Uppföljning av miljövetarstudenter utexaminerade under åren 1994 till 2009

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskaplig fakultet Kansliet för miljövetenskaplig grundutbildning _ Uppföljning av miljövetarstudenter utexaminerade under åren 1994 till 2009 En enkätundersökning genomförd under hösten 2009 Margareta Westberg Sten Åke Wängberg Januari 2010

Förord Göteborgs universitet erbjuder utbildningar med olika inriktningar inom det miljövetenskapliga området både som fristående kurser och inom program. Ett viktigt arbete vid all utveckling av kurser och utbildningsprogram är att följa upp de studenter som gått igenom utbildningarna för att kunna bedöma om utbildningarna har varit viktiga för studenternas yrkesverksamhet efter universitetet. För det miljövetenskapliga programmet på naturvetenskaplig fakultet vid Göteborgs universitet har vi genomfört enkätundersökningar där vi gått ut och frågat de studenter som tagit examen om deras yrkesverksamhet och syn på utbildningen, vid två tillfällen, 2001 och 2005. Dessa finns att ladda ned från programmets hemsida: http://www.envsci.org.gu.se/arbetslivet/uppfoljning_av_studenter/. Här presenteras den tredje undersökningen som genomfördes 2009. På uppdrag av programrådet för Miljövetenskaplig grundutbildning planerades och genomfördes undersökningen våren 2009. Hjälp med förarbetet, utskick av enkäten, datainsamling och dataregistrering fick vi av Erik Granberg och Josef Kuhlin som på ett föredömligt och noggrant sätt utförde dessa arbetsuppgifter. Margareta Westberg Institutionen för nationalekonomi med statistik 2

Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Bakgrund... 8 Arbetslivsfrågor... 11 Nuvarande sysselsättning... 12 Första arbetet efter studierna... 16 Söktid till första arbete... 16 Anställningsförhållanden... 17 Arbetsplatsen... 18 Arbete hos de som har bytt jobb... 21 Anställningsförhållanden... 23 Arbetsplatsen... 23 Lön... 27 Reflektioner om utbildningen... 28 Frågor till de som läst på Miljövetarprogrammet eller Naturvetenskaplig problemlösning.. 30 Bortfall... 32 Kommentar... 33 Bilaga 1... 34 ENKÄT till miljövetare... 35 3

Sammanfattning Arbetsmarknaden efterfrågar personer med bra utbildning. Kunskap om vilken typ av jobb man kan få och på vilka arbetsplatser som personer med fördjupade kunskaper i miljövetenskap finns är därför viktig. För att få information om arbetsmarknaden och om arbetsplatser där miljövetarstudenter återfinns efter avslutade studier har en uppföljning av före detta studenter som läst miljövetenskap gjorts. Våren 2009 skickades en enkät ut till 737 studenter som blivit godkända på någon av examenskurserna inom miljövetenskap vid Göteborgs universitet under perioden 1994-2008. Enkäten besvarades av 438 personer vilket motsvarar en svarsfrekvens på nästan 60 procent. I sammanställningen har de svarande grupperats i två grupper, beroende av när de gått examenskursen. I den tidigare gruppen är de som gått kursen före år 2004 medan den senare gruppen är de som läst kursen 2005-2009. Arbetsmarknaden ser ganska ljus ut för miljövetare och nästan 60 procent hade arbete inom sex månader efter avslutade studier. Av alla svarande hade 83% fast- eller visstidsanställning, 5% studerade eller doktorerade, 3% var arbetssökande, 2% var egna företagare medan 7% angav annat (främst föräldralediga). I den tidigare gruppen, de som var färdiga före 2004, var mindre än 2% arbetssökande medan i den senare gruppen var 5% arbetssökande utan någon skillnad mellan de som läst programmet eller Miljö- och hälsoskyddskursen. Jämfört med undersökningen som gjordes 2004 visar detta på ett bättre sysselsättningsläge, speciellt för de som var färdiga under de sista fyra åren innan undersökningen. Andelen som var arbetssökande i den gruppen var 2004 11%. Liksom i tidigare undersökning så tar hanteringen av miljöfrågor en dominerande tid inom arbetet för majoriteten av respondenterna. Föreliggande undersökning visar på att det finns en bred arbetsmarknad för miljövetare och det är stor variation på arbetsområden och arbetsuppgifter. Det är stor skillnad både på den bransch man arbetar inom och den funktion man har på arbetet mellan de som läst påbyggnadskursen i Miljö- och Hälsoskydd och de som läst miljövetarprogrammet. Drygt hälften av de som läst på Miljö- och hälsoskydd arbetar inte helt oväntat som miljö- och hälsoskyddsinspektörer mot endast femton procent av de som läst på Miljövetarprogrammet. Motsvarande var andelen från miljövetarprogrammet som jobbade i privat sektor 44% motsvarande värde hos de som läst Miljö- och hälsoskydd var 19%. I undersökningen framkommer att det finns många kurser på utbildningen som är intressanta och det framkommer mycket tydligt att olika kurser i juridik exempelvis miljörätt är så viktigt att det borde vara ett obligatoriskt ämne för alla. En hel del tycker att utbildningen bör förutom kurser i t.ex. biologi och kemi även kombineras med andra ämnen som företagsekonomi, nationalekonomi och statistik för att 4

man skall vara väl förberedd för arbetsmarknaden. Många anser att undervisningen på miljövetarprogrammet är alltför teoretiskt och föreslår att undervisningen borde innehålla fler praktiska inslag och vara mer inriktad på olika fallstudier. 5

Inledning Miljöutbildning vid Göteborgs universitet har bedrivits sedan början av 1970-talet och organiserades i 4-årigt program 1994. Naturvetenskaplig problemlösning (NP) var ett program med speciell pedagogik som startades 1995 som ett samarbete mellan ämnena Fysik, Matematik och Miljövetenskap med möjlighet att ta examen i var och ett av ämnena. I denna rapport är endast de som tagit examen i miljövetenskap inkluderade. På grund av minskat antal sökande till NP-programmet har det inte tagits in några studenter sedan 2004. Föreliggande studie är en uppföljning av två tidigare studier som genomfördes 2001 resp. 2005 hos studenter som då var klara med sina examensarbeten i miljövetenskap. Avsikten med dessa uppföljningar var att kartlägga inom vilka områden färdigutbildade miljövetarstudenter är verksamma. I de två tidigare studierna ingick inte de studenter som gått den ettåriga påbyggnadskursen i Miljö- och Hälsoskydd. Dessa studenter ingår däremot i föreliggande studie och undersökningens målpopulation är alla som har blivit godkända på någon av examenskurserna i miljövetenskap eller på den ettåriga påbyggnadskursen i Miljö- och Hälsoskydd vid Göteborgs universitet mellan 1994 och fram till undersökningstillfället våren 2009. För att läsa påbyggnadskursen i Miljö- och hälsoskydd krävs det att man har en tidigare examen vilket gör att en del studenter fått enkäten både på grund av att de gått examenskurs i miljövetenskap och att de dessutom gått påbyggnadskursen. Det innebär att många har fått en liknande enkät vid de tidigare tillfällen som motsvarande undersökning genomförts. Enkäten var helt anonym och alla som fick enkäten uppmanades att besvara den även om man deltagit tidigare. Den aktuella enkäten innehåller ett antal frågor om utbildningen och om nuvarande sysselsättning. För att få en så heltäckande bild som möjligt av tänkbara arbetsplatser för miljövetare skickades enkäten ut till samtliga som blivit godkända på någon av examenskurserna 1994-2008. Kopplingen mellan utbildning och arbetsliv är ofta central för utbildningarnas kvalitet. Är det som lärs ut under utbildningen värdefullt för studenten i det framtida yrkeslivet? Avsikten med den aktuella undersökningen är att undersöka arbetsmarknaden för miljövetare och även att undersöka vilken nytta studenterna anser sig ha haft av sina studier i sin nuvarande yrkesroll. Dessutom vill man undersöka om det är något i utbildningen som man saknar eller skulle ha behövt i sin yrkesroll. Frågorna i enkäten berörde därför både arbetslivet och utbildningen. Det främsta syftet med denna undersökning var således att kartlägga arbetsmarknaden för miljövetare idag och om/hur kunskaper i miljövetenskap används vid olika arbetsuppgifter se behovet av utveckling och förbättring av utbildningen i miljövetenskap 6

