SÖRF En räddningstjänst i Fyra kommuner. Antagen i direktionen. 2014-10-06. 28. 1
Människor som bor, verkar och vistas i Sydöstra Skåne skall känna sig trygga med egen kunskap och med stöd av Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. Innehållsförteckning. Innehåll Sida: 1. Inledning. 3 2. Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. 3 3. Riskbild. 4 a. Brand i byggnad. 5 b. Brand ej i byggnad. 8 4. Trafikolycka. 8 5. Kompletterande riskbild. 9 a. Ystad Hamn. 9 b. Tillfälliga publika arrangemang 10 6. Hamnar och dess gränser. 11 7. Räddningstjänstens organisation. 12 8. Vision och mål. 13 a. Vision. 13 b. Verksamhetsmål. 13 9. Förebyggande verksamhet. 14 a. Tillsyn LSO. 14 b. Tillsyn verksamheten. 14 c. Förebyggande organisation. 14 d. Stadsplanering och bygglovshantering. 15 e. Rådgivning och information. 15 f. Utbildning. 15 g. Sotning och brandskyddskontroll. 15 h. Brandfarliga och explosiva varor. 15 i. Olycksundersökningar. 16 10. Operativ Räddningstjänst. 17 a. Organisation och verksamhet. 17 b. Förhållningssätt. 17 c. Insatsförmåga. 17 d. Responsförmåga. 18 e. Konsekvensen av en händelse påverkas av olika faktorer. 19 f. Generell insatsförmåga. 20 g. Förmågetabell. 22 11. Det operativa ledningssystemet. 23 12. Utbildning & Övning. 25 13. Samverkan & Samarbete. 25 14. VMA Information & alarmering. 25 15. Bilagor: 2
1. Inledning Lagen om skydd mot olyckor, LSO, SFS 2003:778 reglerar den enskildes, kommunernas och statens ansvar för skyddet mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser. Bestämmelserna i lagen syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. ( LSO 2:2 ). I lagen om skydd mot olyckor anges att varje kommun ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. 2. Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (Sörf) Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund nybildades efter Skurups kommuns utträde 2013-01-01 och består av Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner. Antalet invånare inom kommunerna är ca 80 000. Förbundet ska i förbundsmedlemmarnas ställe fullgöra skyldigheter som åvilar kommunerna enligt LSO och annan lagstiftning om olycksförebyggande och olycksavhjälpande insatser. I förbundets uppgifter ingår inte sådant olycksförebyggande arbete som kommunala sektorsansvariga myndigheter inom ramen för sina respektive verksamheter har att beakta enligt för varje myndighet relevant lagstiftning. Förbundet ska dock på begäran biträda förbundsmedlemmarna med erforderlig kompetens även inom sådana områden, t ex plan och byggprocessen. Förbundet kan i övrigt åta sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet. För fullgörandet av uppdrag som ej omfattas av denna förbundsordning ska avtal upprättas och ersättning erläggas av den eller de förbundsmedlemmar som begärt uppdraget. 3
3. Riskbild Det är mot den riskbild som finns inom SÖRFs insatsområde som förebyggande åtgärder skall rikta sig och som bestämmer hur den skadeavhjälpande verksamheten skall planeras. Alla olyckor inom vårt insatsområde som föranleder räddningsinsats dokumenteras i våra insatsrapporter som sammanställs årligen, och ger ett statistiskt underlag för inriktningen på räddningstjänstens arbete. (Med denna statistik som underlag presenteras längre fram målsättningar för räddningstjänsten att arbeta för att färre ska omkomma, färre ska skadas och mindre ska förstöras till följd av olyckor samt att färre olyckor ska inträffa) Genomsnittligt antal händelser SÖRF 2006-2013 De olyckor som SÖRF rycker ut till har delats in i sex kategorier, förutom olyckor redovisas även automatlarm ej brand/gas. Nedan finns en tabell över dem med det genomsnittliga antalet händelser, antal omkomna samt skadade per år. Olyckstyp Antal olyckor per år Antal omkomna per år Antal svårt skadade per år Brand i byggnad 123 0,6 2 9,4 Brand ej i byggnad 114 0,0 0,1 0,6 Trafikolycka 207 3,9 35 210 Drunkningstillbud 4 0,5 0,2 0,5 Utsläpp farligt ämne 28 0 0 0,1 Övriga olyckor 245 1,8 1,4 3,9 Antal lindrigt skadade per år Automatlarm ej brand/gas 266 0 0 0 År 2013 larmades räddningstjänsten SÖRF till 1132 händelser. Drygt en femtedel av dessa var automatlarm ej brand, brand i byggnad och trafikolycka stod för 9 % respektive 18 % av händelserna. De typer av händelser som räddningstjänsten larmas till har en viss säsongsvariation där flest brand i byggnad inträffar under den kallare delen av året. Brand utomhus har flest händelser under sommarmånaderna. Antalet trafikolyckor är lite större under den del av året där bäst väglag råder men då är också trafikintensiteten som högst. Antalet sjukvårdslarm som Räddningstjänsten blir larmade till, på uppdrag av Region Skåne, är givetvis lite fler under sommarmånaderna när befolkningsunderlaget i vårt område är som störst. Under 2013 omkom 5 personer i trafikolyckor och 1 person i brand i SÖRFs insatsområde. 4
