Kamran Rousta har även drivit ett projekt för att förbättra avfallshanteringen på Dalbogatan som ligger på bostadsområdet Norrby. Sommaren 2013 invigdes på Kamrans initiativ ett Miljörum på Dalbogatan där tidningar, glas, matoljor, plastoch pappersförpackningar samt metallförpackningar sorteras. Där kan man även lämna in kläder för återvinning (AB Bostäder, 2014). För att förbättra sorteringen av avfall inför 2014 har de gjorts en ny investering i form av sophus ute på gårdarna. Denna investering kommer att kosta cirka 2,5 miljoner kronor och den kommer att ersätta den tidigare sopsugen som var bristande. Någon mer investering för att förbättra skräp på fel plats har inte gjorts. Här jobbar man istället mycket med hur man ska nå ut med information om nedskräpning så att hyresgästerna tar till sig och förstår värdet i frågan. 7

6. Slutsats Nedskräpningen är en central och viktig fråga för AB Bostäder som i dagsläget har stora och onödiga kostnader. Anledningen till varför man skräpar ner tycks vara bristande kunskap, snarare än attitydproblem. Man vet helt enkelt för lite om konsekvenserna för nedskräpning, hur det kan gynna samhället och dem själva genom att slänga skräp på rätt plats. De månatliga kostnaderna för AB Bostäder uppgår till 337 000 kr enbart för hanteringen av skräp, där nedskräpning på fel plats tar den största kakan med 227 000 kr. Kostnaden för det skräp som hamnat på rätt plats uppgår till något blygsammare 110 000 kr i månaden. Detta blir en årlig kostnad på 4 044 000 kr för att enbart ta hand om skräp, där cirka 2 700 000 kr hade kunnat användas till att förbättra förhållandena i bostadsområdena i stället för att hantera folks skräp. För framtiden är det därför ytterst viktigt att öka kunskapen bland hyresgästerna. Hur man skall göra det är en av de stora frågorna som man måste undersöka vidare. 8

Referenser AB Bostäder (2014). hemma (Rapport 2013:2). Borås: AB Bostäder Avfallssverige, 2014, Rapporter, Tillgänglig på: http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/rapporter/utveckling/2008_04.pdf [hämtad 2014-03-06] Bostäder, 2014. Hållbart. Tillgänglig på: http://www.bostader.boras.se/index.php?page=miljo [hämtad 2014-02-17] Bostäder, 2014, Kontakt, Tillgänglig på: http://www.bostader.boras.se/index.php?page=kontakt [hämtad 2014-03-06] Bostäder, 2014. Nyproduktion. Tillgänglig på: http://www.bostader.boras.se/index.php?page=nyproduktion-projekt [hämtad 2014-02-17] Bostäder, 2014. Om oss. Tillgänglig på: http://www.bostader.boras.se/index.php?page=allt-om-oss [hämtad 2014-02-17] Bostäder, 2014. Om oss. Årsredovisning. Tillgänglig på: http://www.bostader.boras.se/uploads/arsredovisning/arsred2012%20low.pdf [hämtad 2014-02-17] Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2009). Research methods for business students. Edinburgh, England: Pearson Education Limited. 9