Under våren 2009 skickades enkäten ut till 737 studenter. Innan utskicket gjordes kontrollerades samtliga adresser hos Skatteverket för att minimera antalet returer. Efter två påminnelser hade 438 svar inkommit vilket motsvarar en svarsfrekvens på knappt 60 procent (59,4 %). Av de 438 besvarade enkäterna var 6 helt blanka varför resultat kommer att redovisas från 432 enkäter. Eftersom inte alla tillfrågade svarat gjordes en analys av bortfallet för att om möjligt upptäcka om det eventuellt fanns systematiska fel som skulle påverka undersökningsresultatet. Det fanns inget i denna analys som tyder på att så skulle vara fallet. 7

Bakgrund Nedan följer en kortfattad beskrivning av det studerade materialet vad avser fördelningen på bl. a. kön, ålder och studieinriktning. På flera av frågorna i enkäten var det möjligt för respondenten att ange mer än ett svarsalternativ, vilket leder till att för en del frågor summerar sig svaren till mer än 100 %. Av de svar vi fick var 69 procent från kvinnor och 31 procent från män, vilket var exakt samma fördelning som i hela undersökningspopulationen. Respondenterna uppvisar en stor åldersspridning (standardavvikelsen är nästan 8 år) och genomsnittsåldern är knappt 36 år. Förklaringen till den stora åldersspridningen är att alla studenter som tagit examenskurs mellan år 1994 och 2008 ingick i undersökningen. Av tabellen nedan framgår att 50 % av de som svarat är mellan 30 och 39 år. Många studenter har ofta börjat läsa fristående kurser i miljövetenskap och senare sökt och kommit in på något av programmen. Det innebär att många som läst miljövetarprogrammet eller påbyggnadskursen i miljö- och hälsoskydd har även läst fristående kurser. Detta förklarar att summan av procenttalen i tabellen nedan överstiger 100. Det finns ingen i undersökningen som läst både på miljövetarprogrammet och på programmet naturvetenskaplig problemlösning. 8

Av tabellen framgår att 51 procent av respondenterna har läst påbyggnadskurs i miljö- och hälsoskydd och 41 procent har läst på miljövetarprogrammet. För att undersöka om studieinriktningen har någon påverkan på vilken typ av arbete man har och i vilken bransch man arbetar kommer svaren att analyseras uppdelat på de som läst påbyggnadskurs i miljö- och hälsoskydd resp. miljövetarprogram inkl naturvetenskaplig problemlösning. I studien som genomfördes våren 2005 har svaren grupperats efter examensåret. Grupperingen gjordes så att studenter som tagit examen 1996-2000 utgör en grupp och de som tagit examen 2001-2004 utgjorde en andra grupp. I föreliggande rapport kommer en del resultat redovisas uppdelat på om man tog examen 1996-2004 eller 2005-2009. Endast ett fåtal studenter var klara med examensarbetet under 2009 eftersom enkäten skickades ut under våren 2009. De studenter som läst påbyggnadskursen i Miljö- och Hälsoskydd ingick inte i de två tidigare uppföljningarna varför resultaten i föreliggande studie inte är helt jämförbara med de två tidigare undersökningarna. Att svara på frågan vilket år man första gången var registrerad på examenskursen är kanske inte helt enkelt. Att 29 procent avstått från att besvara frågan kanske beror på att man inte kommer ihåg exakt vilket år det var. Dessutom skulle man ange om det var vårtermin eller hösttermin. Minns man inte det kanske man väljer att inte svara. Av dem som svarade på frågan var 31 procent registrerade innan 2001 och 37 procent var registrerade 2001 till och med 2004. 9

47 procent av respondenterna svarade att de har någon ytterligare examen förutom eventuellt magister- eller kandidatexamen i miljövetenskap. Av tabellen framgår att bland dem som läst fristående kurser har 47 % ytterligare någon examen och bland dem som läst miljövetarprogrammet var det 24 %. Jämfört med 2005 års undersökning är andelarna i stort sett desamma. Miljö- och hälsoskyddarna måste ha en tidigare examen vilket gör att andelen bland dessa är hög. Exempel på ytterligare examina är i kemi, biologi, biomedicinsk analytiker, marinekologi, journalist, nationalekonomi, högskoleingenjör inom bygg, geovetenskap och lärare. 96 procent av respondenterna hade Göteborg som förstahandsval och 20 procent uppgav att de sökte liknade kurser eller program på andra orter. På frågan varför sökte du miljövetenskaplig utbildning i Göteborg uppgav 50 procent att de hade fått information om kurserna och programmet och tyckte att det verkade intressant. 45 procent sökte miljövetenskaplig utbildningen i Göteborg för att de var bosatta i Göteborg och därför ville läsa där. 19 procent svarade annan anledning. Av de som kryssat i annan anledning har några angett att de bedömde att det därmed är större möjlighet att få ett jobb än att läsa mer biologi, att det är bra komplement till tidigare kemist resp biologiutbildning, att den har bäst rykte, att det finns ett bra utbud av kurser. En annan anledning var att man har stort intresse för miljöfrågor. 10

Av respondenternas svar framgår klart på att man oftast får kännedom om kurserna resp. programmet från kurs- och programkataloger (69 %). Det är nästan samma andel som vid studien 2005 (70 %). Annons i tidningar, arbetsgivare och mässa angavs som andra informationskanaler. Många hade kryssat i alternativet annat sätt utan att ange vad. Intressant att notera att de flesta (94 %) inte var verksamma inom miljöområdet när de sökte till kurser eller programmet i miljövetenskap. Arbetslivsfrågor Enkäten innehöll ett antal frågor relaterade till arbetslivet. Frågorna omfattade både den nuvarande huvudsakliga sysselsättningen och det första arbetet efter studierna. Av svaren framkom att det finns klara skillnader i arbetsuppgifter och typ av arbetsplats mellan de som läst påbyggnadskursen i miljöoch hälsoskydd och de som läst miljövetarprogrammet. Som nämnts tidigare var det många som kryssade i att de läst både fristående kurser och miljövetarprogrammet. Resultaten kommer därför att presenteras uppdelat efter utbildningens inriktning, dvs. om man läst påbyggnadskursen i miljö- och hälsoskydd eller miljövetarprogrammet inkl. naturvetenskaplig problemlösning. 11