3a. Brand i byggnad De flesta bränder i byggnader inträffar i bostäder. För Sverige totalt är det fler än 90 % av de som dör i bränder gör de i bostadsbränder. Totalt i Sverige omkommer i genomsnitt ca 100 personer/år till följd av bränder. Antal brand i byggnad för SÖRF 2006-2013 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Fördelning mellan olika bostadstyper för SÖRF 2006-2013 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Villa Radhus Flerbostadshus Fritidshus 5
3b. Brand i bostad I SÖRFs insatsstatistik för 2006-2013 är soteld, eldstad eller annan uppvärmningsanordning tillsammans de vanligaste orsakerna till brand i småhus, totalt i över 20 % av fallen. En vanlig anledning till bränderna har sitt ursprung i köket och förknippat med spis och matlagning. Tekniskt fel på t ex elektriska apparater är lika stor brandstiftare som att någon anlägger brand i småhus. I många fall går det inte med säkerhet att fastställa brandorsaken därför finns det rapporterat en stor andel bränder med okänd orsak. I de bränder som inträffat inom SÖRFs insatsområde i småhus under 2013 kan det konstateras att i en tredjedel av fallen har det inte funnits en fungerande brandvarnare som kan varna de boende. Mörkertalet kan vara stort eftersom det i många insatsrapporter inte är angivet, eller har inte kunnat kontrolleras, om det funnits en brandvarnare eller om den som fanns fungerade. Bränder i småhus är till stor del eldstadsrelaterade. För att minska antalet bränder i småhus behöver dessa typer av bränder förebyggas. Även bränder som har sitt ursprung i köket tillsammans med matlagning bör förebyggas på ett bättre sätt om antalet bränder i småhus ska minska. Brändernas omfattning är i de flesta fall inte särskilt stor. Det bör finnas en möjlighet för den enskilde att med en fungerande brandvarnare, tillgång till släckutrustning och kunskap oftare kunna hantera en uppkommen situation själv. Att det ska finnas minst en fungerande brandvarnare i varje bostad är en viktig målsättning. 3c. Flerbostadshus Ungefär hälften av alla bränder i flerbostadshus börjar i köket där matlagning och glömd spis är orsaken. Under 2012-2013 har 13 av 25 bränder i flerbostadshus inom SÖRFs insatsområde orsakats av matlagning och glömd spis. I de bränder som inträffat inom SÖRFs insatsområde i flerbostadshus under 2013 kan det konstateras att i en tredjedel av fallen har det inte funnits en fungerande brandvarnare som kan varna de boende. Mörkertalet kan vara stort eftersom det i många insatsrapporter inte är angivet, eller har inte kunnat kontrolleras, om det funnits en brandvarnare eller om den som fanns fungerade. Bränder som har sitt ursprung i köket och spisen bör förebyggas på ett bättre sätt om antalet bränder i flerbostadshus ska minska. Brändernas omfattning är i de flesta fall inte särskilt stor. Det bör således finnas en möjlighet för den enskilde att, med en fungerande brandvarnare, tillgång till släckutrustning och kunskap om hur man ska agera i större omfattning än tidigare oftare kunna hantera en uppkommen situation själv. Att det ska finnas minst en fungerande brandvarnare i varje bostad är en viktig målsättning. 6
3d. Vårdanläggningar Sjukhus, åldringsvård, psykiatrisk vård, kriminalvård och övriga vårdbyggnader. Äldreboende är den vårdanläggning som är mest frekvent när det gäller bränder inom denna kategori. Den klart dominerande brandorsaken finns i köket och kopplat till spisen, ca 60 % av bränderna har denna orsak. Den andra dominerande brandorsaken är tekniskt fel i elektrisk utrustning vilket 20 % av bränderna är orsak till. De bränder där orsaken är anlagd brand med uppsåt, 5 stycken, som förekommit i under 2006-2014 är alla kopplade till någon form av psykiatrisk vård. Bränder som har sitt ursprung i köket och kopplat till spisen bör förebyggas på ett bättre sätt om antalet bränder i vårdanläggningar ska minska. I vårdanläggningar blir det i och med att automatiska brandlarm finns installerade en tidig upptäckt och i de flesta fallen har bränderna blivit begränsaed till startföremålet. 3e. Skola, fritidsgård, förskola. Under perioden 2006-2013 har det inträffat 57 bränder i kategorin skolor ganska jämnt fördelade till antalet per år. Högst antal under ett år är 9 och lägst antalet kom under 2013 och var 4 st. Anlagd brand är orsaken i nästan 30 % av bränderna där de i de flesta fallen har begränsats till startföremålet. Även i skolan är kök och spis och tekniskt fel en vanlig orsak till bränder, 17 respektive 16 % av bränderna orsakas av dessa. 3f. Industri, verkstad, lager. Olika typer av industriverksamheter tillhör de verksamheter som efter bostäder tillsammans med vårdanläggningar är mest drabbade av bränder. I de allra flesta fall är bränderna släckta eller så har de endast föranlett rökutveckling. De vanligaste brandorsakerna är föranledda av tillverkning och utrustning i verksamheten, tekniskt fel i 25 % av fallen och drygt 30 % av bränderna har orsakats av värmeöverföring, friktion och gnistor. Brand i allmän byggnad och i industri. Brandorsakerna är ofta knutna till olika typer av tekniska fel i apparater och annan elektrisk utrustning, undantaget är skolor där anlagda bränder dominerar. Brandorsaker knutna till tekniska fel kan vara svåra att förebygga vilket innebär att det förebyggande arbetet inklusive tillsynen bör fokusera på system för tidig upptäckt, åtgärder som begränsar brandens spridning samt den enskildes förmåga att självhantera en brand. 7
