Remissversion. Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling. med miljömålen i sikte

Remissversion Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling med miljömålen i sikte

2 Produktion: Länsstyrelsen Västerbotten december 2011 Redaktör: Annika Nordenstam Illustrationer miljömål: Tobias Flygar Foto: AB Bostaden Be Green BioFuel Region Dorotea kommun Fredrik Hjerling Tiina Kumpula Lapplandssafari Jan Lindmark Lycksele kommun Länsstyrelsen Västerbotten Kenneth Johansson Annika Nordenstam Camilla Stenlund Storumans kommun Vännäs kommun

3 Hållbaraste länet 2020 är du med? I mitt arbete som landshövding och chef för Länsstyrelsen Västerbotten möter jag dagligen människor som med stark vilja och engagemang, kämpar för det de tror på och är betydelsefullt i deras liv. Vi som arbetar på Länsstyrelsen Västerbotten är målinriktade i vårt arbete om att tillsammans göra det hållbara möjligt och att bli det hållbaraste länet till år 2020. För att detta ska bli möjligt behöver vi din hjälp och ditt engagemang! Vi har redan fått stor hjälp från västerbottningarna i uppdraget från regeringen med att ta fram ett åtgärdsprogram för att visa hur målen om ett hållbart samhälle och de av riksdagen 16 beslutade miljömålen ska kunna nås. Resultatet av det samarbetet håller du nu i din hand. Tanken är att de åtgärdsförslag som vi presenterar här, som under 2011 tagits fram av 130 engagerade personer i länet, ska inspirera och aktivera människor, företag, kommuner, kommunala bolag, organisationer, myndigheter och människor att konkret agera och sätta mål för att tillsammans bidra till att lösa problemen. Alla kan inte göra allt men tillsammans kan vi göra ofantligt mycket mer än vad vi tror. Ett första steg som jag och min organisation kommer att ta är att ställa oss bakom några av de åtgärder som tagits fram i processen och lämna ett löfte för Hållbara Västerbotten där det första steget ska vara genomfört till år 2015. Jag hoppas att du också hittar något i åtgärdsprogrammet som du kan bidra med för ett hållbart Västerbotten. Kom ihåg: Det är framförallt tillsammans som vi gör det hållbara möjligt! Med dessa ord vill jag rikta ett varmt tack till alla som bidragit med sin tid, kompetens och engagemang i samverkansprocessen med att ta fram vårt gemensamma åtgärdsprogram. Jag hoppas att såväl ni som ännu fler länsbor vill fortsätta att engagera er för vårt hållbara Västerbotten även i framtiden! Chris Heister, landshövding

4 Sammanfattning I din hand håller du nu Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling - med miljömålen i fokus. Vi har allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i på internationell, nationell, regional och lokal nivå, både för människors, växters och djurs hälsa samt livsmöjligheter. Med hjälp av åtgärdsprogrammet kommer vi en bit på vägen och visar på steg som olika aktörer i Västerbottens län kan ta för att bidra till en hållbar utveckling. Programmet är ett resultat av ett omfattande samarbete i länet där 130 engagerade västerbottningar från ett 70-tal organisationer tagit fram och prioriterat åtgärder som de anser behövs för en hållbar utveckling i länet. Det knyter an till de 16 svenska miljömålen - ett unikt arbetssätt där vi tillsammans med regering, riksdag, myndigheter, län, kommuner och andra samhällsaktörer arbetar för ett hållbart samhälle med fokus på den ekologiska delen av hållbar utveckling. Kärnan i åtgärdsprogrammet presenteras i sex fokusområden som vi arbetat med i vår samverkansprocess. Varje fokusområde inleds med goda exempel på åtgärder i länet följt av en nationell utblick inom området. Därefter kommer vi in på de åtgärdsförslag du själv eller din organisation kan välja att bidra med för att skapa ett hållbart Västerbotten. Själva åtgärdsförslagen presenteras aktör per aktör i en tabell. Här visar vi också vilka miljömål som varje åtgärd kopplar till. Varje fokusområde avslutas med exempel på olika verktyg som kan användas för att genomföra åtgärderna. Men det går även bra att genomföra åtgärderna utan stöd och ersättningar. I programmet visar vi hur du, genom att ställa dig bakom de åtgärdsförslag som passar dig, kan gå från ord i programmet till handling i Västerbottens län, genom att lämna ett löfte för Hållbara Västerbotten. Löftet kan lämnas dygnet runt på en webbplats med början i juni 2012. Syftet är att man som organisation, privatperson, kommun, statlig myndighet eller företag kan teckna sig för någon av de åtgärder som föreslås och lämna ett löfte om att arbeta för att genomföra det till år 2015. När man lämnar ett löfte för Hållbara Västerbotten åtar man sig förutom att försöka genomföra det man lovat också att följa upp hur det går.

Del 1. Inledning 5 Varför behöver vi ett åtgärdsprogram för hållbar utveckling? En ny generation västerbottning från Vindelns kommun Vi har ansvar för framtida generationer I Sverige har vi ett unikt arbetssätt där vi tillsammans med regering, riksdag, myndigheter, län kommuner och andra samhällsaktörer arbetar för ett hållbart samhälle med fokus på den ekologiska delen av hållbar utveckling. Det handlar om Sveriges 16 miljömål, ett system som sjösattes redan 1998. (Proposition 1997/98:145 Svenska miljömål miljöpolitik för ett hållbart Sverige). Riksdagen har beslutat om att de 16 miljömålen (det ursprungliga namnet är miljökvalitetsmål) som anger önskvärda tillstånd i miljön som ska uppnås till år 2020. De 21 länsstyrelserna i Sverige rapporterar årligen till regering och riksdag hur arbetet med att nå miljömålen går i sina respektive län. Skogsstyrelsen ansvarar för och följer upp miljömålet Levande skogar. Tillsammans har vi också i uppgift att verka för att målen får genomslagskraft i vårt län. Regering och riksdag utgår till stor del från miljömålen när de formar miljöpolitiken. Miljömålen påverkar på så sätt vilka styrmedel: ersättningar, bidrag och skatter, som tas fram i vårt land. Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken och miljömålen formuleras i det så kallade generationsmålet som lyder: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Målet innebär även att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, den biologiska mångfalden och natur- och kultur miljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart, människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt om miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen, en god hushållning sker med naturresurserna, andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

