Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden



Relevanta dokument
Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Workshop om kursplaner åk 7 9

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Livets myller Ordning i myllret

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Förslag den 25 september Fysik

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Naturorienterande ämnen

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Förslag den 25 september Biologi

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Ekologi Så fungerar naturen

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Geografi åk 7. Lycka till!

Statens skolverks författningssamling

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, 7-9-delen. Innehåll

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Förmågor och Kunskapskrav

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Koppling till kursplaner

Kemi Kunskapens användning

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Virtue, marina och limniska miljöer

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Medborgardialog med unga

Klimat och hållbar utveckling 7A

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Fakta om klimatförändringar

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Atomer och det periodiska systemet

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an :- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Spektrum Biologi Provlektion

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Ekosystem ekosystem lokala och globala

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Några material & Ekologi

Lokal Pedagogisk planering

Transkript:

Temaarbete i NO- och SO-ämnena Åk 7 Förutsättningar för Liv på Jorden

Innehållsförteckning Nationella mål:... 3 Övergripande mål och riktlinjer:...3 Centralt innehåll, SO och NO:... 3 BASKURS...4 Arbetsgång... 4 Vatten:... 4 Luft:... 4 Fotosyntesen:... 4 FÖRDJUPNINGSKURS...5 Meteorologi...5 Orkaner...5 Åskväder... 5 Snöstormar... 5 FÖRDJUPNINGSARBETE GRUPPARBETE...6 Instruktion:... 6 AREBTSSÄTT FÖR BASKURS OCH FÖRDJUPNINGSKURS...7

Nationella mål: Övergripande mål och riktlinjer: Du skall ha fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. har fått kunskaper om och förståelse för din egen livsstils betydelse för hälsa, miljö och samhälle. Du kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till din egen förmåga. Du kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv. Centralt innehåll, SO och NO: Jordens klimat-och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen. Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur-och kulturlandskapet. På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar. Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

BASKURS Baskursen om Livet på Jorden skall skrivas i rapportform och ha följande innehåll: Vattnets kretslopp Atmosfären Fotosyntesen Kunskaper om dessa områden skaffar du på följande sätt: Introduktion och genomgång under SO- och NO-lektioner. Hjälpmedel: Internet, biblioteket och skolans litteratur på området. Arbetsgång Vatten: Du skall beskriva Vattnets kretslopp. Gör detta på ett A3-papper. Förklara med text de tre viktigaste stegen i vattnets kretslopp (avdunstning, nederbörd och kondensation). Om du vill kan du låtsas att du är en vattendroppe som reser runt hela kretsloppet. Du skall beskriva Vatten. Hur är vattens kemiska sammansättning? Hur är fördelningen av land/vatten på Jorden? Hur bildas grundvatten och vilken betydelse har det? Hur använder vi oss av grundvatten? Finns det lika mycket grundvatten överallt på jorden? Vilka konsekvenser kan det få om vi pumpar upp för mycket grundvatten? Hur bildas is, hur är dess kemiska struktur samt vilka konsekvenser får det? Hur stor del av allt vatten på jorden är drickbart för oss människor. Luft: Du skall beskriva Atmosfären. Rita och färglägg en bild som visar på Jordens atmosfär och berätta om atmosfärens olika skikt. Luften är en sammansättning av många gaser. Berätta om luftens sammansättning och om de två vanligaste gaserna. Berätta om det livsnödvändiga ozonet i atmosfären och om det skadliga ozonet på marknivå. Hur uppkommer det? Beskriv koldioxidens uppbyggnad samt koldioxidutsläppens följder. Väte (H) är det vanligaste ämnet i hela universum och på Jorden men vätgas (H 2 ) förekommer inte alls i vår atmosfär. Gör en sammanfattning om vätgas. Leta en bild där man ser förhållandet mellan jordklotet och atmosfärens tjocklek. Fotosyntesen: Du skall beskriva fotosyntesen så ingående som möjligt. Vad är det som driver fotosyntesen? Vilka ämnen är de viktigaste komponenterna i denna process? På vilket sätt är fotosyntesen viktig för livet på planeten? Vilken samhällsnytta har vi av den?

