Kapitel 1 Introduktion och vägledning för läsaren
Innehåll Sida 1 Introduktion och vägledning för läsaren 5 1.1 Nord Stream-projektet 5 1.2 Rapporten 5 1.2.1 Esborapportens syfte 5 1.2.2 Esborapportens betydelse för nationella miljökonsekvensbeskrivningar 6 1.2.3 Logisk grund för en särskild Esborapport 7 1.3 Riktlinjer för användning av detta dokument 8 1.3.1 Översikt över innehållet i Esborapporten 8 1.3.2 Esborapportens uppbyggnad (huvudrapporten) 10 1.3.3 Viktiga länkar mellan kapitlen i Esborapporten 12 1.4 Presentation av Esborapporten 13 1.5 Rapportförfattare och bidragslämnare 14 1.6 Referenser 15
5 1 Introduktion och vägledning för läsaren 1.1 Nord Stream-projektet Nord Stream AG är ett internationellt samriskföretag som bildats för planering, anläggning och drift av den nya rörledningen genom Östersjön. Gazprom äger 51 procent av samriskföretaget, BASF/Wintershall och E.ON Ruhrgas äger 20 procent var och N.V. Nederlandse Gasunie äger 9 procent. Nord Stream planerar att bygga två nästan parallella rörledningar till havs från Portovajabukten nära Viborg i Ryssland, genom Östersjön till en landföring nära Lubmin i Tyskland. Projektet har granskats mycket noga beträffande de miljö- och säkerhetsrisker som är förknippade med anläggningsarbeten och drift av gasledningarna. För att få tillstånd för anläggningsarbeten och framtida drift måste Nord Stream inlämna nationella tillståndsansökningar i Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Sådana tillståndsansökningar utarbetas nu i var och en av de fem jurisdiktionerna och förses med landsspecifika miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), som skrivs enligt tillämplig nationell lagstiftning. Var och en av de fem nationella tillståndsansökningarna kommer att granskas enligt bestämmelserna i respektive länders lagar. 1.2 Rapporten 1.2.1 Esborapportens syfte I detta dokument behandlas Nord Streams samrådsrapport enligt Esbokonventionen (i fortsättningen Esborapporten eller rapporten ). Rapportens syfte är att informera berörda parter och andra intressenter om de gränsöverskridande effekter som väntas från de planerade aktiviteterna och från möjliga oväntade (oavsiktliga) händelser förknippade med anläggning och drift av rörledningarna. I detta avseende är rapportens syfte att uppfylla mål och krav i Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivning i ett gränsöverskridande sammanhang (1) (hädanefter kallad Esbokonventionen eller konventionen). (1) UNECE, Convention on Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context (Espoo). 1991 (med tillägg 2001 och 2004).
6 Esbokonventionen syftar till att förhindra, mildra och övervaka miljöskador genom att garantera att särskild hänsyn tas till gränsöverskridande miljöfaktorer innan beslut fattas på nationell nivå om ett projekt ska få genomföras. I konventionen kallas det land där den föreslagna aktiviteten ska äga rum "upphovsparten" och varje land som påverkas kallas "utsatt part". För transnationella linjära projekt, såsom transnationella (gränsöverskridande) rörledningar, kommer mer än en upphovspart att finnas och länder som utgör upphovsparter kan också vara utsatta parter (i de fall de utsätts för påverkan från en projektrelaterad aktivitet eller händelse i ett land som är upphovspart). I Nord Stream-projektet passerar de två rörledningarna genom Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland, varför vart och ett av dessa länder är en upphovspart enligt konventionens språkbruk. Ryssland har skrivit under men inte ratificerat konventionen men i sammanhang med Esborapporten betraktas Ryssland som en upphovspart. De andra länderna som gränsar till Östersjön, Estland, Lettland, Litauen och Polen, är utsatta parter, liksom Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland är det eftersom dessa fem länder utsätts för påverkan från projektrelaterade aktiviteter eller händelser, som har sitt ursprung i ett eller flera av de länder genom vilka rörledningarna kommer att passera. I Esborapporten kallas Estland, Lettland, Litauen och Polen "endast utsatta parter" där de som grupp ska särskiljas från upphovsparterna eftersom de är utsatta parter men inte upphovsparter. I Esborapporten kallas länder som är upphovsparter i Nord Stream-projektet för PoP (Party of Origin), medan länder som är utsatta parter kallas för AP (Affected Party) och länder som är endast utsatta parter kallas för OAP (Only Affected Party) (1). Syftet med rapporten är sålunda att förmedla relevant information till behöriga myndigheter i de fem Pop-länderna, de fyra OAP-länderna och andra intressenter som icke-statliga organisationer och allmänheten om den gränsöverskridande påverkan som kan anses härröra från planerade aktiviteter och från möjliga oplanerade (oönskade) händelser förknippade med anläggning och drift av rörledningarna. 