6 Allvarliga miljöproblem behöver lösas Svaret på frågan varför vi behöver ett åtgärdsprogram för en hållbar utveckling handlar om att vi har allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i, både för människors, växters och djurs hälsa och livsmöjligheter. Vi behöver göra betydligt mer för att målen ska nås i jämförelse med vad vi gör idag. Även om vi inte alltid själva ser konsekvenserna av vårt agerande i vår vardag kan människor, växter och djur i andra länder drabbas hårt av vår miljöpåverkan, t.ex. när det gäller utsläpp av klimatpåverkande gaser. Klimatförändringarnas effekter slår hårt mot många utvecklingsländers möjligheter att skydda sig mot ökade översvämningar, extremnederbörd och torka. Vi har nu bara åtta år på oss innan miljömålen ska ha uppnåtts. I en omfattande utvärdering för att bedöma hur det går med arbetet för en hållbar utveckling i Sverige konstateras att vi har mycket kvar att göra för att nå målen. Utvärderingen fick det lämpliga namnet Nu är det bråttom. (Naturvårdsverket 2008 Miljömålen- nu är det bråttom) Länsstyrelsen i Västerbotten och Skogsstyrelsen som följer upp hur arbetet med att nå målen i vårt län håller med om att det är bråttom. I vårt län bedöms nämligen miljömålen Begränsad Klimatpåverkan, Giftfri miljö, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Hav i balans samt En levande kust och skärgård och Ett rikt växt och djurliv som mycket svåra att nå. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler beslut och åtgärder. Dessa mål är också inbördes beroende av att de andra uppnås. Ett rikt växtoch djurliv skulle närma sig måluppfyllelse om alla de andra målen var uppnådda. För Levande skogar behövs mer hänsyn i skogen och det gynnar Ett rikt växt- och djurliv. Begränsad Klimatpåverkans måluppfyllelse gynnar många mål, bland annat Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö. De andra målen har en mer positiv utveckling och kommer att nås eller så kommer förutsättningarna för att nå målen vara uppfyllda till 2020, se sid 12-15. För att skynda på arbetet har regering och riksdag beslutat att länsstyrelserna ska arbeta mer aktivt för att nå målen på regional- och lokalnivå och därmed också nationellt. Ett sätt att göra detta är genom att ta fram åtgärdsprogram för varje län i bred samverkan med olika aktörer. I vårt län har detta arbete skett genom att samarbeta på länsnivå i Samverkansprocess för ett hållbart Västerbotten. Det är bråttom! För att skynda på arbetet i Sverige har regeringen beslutat att miljömålssystemet behöver effektiviseras. Regeringen har därför tillsatt ett parlamentariskt råd, Miljömålsberedningen, som ska ta fram förslag till nya nationella strategier, etappmål och styrmedel för att miljömålen ska nås i tid. Miljömålsberedningen kommer att presentera sina förändringar allt eftersom uppdragen slutförs och sedan är det upp till regering och riksdag att fatta beslut om förslagen. Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärder för att nå miljömålen trots att miljömålssystemet till viss del görs om. Helt enkelt för att Det är bråttom! Under 2012 kommer Länsstyrelsen i Västerbotten att utifrån föreslagna förändringar i miljömålssystemet ta fram nya regionala miljömål i samverkan med länets olika aktörer. Mer information om förändringarna i miljömålssystemet och om miljötillståndet i Sverige och Västerbottens län kan du läsa på www.miljomal.se. Fjällrävar med ungar. Foto: Kenneth Johansson