Nuvarande sysselsättning På frågan vad som är den huvudsakliga sysselsättningen för närvarande svarade 65 procent att de har en tillsvidareanställning och 18 procent svarade att de hade en visstidsanställning. Beroende på hur man svarat på denna fråga fanns olika val hur man skulle gå vidare i enkäten. Endast fyra personer var studerande och tre personer svarade att de var studerande på mastersprogram varför dessa två kategorier inte kommer att analyseras vidare. De som svarat att de doktorerar gör det i huvudsak inom miljövetenskap och de gör det för att de har ett stort intresse av ämnet. Hälften av dessa hade haft någon anställning mellan studier på grundutbildningen och forskarutbildningen. Det är inga större skillnader i respondenternas svar beroende på vilken utbildningsinriktning man valt. Man skall dock notera att det ingår ganska få respondenter i undersökningen som läst naturvetenskaplig problemlösning. 12

Delar man upp de som svarat på vilket år som de första gången var registrerad på examenskursen ser man en tydlig skillnad i svarsfördelningen vad gäller huvudsaklig sysselsättning nu. Nästan 80 procent av de som läste innan år 2005 har en tillsvidareanställning men endast 40 procent av de som läst 2005 eller senare. Omvänt resultat ser man när det gäller visstidsanställda. Endast en liten andel är arbetssökande. Andelen arbetssökande är något mindre bland dem som tog sin examen innan 2005. Här bör påpekas att 29 procent inte svarat vilket år som de första gången var registrerade på examenskursen vilket bidrar till en ganska stor osäkerhet. Av grafen nedan framgår att det är stor skillnad i fördelning av hur länge man har haft sin nuvarande sysselsättning beroende på om man har tagit examen innan eller efter 2005. 13

Eftersom utbildningen oavsett inriktning är tänkt för dem som är intresserade av miljöfrågor är det intressant att veta i vilken utsträckning man arbetar med miljöfrågor. Av dem som ingår i undersökningen uppger knappt hälften (49 %) att de hanterar miljöfrågor mer än 90 procent av arbetstiden och 66 procent hanterar miljöfrågor minst halva arbetstiden. 13 procent arbetar inte alls med miljöfrågor. Av grafen framgår att det inte är några stora skillnader mellan de som tagit examen innan eller efter 2005. En större andel av dem som tagit examen senare arbetar inte alls med miljöfrågor. 14

Mera intressant kanske det är att jämföra svarsfördelningen för ovanstående fråga med avseende på studieinriktning. Lite längre fram i rapporten redovisas därför resultaten även uppdelat på studieinriktning. Det verkar inte finnas något starkt samband mellan hur stor andel av arbetstiden man hanterar miljöfrågor och hur länge man haft sin nuvarande huvudsakliga sysselsättning. Dock framgår av tabellen nedan att de som haft sin nuvarande sysselsättning < 6 månader arbetar inte lika mycket med miljöfrågor. T ex är det 21 procent som inte alls arbetar med miljöfrågor av dem som haft sin nuvarande sysselsättning < 6 månader medan det endast är 5 procent av dem som haft sin nuvarande sysselsättning mellan 3 och 4 år inte arbetar med miljöfrågor. 15

Första arbetet efter studierna Frågorna om första arbetet skulle besvaras av alla som uppgett att de är anställda, är egna företagare, är arbetssökande, föräldralediga eller att de haft någon anställning mellan tidigare och nuvarande studier/forskarutbildning. Svaren på frågorna om första arbetet kommer att redovisas uppdelade på vilken studieinriktning man valt. Det kan vara intressant att få veta om söktid till första arbete skiljer sig mellan de som valt påbyggnadskursen i Miljö- och hälsa och de som valt att läsa Miljövetarprogrammet. Söktid till första arbete På frågan om hur lång tid efter avslutade studier man fick anställning svarade 17 procent att de hade ett arbete redan innan utbildningen var avslutad och 44 procent svarade att de fick sin första anställning mindre än tre månader efter avslutade studier. Endast 2,6 procent uppgav att de inte fått något jobb. Av dessa är de flesta arbetssökande och några är föräldralediga. Delas svaren upp efter vilket år man första gången var registrerad på examenskursen framkommer att det för senare årskullarna gått något snabbare att få ett jobb efter avslutad examen vilket framgår av nedanstående graf. 16

Jämförs svarsfördelningen för de som läst på Miljövetarprogrammet och de som läst påbyggnadskursen Miljö- och Hälsoskydd för hur snart man fick anställning efter avslutade studier framkommer nästan inga skillnader alls. 36 procent uppgav att det första jobbet var utannonserat och 29 procent att de fick jobbet via kontakter. Många skrev att de fick det första arbetet tack vare praktikplats och att de haft sommarjobb där. Några uppgav att de fått det första arbetet via arbetsförmedlingen. Anställningsförhållanden Ungefär två tredjedelar hade sin första anställning inom offentlig sektor. Detta gäller både män och kvinnor. 17

Arbetsplatsen Det är stor skillnad på svarsfördelningen mellan de som läst påbyggnadskursen miljö- och hälsoskydd och de som läst miljövetarprogrammet vad gäller på vilken typ av företag eller myndighet man hade det första arbetet. Störst skillnad hittar man bland dem som arbetar på en kommunal förvaltning, myndighet eller kommunalt bolag. 60 procent av de som läst påbyggnadskursen miljö- och hälsoskydd arbetar eller arbetade inom kommunal förvaltning eller myndighet jämfört med 27 procent bland de som läst på miljövetarprogrammet. De som kryssat i alternativet annat har uppgett att de arbetar inom t.ex. förskola och folkhögskola. Läst miljö- och hälsoskydd Läst miljövetarprogrammet För att undersöka om de som läst påbyggnadskursen miljö- och hälsoskydd skiljer sig från de som läst miljövetenskaplig inriktning vad gäller den funktion man har eller hade på sitt första arbete undersöks grupperna även var för sig. Vid en uppdelning visar det sig att 51 procent av de som läst påbyggnadskursen miljö- och hälsoskydd arbetar som miljö- och hälsoskyddsinspektörer jämfört med 15 procent bland de som läst på övriga miljövetenskapliga inriktningar. Detta är en förklaring till den stora skillnaden i andel som arbetar inom kommunal förvaltning. Det är inte lika många som arbetar utanför miljöområdet av de som läst påbyggnadsutbildningen i miljö och hälsoskydd jämfört med de som läst på miljövetarprogrammet. 18