FÖRDJUPNINGSKURS Meteorologi Välj en eller flera av dessa fördjupningsuppgifter. Berätta om meteorologens arbete. Titta på en väderleksrapport och beskriv olika väderlekstyper och symboler. Orkaner Beskriv hur orkaner bildas samt dess verkan och följder. Åskväder Beskriv hur åskväder bildas samt verkan och följder. Snöstormar Beskriv hur snöstormar bildas samt verkan och följder.

FÖRDJUPNINGSARBETE GRUPPARBETE Instruktion: När baskursen är klar ska ni arbeta med ett grupparbete om jordens klimatzoner och där levande olika grupper av ryggradsdjur. Klassen delas in i grupper genom lottning. Varje grupp skapar en skriftlig sammanfattning (med text och bild) av faktamaterialet. Varje grupp förbereder sedan en muntlig redovisning av sitt arbete. Hjälpmedel: NO- och SO-läromedel, bokbord, bibliotek samt Internet. Gruppuppgifterna angående klimatzon och djurgrupp hittar ni här nere. Polarzon 1. Arktis, fiskar 2. Antarktis, fåglar Tropisk zon 3. Regnskog, groddjur 4. Savann, stäpp och grässlätter, däggdjur 5. Prärien, däggdjur människan indianer 6. Öken, kräldjur Tempererad zon 7. Tempererad zon Ni skall beskriva dessa bälten, zoner eller områden utifrån följande synpunkter: Temperatur Lufttryck Vindar Nederbörd Växtlighet och djurliv Ni skall beskriva djurgruppen utifrån följande synpunkter: Fiskar: Berätta om de två huvudgrupperna fiskar, likheter och skillnader angående skelett, sinnen, huden, andning och befruktning. Fåglar: Hur utvecklades fåglarna? Hur kan de flyga? Berätta om fåglar som inte kan flyga. Groddjur: Ta reda på hur groddjuren har utvecklats, hur de andas, hur de förökar sig m.m. Däggdjur: Vad har alla däggdjur gemensamt? Hur skyddar sig däggdjur mot kyla och värme? Vad menas med moderkaksdjur m.m. Däggdjur Människan Indianer: I början av människans utveckling kom våra förfäder från den Afrikanska kontinenten. Där var de ständigt utsatta för rovdjur och andra faror som gjorde det svårt för människan att öka i antal. Hur kommer det sig att människan har överlevt, utvecklat den ledarställning vi har i dag och att vi finns spridda över hela jordklotet. Berätta om de amerikanska indianerna. Kräldjur: Hur har kräldjuren utvecklats och anpassat sig till ett liv på land? Hur sker befruktningen m.m.

AREBTSSÄTT FÖR BASKURS OCH FÖRDJUPNINGSKURS Du skall skriva svaren på frågorna i en rapport. Rapporten skall innehålla följande delar: Framsida: Innehållsförteckning: Avhandling: Källförteckning: Här skall det stå kursens namn, elevens namn och klass samt datum. Det skall även finnas en bild som har anknytning till kursen. En lista med sidonummer på de olika avsnitten i din rapport. Ni skall använda innehållsförteckningsfunktionen i Pages. Här kommer din faktasamling. Tänk på att bearbeta din text. Skriv inte av från faktaboken eller Internet, försök att skriva med egna ord. Här gör du en lista på de olika böcker och web-sidor du använt som källor till den rapport. AREBTSSÄTT FÖR GRUPPARBETE När bas- och fördjupningskursen är avslutad börjar grupperna arbeta med sina gruppuppgifter. Varje grupp skall också förbereda sig för en muntlig redovisning. ATT TÄNKA PÅ VID MUNTLIG REDOVISNING: Lär dig ditt avsnitt så bra att du endast behöver stödord. Provredovisa för varandra i gruppen. Titta på olika personer i rummet. Tala högt, lugnt och tydligt. Gör konstpauser. Om du ritar på tavlan, vänd dig mot publiken när du talar.