DEL 1. Inledning 7 Vill du vara med och arbeta för ett hållbart Västerbotten? Lämna ett löfte för Hållbara Västerbotten! Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling med miljömålen i sikte är ett frivilligt program med ett antal åtgärder som du eller din organisation kan välja att ansluta er till. Åtgärdsförslagen har tagits fram i en bred process med ambitionen att företaget, kommunen, eller privatpersonen ska vilja bidra att göra Västerbotten till ett hållbart län. Åtgärdsförslag finns för följande grupper av aktörer och det finns cirka 30 åtgärder att välja bland per aktör: Företag Kommuner och landsting Kommunala bolag Statliga myndigheter inklusive länsstyrelsen Forskning och utveckling Intresse- och branschorganisationer, föreningar, studieförbund Privatpersoner Samarbetsprojekt Välj det som passar dig och din organisation! Alla aktörer behöver inte genomföra allt i åtgärdsprogrammet. Man väljer själv vilka åtgärder som man vill genomföra för att bidra till ett hållbart Västerbotten med åtgärdsprogrammets hjälp. Kanske hittar du tre lämpliga åtgärder som du vill ställa upp på eller kanske tio? Grundtanken är att ju fler vi är som deltar desto större miljönytta ger det för länet. För en del aktörer upplevs kanske åtgärderna som mycket krävande, medan andra kanske redan har genomfört dem. Förhoppningen är att alla som vill ska kunna hitta åtgärder som passar dem och deras verksamhet oavsett vad den handlar om. De flesta av åtgärderna är därför generella, så att de ska passa många kommuner eller företag, medan vissa är specifika, t.ex. när det gäller samarbetsprojekt eller forskning och utveckling. Hur kan vi då på frivillig basis gemensamt i länet ta ansvar för en hållbar utveckling i det vi gör? Och hur kan vi visa på att många aktörer arbetar med hållbar utveckling i vårt län? Hur kan vi se till att åtgärderna i åtgärdsprogrammet genomförs? Vi tror på att skapa en överenskommelse, ett framtidslöfte för hållbar utveckling, ett löfte för Hållbara Västerbotten för de organisationer som vill visa att de är villiga att vara med och bidra till en hållbar framtid. Löftet kan lämnas dygnet runt Löftet kan lämnas på en webbplats som nås via Länsstyrelsens hemsida. Syftet är att man som organisation, privatperson, kommun, företag, statlig myndighet tecknar sig för några av de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet och lämnar ett löfte om att arbeta för att genomföra det till år 2015. Åtgärderna ska med andra ord genomföras inom fyra år. När man lämnar ett löfte åtar man sig att försöka genomföra det man lovat och att följa upp hur det går på webbplatsen. Det är oerhört betydelsefullt för oss att få information om hur arbetet med åtgärderna fungerar i länet, dels som återkoppling till vårt samverkansarbete för hållbar utveckling men också för att kunna lyfta särskilt angelägna frågor till vår regering och riksdag. Samtidigt fyller webbplatsen en viktig funktion i att synliggöra länets miljöarbete. Löftet för Hållbara Västerbotten planeras vara i drift i början av juni 2012 om allt går enligt planerna, men det kommer att gå att lämna ett löfte så snart programmet sammanställts från remissutskicket och fastställts av Länsstyrelsen. Löftet för Hållbara Västerbotten innebär kortfattat: En möjlighet att bidra till vårt gemensamma arbete för ett hållbart Västerbotten. Ett tillfälle för regionen och länet att samla aktörer som kan och vill göra skillnad för ett hållbart Västerbotten år 2020 på samma webbplats. En chans för företag, kommuner och andra aktörer att visa sitt engagemang för länet på webbplatsen men också att länka till sitt miljöarbete på sin egen webbplats

8 Samverkansprocessen välkomnade alla Samverkansprocessen med att ta fram förslag till åtgärdsprogrammet startade den 30 mars 2011 då Länsstyrelsen anordnade en första konferens i Umeå. De som bjudits in av Länsstyrelsen var politiker, kommunala tjänstemän, forskare, intresseorganisationer, statliga myndigheter, studieförbund, konsulter, kommunala bolag med flera. På grund av att vi är ett stort län har vi haft en övervägande majoritet av deltagare i processen från kusten och Umeås närområde. Möjlighet att delta via telefon/videolänk har erbjudits. Över 130 personer från hela länet deltog vid det första mötet när vi delade upp oss i samverkansgrupper utifrån våra olika fokusområden och genomförde SWOTanalyser (analyser av styrkor, svagheter, möjligheter och hot) för länet. Samverkansgrupperna koordinerades av en utvald ordförande från olika organisationer med regionalt fokus: Hållbar samhällsplanering, byggande och boende (Royne Söderström, Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat) Hållbart resande och energieffektiva transporter (Maria Forsberg, NENET) Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling (Sten-Anders Gustafson, ALMI Företagspartner Nord) Hållbara natur-och kulturmiljöer (Emma Vidmark, Länsstyrelsen Västerbotten) Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa (Malin Karlsson, Länsstyrelsen Västerbotten) Hållbara vatten (Ann Salomonson, Region Västerbotten) Efter det första mötet genomförde vi under våren och hösten två träffar för varje fokusområde/samverkansgrupp (15-30 deltagare i varje grupp). Med utgångspunkt i miljömålen och i de SWOT-analyser (en analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot) som tagits fram, arbetade grupperna fram förslag till åtgärder som olika aktörer i länet kan genomföra för att uppnå en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling. En lista över deltagande organisationer finns i en bilaga till programmet. Åtgärdsprogram för länet inte Länsstyrelsens program Länsstyrelsens roll i framtagandet av åtgärdsprogrammet har varit att fungera som samordnare för arbetet. Vi har inte styrt de åtgärdsförslag som kommit fram eller prioriterat dem. Däremot har vi stämt av åtgärdsförslagen mot miljömålen för att se till att vi har en tydlig koppling till uppdraget från regeringen om att ta fram ett åtgärdsprogram för en hållbar utveckling med miljömålen i fokus. Åtgärdsförslagen som presenteras är ett resultat av deltagarnas förslag där Länsstyrelsen varit en av flera deltagande parter och på så sätt påverkat arbetet. Det har varit extra viktigt för oss eftersom programmet är länets och inte Länsstyrelsens program. Åtgärdsprogrammet fångar upp en del inte allt! Det är viktigt att komma ihåg att arbetet med åtgärdsprogrammet och genomförandet av det är en del av den omställning som behöver ske för att skapa ett hållbart Västerbotten. Åtgärderna tar inte upp krav och uppdrag Samverkansgruppen för hållbart resande och energieffektiva transporter