De som svarat att de arbetar med annat inom miljöområdet arbetar t.ex. som handläggare, miljörevisor, guide, laboratorieassistent. Exempel på arbetsuppgifter utanför miljöområdet som nämnts är lärare, sjuksköterska, säljare, fartygsbefäl, arbete på kontor/administration. Läst miljö- och hälsoskydd Läst miljövetarprogrammet Även på frågan inom vilken eller vilka branscher det första arbetet ingick var det stora skillnader mellan de som läst påbyggnadsutbildningen i Miljö- och Hälsoskydd jämfört med de som läst på Miljövetarprogrammet. 56 procent av de som läst påbyggnadsutbildningen i Miljö- och Hälsoskydd arbetade inom miljömyndighet jämfört med 30 procent av de som läst på Miljövetarprogrammet. Även på denna fråga var det möjligt att ange flera svarsalternativ varför summan av procenttalen överstiger 100. Branscher som har nämnts utöver de som fanns på listan i enkäten är fordonsindustri, sjöfart, media, återvinning och bevakning. 19

Läst miljö- och hälsoskydd Läst miljövetarprogrammet 20

Arbete hos de som har bytt jobb Motsvarande frågor som ställts angående det första arbetet ställdes om det arbete som man har idag. Analyserna som följer gäller därför enbart de respondenter vars nuvarande arbete inte är det första efter studierna, det gäller 73 % av respondenterna. Ungefär 25 procent svarade att de stannade mindre än 6 månader på det första arbetet efter studierna och ca 55 procent stannade högst ett år på det första arbetet. Tabellen nedan visar att det är nästan ingen skillnad i hur svaren fördelar sig mellan de som läst Miljövetarprogrammet eller påbyggnadskurs i Miljö- och Hälsoskydd. 80 procent av de som vars nuvarande arbete inte är deras första var registrerade på examenskursen innan 2005 vilket framgår av tabellen nedan. 58 procent svarade att de fick sitt nuvarande arbete via annons och 25 procent svarade att de fick det via kontakter. De som svarat annat sätt har svarat att de blivit headhuntade eller befordrade. Några uppgav att de startat eget företag. 21

För att undersöka om det är skillnader mellan de som läst på Miljövetarprogrammet och de som läst påbyggnadskurs i Miljö- och Hälsoskydd delades svaren upp efter studieinriktning. Av tabellen framgår att det är en större andel bland de som läst miljö- och hälsoskydd som fått ett utannonserat arbete (63 %) jämfört med de som läst på Miljövetarprogrammet (51 %). Av tabellerna nedan framgår att många har sin nuvarande arbetsplats inom Västra Götalands län (65 %). Det framgår även att det är en större andel av de som läst miljövetarprogrammet (12 %) jämfört med de som läst Miljö- och Hälsoskydd (3 %) som har sin arbetsplats i Stockholms län. Läst miljö- och hälsoskydd Läst miljövetarprogrammet/naturvetenskaplig problemlösning 22

Anställningsförhållanden En fråga rörde om man arbetar inom privat eller offentlig sektor. Delas svaren upp efter studieinriktning visar det sig att 75 procent av de som läst påbyggnadskurs i Miljö- och Hälsoskydd arbetar för närvarande inom offentlig sektor jämfört med 60 procent av de som läst Miljövetarprogrammet eller naturvetenskaplig problemlösning. Det är stor skillnad mellan de som läst Miljövetarprogrammet och naturvetenskaplig problemlösning. Separerar man dessa utbildningsinriktningar framkommer att 63 procent av de som läst Miljövetarprogrammet arbetar inom offentlig sektor. Intressant att notera är att 64 procent av dem som läst naturvetenskaplig problemlösning arbetar inom privat sektor och endast 36 procent inom offentlig sektor. Läst miljö- och hälsoskydd Läst miljövetarprogrammet/naturvetenskaplig problemlösning Läst naturvetenskaplig problemlösning Arbetsplatsen 55 procent av de som läst påbyggnadskursen i Miljö- och Hälsoskydd arbetar inom kommunal förvaltning eller kommunal myndighet. Motsvarande är 38 procent av de som läst Miljövetarprogrammet eller naturvetenskaplig problemlösning. 23

Läst miljö- och hälsoskydd Läst miljövetarprogrammet/naturvetenskaplig problemlösning Det är stor skillnad på vilken eller vilka branscher som arbetsplatsen ingår beroende på studieinriktning. 48 procent av de som läst påbyggnadskursen i Miljö- och Hälsoskydd uppger att de för närvarande arbetar inom någon miljömyndighet mot 31 procent av de som läst Miljövetarprogrammet/naturvetenskaplig problemlösning. Dt är ganska många som arbetar som miljökonsulter oavsett studieinriktning. Andra branscher som omnämnts är läkemedelsindustrin, naturvård, livsmedelsindustrin, polis som utredare av miljöbrott. Det är inte enkelt att i en enkät bli heltäckande vad gäller branscher. Ett exempel på detta är ett svar från en person som jobbar med miljöfrågor inom regeringskansliet (näringsdepartementet). 24

Läst miljö- och hälsoskydd Läst miljövetarprogrammet/naturvetenskaplig problemlösning 55 procent uppger att de har någon funktion inom miljöområdet på sin nuvarande arbetsplats av de som läst påbyggnadskursen i Miljö- och Hälsoskydd. Denna andel är en något mindre bland de som läst Miljövetarprogrammet och naturvetenskaplig problemlösning. Endast ett fåtal är egenföretagare. En något större andel arbetar som ledare på lägre nivå eller mellannivå jämfört med de som var på sin första arbetsplats efter studierna. Som exempel på andra funktioner i det nuvarande arbetet inom miljöområdet som inte fanns med som förtryckta alternativ på enkäten var miljöingenjör, miljörevisor, biomedicinsk analytiker. Exempel på arbetsuppgifter utanför miljöområdet som nämnts är lärare, sjuksköterska, inom vårdområdet, dvs. i stort sett samma som för det första arbetet efterexamen. 25

Läst miljö- och hälsoskydd Läst miljövetarprogrammet/naturvetenskaplig problemlösning 26

Lön Månadslönen ligger i genomsnitt på knappt 29 000 kr. Av tabellen nedan framgår att lönespridningen är stor. Genomsnittslönen skiljer endast marginellt beroende på vilken studieinriktning man har haft. De som har läst påbyggnadsutbildningen i Miljö- och Hälsoskydd har i genomsitt har 250 kr lägre månadslön än övriga. Uppdelat på kön framkommer att det finns löneskillnader. Månadslönen är i genomsnitt nästan 2000 kr högre för män än för kvinnor. De som arbetar på sitt första arbete efter studierna har inte besvarat denna fråga. Det är i denna undersökning därför inte möjligt att få information om ingångslönerna och om dessa i så fall skulle skilja sig mellan män och kvinnor. 27

