Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna.

Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen

VARDAGSLIV PEN I 4.500 år har historien styrts av AV PELLE STAMPE Ända sedan forntiden har pengar spelat en central roll i människornas liv oavsett om betalningsmedlen har utgjorts av sällsynta snäckskal, värdelösa järnmynt, små fjädrar eller stämplade ädelmetallstycken. Silverstavar var världens första pengar De första pengarna togs i bruk i Mesopotamien för 4.500 år sedan: Stavar av silver skulle underlätta handeln. Pengarnas ursprung ligger dolt i det förflutna men pengar nämns i alla fall för första gången i skrift i Mesopotamien i våra dagars Irak. Enligt gamla lertavlor med kilskrift var rent silver det första standardiserade betalningsmedlet. Metallen var formad som stänger som klipptes av och vägdes när en affär skulle genomföras. 2500 f.kr. Allt tyder på att man införde silvret av rent praktiska skäl. Handeln var utbredd i det högt utvecklade Mesopotamien och naturföremål var ofta tunga och otympliga; det var betydligt lättare att ta med sig små silverstavar än oxar eller spannmål. Enligt historikerna uppfanns kilskriften just för att kunna bokföra det stigande antalet affärer. Kilskriften utvecklades samtidigt som silver började användas som betalningsmedel troligen för att föra räkenskap över handeln. GETTY IMAGES

GAR Silver var lätt att bära och ett givet materialval för de första pengarna. / /DK IMAGES

VARDAGSLIV 1760 f.kr. Snäckskal perfekta pengar för kineserna 1500 f.kr. ULLSTEIN BILD Under Hammurabis regim blev Babylon ett mäktigt rike. Kungen införde regler för handeln Den babyloniske kungen Hammurabi införde en lagsamling som reglerade förhållandena i Babylonien, våra dagars Irak. Kungen bestämde bl.a. att all handel skulle bekräftas med kontrakt eller ha ögonvittnen så att inga dispyter skulle uppstå i efterhand. För omkring 3.500 år sedan började kineserna använda små snäckskal som pengar. Omfattningen av snäckskalsvalutan är i dag oklar men troligen var den mycket utbredd. När det kinesiska skriftsystemet utvecklades användes nämligen tecknet för snäcka som symbol för pengar. Likaså kom snäckor att ingå i tecknen för bl.a. köpa, sälja och byteshandel. Men kineserna var inte de enda som betalade med snäckor. De eftertraktade skalen förekom längs hela Indiska oceanen ända in på 1900-talet där de användes vid betalning för dagligvaror, bl.a. mat. Precis som våra dagars valuta kunde även snäckor drabbas av inflation. I avlägsna regioner i Uganda kostade en hustru på 1700-talet bara två skal. När vägarna till havet blev bättre kom fler skal i omlopp. Därför sjönk skalens värde och år 1860 kostade en hustru hela 1.000 snäckskal. Snäckor var idealiska pengar för kineserna: De var små, lätta och omöjliga att förfalska. SCANPIX/AKG-IMAGES 323 f.kr. I det gamla a Egypten var säd våra dagars pengar på banken Mynt av metall var kända i det forntida Egypten men användes nästan bara av rika köpmän som handlade med utlänningar. Bland vanligt folk var i stället säd det vanligaste betalningsmedlet. Arbetarna fick sin lön utbetald i spannmål. Den egyptiska ekonomin baserades på säd och arbetarna fick lönen utbetald i spannmål. En månadslön låg på cirka 200 kg säd och kunde användas i byteshandel för att få andra varor. För att stimulera handeln byggde makthavarna upp ett omfattande nätverk av offentliga sädbanker. I dessa lager kunde egypterna sätta in säd de fått över eller låna om de hade ont om spannmål. Kunderna fick ett kvitto på sina insättningar och lån, som de även kunde ta ut eller betala in i andra sädbanker. Dessa kvitton kunde även användas som betalning vid handel. För att förhindra fusk i de lokala filialerna hade centralbanken i Alexandria kopior av alla avdelningars räkenskaper. 3000 f.kr. 1400 f.kr. 600 f.kr. 500 f.kr. 326 f.kr. SHUTTERSTOCK Bankväsendets tidigaste rötter finns i Mesopotamien, i våra dagars Irak, där spann mål, boskap och andra varor förvaras under uppsikt i templen. Egypterna använder statskontrollerade vikter och lod för att väga och prissätta värdefulla metaller som guld och silver. Från denna period härstammar den första skriftliga berättelsen om en bankman i den antika världen. Bankiren hette Pythius och var verksam i västra Mindre Asien (i våra dagars Turkiet). De första kinesiska mynten slås i koppar. De är formade som bl.a. knivar, hackor och spadar som tidigare använts i byteshandeln. Inte förrän år 221 f.kr. byter kineserna ut de otympliga mynten mot runda. Alexander den store låter prägla ett silvermynt för att odödliggöra sin seger över en indisk kung.