DEL 1. Inledning 9 Sommarfiske i södra Saddijaur, Lycksele kommun som följer av olika lagar, förordningar och instruktioner eftersom vi förutsätter att varje aktör arbetar efter att följa dessa. Programmet har inte heller fokus på åtgärder som redan pågår för att skapa förändring. Istället bygger åtgärdsprogrammet på tanken att ju fler som vi är som arbetar mot samma mål- desto större genomslagskraft och skillnad kan vi göra. Det är därför extra viktigt att vi får med så många olika aktörer som möjligt från vårt län. På samma sätt som en kommun eller ett företag har ett internt miljöprogram har även Länsstyrelsen Västerbotten ett sådant. I vårt interna miljöprogram kan du till exempel läsa om hur vi arbetar med de uppdrag och åtgärder som regeringen beslutat att vi ska genomföra. Vi redogör bland annat för hur vi skyddar natur och värdefulla området i länet samt hur vi arbetar med uppföljning, miljötillsyn, miljöersättningar och andra viktiga områden inom vår verksamhet. Programmet finns på vår hemsida från och med april 2012. Arbetet med miljömålen består med andra ord av flera olika viktiga pusselbitar. Bilden nedan visar hur miljömålsarbetet ser ut ifrån Länsstyrelsens perspektiv. Det handlar om att när allt arbete är klart kommer vi att ha nya regionala miljömål, ett åtgärdsprogram för länet i form av ett webbaserat Hållbara Västerbotten -löfte, ett åtgärdsprogram för Länsstyrelsens interna miljömålsarbete och miljötillståndsrapporter där vi årligen följer upp och analyserar arbetet med miljömålen i länet. Årtalen anger när arbetet beräknas vara klart Fyra viktiga delar i arbetet för en hållbar utveckling - med miljömålen i sikte i Västerbottens län

10 Fokusområden istället för miljömål i åtgärdsprogrammet I arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram i länet har utgångspunkten varit att åtgärderna ska omfatta inte bara den ekologiska delen av hållbar utveckling som miljömålen till största delen berör. För att bredda perspektiven och för att åtgärderna i större utsträckning ska omfatta även de ekonomiska och sociala perspektiven har vi delat in Västerbottens läns program för hållbar utveckling i sex övergripande områden: Hållbar samhällsplanering, byggande och boende Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling Hållbart resande och energieffektiva transporter Hållbara natur- och kulturmiljöer Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa Hållbara vatten Vi bedömer att åtgärderna som presenteras här i programmet har en tydlig koppling även till social- och ekonomisk utveckling eftersom deltagarna i processen tagit fram åtgärderna med fokus på såväl ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Länsstyrelsen har stämt av måluppfyllelsen av de framtagna åtgärderna enbart utifrån miljömålen och inte från folkhälsomålen eller från tillväxtmålen. Det har att göra med att uppdraget att ta fram ett åtgärdsprogram har sin grund i miljömålen och det är en avgränsning som vi har gjort i arbetet. Ett resultat av samverkansprocessen är att vi tydligt ser att kopplingen och samarbetet mellan miljömålen, folkhälsomålen och de tillväxtpolitiska målen är något som behöver stärkas på regional nivå. Inför nästa åtgärdsprogram antar vi den utmaningen! Jämställdhetsperspektivet viktigt i genomförandet av åtgärderna För att vi ska kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation är det viktigt att alla människor, såväl kvinnor som män, pojkar som flickor, får möjlighet att ta ansvar för och påverka sin egen och vår gemensamma framtid. Att vi har ett jämställdhetsperspektiv i genomförandet av åtgärdsprogrammet är därför en grundförutsättning för ett hållbart Västerbotten. Att se till att både kvinnor och män kan delta i sammanhang där hållbarhetsarbete bedrivs och att ta reda på hur olika åtgärder påverkar kvinnor respektive män är upp till den som genomför åtgärden t.ex. kommunen, företaget eller myndigheten. I åtgärdsprogrammet ger vi några konkreta exempel på hur ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra genomförandet av åtgärden. En särskild symbol klimat och kön visar åtgärden i programmet, se bild. Du kan sedan i programmets sista bilaga ta del av tips på arbetssätt om hur du/din organisation kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i genomförandet av olika åtgärder. (Observera att det här inte är miljömålssymbol, utan särskilt framtagen av Länsstyrelsen Västerbotten.) Höstfärger på vandring mot Blerikenstugan i Marsfjällen Upplägg och innehåll av åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet består av fem delar. I Del 1 Inledning berättar vi om varför åtgärdsprogrammet har kommit till och hur vi har arbetat med att ta fram åtgärdsförslagen. Vi introducerar löftet för Hållbara Västerbotten och hur vi går från ord till handling för ett hållbart län. I Del 2 Miljömål presenterar vi kort de 16 miljömålen och bedömer hur arbetet går går med att nå miljömålen i vårt län. I Del 3 Goda exempel, åtgärder och verktyg som är kärnan i åtgärdsprogrammet, presenteras de sex fokusområdena som vi arbetat med i vår samverkansprocess. Varje fokusområde inleds med några goda exempel på åtgärder från länet, följt av en nationell utblick inom området. Därefter kommer vi in på det du och din organisation kan bidra med för ett hållbart Västerbotten: förslagen till åtgärder. Själva åtgärdsförslagen presenteras aktör för aktör i en tabell. Här visar vi också vilka miljömål som varje åtgärd kopplar till. Varje fokusområde avslutas med exempel på olika verktyg som kan användas för att genomföra åtgärderna. I Del 4 Uppföljning och utvärdering berättar vi om hur vi tänker oss att följa upp, revidera och utvärdera åtgärdsprogrammet samt hur programmet förhåller sig till länets klimat-och energistrategi. Vi avslutar åtgärdsprogrammet med Del 5 Bilagor bestående av tre bilagor som presenterar åtgärderna, sorterade efter miljömål, exempel på hur man kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i genomförandet av åtgärderna samt de organisationer som deltagit i processen med att ta fram åtgärdsprogrammet.

DEL 2. Miljömålen i Västerbotten 11 Miljömålen i Västerbotten Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild ikon som illustrerar målet. Dessa ikoner används i åtgärdsprogrammet för att visa vilka miljömål som åtgärderna i huvudsak bidrar till. I följande avsnitt presenteras mycket kort hur miljömålen är formulerade och den bedömning över hur miljötillståndet för respektive miljömål såg ut i länet i slutet av 2011. Varje år ger Länsstyrelsen ut en miljötillståndsrapport som mer i detalj följer upp miljömålen och till viss del även berör olika konflikter mellan miljömålen. Rapporten finns att ladda ner på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/vasterbotten.