3g. Brand ej i byggnad SYDÖ STRA SKA NES RA DDNINGSTJA NSTFÖ RBUND Bränder utomhus kan vara bränder i papperskorgar, i olika typer av fordon, i containrar, gräsbränder och trädbevuxen mark. Det vanligaste objekten i denna kategori är i mark utomhus ca 20 % av fallen, brand i personbil är nästan lika vanligt. Övriga fordon står tillsammans för drygt 10 % av larmen. I ca 15 % av bränderna så är det papperskorgar, soptunnor och containrar som är objekten det brinner i. De flesta av dessa bränder är enkla att hantera för räddningstjänsten men ibland kan de hota att sprida sig till byggnader och då krävs samma typ av insatsberedskap som för bränder i byggnader. Det är ovanligt att människor skadas eller omkommer i bränder utomhus. En ofta förekommande orsak till dessa bränder är anlagd brand (18 %)och det finns också många bränder med okänd anledning (25 %) där en del av dessa också är anlagda. Eldning och grillning som sprider sig eller inte bevakas är en annan anledning (20 %) till att räddningstjänsten får rycka ut. Bränderna i containers, soptunnor och papperskorgar utomhus är svåra att förebygga bort det är inte alltid lätta att inte bjuda på det brännbara. Förebyggande arbetet får istället inrikta sig på att bränderna inte ska sprida sig till byggnader eller andra objekt. När det gäller eldning få den enskilde att utföra detta på ett säkert sätt genom information och utbildning. 4 Trafikolycka Antal trafikolyckor i SÖRF 250 200 150 100 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Under åren 2006-2013 har SÖRF ryckt ut till ca 200 trafikolyckor om året. Trots en ökande trafikmängd har antalet olyckor och omkomna i olyckor hållit sig på ungefär samma nivå under perioden. (Under samma tidsperiod har dock antalet döda, svårt skadade och lindrigt skadade i trafiken minskat). Detta beror sannolikt på det trafiksäkerhetsarbete som bedrivs bland annat med att bygga om vägar samt att bilarna blir säkrare. 8
5 Kompletterande riskbild SYDÖ STRA SKA NES RA DDNINGSTJA NSTFÖ RBUND Vid anläggningar där det bedrivs särskilt farlig verksamhet och där en olycka kan få stora konsekvenser för såväl människor, egendom och miljö ger LSO kommunerna möjlighet att ställa krav på särskild skyddsnivå. Detta beskrivs i 2 kapitlet 4 paragrafen i LSO, inom SÖRF: s område finns idag ingen anläggning som av Länsstyrelsen är klassad enligt denna paragraf. Större anläggningar där det kan finnas en risk för stora konsekvenser vid en händelse är sjukhusen i Simrishamn och Ystad, verksamheten i och kring hamnen i Ystad, större publika arrangemang främst under sommaren. Statistiken för perioden visar att vi blivit larmade till sjukhusen i Ystad och Simrishamn sex gånger när det gäller brand i byggnad. I tre fall har det handlat om att det startat i kök på grund av mikrovågsugn och brödrost och tekniskt fel två gånger. Dessa händelser har varit begränsade till startföremålet och genererat rökutveckling eller brand i startföremålet som varit släckt vid räddningstjänstens framkomst. Sjukhus är större byggnader med långa gångvägar för att ta sig ut och det finns många personer i byggnaden som kan behöva hjälp att utrymma vid brand. Ett byggnadstekniskt brandskydd som underhålls regelbundet och personalens medvetenhet och kunskap är viktigt för personsäkerheten och för att kunna begränsa en brand i byggnaden. Ystad hamn Till och från Ystad passerar en stor mängd passagerare, fordon och järnvägsvagnar med konventionellt gods och farligt gods. Trafikintensiteten ökar givetvis genom orten i anslutning till färjornas avgångar och ankomster. Järnvägstrafik med farligt gods förekommer regelbundet till och från färjorna. I genomsnitt går det cirka en järnvägstransport om dagen med farligt gods. Räddningstjänsten har i insatsstatistiken inte kunnat se någon tendens på att olyckor har inträffat som en följd av hamnverksamheten och den trafik som hör ihop med denna. Trafik och godsmängd Antal Total mängd: Gods (ton) 3 249 274 Järnvägsvagnar 10 368 Lastbilar/trailers 203 973 Bussar 2282 Personbilar 478 602 Passagerare 1 746 857 Anlöp 3503 9
Tillfälliga publika arrangemang. SYDÖ STRA SKA NES RA DDNINGSTJA NSTFÖ RBUND Förekommer oftast under sommarmånaderna då många turister befinner sig i området, de största är Kiviks och Sjöbo marknad som lockar till sig ca 50000 besökare under en marknadsvecka i juli månad. Räddningstjänsten har under många år funnits på plats under marknadsdagarna men har inte statistiskt kunnat se en ökning av antalet olyckor till följd av arrangemangen. Större olyckor inträffar så sällan att det inte finns något statistiskt underlag kring sådana olyckor. Räddningstjänsten måste ändå vara beredd att hantera stora olyckor. Det som kan inträffa som en följd av de risker som beskrivits kan till exempel vara stora bränder, trafikolyckor med tåg och buss, och stora utsläpp av farliga kemikalier. Den operativa förmåga för SÖRF och tillsammans med samverkande räddningstjänster som beskrivs i handlingsplanen är vårt sätt att möta räddningstjänstbehovet vid stora insatser som inte en enskild räddningstjänst kan hantera själv. (I övrigt kan också större katastrofer inträffa som innebär en stor påfrestning på samhället där hela samhällets resurser måste tas i anspråk för att möte behoven av insatser.) 10