Reflektioner om utbildningen Syftet med undersökningen var även att ta reda på vilken betydelse respondenterna anser att studierna inom miljövetenskap har haft för den nuvarande yrkesrollen. Enkäten innehöll därför ett antal frågor om utbildningen. En av frågorna var vilka miljövetenskapliga kurser man tyckte gav mest med tanke på det man arbetar med eller skulle vilja arbeta med. Respondenterna uppmanades att kryssa i vilka miljövetenskapliga kurser man läst samt markera de tre viktigaste tre kurserna på en lista. Eftersom det fanns ett mycket stort utbud av kurser blev det ett ganska spretigt resultat. I sammanställningen nedan har enbart de kurser tagits med som fick minst 30 markeringar (av totalt 2923 markeringar). Se bilaga 1. Av tabellen i bilagan framgår att över hälften hade läst Examenskursen. De fyra olika breddningskurserna hade lästs av många liksom kursen Miljö- och hälsoskydd för naturvetare. Ytterligare kurser som många hade läst var Miljöjuridik och Miljökonsekvensanalys. Kurser som man tyckte gav mest med tanke på det man arbetar med nu alternativt vill arbeta med är Miljö- och hälsoskydd för naturvetare, Miljöjuridik, Tillämpad miljörätt samt Examenskursen. Kurser som rankades näst högst var Miljörevision. På tredje plats kom Miljökonsekvensanalys, Industriellt och kommunalt miljöskydd. De som rankat kursen Miljö- och hälsoskydd för naturvetare högst har rankat kursen Miljöjuridik som den näst bästa samt valt Industriellt och kommunalt miljöskydd på tredje plats. På frågan om vilken kurs eller vilka kurser från något annat ämnesområde som gav mest med tanke på det nuvarande arbetet har ett mycket stort antal olika kurser från andra ämnesområde nämnts. Många har nämnt olika kurser i biologi, kemi, fysik, geovetenskap, miljörätt, miljö- och hälsoskydd, naturvård, miljörevision men även andra typer av kurser som exempelvis projektledning. Kurser som nationalekonomi, statistik, administrativ teknik (statsvetenskap) finns också med bland kurser som anses värdefulla för det nuvarande arbetet. På frågan vilken kurs eller vilka kurser man skulle rekommendera andra som vill arbeta med liknande uppgifter är olika kurser i juridik, t.ex. miljörätt, miljö och hälsoskydd, kemi, matematik, statistik, företagsekonomi, nationalekonomi, naturvårdsbiologi, arbetsmiljö, någon typ av hälsoprofil, presentationsteknik, data inklusive GIS och CAD program. Listan kan göras lång och detta är endast exempel hämtade från denna. 28

Många har skrivit att de önskar mer praktik och kontakt med arbetslivet. En del anser att många kurser enbart är forskningsförberedande. Vad man saknar i utbildningen och skulle ha behövt i den nuvarande yrkesrollen är t.ex. kurser i projektledning och i arbetsmiljö. Även kurser om miljöproblem inom byggnation där man tar upp vilka kemikalier som kan skapa problem skulle vara värdefulla. De moment i utbildningen som man anser att man haft mest nytta av med tanke på nuvarande sysselsättning är föreläsningar och grupparbeten. De flesta som kryssat i annat har inte uppgett något konkret. 29

Frågor till de som läst på Miljövetarprogrammet eller Naturvetenskaplig problemlösning Avslutningsvis fanns ett antal frågor som skulle besvaras endast av dem som läst Miljövetarprogrammet eller Naturvetenskaplig problemlösning. En av dessa frågor var vilka förväntningar man hade haft på programmet och om studierna på programmet motsvarat de förväntningar man hade då man började läsa. Av tabellen nedan framgår att 93 procent hade haft höga eller mycket höga förväntningar på programmet. Av undersökningen framgår att de flesta också är nöjda med sina studier och att programmet motsvarar de förväntningar man hade då man började läsa.73 procent svarade att det var nöjda eller i stort sett nöjda med sina studier. Tre frågor om programmet gällde upplägg, kursutbud och kursinnehåll. På alla tre frågorna markerade de flesta bra eller mycket bra. Över 80 procent svarade att de tyckte att programmets upplägg, programmets kursutbud och programmets kursinnehåll var bra eller mycket bra. 30

Det fanns möjlighet att ge ytterligare kommentarer vad gäller studierna på Miljövetarprogrammet och Naturvetenskaplig problemlösning och respondenterna uppmanades att lämna förslag till förbättringar. Många som på de föregående frågorna svarat att de inte är så nöjda har tagit sig tid att kommentera och lämna förslag till förändringar. Exempel på sådana förslag är mer praktisk verksamhet med arbetsuppgifter hämtade ur verkligheten och man föreslår mer praktik på arbetsplatser. Man anser att det är viktigt att koppla studierna ut mot arbetsmarknaden utanför universitetet. De flesta går ut och arbetar på den privata arbetsmarknaden medan ytterst få fortsätter inom universitetet. Man är medveten om det är viktigt att få en vetenskaplig grundsyn men påpekar att det är även viktigt att få förståelse för vad en arbetsgivare kan se som bra och grundläggande kunskaper för sin verksamhet. Flera har kommenterat att utbildningen var för inriktad mot forskning och offentlig sektor. Man efterlyser fler externa kontakter och fler externa föreläsare. Det finns även en hel del kommentarer vad gäller själva kurserna och kursinnehållet där en del tycker att det är för låg nivå på kurserna och att det är för mycket som överlappar inom olika kurser samt att det ställs för låga krav på studenterna. En del (ej namngivna) kurser upplevs som flummiga och att det är för enkelt att bli godkänd. Sedan finns det en del som tycker att det är svårt att fördjupa sig inom ett område och att det finns för få fortsättnings och fördjupningskurser inom specifika områden. Det finns kommentarer som att man upplevde att det inte fanns möjlighet att fördjupa sig stegvis inom ett område och att efter en nivå gick det bara att läsa breddningskurser. Någon har påpekat att förutom tentamen så gjordes inga enskilda arbeten under hela studietiden innan man skulle skriva examensarbetet och då var man tvungen att skriva själv. En konkret önskan är en tydlig metodkurs. Dessutom tycker många att man skall göra kursen miljörätt obligatorisk och även ge mer fördjupning i miljörätt. Det är flera som kommenterat utbildningens upplägg och att det var svårt att få någon tydlig inriktning eftersom man skulle söka kurser varje termin och konkurrera med studenter med fler högskolepoäng. Det förefaller som att en del studenter inte var helt nöjda med att de var tvungna att göra strategiska val enbart för att komma in på populära kurser som t.ex. miljökonsekvensanalys. Det finns även de som tycker att Naturvetenskaplig problemlösning var en bra utbildning som borde få en ny chans. 31