12 Miljömålen - läget i länet 1. Mål: Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatet inte blir farligt. Läge: Det är mycket svårt att till år 2050 skapa förutsättningar för att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Även om utsläppen drastiskt minskar kommer halten i atmosfären att fortsätta öka under lång tid beroende på att växthusgaserna är långlivade. 2. Mål: Frisk luft Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Läge: Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljömålet om ytterligare åtgärder vidtas till 2020. Luftmiljön har förbättrats mycket under de senaste decennierna men det finns fortfarande mycket kvar att göra. 3. Mål: Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurnande ämnen ska inte öka korrosionshasigheten i tekniska material, kulturföremål eller byggnader. Halten av oorganiskt aluminium ska inte överskrida kritiska nivåer för djurlivet i länets sjöar och vattendrag. Läge: Miljökvalitetsmålet är nära att nås fast utsläppen av försurande svavel inte minskat i samma takt som tidigare. Det finns många försurande vatten. Mer beslut om att reducera svavelutsläppen krävs, för att målet ska uppnås. Ett ökat nyttjande av biobränsle är ett problem. 4. Mål Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vid återvinning av varor och material tas farliga ämnen om hand och kan fasas ut från produktionskedjan. Läge: Miljökvalitetsmålet med preciseringar nås inte till 2020 med idag beslutade styrmedel eller åtgärder. Till 2020 bedöms utfasningen av farliga ämnen ha kommit en bit på väg om lagstiftningen nyttjas effektivt, men det räcker inte. 5. Mål Skyddande ozonskikt: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger ett skydd mot skadlig UV-strålningLäge: De ämnen som bryter ner ozonskiktet har minskat i stratosfären. Påfyllnings- och användningsstopp gäller numera både i Sverige och andra länder. Avvecklingen av dessa ämnen kommer att innebära att ozonskiktet återhämtar sig, men först efter 2050. Läge: Miljökvalitetsmålet nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Då väntas avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara klar och ozonuttunningen har vänt och en stabilisering vara märkbar.

DEL 2 Miljömålen i Västerbotten 13 6. Mål Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av stålning i den yttre miljön. Kunskapen ska öka bland länets befolkning om elektromagnetisk strålning. Utvecklingen i cesiumhalter i bär, svamp, fisk och kött ska fortlöpande kontrolleras och befolkningen informeras. Länet ska ha god beredskap inför eventuella nya kärnkraftsolyckor och andra olyckor med radioaktivt material. Läge: Med ytterligare insatser för att minska exponering för UV-strålning är miljökvalitetsmålet nära att nås.det finns idag planerade styrmedel som beslutas före 2020.Dagens exponering för joniserande strålning och elektromagnetiska är liten och ofarlig för människan. 7. Mål Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Dessutom ska kunskapen om effekter av näringsbelastning på bruna vatten, det vill säga vatten med hög halt av humus, öka. Läge: Miljökvalitetsmålet nås idag med beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda till 2020.Länet består mest av skogs- och fjälllandskap som sällan får problem med övergödning. Problemen som finns är lokala och innebär att vi måste minska utsläppen från jord-och skogsbruk. 8. Mål Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. I Västerbottens sjöar och vattendrag ska den biologiska mångfalden säkerställas genom att skydda, återställa eller återskapa viktiga och variationsrika livsmiljöer. Läge: Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020, med idag beslutade eller planerade styrmedel. Skydds- och åtgärdsbehovet är fortfarande väldigt omfattande. Dessutom råder fortfarande stora kunskapsbrister, främst när det gäller värdefulla kulturmiljöer. 9. Mål Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar vattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Isälvsavlagringar som har eller förväntas få betydelse för framtida dricksvattenförsörjning bör undantas från tillstånds-eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Läge: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns idag planerade styrmedel som beslutas före 2020 som gör att målet nås. Vattendirektivsarbetet har ökat myndigheternas och kommunernas insatser och engagemang för grundvattenfrågor och samsynen är bred.

14 10. Mål Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerbottens kustoch havsområde har en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden och brackvattenmiljöns ekologiska funktion bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Läge: Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga eller planerade styrmedel.resurser behövs för kulturmiljöer, stödja traditionella näringar,minska utsläpp av föroreningar,åtgärda vandringshinder i kustmynnande vattendrag och lekområden för fisk. 11. Mål Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Våtmarker av klass 1 och 2 i länets våtmarksinventering och våtmarker som ligger inom riksintresse för naturvård undantas från arbetsföretag som påtagligt kan skada våtmarkernas naturvärden. Övriga våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärdenskyddas så långt möjligt mot åtgärder som kan skada dem. Läge: Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå med befintliga eller planerade styrmedel. Mer insatser behövs för att återställa våtmarkers hydrologi och för att bevara kulturvärden. Skärpt hänsyn vid vägbyggnad behövs. Nya hot är ökad skyddsdikning och fler torvtäkter. 12. Mål: Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Läge: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Situationen för många skogslevande arter är fortfarande kritisk. Skogar med höga miljö- och kulturvärden avverkas fortfarande. 13. Mål: Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Det öppna odlingslandskapets omfattning bibehålls och utvecklas i hela länet. Läge: Om miljökvalitetsmålet kommer att nås är helt beroende av vilka ekonomiska styrmedel som kommer att finnas under perioden fram till 2020. Förutsättningar att nå målet finns ifall det görs stora satsningar på långsiktigt hållbart jordbruk i hela länet.