6. Hamnar och dess gränser i vatten i SÖRFs 4 medlemskommuner: I Ystads kommun finns det hamnar i Ystad och Kåseberga. Ystads hamn är Sveriges tionde största hamn avseende godsvolym. Hamnen har färjetrafik med Polen och Bornholm och en småbåtshamn med en mindre fiskehamn. Kåseberga är en mindre fritidshamn med några mindre fiskebåtar. I Simrishamn finns Sveriges största fiskehamn, samt en handelshamn. En småbåtshamn finns för fritidsbåtar. I Kivik och Skillinge finns det kombinerade fritids och fiskehamnar. Vitemölle, Kivik och Baskemölla räknas som mindre fritidshamnar. Inom hamnarnas gränser svarar SÖRF för räddningstjänst. I förbundet finns det ett antal sjöar som är kommunalt ansvar. 11
7a. Räddningstjänstens organisation. SYDÖ STRA SKA NES RA DDNINGSTJA NSTFÖ RBUND SÖRFs organisation består av en räddningschef och tre verksamhetschefer. Operativ chef, förebyggande chef och administrativ chef. Dessutom finns det en distriktschef för heltids personal och en distriktschef med biträdande chef för deltidspersonalen. Tillsammans bildar dessa chefer en ledningsgrupp för verksamheten i SÖRF. Funktioner för förebyggande, utbildning, teknik och administration är placerad på brandstationen i Ystad. SÖRFs ambitionsnivå med att nå 70 % av de människor som bor, verkar och vistas i våra medlemskommuner inom 10 minuter och 99 % på 20 minuter resulterar i ett prestationsmål som anges utifrån tiden då larm inkommer till räddningstjänsten till dess att en räddningsinsats kan påbörjas. Operativt är SÖRF indelat i fyra stationsområden. Område norr. Station Brösarp med 1 arbetsledare och 2 brandmän och station Lövestad med 1 arbetsledare och 2 brandmän. Område väst. Station Sjöbo med 1 styrkeledare och 4 brandmän och station Vollsjö med 1 arbetsledare och 2 brandmän. Område öst. Station Simrishamn med 1 styrkeledare och 4 brandmän och station Borrby med 1 arbetsledare och 2 brandmän. Område syd. Station Tomelilla med 1 styrkeledare och fyra brandmän och station Ystad med en styrkeledare och 4 brandmän. Anspänningstiden för heltidsstyrkan i Ystad är 90 sekunder och de övriga stationerna med räddningsmän i beredskap 5 minuter. 12
8. Vision och mål Vision Människor som bor, verkar och vistas i Sydöstra Skåne känner sig trygga med egen kunskap och med stöd från SÖRF. Mål 1. SÖRF skall verka för att förebygga olyckor och skador mot människors liv och hälsa, samt egendom och miljö. Effekt: SÖRF verkar proaktivt med ett bredare samhällsansvar för att minska olyckor och skador mot människors liv och hälsa, egendom och miljö. Indikator: SÖRFs och kommunernas olycksstatistik. 2. SÖRF skall genom rådgivning och information underlätta för den enskilde att ta ett eget ansvar för sin säkerhet. Effekt: Vårt budskap når ut till den enskilde så att denne ges möjlighet att ta eget ansvar för sin säkerhet. Indikator: Enkätundersökning, larmstatistik, kommunernas tillbudsrapportering 3. SÖRF skall informera allmänheten om hur den förebyggande verksamheten är ordnad och hur den planeras. Effekt: Skapa förtroende och ökad kunskap för SÖRFs förebyggande arbete. Indikator: Enkätundersökning, klagomålshantering och företagsträffar. 4. SÖRF skall arbeta med kontinuerlig verksamhetsutveckling. Effekt: Skapa en ökad delaktighet hos medarbetarna i Sörf. Indikator: Medarbetarenkät och ekonomi. 5. Fördjupa SÖRFs medverkan med lokala, regionala, nationella samt internationella aktörer. Effekt: Minimera oönskade konsekvenser för samhället genom ökad samverkan och kunskapsåterföring. 6. SÖRF skall ha en god operativ förmåga i förhållande till aktuell riskbild i respektive medlemskommun. Effekt: Begränsa oönskade konsekvenser för samhället genom en påbörjad räddningsinsats inom 10 minuter för 70 % och inom 20 minuter för 100 % av invånarna. Indikator: Olyckans utbredning, tid för insats, nöjd drabbad, utrening av olyckor och enkäter. 13
9. Förebyggande Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund skall i förbundsmedlemmarnas ställe fullgöra och fullfölja skyldigheter som åvilar kommunerna enligt lag om skydd mot olyckor och annan lagstiftning om olycksförebyggande och olycksavhjälpande insatser. Organisationen för förebyggande arbete inom SÖRF finns placerad på brandstationen i Ystad. 