1.2.2 Esborapportens betydelse för nationella miljökonsekvensbeskrivningar Varje PoP-land mottar en särskild ansökan från Nord Stream, som behandlas tillsammans med Esbosamrådet och varje nationell ansökan stöds av en separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som har förberetts och presenterats enligt varje lands krav. Trots nationella skillnader finns i de fem MKB-rapporterna samma synsätt för att uppskatta påverkan, vilket baseras på en grundläggande förståelse av miljöförhållandena och särskilt för Östersjöns känsliga (1) Dessa praktiska förkortningar är gjorda särskilt för Esborapporten för att minska antalet upprepningar av liknande eller identiska benämningar, vilket möjliggör en koncis och transparent presentation av resultat av arbetet med den gränsöverskridande miljökonsekvensbeskrivningen.
7 förhållanden, för de olika nationella jurisdiktionerna. In detta sammanhang stöds de fem nationella MKB-rapporterna inte endast av den stora mängd data om Östersjön som har sammanställts av HELCOM och andra organisationer, utan också av beställda landsspecifika fältundersökningar som har beställts av Nord Stream för underlag till. I Nord Streams Esborapport betonas dock särskilt den noggranna och systematiska identifikationen av och informationen om möjlig gränsöverskridande påverkan för att uppfylla mål och bestämmelser i Esbokonventionen. Metodiken för miljökonsekvensbeskrivning (särskilt metoder för att bestämma betydelsenivåer för påverkan) är enligt vedertagen praxis för MKB och följer anvisningarna från EU. Av praktiska skäl kopieras i Esborapporten inte allt detaljerat material som krävs i nationella MKB (som nationella lagbundna riktlinjer och detaljerade landsspecifika beskrivningar av nuläget) och fokus ligger i stället på att ge tillräcklig bakgrundsinformation (även om nuläget) för att förenkla identifiering av gränsöverskridande påverkan från hela projektet i ett enda dokument. Där den önskade detaljnivån går utöver den som förmedlas i Esborapporten, hänvisas läsaren till den nationella MKB-dokumentationen, som (beroende på nationella bestämmelser för allmän publicering) ska bli allmänt tillgänglig på liknande sätt som för Esborapporten. 1.2.3 Logisk grund för en särskild Esborapport Syftet med Esbokonventionen är att identifiera och kommunicera möjlig gränsöverskridande påverkan till intressenter genom miljökonsekvensbeskrivningar. För de flesta projekt med gränsöverskridande påverkan är MKB-rapporten som del av den nationella planeringsansökan även ett av syftena med Esbokonventionen. För Nord Stream är det dock nödvändigt att identifiera gränsöverskridande påverkan baserad på en konsekvent tillämpning av gemensamma kriterier längs hela den 1 222 km långa rörledningen, som passerar genom fem länder (1). Eftersom de fem nationella MKB:erna har utarbetats av (olika) oberoende konsultföretag med hjälp av bedömningsmetoder och betydelsekriterier, resultat av bilaterala överenskommelser mellan nationella myndigheter för att motsvara behoven i respektive jurisdiktioner, är det överenskommet att de nationella MKB:erna, som utgör basen för en noggrann uppskattning av påverkan inom sina respektive jurisdiktioner, inte utgör grund för en konsekvent utvärdering av påverkan över de fem jurisdiktioner som (1) Den bedömning som presenteras i Esborapporten omfattar hela längden av de två rörledningarna från landföringen i Ryssland till landföringen i Tyskland. I bedömningen utesluts de två landbundna eller "torra" sektionerna i Ryssland och Tyskland eftersom anläggning och drift av dessa inte ger upphov till någon märkbar gränsöverskridande påverkan. Dessa torra rörledningssektioner beskrivs emellertid i projektbeskrivningen (kapitel 4 i rapporten) för att förmedla sammanhanget och de beskrivs fullständigt i de nationella MKB-rapporterna i de tyska och ryska avsnitten i Nord Stream-projektet.