DEL 2 Miljömålen i Västerbotten 15 14. Mål: Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Läge: Miljökvalitetsmålet nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.Fjällvärlden är till största delen oesploaterad och det finns goda möjligheter att uppleva såväl djur och växter som en aktiv renskötsel. Klimatförändringarna är ett framtida hot. 15. Mål God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Läge: Det finns förutsättningar att inom en generation uppnå miljökvalitetsmålet. Det krävs ågärder för den fysiska planeringen för både små och stora kommuner. Kulturmiljöprogram, buller- och bra avfallsplaner är viktiga åtgärder. 16. Mål Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljö och ekosystemen samt deras funktioner ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Läge: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med beslutade eller planerade åtgärder.dagens nyttjande av biologiska resurser inom skogsbruk och fiske är inte hållbart. Utdöendet av arter fortsätter.

16 DEL 3 Goda exempel, åtgärder och verktyg Hållbar samhällsplanering, byggande & boende I del tre presenteras de sex fokusområden för vilka vi tagit fram olika åtgärdsförslag för en hållbar utveckling. Vi inleder varje fokusområde med att lyfta fram några goda exempel på hur vi i länet redan idag arbetar med åtgärder för en hållbar utveckling. Därefter presenterar vi en kort nationell utblick från en myndighet eller en person innan vi kommer in på själva åtgärdsförslagen. Sist i varje avsnitt presenterar vi exempel på verktyg för förändring som kan användas för att genomföra åtgärderna. Hållbar samhällsplanering, byggande och boende omfattar många olika områden som påverkar västerbottningens liv och framtid. Ytterst handlar det om att vi ska ha möjlighet till en god livskvalitet och hälsa i form av bra boende, sysselsättning, bra mat, rekreation och en möjlighet att göra egna hållbara val, oavsett ursprung, kön, ålder eller var i länet vi bor. Vi behöver också en energiproduktion som baseras på förnybara, lokala och regionala energikällor och ett omfattande energieffektiviserings- och miljöarbete för att minska miljöpåverkan inom alla sektorer, inklusive byggsektorn. Samhällsplaneringsfrågorna behöver präglas av ett hållbarhetsperspektiv där miljömålen tidigt integreras i planeringsskedet. Miljömålen god bebyggd miljö, frisk luft, giftfri miljö, begränsad klimatpåverkan, levande skogar, grundvatten av god kvalitet och säker strålmiljö är exempel på några miljömål som innehåller mål som bidrar till att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsplanering, byggande och boende i vårt län. Hållbara Ålidhem visar vägen för ett hållbart byggande och boende Umeå ska bli ett nordligt nav för modern miljöteknik och hållbara stadsutveckling och projektet Hållbara Ålidhem ska visa vägen. Totalt omfattas Hållbara Ålidhem av cirka 500 lägenheter, varav 130 är nybyggnationer. Bostaden, Umeå kommun och Umeå energi har fått 33 miljoner kronor av Delegationen för hållbara städer för projektet. Pengarna ska bland annat finansiera lågenergihus med innovativ teknik, solceller och små vindkraftverk, berättar Albert Edman, samordnare för Hållbara Ålidhem. Tillsammans med satsningar på attraktiva utemiljöer och nya mötesplatser på Ålidhem blir ny teknik också viktig: till exempel informationssystem och mätningar i fastigheterna, fjärrvärmedrivna vitvaror, och en av Sveriges största solcellsanläggningar på taken på Matematikgränd och Geografigränd. Exempel på åtgärd för att minska slitaget på barmark Terrängkörningsplaner minskar marktrycket i fjällen Solceller på taken i Ålidhem. Foto: AB Bostaden Att köra motorfordon på barmark kan leda till stora skador i terrängen och särskilt på våra våtmarker i länet. Körning med motorfordon på barmark är därför förbjuden med vissa undantag, till exempel i samband med rennäringsutövning. En lösning för att minska skadorna inom rennäringen är att ta fram en terrängkörningsplan som t.ex. Vilhelmina Södra sameby, Vilhelmina Norra Sameby, Rans sameby och Grans sameby har gjort. Rans sameby har också sökt och beviljats bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra åtgärder i planen. Bland annat har en ny bro byggts över en viktig älv för transporter och åtgärder för att koncentrera körningen till ett stråk som ligger på torrmark har genomförts, allt för att undvika att skada våtmarkerna. Hittills är vi mycket nöjda med vad vi kunnat göra med hjälp av bidraget och genom att vi tänkt hela vägen och tagit hänsyn även till leder som vi nyttjar för fiske och för kalvmärkning fått ett resultat som minskar påverkan på de känsliga markerna på ett bra sätt, berättar Per-Mikael Jonsson, Rans sameby.

DEL 3 Goda exempel, åtgärder och verktyg 17 Bliekevare vindkraftspark i Dorotea kommun Samarbete kring vindkraftsplan i Åsele, Dorotea och Vilhelmina Runt om i vårt län pågår projektering och byggnation av vindkraftverk för fullt. I augusti 2011 fanns drygt 110 byggda vindkraftverk på 12 olika platser i länet och beviljade tillstånd för uppförande av nära 300 verk på 10 andra platser. Totalt pågår också vindkraftprojekt där projektörer håller på att samråda eller ansöka om tillstånd för att få bygga vindkraftsanläggningar omfattande nära 850 vindkraftverk. En viktig del i arbetet med att bygga vindkraftverk är att planera för vindkraften, då den ofta konkurrerar med t.ex. rennäring, naturvård och andra intressen. Åsele, Dorotea och Vilhelmina kommuner har tagit fram en gemensam vindkraftsplan som är ett tillägg till kommunernas egna översiktsplaner, med stöd av bidrag från Boverket. Vindkraftplanen gjorde att vi på kommunen haft ett mycket bra underlag och en tidig dialog när det sedan blev skarpt läge och dags att fatta beslut. Planen har också stärkt samarbetet mellan våra tre kommuner ytterligare, berättar byggnadsinspektör Roger Pålsson, Dorotea kommun. Samhällsplanering med jämställdhetsperspektiv i Lycksele Vad kan göras för att stadens natur- och kulturmiljöer ska upplevas som trygga och tillgängliga för alla, kvinnor och män, flickor och pojkar under alla tider på dygnet? I projektet Trygg närnatur har Lycksele kommun undersökt vad som kan göras och med hjälp av bidrag från Boverket genomfört trygghetsvandringar och bland annat anpassat belysningen på Gammplatsen, ett viktigt närnatur- och hembygdsområde för många lyckselebor. Trygghetsvandringarna tillsammans med allmänhet och politiker i olika åldrar har lett till att kommunen fått upp ögonen för problematiken, berättar Bengt-Lennart Nordlund, parkchef Lycksele kommun. Tack vare projektet nyttjar nu kommunen trygghetsvandringar i samhällsplaneringen vilket på sikt ska leda till ett mer tryggt offentligt rum i Lycksele. Kommunen har redan genomfört olika åtgärder t. ex installerat belysning, gallrat befintliga buskage och satt ut parkbänkar i områden som inte ingår i själva projektet. Gammplatsen, ett viktigt natur- och hembygdsområde för många lyckselebor