9a. Tillsyn LSO Antalet olyckor ska minska. Det yttersta målet med den förebyggande verksamheten är att antalet olyckor ska minska Och att skadekostnaderna av de olyckor som ändå uppstår ska minska. Kommunerna vill följa hur antalet olyckor minskar över tid så att kommunerna kan prioritera åtgärder över hela skalan av olika typer av olyckor. SÖRF skall, tillsammans med andra myndigheter som arbetar olycksförebyggande, bidra med underlag för att de totalt sett inträffade olyckorna inom en kommun ska minska. Detta ska ske inom ramen för den väl utvecklade samverkan som finns idag. 9b. Tillsynsverksamheten Tillsyn av LSO 2 kap.2 görs vid byggnader och anläggningar för att säkerställa ett skäligt brandskydd. Tillsynen utgörs i huvudsak av kontroll av det samlade brandskyddet som finns vid enskilda verksamheter, byggnader eller anläggningar. Vid kontroll av brandskyddet beaktas verksamhetens systematiska brandskydd (SBA) samt om befintlig skyddsnivå är skälig. För tillfället finns ingen verksamhet inom SÖRFs geografiska område som omfattas av LSO 2 kap 4. Personalen som jobbar med förebyggande frågor och tillsynsverksamhet har lägst kompetensnivå motsvarande tillsyn B. Räddningschefen utser och delegerar personalen som skall utföra tillsyner. Tillsynsplanen för 2014 (bifogas) beskriver planeringen av verksamheten. Under 2013 utfördes en inventering och prioritering av de objekt som fanns i SÖRFs objekts register. Under 2014 utförs tillsyner efter de prioriteringar som fastställts dvs. objekt som inte haft någon tillsyn, objekt med långa intervaller samt objekt som inkommit i samband med serveringstillstånd eller av någon specifik händelse. 9c. Förebyggande organisation Verksamheten är organiserad med en förebyggande chef som har ansvar för att planera, utveckla samt ansvara för budget och för genomförandet av förbundets förebyggande arbete. Denna chef har även ansvar för lokal närvaro i Simrishamns kommun i samband med stadsplanering, bygglovshantering och övrig rådgivning för boende i Simrishamns kommun. De tre distriktscheferna har ansvar för lokal närvaro Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner. Det finns en brandinspektör som jobbar 100 % med förebyggande arbete, företrädesvis tillsyner. Tre yttre befäl jobbar med del av tjänst, ca 40 %. Deras arbetsuppgifter är tillsyner, tillståndsgivning för LBE och specialuppgifter t ex. automatlarms hantering, olycksundersökning och extern utbildning. 14
9d. Stadsplanering och bygglovshantering. SÖRF deltar som rådgivare åt byggnadsnämnderna i de fyra medlemskommunera. Detta innebär att SÖRF är remissinstans vid stadsplanering, bygglovsärenden och medverkan vid tekniskt samråd. 9e. Rådgivning och information. SÖRF skall genom rådgivning och information underlätta för den enskilde att ta sitt eget ansvar för sin säkerhet. Den nationella och regionala strategin ligger till grund för detta arbete. Under 2014 kommer SÖRF att kontinuerligt jobba med de kampanjer som finns tillgängliga t ex sommar, jul, peppar peppar och aktiv mot brand. SÖRFs förebyggare finns tillgängliga för rådgivning på telefon, mail eller för besök måndag till fredag på kontorstid. Medborgarna kan genom kontakt få svar på alla sina frågor om brandskydd och brandsäkerhet. Under 2014 kommer ca 7 000 hembesök att utföras, vid besöket kan vår personal ge goda råd om hur man kan få ett säkert och tryggt hem. Personalen skall dela ut en checklista som punkt för punkt beskriver vad var och en kan göra för att öka säkerheten. Kontroll att brandvarnare finns, kontrollera att den fungerar samt ge råd om övriga hjälpmedel som finns att tillgå. Under 2014 kommer SÖRFs sotare att utföra hembesöken. 9f. Utbildning. För att nå ut med förebyggande arbetet är utbildning av medborgarna en väldigt viktig del av verksamheten. SÖRF skall arbeta aktivt för att nå ut till så många som möjligt, därför erbjuds det ett brett utbud av utbildningar. Utbildningarna kan ske på någon av våra stationer ute i kommunerna eller i kundens egna lokaler. Det som erbjuds är kurser i allmän brandkunskap eller med speciell inriktning på skola och vård. Het arbets kurser för de som behöver certifikat genomförs regelbundet, en annan vanligt förekommande utbildning är hjärt och lungräddning. 9g. Sotning och brandskyddskontroll. SÖRF bedriver sedan 2013-10-11 sotningsverksamhet i egen regi. En skorstensfejarmästare, en kanslist och sju sotare sköter verksamheten, som är placerad på brandstationen i Ystad. SÖRF skall i brand-förebyggande utföra sotning av fasta förbrännings-anordningar och därtill hörande rökkanaler. Detsamma gäller för imkanaler i restauranger, storkök och liknande. SÖRF får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. SÖRF utför sotning och brandskyddskontroller i de anläggningar som finns i SÖRFs medlemskommuner. Direktionen för SÖRF har föreskrivet om taxor för sotning och brandskyddskontroll. I kommunerna finns det ca 27 388 objekt som omfattas av krav på sotning och brandskyddskontroll. 9h. Brandfarliga och explosiva varor. SÖRF är tillstånd och tillsyns myndighet, när det gäller hanteringen av brandfarliga och explosiva varor i alla fyra medlemskommunerna. 15
9i. Olycksundersökningar. SYDÖ STRA SKA NES RA DDNINGSTJA NSTFÖ RBUND När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks, för att i skälig omfattning klarlägga olyckans orsak, förlopp och hur insatsen genomfördes. Under 2014 kommer en mall att arbetas fram för att säkerställa att alla olyckor blir undersökta efter olika nivåer. Detta för att se när fördjupade undersökningar skall genomföras och vilka som det räcker med insatsrapporten. 16