Bortfall Enkäten skickades till 737 studenter som alla var klara med sitt examensarbete i miljövetenskap. En viktig anledning till att enkäten skickades till samtliga var att man i så stor utsträckning som möjligt ville kartlägga var studenter med fördjupade kunskaper i miljövetenskap arbetar och i vilken utsträckning de arbetar med miljöfrågor. Några enkäter kom i retur med uppgift om att mottagaren var okänd. Dessa personer befann sig utomlands. Flera personer spårades till en utlandsadress men Skatteverket saknar aktuella adressuppgifter för personer som har flyttat då de befinner sig utomlands. Efter två påminnelser hade 438 svar inkommit. För att kunna avgöra om resultaten var tillförlitliga undersöktes om de som inte svarat på enkäten avvek från svarsgruppen avseende olika bakgrundsvariabler. Vid en jämförelse mellan svarsgruppen och hela populationen framkom inget som tyder på att grupperna skiljde sig åt avseende kön och ålder. Bland de 438 som svarat var 31 procent män och 69 procent var kvinnor vilket var exakt samma könsfördelning som i hela undersökningspopulationen. Det var i stort sett heller ingen skillnad i åldersfördelningen i svarsgruppen jämfört med undersökningspopulationen. Medelåldern var 36,6 år i populationen och 35,9 år i svarsgruppen. Man kan däremot misstänka att personer som nyligen var klara med sina examensarbeten i större utsträckning än de som var klara för många år sedan skulle medverka i studien men så var inte fallet i denna studie. Av tabellen nedan framgår att fördelningen av de inkomna svaren var ganska jämn vad gäller när man var klar med sitt examensarbete. 32

Kommentar Eftersom undersökningen var en totalundersökning kan inga statistiska mått på osäkerheten i resultaten beräknas. Undersökningsresultaten gäller därför enbart de som svarat. För att få en uppskattning av resultatet i bortfallsgruppen är det fullt möjligt att ta ett slumpmässigt urval bland de som inte svarat. Dessa utvalda kan man t.ex. ringa upp och be att de besvarar frågorna i enkäten under samtalets gång. Resultaten i bortfallsgruppen kan därefter vägas samman med svarsgruppens. Proceduren är ganska tidskrävande. Av det skälet gjordes vissa kontroller av materialet avseende uppgifter om vissa bakgrundsfaktorer för att eventuellt upptäcka om svarsgruppen avviker från bortfallsgruppen. Det finns inget i dessa undersökningar som tyder på att resultaten i svarsgruppen skulle avvika kraftigt från bortfallsgruppen och därför gjordes heller ingen kontrollstudie av bortfallet. Eftersom undersökningen även vände sig till personer som har omfattats av någon eller möjligen båda de tidigare uppföljningarna kunde man misstänka att dessa personer inte var lika benägna att medverka i den aktuella studien men så verkar inta vara fallet. Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att analyserna inte ger några indikationer på att bortfallet skulle rymma stora mörkertal. 33

Andel som läst en kurs och som rankat kursen som 1, 2 eller 3 Bilaga 1 Andel andel som läst som rankat 1-3 Agenda 21 i praktiken (sommarkurs) (MI0120) 5% 1,8% Biologi: Ekotoxikologi (BIN43) 5%,7% Biologiska naturresurser och hållbar utveckling (MI420, ES2411) 10% 1,1% Breddningskurs: Emission, spridning, omvandling och deposition av föroreningar (ES021, ES 1303) 41% 5,7% Breddningskurs: Föroreningars effekter på biologiska system (ES022, ES1304) 38% 2,1% Breddningskurs: Naturresurser (ES023, ES1301) 39% 3,2% Breddningskurs: Samhällets hantering av miljöproblem (ES024, ES1302) 39% 4,3% Ekotoxikologi med ekologisk inriktning (BIN431, BIO430) 5% 2,1% Energisystem (ES0330, ES2412) 12% 8,2% Geografiska informationssystem (GIS) (halvtermin) (NGN170) 13% 2,5% Hållbar utveckling, trafik och energi (MI1700) 6%,4% Industriellt och kommunalt miljöskydd 1, vatten (MI0600) 16% 7,1% Industriellt och kommunalt miljöskydd 2, luft (MI1600) 14% 8,2% Industriellt och kommunalt vattenskydd (MI440, ES1403) 6% 3,6% Internationella miljöavtal (MI430, ES2410) 12% 4,3% Limnisk ekologi (BIO470) 6% 1,4% Marin miljöövervakning (ES0340, ES1402) 5% 1,4% Miljö- och hälsoskydd för naturvetare (MI3700, ES2408) 45% 30,0% Miljöekonomi (ESO35, ES1601) 14% 2,9% Miljöjuridik (MI270) 34% 30,0% Miljökemi (KEN49, KEM490) 10% 2,9% Miljökonsekvensanalys (ES0310, ES1401) 33% 16,1% Miljöledningssystem (ES2611) 18% 6,4% Miljörelaterad geovetenskap (GVN13) 8%,4% Miljörevision (MI410 MI41A, ES2611) 26% 16,4% Miljövetenskaplig baskursnaturvetenskaplig inriktning (ES014, ES1201) 10%,7% Miljövetenskaplig introduktionskurs (MI1100), (ES0100) 21% 1,8% Miljövetenskaplig metodkurs mätnings, simulering, statistik (ES015, ES1202) 8%,7% Miljövetenskaplig praktik (ES0250, ES1602) 7% 6,4% Naturvårdsbiologi (BIN820, BIO285) 13% 7,5% Skoglig naturvård (MI200) 9% 3,9% Tillämpad miljörätt (MI2710, ES2610) 29% 27,9% Vattenvård (BIN29, BIO320) 13% 4,3% Vattenvård (BIN290) 8% 1,8% Examenskurs 51% 25,7% 34

ENKÄT till miljövetare utbildning och arbetslivsfrågor Del I. Bakgrundsfrågor 1. Är du 1 Kvinna 2 Man 2. Vilket år är du född? År:. 3. Vilken termin började Du läsa miljövetenskap? Ange termin + år, t ex VT98 för vårterminen 1998 1 Fristående miljökurser: 2 Miljövetarprogrammet:. 3 Naturvetenskaplig problemlösning:. 4 Har läst påbyggnadskurs i Miljö och Hälsoskydd... 4. Vilken/vilka terminer var du för första gången registrerad på examenskursen (30hp) eller examenskurserna (2x15hp)? (30hp motsvarar 20p och 15hp motsvarar 10p) VT HT 5. Har du någon ytterligare examen (förutom ev. fil mag/kand. i miljövetenskap)? 35

1 Ja, nämligen. 2 Nej 6. Sökte Du liknande kurser/program på andra orter? 1 Ja 2 Nej 7. Var Göteborgs universitet Ditt förstahandsval? 1 Ja 2 Nej 8. Varför sökte Du miljövetenskaplig utbildning i Göteborg? Ange gärna flera alternativ. 1 Var bosatt i Göteborg och ville därför läsa där 2 Var inte bosatt i Göteborg och såg det som ett tillfälle att flytta i och med utbildningen 3 Hade fått information om kurserna/programmet och tyckte att de/det verkade intressant 4 Hade platsgaranti genom universitetets naturvetenskapliga basår 5 Annat 9. Hur fick Du kännedom om kurserna/programmet? Ange eventuellt flera alternativ 1 Tidigare utbildning 2 Internet 3 Kurs och programkataloger 4 Vänner 5 På annat sätt. 10. Var Du yrkesverksam inom miljöområdet när Du sökte Dina kurser/programmet i miljövetenskap? 1 Ja 36