18 Utblick från ett nationellt perspektiv Boverket Ylva Rönning arbetar på Boverket, Sveriges centrala myndighet som har ansvar för och vägleder om bland annat byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering och boendefrågor. Hur ser trenderna ut när det gäller möjligheterna att nå de av riksdagen beslutade miljömålen och då särskilt målet God bebyggd miljö? Det finns många positiva trender inom Boverkets ansvarsområde med koppling till miljömålen: Fler bostäder åtgärdas mot buller och radon och fler bostäder värms också upp med förnybar energi. Vi ser också att mindre avfall går till deponi, mycket tack vare deponeringsförbudet för organiskt avfall som infördes år 2005, berättar Ylva Rönning. Tyvärr ser vi även negativa trender i form av ökade vägtransporter, ökade avfallsmängder per person, fortsatta problem med inomhusmiljöer, att tätortsnära grönområden minskar och att kulturvärden i byggnader inte beaktas i tillräckligt stor utsträckning, fortsätter Ylva. Vilka insatser är på gång på nationell nivå för att vi ska komma tillrätta med problemen lokalt och regionalt? Många insatser är på gång. Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning. Naturvårdverkets uppdrag om att ta fram en färdplan för Sverige 2050 utan nettoutsläpp av växthusgaser. Boverkets uppdrag om en vision för Sverige 2025, liksom satsningen på Hållbara städer, kommer också att bidra i frågan. När det gäller kulturvärden arbetar Boverket och Riksantikvarieämbetet med att ta fram ett tema för området i vår vägledning för planerare PBL-kunskapsbanken som finns på Boverkets hemsida. Under 2012 kommer även ett nytt spännande planeringsstöd för Attraktivt boende på landsbygden att lanseras. Kan du ge ett tips till oss västerbottningar på en konkret åtgärd som du i din roll som handläggare på Boverket tycker bidrar till en hållbar utveckling? Mitt spontana tips är att arbeta med att försöka få in miljömålen ännu mer och bättre i den fysiska planeringen, såväl i översikts- som detaljplaner. Om miljömålen får genomslag där hoppas jag att vi kommer en bit på vägen, säger Ylva Rönning.

DEL 3 Goda exempel. åtgärder och verktyg 19 Åtgärder för hållbar samhällsplanering, byggande och boende Åtgärder företag Koppling till miljömålen Utveckla och/eller använda verktyg för livscykelanalys och livskostnad vid upphandling Arbeta för att bli ett resurseffektivt företag och medverka till /skapa demonstrationsprojekt om t.ex. hållbart byggande i länet Informera företagets anställda om resursbesparande åtgärder (temadagar, utbildningar) när det gäller såväl direkt som indirekt miljöpåverkan i företaget Ställa krav på effektiv resursanvändning vid nyproduktion, renovering av bebyggelse och hyreskontrakt: kontor och lager Åtgärder kommuner och landsting Erbjuda gratis energiinformation till kommuninvånarna med hjälp av olika metoder: fysisk plats, pro-aktivitet, utställningsyta, samverkan företag Innan 2015 inrikta översiktsplanen på hållbarhetsfrågorna t.ex. genom gröna friköpsavtal, cykelparkeringsnorm, koldioxidneutral infrastruktur, helhetssyn m.m. Alla kustkommuner tar fram fördjupade översiktsplaner för kusten och arbetar för ökad samordning mellan kommunerna Koppling till miljömålen Koppling finns till samtliga miljömål Utveckla former för tilldelning av kommunens mark för att styra mot hållbart byggande Åtgärder kommunala bolag Ställ krav på resurseffektivt byggande och renovering vid upphandling Koppling till miljömålen Samverka med andra aktörer i länet för att undersöka möjligheterna till smarta elnät i Västerbottens län och ta fram ett utkast till strategi Utveckla ett system för fastighetsnära insamling av kemikalier och farligt avfall som testkörs innan 2015 Ta fram en plan för hur bolaget ska kunna öka andelen förnybar energi till 2020 som även omfattar småskaliga anläggningar Åtgärder statliga myndigheter Energikartlägg myndighetens verksamhet och påbörja genomförandet av föreslagna energieffektiviseringsåtgärder innan 2015 både vad gäller fastighetsbestånd och transporter Länsstyrelsen tar fram en vägledning/handledning för hur miljömålen kan tillgodoses i översiktsplaneringsarbetet och anordnar återkommande träffar tillsammans med kommunerna för att stötta och följa upp arbetet Koppling till miljömålen Koppling finns till samtliga miljömål Länsstyrelsen initierar ett ökat kunskapsutbyte mellan myndigheterna Trafikverket, Energimyndigheten och Boverket inom hållbar samhällsplanering i Västerbotten där vi tar ett helhetsgrepp kring transporter och byggnation. Arbetet påbörjas genom en gemensam träff för att dra upp riktlinjer och behov. Länsstyrelsen anordnar utbildning av/ information till politiker m.fl. om hållbarhetsarbete genom planeringsprocessen där studiebesök och kunskapsutbyte med syfte att lära inom länet ingår Koppling finns till samtliga miljömål