10. Operativ Räddningstjänst: 10a. Organisation och verksamhet. SYDÖ STRA SKA NES RA DDNINGSTJA NSTFÖ RBUND Med begreppet räddningstjänst avses enligt LSO 1 kap. 2, de räddningsinsatser som staten eller kommunen ska ansvara för vid olyckor, eller överhängande fara för olyckor, i syfte att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Lagstiftningen betonar den enskildes ansvar för sin egen säkerhet, skyldighet att själv förebygga och förbereda samt ansvar att ha en egen förmåga vid en olyckshändelse. Staten eller kommunen ansvarar för att genomföra en räddningsinsats när den enskildes förmåga och möjligheter inte räcker till. Fyra kriterier ska vara uppfyllda samtidigt för att en räddningsinsats ska genomföras: Behov av ett snabbt ingripande. Det hotade intressets vikt. Kostnaderna för insatsen. Omständigheterna i övrigt. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Förbundet gör varje år drygt 1200 insatser. Varje gång har ett behov av en akut hjälpinsats från samhället påtalats av någon och varje gång har Förbundet bedömt att en utryckning är motiverad. Myndighetsutövning sker på delegation från förbundschefen/räddningschefen. Förbundet har ett ansvar att samverka med andra räddningstjänster och organisationer samt att ta tillvara varandras resurser. 10b. Förhållningssätt. En stor del av räddningstjänstens verksamhet är styrd av lagar o förordningar som räddningstjänsten måste förhålla sig till. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Bygglagstiftningen. Arbetsmiljölagen. Kommunallag (1991:900) Lag (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting Miljöbalk (1998:808) M.fl. 10c. Insatsförmåga. Förbundet skall ha förmåga att genomföra effektiva räddningsinsatser. De vanligast förekommande olyckstyperna är trafikolyckor, bränder, sjukvårdsinsats och automatiska brandlarm. Räddningsstyrkornas placering och förmåga anpassas kontinuerligt efter rådande riskbild. Medlemskommunerna har tillåtit viss bebyggelse med hänsyn till räddningstjänstens förmåga, vilket bland annat innebär att Förbundets utrustning behövs som alternativ utrymningsväg från bostäder i högre byggnader. 17
10d. Responsförmåga. SYDÖ STRA SKA NES RA DDNINGSTJA NSTFÖ RBUND SÖRFs ambitionsnivå med att nå 70 % av de människor som bor, verkar och vistas i Sydöstra Skåne inom 10 minuter och 99 % på 20 minuter resulterar i ett prestationsmål som anges utifrån tiden då larm inkommer till räddningstjänsten tills dess att en Räddningsinsats kan påbörjas. Mediantiden i SÖRF var under 2013 9.4 minuter. Kommun Larmbehandlingstid hos SOS alarm för räddningstjänst. Responstid för räddningstjänst. D.v.s. tid från 112 samtal till första resurs är på plats Simrishamn 1.5 minuter 9.9 minuter Sjöbo 1.5 minuter 10.8 minuter Tomelilla 1.6 minuter 9.7 minuter Ystad 1.5 minuter 7.5 minuter 18
10e. Konsekvensen av en händelse påverkas av olika faktorer bl.a. Tidig upptäckt. Den enskildes åtgärder. Brandlarm och brandvarnare. Anspänningstid för räddningstjänsten. Körtid för räddningstjänsten. Insatsförmåga vid ankomst. Kunna avbryta händelseförloppet. Insatsförmågan påverkas av att förkorta samtliga tider mellan det att olyckan inträffar och räddningstjänstens ingripande med olika nivåer av resurser. Framkörnings tid påverkas i huvudsak av räddningstjänstens utformning samt av framkomlighet i trafiken. Inriktningen av insatsförmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att bryta skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter För att hantera olyckan i senare och eventuellt mer omfattande skede. Den mängd resurser/personal som bedöms gå åt vid varje olyckstyp uttrycks i händelsetyps menyer som därefter styr över larmplane nivåer och består av en eller flera taktiska enheter. Den enskilde erhåller hjälp från räddningstjänsförbundets organisation för räddningsinsats vid olyckor. Hjälpen består dels av en första insats som består av en eller flera personer, dels en styrkeuppbyggnad i nivåer upp till en samlad insats som består av de taktiska enheter som krävs för att ha förmåga att klara en dimensionerande olycka. 19
10f. Generell insatsförmåga skadebegränsande och skadeavhjälpa. Det finns skillnader inom SÖRFs insatsområde. Över den geografiska ytan finns skillnader både i insatsers karaktär och i dess komplexitet. Räddningstjänsten Sörf ska alltid kunna säkerställa en förmåga som tillgodoser en första skadebegränsande åtgärd inom hela vårt geografiska område avseende brand i byggnad, trafikolycka, sjukvårdslarm och ytlivräddning. Den skadebegränsande åtgärden ska omfatta såväl hälsa som egendom och miljö. Inom hela Räddningstjänsten SÖRFs geografiska insatsområde ska det finnas en generell skadebegränsande förmåga att hantera typolyckorna. Vid brand i byggnad ska vi inom insatsområdet kunna genomföra skadebegränsande åtgärder omedelbart. Dessa åtgärder består i att begränsa branden och dess omfattning. Vid trafikolycka består de omedelbara åtgärderna i att kunna avhjälpa en akut livshotande situation. Vid drunkningsolyckor ska vi över förbundets geografiska yta kunna genomföra Ytlivräddning. Målsättningen är att inom tio minuter efter framkomst ska vi avbryta det negativa händelseförloppet så att olyckan inte förvärras. Bas förmåga: Är den förmåga som motsvarar de måsteövningar som samtlig brandpersonal skall genomföra för att vara trygga och säkra i sin insatsförmåga. Dessutom beskriver basförmågan en lägsta nivå. Särskild förmåga: Är den förmåga som respektive station utövar och ger ett mervärde för hela SÖRF organisationen. Gemensam förmåga: Är den förmåga som den samlade räddningstjänsten har inom Räddningstjänsten Område SYD och skapar ett mervärde inom område syd. 20