2 Nej Del II. Sysselsättning 11. Hur länge har Du haft Din nuvarande huvudsakliga sysselsättning? 1 < 6 månader 2 6 månader 1 år 3 1 2 år 4 2 3 år 5 3 4 år 6 > 4 år 12. Hur stor del av tiden hanterar Du miljöfrågor i Din nuvarande huvudsakliga sysselsättning? 1 >90% 2 50 90% 3 10 49% 4 1 9% 5 0% 13. Vad är Din huvudsakliga sysselsättning nu? Kryssa endast i ett alternativ 1 Studerar (ej masterprogram): gå nu till fråga 14 2 Studerar på masterprogram: gå nu till fråga 17 3 Doktorerar: gå nu till fråga 20 4 Fast anställd/tillsvidareanställd: gå nu till fråga 24 5 Visstidsanställd (Vikariat, projektanställning, etc): gå nu till fråga 24 37

6 Egen företagare: gå nu till fråga 24 7 Arbetssökande*: gå nu till fråga 24 8 Föräldraledig gå nu till fråga 14 9 Annat. * Gäller endast arbetssökande som inte har annan sysselsättning 38

14. Inom vilket område studerar Du? 1 Miljövetenskap 2 Kemi 3 Biologi 4 Fysik 5 Geovetenskap 6 Matematik 7 Humaniora 8 Samhällsvetenskap 9 Annat. 15. Varför studerar Du? 1 För att fördjupa tidigare kunskap 2 För att bredda tidigare kunskap med ett nytt ämne 3 Stort intresse av ämnet 4 Har yrkesarbetat tidigare men ville göra något annat 5 Söker arbete och studerar under tiden 6 Annat. 16. Hade Du någon anställning mellan dina tidigare och nuvarande studier? 1 Ja: gå till fråga 24 2 Nej: gå till fråga 43 17. Inom vilket område läser Du på masterprogram? 1 Miljövetenskap 2 Kemi 39

3 Biologi 4 Fysik 5 Geovetenskap 6 Matematik 7 Humaniora 8 Samhällsvetenskap 9 Annat. 18. Varför läser Du på masterprogram? 1 För att fördjupa tidigare kunskap 2 Stort intresse av ämnet 3 Har yrkesarbetat tidigare men ville göra något annat 4 Annat. 19. Hade Du någon anställning mellan dina tidigare och nuvarande studier? 1 Ja: gå till fråga 24 2 Nej: gå till fråga 43 20. Inom vilket område doktorerar Du? 1 Miljövetenskap 2 Kemi 3 Biologi 4 Fysik 5 Geovetenskap 6 Matematik 40

7 Humaniora 8 Samhällsvetenskap 9 Annat. 21. Varför doktorerar Du? 1 För att fördjupa tidigare kunskap 2 Stort intresse av ämnet 3 Har yrkesarbetat tidigare men ville göra något annat 4 Annat. 22. Har ditt doktorandämne en miljöprofil? 1 Ja 2 Nej 23. Hade Du någon anställning mellan dina studier på grundutbildningen och forskarutbildningen? 1 Ja: gå till fråga 24 2 Nej: gå till fråga 43 Första arbetet efter studierna (efter den sista kursen som ingick i din utbildning) 24. Hur snart efter avslutade studier fick Du anställning? 1 < 3 månader 2 3 6 månader 3 6 9 månader 4 9 12 månader 5 > 1 år 6 redan innan jag avslutade min utbildning 7 Har ej fått något jobb 41

25. Sökte Du arbete aktivt under ovanstående tid? 1 Ja 2 Nej Om du inte har haft något arbete efter att du avslutade studierna, fortsätt nu till fråga 43 26. Vilket år fick du ditt första arbete efter studierna? År: 27. Var låg ditt första arbete efter studierna? a. Stad/kommun. b. Län. c. Land (om ej Sverige)... 28. Hur fick Du Ditt första arbete efter avslutade studier? 1 Utannonserat 2 Kontakter 3 Fortsättning på examensarbete 4 Uppsökte själv arbetsplatsen 5 Hade arbete innan studierna påbörjades 6 Annat:. 29. Hade du din första anställning inom privat eller offentlig sektor? 1 Privat 2 Offentlig 30. Inom vilken typ av företag/myndighet arbetade Du? 1 Mindre företag (1 49 anställda) 2 Mellanstort företag (50 500 anställda) 42

3 Större företag (>500 anställda) 4 Statligt verk/bolag 5 Länsstyrelse 6 Landsting/region 7 Kommunal förvaltning/myndighet/bolag 8 Grundskola 9 Gymnasieskola 10 Universitet/Högskola 11 Annat:. 31. Vilken/a funktion/er hade Du i Ditt första arbete? (ett eller flera svarsalternativ kan anges) 1 Ledare på lägre nivå 2 Ledare på mellannivå 3 Ledare på högre nivå 4 Tillhör företagsledningen 5 Egen företagare 6 Lärare/forskare vid universitet/högskola 7 Lärare på grund eller gymnasieskola 8 Projektledare 9 Konsult 10 Handläggare 11 Miljö och hälsoskyddsinspektör 12 Miljösamordnare 13 Agenda 21 samordnare 14 Miljöansvarig 43

15 Miljöinformatör eller utbildare 16 Annat inom miljöområdet. 17 Annat utanför miljöområdet. Förklara/utveckla gärna svaret 32. I vilken/vilka bransch/er ingick ditt första arbete? (ett eller flera svarsalternativ kan anges) 1 jordbruk, jakt skogsbruk, fiske 2 utvinning av mineral 3 tillverkning 4 el, gas värme, vattenförsörjning 5 byggverksamhet 6 parti och detaljhandel 7 hotell och restaurangverksamhet 8 finans eller fastighetsverksamhet 9 forskning och utveckling 10 miljömyndighet 11 annan offentlig förvaltning och försvar 12 hälso och sjukvård 13 intresseorganisationer 14 transport, magasinering och kommunikation 15 miljökonsultverksamhet 16 annan konsultverksamhet 17 utbildning 18 kultur/nöje 19 annan... 44

Nuvarande arbete 33. Är Ditt nuvarande arbete Ditt första efter studierna? 1 Ja: gå till fråga 43 2 Nej: gå till fråga 34 34. Hur länge arbetade Du på ditt första arbete efter avslutade studier? 1 < 6 månader 2 6 månader 1 år 3 1 2 år 4 2 3 år 5 3 4 år 6 > 4 år 35. Hur fick Du Ditt nuvarande arbete? 1 Utannonserat 2 Kontakter 3 Fortsättning på examensarbete 4 Uppsökte själv arbetsplatsen 5 Annat:. 36. Vilket år fick du ditt nuvarande arbete? År: 37. Var ligger din nuvarande arbetsplats? a. Stad/kommun. b. Län. c. Land (om ej Sverige)... 45