20 Åtgärder organisationer och föreningar Ta initiativ till att skapa ett hållbarhetscentrum för företagare och konsumenter. En idé är att ta fram en utställningslokal (mobila anläggningar, virtuella lösningar) i samverkan. Utveckla ett forum som möjliggör ett effektivt samarbete i strategiska hållbarhetsfrågor mellan länets kommuner och leder till nya konkreta samarbeten inom hållbar samhällsplanering Koppling till miljömålen Erbjuda studiecirklar och kurser (ex. småskalig energiförsörjning, energisnålt byggande) Erbjuda utbildningar riktade till skolelever inom hållbarhetsområdet och samhällsplanering (temadagar eller liknande) Ta på sig ledartröjan inom sin bransch och driva specifika hållbarhetsfrågor i länet Åtgärder forskning och utveckling Utveckla Technical Visits för hela Västerbotten (jmf Umeå, Skellefteå) Utveckla pilotprojekt i länet för att testa nya forskningsresultat Etablera, utveckla samarbetsavtal mellan universiteten, kommunerna, Region Västerbotten, Landstinget och Länsstyrelsen inom strategiska utvecklingsområden i länet, inklusive hållbar utveckling. Samarbetsavtalen kan rikta sig både på utbildningsnivå och forskningsnivå. Ta fram strategiska utvecklingsområden för länet kopplat till forskning för att driva utvecklingsarbetet framåt i länet. Steg 1) Forskningsstrategi för länet inklusive det som redan görs Åtgärder samarbetsprojekt Utveckla mellankommunala samarbetet, t.ex. inom vindkraft Koppling finns till samtliga miljömål Koppling finns till samtliga miljömål Koppling till miljömålen Koppling finns till samtliga miljömål Koppling finns till samtliga miljömål Koppling finns till samtliga miljömål Koppling finns till samtliga miljömål Koppling till miljömålen Bosamverkan sprids till hela länet Utveckla ett projekt för att ersätta naturgrus med bergkross till sandningssand hos ballastbolagen Undersök möjligheterna att nyttja kommunal mark för energiskogar och gödsling Hållbar fjällbebyggelse i samverkan Åtgärder privatpersoner Ansluta sig till fjärrvärmenätet om det är möjligt eller andra uppvärmningssätt som är förnybara och energieffektiva Koppling till miljömålen Se över energiförbrukningen i det egna hemmet genom att göra en energikartläggning och enkla investeringar och åtgärder: T.ex. Sänka innetemperaturen, byta till lågenergilampor Skaffa information om energieffektivisering t.ex. genom ett besök hos energirådgivare Bevara och vårda ditt gamla hus istället för att riva. Ta reda på hur du kan bevara husets karaktär och detaljer samtidigt som du genomför förbättringar för t.ex. energieffektivisering

DEL 3 Goda exempel. åtgärder och verktyg 21 Verktyg för frivillig förändring: För privatpersoner För offentliga sektorn ROT-avdrag Avdrag för arbetskostnader i samband med t.ex. renovering eller energibesparande åtgärder. Mer information: www.skatteverket.se Solcellsstöd Ersättning för installation av solceller. Mer information: www.energimyndigheten.se Kontakt: Thomas Edström, Länsstyrelsen Västerbotten Bidrag för att sänka radonhalten i inomhusluften i småhus Mer information: www.boverket.se Kontakt: Thomas Edström, Länsstyrelsen Västerbotten Bidrag till kulturmiljövård Bidrag kan lämnas till vård av och information om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, landskap och fornlämningar. Mer information: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten Kontakt: Jeanette Joelsson, Länsstyrelsen Västerbotten. För företag Har du en egen energismart innovation? Finansiering till företag inom energiområdet i ett förkommersiellt skede. Mer information: www.energimyndigheten.se Programmet för energieffektivisering (PFE) Ett ekonomiskt styrmedel i form av ett 5-årigt program som riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag. Mer information: www.energimyndigheten.se Ekonomiskt stöd för energikartläggning energikarläggningscheck Mer information: www.energimyndigheten.se Bidrag till kulturmiljövård Bidrag kan lämnas till vård av och information om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, landskap och fornlämningar. Mer information: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten Kontakt: Jeanette Joelsson, Länsstyrelsen Västerbotten. Statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Mer information: www.energimyndigheten.se Bidrag för efterbehandling av förorenad mark Statliga medel för att bekosta undersökning och efterbehandling av förorenade områden där det idag inte går att hitta någon som enligt lag är ansvarig. Kan sökas av kommuner och länsstyrelser. Mer information: www.naturvardsverket.se Organisationer/föreningar/samverkan Ansökan om stöd till informations-, utbildnings- och samverkansprojekt 2011-2014 Mer information: www.energimyndigheten.se Bidrag till kulturmiljövård Bidrag kan lämnas till vård av och information om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, landskap och fornlämningar. Mer information: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten Kontakt: Jeanette Joelsson, Länsstyrelsen Västerbotten. EU-stöd Finansiellt instrument för hållbara energilösningar (EEE-F): En ny EU-fond på 146 miljoner euro ska användas för investeringar i energiprojekt och energieffektivisering på lokal och regional nivå. Mer information: www.energimyndigheten.se Forskning och utveckling Intelligent energi - Europa 2 (IEE2) Mer information: www.energimyndigheten.se