Den här nedan beskrivna förmågan har sitt ursprung i riskbild, lokala förhållanden och beslutade målsättningar. Prioriteten är att erbjuda invånarna snabb, adekvat och effektiv hjälp. Vid brand i byggnad kan invändig eller utvändig insats med livräddande och skadebegränsande åtgärder genomföras av en räddningsstyrka. Samtidig invändig och utvändig släckning förutsätter i allmänhet flera insatta räddningsstyrkor. Vid bränder i skog eller mark kan skadebegränsande insatser genomföras av en räddningsstyrka. Större insatser förutsätter flera insatta räddningsstyrkor. Vid brand i fordon kan skadebegränsande insats genomföras av en räddningsstyrka. Vid trafikolyckor, ras-, skred- och stormskador kan livräddande och i vissa fall skadebegränsande insatser genomföras av en räddningsstyrka. Vid olyckor med utsläpp av farliga ämnen kan livräddande och vissa skadebegränsande insatser genomföras av en räddningsstyrka. Större insatser som utförs i kemikaliebemängd miljö förutsätter flera insatta räddningsstyrkor. Vid utsläpp av farligt ämne i vatten kan skadebegränsande insats genomföras av en räddningsstyrka. Större insatser förutsätter flera insatta räddningsstyrkor. Vid drunkningstillbud kan livräddande insats genomföras med ytlivräddning av en räddningsstyrka (kompetens för räddningsdykning finns ej i organisationen). Varje räddningsstyrka kan utföra akut Sjukvårdsinsats. Vid behov kan skadade föras till farbar väg. Vid behov kan restvärdesräddande åtgärder genomföras. Räddningsstyrkorna kan även medverka vid statlig räddningstjänst eller vid kommunal räddningstjänst i andra kommuner än medlemskommunerna. Vid behov kan Förbundet under förutsättning att egen beredskap och förmåga inte sätts ned i orimlig omfattning utifrån rådande riskbild bistå samhället med andra upp-gifter som exempelvis o ledning och samordning, o samband, o transport av personal för vård och omsorg, o transport, start och underhåll av reservkraft. Förbundet bistår även i övrigt allmänheten, myndigheter, organisationer och förvaltning-ar inom kommunerna i frågor som kan hänföras till Förbundets kompetensområde, för-utsatt att resurser tilldelats och att uppgiftens genomförande inte strider mot lagstiftning eller har en annan tydlig huvudman. Under särskilda förhållanden såsom svåra påfrestningar, större trafikstörningar eller att det inom medlemskommunernas geografiska område pågår större arrangemang kan Förbundets förmåga komma att påverkas. Temporär minskning av bemanning kan ske vid oplanerad frånvaro och/eller när personalsituationen är mycket ansträngd. Återställning till föreskrivna beredskapsnivåer skall ske så snart bemanningsförhållandena så tillåter. Temporära bemanningsförändringar hanteras av Räddningschef i beredskap i varje enskilt fall. Förändring av bemanning under begränsad period (upp till tre månader) kan beslutas av räddningschefen. Besluten skall redovisas till förbundsdirektionen. Förbundsdirektionen kan besluta om permanenta förändringar av förbundets beredskapsorganisation under programperioden. En eventuell förändring skall föregås av en särskild utredning med redovisning av konsekvenserna av den föreslagna förändringen. 21
10g. Förmågetabell Beskrivning. SYDÖ STRA SKA NES RA DDNINGSTJA NSTFÖ RBUND Kategori Funktion Individuell förmåga Förkortning - Beskrivning Förkortning ADM Administrativa Rutiner Metod A IR. Insatsrapporter A Utv. Genomgång Insats A Deb. Debitering. B Brand Roll B-Rd1 Rökdyk 1 B-1 Rökdykning i normal riskmiljö B-Rd2 Rökdyk 2 B-2 Rökdykning i normal förhöjd riskmiljö B-Rd3 B-3 Rökdykning i komplicerad miljö Metod B-Skär1 Skärsläckare för Bm B-Skär2 Skärsläckare för Befäl B-HH1 B-Höghöjd 1 B-HH2 B-Höghöjd 2 L Ledning Roll L-AL Arbetsledare (Rök/kemdykarledare, Losstagning) L-SL Styrkeledare. L-SL/FIP Befäl FIP Befäl L-YB Yttrebefäl. IB Inrebefäl Inrebefäl. Rcsyd 2015 TB Taktiskt befäl Taktiskt befäl. Rcsyd 2015 RCB. Räddningschef i beredskap T Trafik Roll T-T1 Loss Losstagare, trafikolycka N1 T-T2 Loss Losstagare. Trafikolycka N2 T-T3 Loss Lossatagare, Tung Räddning N3 T-T1 Sak Säkerhetsman, N1 trafikolycka N1 T-T2 Sak Säkerhetsman, N2 T-T3 Sak Säkerhetsman, N3 T-T1 Verk Verktygsman, N1 trafikolycka N1 T-T2 Verk Verktygsman, N2 T-T3 Verk Verktygsman, N3 T-T1 AL Arbetsledare, N1 trafikolycka N1 T-T2 AL Arbetsledare, N2 T-T3 AL Arbetsledare, N3 V Vattenliv. Räd. V-Ytb 1 Ytbärgare, Vattenlivräddning i ytan V-Ytb 2 Ytbärgare, Vattenlivräddning R Räddning Metod R-Ras Ras R-Rf1 Räddningsfrånkoppling för brandmän R-Rbef. Räddningsfrånkoppling för befäl R RITS R-Rits. S Sjukvård S HLR Sjukvårdsinsats HLR (IVPA) S DHLR Sjukvårdsinsats DHLR (Sjukvårdslarm) FÄ Farliga ämnen Roll Fa Kd1 Kemdykar 1. Livräddning i Splashdräkt. Fa Kd2 Kemdykar 2. Kemdykning Fa Kem depå Depå funktion Kemcontainer. Fa- Oljeskydds depå Depå funktion Oljeskyddscontainer. RVR RVR Depåfunktion RVR. 22