38. Är ditt nuvarande arbete inom privat eller offentlig sektor? 1 Privat 2 Offentlig 39. Inom vilken typ av företag/myndighet arbetar du? 1 Mindre företag (1 49 anställda) 2 Mellanstort företag (50 500 anställda) 3 Större företag (>500 anställda) 4 Statligt verk/bolag 5 Länsstyrelse 6 Landsting/region 7 Kommunal förvaltning/myndighet/bolag 8 Grundskola 9 Gymnasieskola 10 Universitet/Högskola 11 Annat:. 40. I vilken/vilka bransch/er ingår din nuvarande arbetsplats? (ett eller flera svarsalternativ kan anges) 1 jordbruk, jakt skogsbruk, fiske 2 utvinning av mineral 3 tillverkning 4 el, gas värme, vattenförsörjning 5 byggverksamhet 46

6 parti och detaljhandel 7 hotell och restaurangverksamhet 8 finans eller fastighetsverksamhet 9 forskning och utveckling 10 miljömyndighet 11 annan offentlig förvaltning och försvar 12 hälso och sjukvård 13 intresseorganisationer 14 transport, magasinering och kommunikation 15 miljökonsultverksamhet 16 annan konsultverksamhet 17 utbildning 18 kultur/nöje 19 annan... 41. Vilken/a funktion/er har Du i Ditt nuvarande arbete? (ett eller flera svarsalternativ kan anges) 1 Ledare på lägre nivå 2 Ledare på mellannivå 3 Ledare på högre nivå 47

4 Tillhör företagsledningen 5 Egen företagare 6 Lärare/forskare vid universitet/högskola 7 Lärare på grund eller gymnasieskola 8 Projektledare 9 Konsult 10 Handläggare 11 Miljö och hälsoskyddsinspektör 12 Miljösamordnare 13 Agenda 21 samordnare 14 Miljöansvarig 15 Miljöinformatör eller utbildare 16 Annat inom miljöområdet. 17 Annat utanför miljöområdet. Förklara/utveckla gärna svaret 42. Vilken är Din nuvarande lön (bruttolön per månad före skatt, motsvarande heltid)? kr Del III. REFLEKTIONER OM UTBILDNINGEN 48

43. a) Vilka miljövetenskapliga kurser har du läst? Kryssa för i listan nedan vilka kurser du har läst. b) Vilka 3 kurser tyckte Du gav mest med tanke på det Du arbetar med nu alternativt vill arbeta med? Markera de tre viktigaste kurserna med 1, 2 och 3 där 1 motsvarar den viktigaste på linjen till vänster om kryssrutan i listan nedan. Läs noga, en del av kurserna har väldigt lika namn!! Markera ll ES1304) Läst (kryssa) Aerosoler (KEN720) Agenda 21 i praktiken (sommarkurs) (MI0120) Akvatisk toxikologi (BIN84) Annan. Atmosfärkemi (KEN170, KEM170) Atmosfärsvetenskap (NGN160) Biokemisk miljötoxikologi (KEN34) Biokemisk toxikologi (KEN340) Biologi: Ekotoxikologi (BIN43) Biologiska naturresurser och hållbar utveckling (MI420, ES2411) Breddningskurs: Emission, spridning, omvandling och deposition av föroreningar (ES021, ES 1303) Breddningskurs: Föroreningars effekter på biologiska system (ES022, Breddningskurs: Naturresurser (ES023, ES1301) Breddningskurs: Samhällets hantering av miljöproblem (ES024, ES1302) Djurskydd och livsmedelshantering (ES2608) Ekotoxikologi (ES0220) 49

Ekotoxikologi med ekologisk inriktning (BIN431, BIO430) Ekotoxikologi med fysiologisk inriktning (BIN841, BIO435) Energisystem (ES0330, ES2412) Fiskekologi och fiskevård (BIO225) Fallstudiekurs (ES0380, ES2415) Fysikalisk mätteknik (FYN210, FYP360) Geografiska informationssystem (GIS) (halvtermin) (NGN170) Geografiska informationssystem (GIS) (kvartstermin) (NG011) Geomorfologi och klimat med U landsinriktning (NGN04) Global change (FIM900, FIM880) Globala förändringar (ES0320) Globala förändringar i ett biologiskt perspektiv (ES0360, ES2414) Hållbar utveckling, trafik och energi (MI1700) Industriellt och kommunalt miljöskydd 1, vatten (MI0600) Industriellt och kommunalt miljöskydd 2, luft (MI1600) Industriellt och kommunalt vattenskydd (MI440, ES1403) Inriktning mot hållbar utveckling, trafik (MI170) Internationella miljöavtal (MI430, ES2410) Kemiska risker (ES0370, ES2413) Klimatvariationer och deras betydelse för landskapsutvecklingen (NGN13, NG4610) Limnisk ekologi (BIO470) Marin miljöövervakning (ES0340, ES1402) Markmiljö I (KÄ290) Markmiljö II, fältkurs (KÄ300) Markmiljö och hydrogeologi (KÄ3110) Marin naturvårdsbiologi (BIO270) Miljö och hälsoskydd för naturvetare (MI3700, ES2408) 50

ES1202) Miljöekonomi (ESO35, ES1601) Miljöfysik (FYN220, FYP350) Miljögeologi (KÄ3200) Miljögeologi, fallstudiekurs (KÄ3300) Miljöjuridik (MI270) Miljökemi (KEN49, KEM490) Miljökonsekvensanalys (ES0310, ES1401) Miljöledningssystem (ES2611) Miljörelaterad geovetenskap (GVN13) Miljörelaterad sedimentologi I II (KÄN070) Miljörevision (MI410; MI41A, ES2611) Miljöutvecklingen under kvartärtiden (KÄN100) Miljövetenskap: Självständigt arbete (MI260, ES1603) Miljövetenskaplig baskurs naturvetenskaplig inriktning (ES014, ES1201) Miljövetenskaplig introduktionskurs (MI1100), (ES0100) Miljövetenskaplig kunskapsbildning 1 (ES0120) Miljövetenskaplig kunskapsbildning 2 (ES0130) Miljövetenskaplig metodkurs mätnings, simulering, statistik (ES015, Miljövetenskaplig praktik (ES0250, ES1602) Miljövetenskaplig temaserie I II (ES0151 2) Naturresurshushållning (ES1300) Naturvårdsbiologi (BIN820, BIO285) Skogen, luftföroreningarna och försurningen (MI1000) Skoglig naturvård (MI200) Skoglig naturvårdsbiologi (MI1200, ES1404) Tillämpad miljörätt (MI2710, ES2610) Tillämpningskurs i skoglig naturvård (MI210, ES1405) 51

Vattenundersökningar (OC060, OC0610) Vattenvård (BIN29, BIO320) Vattenvård (BIN290) Övervakning av biologisk mångfald (BIO540) Examenskurs 44. Vilken kurs/vilka kurser från något annat ämnesområde gav mest med tanke på ditt nuvarande arbete? 1 2 3 45. Vilken kurs/vilka kurser (ev från något annat ämnesområde) skulle du rekommendera andra som vill arbeta med liknande uppgifter? 1.. 2.. 3.. 46. Är det något i din utbildning inom Miljövetarprogrammet som du saknar och skulle ha behövt i din nuvarande yrkesroll efter studierna? 52