8 rörledningarna ska passera och därför inte är ett hjälpmedel för en konsekvent utvärdering av gränsöverskridande påverkan som berör de nio stater som gränsar till Östersjön. Esborapportens syfte är därför att särskilt fokusera på att identifiera möjlig gränsöverskridande påverkan längs hela rörledningens längd, baserad på konsekvent tillämpning av en systematisk och noggrann metodik för att identifiera och uppskatta påverkan och särskilt att tillämpa en uppsättning kriterier för att uppskatta påverkans omfattning. 1.3 Riktlinjer för användning av detta dokument 1.3.1 Översikt över innehållet i Esborapporten Nord Streams åtagande att förse intressenter med en omfattande rapport, som noga definierar all möjlig gränsöverskridande påverkan och förmedlar dess betydelse på ett konsekvent sätt längs rörledningarnas hela längd 1 222 km, har oundvikligen resulterat i ett omfattande kompendium. Enligt Nord Stream är öppen redovisning av resultat enligt Esbokonventionen lika viktigt som noggrann uppskattning av miljöpåverkan. Med ledning av detta har Nord Stream försökt ge intressenter en inblick i hur Esborapporten är upplagd och hur olika intressenter med skilda värderingar och intressen effektivt kan söka i dokumentationen för att hitta den information som motsvarar deras primära intressen. Särskild omsorg har lagts ned på en Icke-teknisk sammanfattning genom att begränsa dess omfattning och att använda vardagligt språk för att till allmänheten effektivt förmedla relevanta synpunkter på projektet och dess gränsöverskridande påverkan Under samrådet har vissa frågor identifierats som är av särskilt intresse för sakägare. Nord Stream har förberett en rad dokument för nyckelfrågor som behandlar särskilt viktiga områden för intressenter, vilket alltså besparar dem mödan att söka i hela dokumentationen. Följande dokument för nyckelfrågor finns: - Krigsmateriel: Konventionellt och kemiskt - Fisk och fiske - Sjöfartssäkerhet - Anläggningsarbeten på havsbottnen och ankarhantering - Natura 2000 - Kulturmiljö
9 I Esborapporten finns sammanfattningar av de fem nationella MKB-rapporterna för att ge intressenter ett nationellt perspektiv på hög nivå För intressenter som vill förvissa sig om noggrannheten i Esborapporten och/eller de fullständiga resultaten av gränsöverskridande påverkan finns en fullständig redogörelse för projektkontexten, en projektbeskrivning, bedömningsprocessen och bedömningsresultat i huvudrapporten, presenterade i ett konventionellt format för MKB-rapporter. De olika Esbodokumenten redovisas i Figur 1.1 Figur 1.1 Esborapportens delar Den icke-tekniska sammanfattningen och vart och ett av de sex nyckelfrågedokumenten är utformade som fristående dokument och ger en fullständig översikt över det avsedda ämnet utan att behöva referera till annat material.