11. DET OPERATIVA LEDNINGSSYSTEMET I ledningssystemet finns följande funktioner: RCB Räddningschef i beredskap IB Inre befäl LB Larmbefäl YB Yttre befäl SL Styrkeledare Ledningsfunktionerna kan vid insats tilldelas olika roller beroende på händelsetyp. Exempel ledande roller: RL Räddningsledare (RL). YB & SL, inom RSYD endast IB IC Insatschef (IC) - YB & SL inom RSYD Skpl-ch Skadeplatschef - YB S-CH Sektorchef - YB & SL. Exempel stödjande roller: LS Ledningsstöd- LB (inre ledning) YB & BIB (inre eller yttre ledning) SC (inre eller yttre stab) RCB. RÄDDNINGSCHEF I BEREDSKAP. Sammanfattningsvis har RCB de ingående kommunernas räddningschefers mandat och delegation som räddningsledare enligt LSO, beslut i normativa och strategiska ärenden samt beslut om eldningsförbud. RCB har även ansvar för den initierande funktionen av de ingående kommunernas ledningsfunktioner samt ansvar för samverkan med länsstyrelsen, RSPC, polisen med flera. Kriterier för larmning av RCB återfinns i Larmrutin för Räddningschef i Beredskap, Skåne och kan sammanfattas med att RCB ska larmas vid större eller ansvarsmässigt komplexa insatser stort massmedialt intresse fara för påverkan av väsentlig kommunal eller annan samhällelig funktion händelser med många skadade då det finns misstanke om att misstag begåtts som har lett till försämrade eller helt uteblivna insatsresultat vid hot om våld eller då egen personal har skadats 23
IB. INRE BEFÄL. Exempel - uppgifter ansvar för omvärldsbevakning, samverkansfrågor, beredskapsproduktion och långsiktig planering tolkning och beslut om normativa och strategiska mål övergripande resursledning resultatuppföljning och planläggning för uthållighet agera räddningsledare i RSYD:s område hantering av det drabbade sammanhanget information till högre chef LB. LARMBEFÄL. Exempel - uppgifter identifiera och värdera hjälpbehov samt stöd till hjälpsökande minutoperativ översyn av resursläge och snabb/effektiv initial resursuppbyggnad stöd till larmade enheter angående information, kommunikation och samordning Planläggning resursförstärkning Dokumentation Tilldelning sambandsstruktur Verkställa beslut fattade av IB Operativ insatsledning Nivå 1 Styrkeledare Befälet leder sin enhet och fungerar som räddningsledare vid mindre insatser (vardagsolyckan). Nivå 2 Yttre Befäl Befälet samordnar minst två enheter och ska fungera som räddningsledare vid medelstora insatser och som skadeplatschef vid stora insatser. Nivå 3 Inre Befäl Befälet ansvarar för den operativa ledningen och har den samlade ledningen vid stora insatser. Nivå 4 Räddningschef i beredskap Befälet ansvar för den strategiska ledningen vid långvariga insatser med flera räddningsinsatser insatta. 24
12. Utbildning & Övning. Övningsverksamhet För att säkerställa kompetens och förmåga hos förbundets personal skall regelbundna övningar genomföras. Övningsprogram skall upprättas, vilket anger vilken personal som skall delta i respektive övning, övningarnas omfattning samt innehåll. Övningsverksamheten skall minst ha den omfattning som anges i tabellen nedan. Övningstimmar per år (riktvärde) Planerade timmar Innehåll Räddningschef och ledningsenheter 50 Allmän räddningstjänst, ledning och samverkan för räddningsinsatser och samhällsstörningar inklusive kommunernas krisledning. Uppstart av stabsarbete och grundläggande stabsmetodik Räddningsenheter heltid 200 Allmän räddningstjänst Individuella behov beaktas Räddningsenheter deltid 50 Allmän räddningstjänst Individuella behov beaktas 13. Samverkan & Samarbetes partners. Förbundet har tecknat bland annat följande avtal: Gränslös samverkan för Räddningstjänsterna i Skåne syfte att snabbt kunna utföra insatser utan hänsyn till kommungränser. Gemensam beredskap för Räddningschef i beredskap. Gemensam ledningsförmåga av insatser inom område Syd. Undsättningshjälp vid fara för, förmodat eller inträffat flyghaveri. Gemensam ledningsbuss inom Skåne Län. Restvärdesräddning. Utalarmering med SOS Alarm. 14. VMA Alarmering och information. Vid akuta situationer kan räddningsledaren använda tre nivåer för att informera allmänheten. Det ena är varningsmeddelande med eller utan signal (akut information) som sänds via radio vid omedelbar fara för liv eller då risken för omedelbar skada är överhängande. Det andra är informationsmeddelande som sänds via radio och via kommunens webb/hemsida och lokalpressens kanaler för att förebygga och begränsa skadorna på människor, egendom och miljö. I Informationsmeddelande sänds även för att informera och ge närboende kännedom om situationen. 25