10 Esborapporten (huvudrapporten) däremot, innehåller ett antal länkade kapitel som är beroende av ett stort antal korsreferenser för att kunna beskriva processen och redovisa resultaten av en omfattande bedömning av gränsöverskridande påverkan. 1.3.2 Esborapportens uppbyggnad (huvudrapporten) Esborapporten (huvudrapporten) är sammansatt som en konventionell MKB-rapport enligt nedan. Kapitel 1 Introduktion och vägledning för läsaren ger den logiska grunden och sammanhanget för Esborapporten och ger läsaren vägledning om dokumentationens olika delar och presenterar huvudrapportens struktur Kapitel 2 Information om Nord Stream presenterar en kort historik och den logiska grunden för att anlägga en rörledning på havsbottnen som effektivt sammanbinder naturgasnätet i Västeuropa med Rysslands vidsträckta gasfyndigheter Kapitel 3 Juridiskt ramverk och offentligt samråd summerar Nord Streams medverkan i intressenternas åtaganden till dags dato. Fokus läggs på förhandlingar för att få nödvändiga tillstånd för anläggningsarbeten och drift i varje upphovsland liksom på företagets åtaganden gentemot berörda myndigheter och andra intressenter i PoP-länder och i OAPländer för att uppfylla mål och krav i Esbokonventionen Kapitel 4 Beskrivning av projektet innehåller en beskrivning av relevanta förhållanden angående design, anläggning och drift av de föreslagna rörledningarna tillräckligt detaljerat för att få med alla väsentliga källor till miljö- och socioekonomisk påverkan. Alla relevanta åtgärder i projektspecifikationen för skydd och riskreducering beskrivs Kapitel 5 Riskbedömning summerar resultaten av en omfattande bedömning av risker för miljön och allmänheten som följd av planerade aktiviteter och rimligen förutsebara oplanerade händelser under anläggningsarbete och drift av rörledningarna. Den allmänt erkända kvantifierade riskbedömningen (Quantified Risk Assessment, QRA) som har godkänts (där den är tillämplig) för att kvantifiera risknivån beskrivs Kapitel 6 Alternativ presenterar en översikt av analysen av tekniska alternativ och sträckningsalternativ som har undersökts för att komma fram till nuvarande utformning. Ett antal av dessa tekniska alternativ och sträckningsalternativ har övervägts, utvärderats och fastställts som en reaktion på frågor som uppkommit under den internationella samrådsprocessen Kapitel 7 Metod för miljökonsekvensbeskrivning utgår från en beskrivning av den process som använts för undersökning av möjlig påverkan och för att fastställa omfattningen och
11 omfånget på Nord Streams Esborapport. Fortsättningsvis följer en detaljerad beskrivning av den noggranna metodik som utvecklats för att systematiskt uppskatta betydelsen av all identifierad påverkan från det föreslagna projektet Kapitel 8 Miljömässig och socioekonomisk nulägesbeskrivning ger en beskrivning av relevanta aspekter på nuläget ur ett miljömässigt och socioekonomiskt perspektiv och den potential som finns för att påverka eller påverkas av de föreslagna rörledningarna. I detta sammanhang fokuseras nulägesbeskrivningen särskilt på rörledningskorridoren och den närliggande miljön inom zonen för möjlig fysisk påverkan Kapitel 9 Påverkansbedömning och skyddsåtgärder presenterar en omfattande bedömning av betydelsen av all identifierad påverkan från alla planerade aktiviteter och rimligen förutsebara oplanerade (oönskade) händelser under anläggningsarbetena, före drifttagandet samt under drift längs hela rörledningens längd, med hänsyn till åtgärder för skydd och riskreducering som har medtagits i projektets utformning. Kapitel 9 baseras på en grundlig förståelse av projektbeskrivningen som den presenteras i kapitel 4 och de känsliga miljöförhållandena i nuläget enligt kapitel 8 med användning av metodiken för miljökonsekvensbeskrivning, beskriven i kapitel 7 Kapitel 10 Natura 2000 pekar ut de Natura 2000-områden som möjligen kan påverkas av anläggningsarbetena och driften av Nord Stream. Med utgångspunkt i allmänt tillgänglig information sammanfattas resultaten av de nationella bedömningarna baserade på varje områdes klassificering Kapitel 11 Gränsöverskridande påverkan beskriver varje påverkan som enligt kapitel 9 har en betydande effekt och dess möjlighet att utsträckas över en ekonomisk zongräns och följaktligen att klassificeras som en gränsöverskridande påverkan. Varje gränsöverskridande påverkan beskrivs i samma kontext som dess PoP-land där påverkan initieras och APlandet (eller AP-länderna) där den gränsöverskridande påverkan upplevs. Därigenom uppfylls de relevanta bestämmelserna i Esbokonventionen enligt riktlinjerna från UNECE beträffande tillämpning av konventionen (1) Kapitel 12 Miljöledning och miljöövervakning beskriver Nord Streams HSMledningssystemet och föreslagna åtgärdsplaner för att säkerställa tillämpning av alla åtaganden i rätt tid, även alla tillståndsförhållanden. Företagets avsikt är att förhandla konstruktivt med berörda nationella myndigheter för att komma överens om ett effektivt övervakningsprogram i syfte både att validera resultaten från de olika MKB-processerna (även de som beskrivs i Esborapporten) och uppfylla kraven i alla tillståndsvillkor. Nord Streams åtagande att vidta rimliga åtgärder för att tillrättalägga avvikelser och icke- (1) United Nations Economic Commission for Europe. Guidance on public participation in Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context. http://www.unece.org/env/eia/eia_text.htm
12 överensstämmelser orsakade som observeras vid övervakning och att offentligt och regelbundet rapportera om sin övervakning är också klart fastställt Kapitel 13 Luckor och osäkerheter pekar på relevanta luckor och osäkerheter i Esborapporten Nord Streams Karta innehåller ett utförligt kompendium av kartor och diagram som ofta omnämns i huvudrapporten. Nyckeldatakällor som omnämns i denna Esborapport och som inte är så lättåtkomliga för allmänheten (som till exempel modelleringsrapporter, riskbedömningar eller säkerhetsstudier) kommer att göras åtkomliga på Nord Streams webbplats (information som klassas som konfidentiell eller känslig kan beläggas med restriktioner). Detta gäller rapporter och resultat från ett omfattande antal översikter över nuläge som har beställts av Nord Stream för att stödja det övergripande MKB-programmet. 1.3.3 Viktiga länkar mellan kapitlen i Esborapporten Tillvägagångssättet för att uppskatta gränsöverskridande påverkan som presenteras i denna rapport baseras på följande förutsättningar: Uppskattningen av gränsöverskridande påverkan (omnämnd i kapitel 11) baseras på en noggrann i förväg genomförd identifikation och kategorisering (bedömning av betydelsen) av all trolig påverkan förknippad med rörledningarna längs hela deras längd enligt kapitel 9) Den noggranna och systematiska bedömningen av påverkan (kapitel 9) är i sin tur baserad på en grundlig förståelse av alla källor till påverkan (enligt projektbeskrivningen, kapitel 4), känsligheten hos miljön i nuläget (kapitel 8) och metodiken för miljökonsekvensbeskrivning som har utarbetats för att uppskatta påverkans betydelse (kapitel 7) Detta inbördes beroende mellan de fem kapitlen är väsentligt för denna gränsöverskridande miljökonsekvensbeskrivning och läsaren upplyses om att hierarkin mellan de fem byggstenarna inte kan kringgås om integriteten och logiken i resultaten och slutsatserna i bedömningsprocessen ska bevaras. Esborapporten redovisas i Figur 1.2. Kapitlen 1, 2, 3, 5, 6, 10, 12 och 13 täcker vissa nyckelaspekter av projektets historik, bedömningsarbetet eller projektledningen, men är mer eller mindre självständiga byggstenar i bedömningsprocessen. Kapitlen 4, 7 och 8 bildar dock tillsammans och oupplösligt en bro för utveckling av kapitel 9, som i sin tur ger den logiska grunden för den bedömning som presenteras i kapitel 11.
13 Figur 1.2 Gränssnitt mellan kapitlen i Esborapporten 1.4 Presentation av Esborapporten Den totala dokumentationsvolymen som utgör Esborapporten från Nord Stream presenteras i fyra pärmar, avbildade i Figur 1.3.
14 Figur 1.3 Esborapporten: Indelning i pärmar 1.5 Rapportförfattare och bidragslämnare Det internationella konsultföretaget Environmental Resources Management (ERM), ett företag med stor erfarenhet av miljökonsekvensbeskrivningar för olje- gas- och rörledningsprojekt till havs och med kontor i Ryssland och Tyskland är huvudförfattare till Nord Streams Esborapport. Väsentliga bidrag har dock lämnats av Rambøll i Danmark, Institut für Angewandte Ökologie (IfAÖ) i Tyskland, PeterGaz i Ryssland och andra internationella miljöorienterade företag, forskningsinstitut och individuella experter, av vilka de flesta är baserade i åtminstone ett av de fem PoP-länderna. Kartorna är i huvudsak producerade av Rambøll.
15 1.6 Referenser /1/ UNECE. 1991 (as amended in 2001 and 2004). United Nations Convention on Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context. Espoo. /2/ United Nations Economic Commission for Europe. Guidance on public participation in Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context. /3/ United Nations Economic Commission for Europe. Guidance on the practical application of the Espoo Convention. http://www.unece.org/env/eia/guidance/documents/practical_guide.pdf (accessed January 28th, 2009).