640 f.kr. De första mynten gjorde Lydien rikt Lydien bytte ut metallklumpar mot präglade mynt handeln blomstrade och ett av antikens rikaste kungadömen grundades. FALSKA MYNT Lika länge som det funnits pengar har ljusskygga individer försökt tillverka värdefulla mynt av värdelös metall. Och lika länge har pengarnas ägare försökt undvika förfalskningarna. Under sin storhetstid var Lydien, i våra dagars västra Turkiet, inte mycket större än en stadsstat. Men det till synes obetydliga kungadömet lämnade efter sig ett arv som skulle förändra historiens gång: mynt. Det fanns redan olika former av pengar i Egypten, Kina och andra stora antika riken men i Lydien insåg man vikten av ett litet och lätthanterligt betalningsmedel. Ca 640 f.kr. blev de lydiska kungarna först med att slå mynt med standardvikt och standardstorlek. Och de präglade dem med sina egna sigill för att garantera metallens äkthet. Mynten revolutionerade handeln eftersom lydiska köpmän inte längre behövde ägna dyrbar tid åt att väga silver- och guldstycken eller undersöka metallernas renhet nu räckte det att de räknade mynten. Även vanligt folk deltog nu i den blomstrande handeln och snart utvecklades Lydien till ett av antikens mest välbärgade riken. En ständig ström av köpmän från hela den kända världen kom till det lilla kungariket för att köpa eftertraktade varor, t.ex. lydiernas omtalade parfymer och kosmetika. Enligt historikerna ledde denna livliga handel också till att historiens första butiker växte fram i Lydien. TENN DOLDES UNDER SILVER På 1930-talet fylldes tomma höljen av mexikanska silverdollar med värdelös metall, t.ex. tenn. /DK IMAGES KOPPAR BLEV TILL GULD I antikens Grekland täckte förfalskare billiga kopparmynt med ett tunt lager guld. /DK IMAGES De lydiska pengarna kallas myntens Adam eftersom de gav inspiration till senare tiders mynt i Europa och Mellanöstern. RU UNDA MYNT OMFORMADES Det brittiska 50-pencemyntet är åttkantigt. Förfalskare har ofta försökt fila till runda mynt så att de liknar originalet. /DK IMAGES KÖ ÖPMÄN KLIPPTE MYN NT Under antiken förfalskades ofta guld- och silvermynt. Därför klippte pte köpmännen i mynten för att kontrollera att de var äkta. /DK IMAGES 44 f.kr. Romerska kejsare använder mynt för att berätta för undersåtarna om sina bedrifter. Exempelvis låter Julius Caesar år 44 f.kr. prägla ett mynt med sitt porträtt och texten Dict Perpetvo diktator för alltid. Ca 26-36 e.kr. Enligt Bibeln blir Jesus förrådd av lärjungen Judas för 30 silverpenningar. Historikerna menar att Judas troligen fick 30 silvershekel utbetalda från den feniciska staden Tyrus. En shekel var den mest utbredda myntfoten i Palestina på Jesu tid. STEN AVSLÖJADE FÖRFALSKNING Med en svart sten kunde köpmännen undersöka guldmyntens karat. Först ristades stenen med guldnålar av olika karat, sedan kunde märkena efter nålarna jämföras med märken efter mynten. /DK IMAGES Världens Historia 5 2009 59

VARDAGSLIV De första sedlarna ersatte värdelösa mynt 900-talet På 900-talet fick kineserna nog. De lämnade in sina otympliga mynt hos köpmän och fick i stället garantibevis. Detta inspirerade kejsaren till att ge ut historiens första sedlar. Denna kinesiska sedel hade samma värde som tusen mynt de skulle ha vägt 3,5 kg. & DK IMAGES Världens första sedlar kom till Vmer av nöd än av lust. 900- Vtalets kinesiska mynt var Vstora, tunga och hade mycket enkla inskriptioner som lätt kunde förfalskas. De var dessutom gjorda av billig metall som koppar eller järn och saknade omsmältningsvärde. Mynten var verkligen till besvär för kineserna som på olika sätt försökte hantera de otympliga metallskivorna. Ett populärt tillvägagångssätt var att deponera mynten hos en köpman som skrev ut en garantisedel på myntens värde. Sedlarna var betydligt lättare att bära än mynten och kunde när som helst bytas in mot mynt igen. De nya sedlarna blev snart så populära att de även användes i handeln. Ryktet om köpmanssedlarnas popularitet nådde kejsaren, och för att få kontroll över ekonomin i riket började han ge ut officiella sedlar. De nya pengasedlarna, som med dåtidens utrustning var betydligt svårare att förfalska än järnmynten, blev snart en stor succé. Kineserna bar de tunga mynten hopbundna med snören. /DK IMAGES Som en nödlösning utfärdade Stockholms Banco sedlar som kunde växlas in i kopparmynt. Vid svensk bankkris kom Europas första sedlar ut I början av 1660-talet rådde stor brist på koppar i Sverige. När efterfrågan ökade blev kopparen plötsligt mer värd än vad som angavs på dem. Svenskarna strömmade till Stockholms Banco Sveriges första bank för att ta ut sina kopparmynt och sälja dem vidare som metall. Problemet var emellertid att banken hade lånat ut mynten. För att lösa krisen utfärdade Stockholms Banco kreditivsedlar som kunderna senare kunde växla in i mynt. Europas första sedlar hade sett dagens ljus. 600-talet Det islamiska kalifatet slår ett mynt som baserats på romarnas slidus. Därmed har kalifatet och Bysantinska riket samma myntenhet. Jesus avbildas på det kristna myntet trosbekännelsen på det muslimska. 660 Den djupt religiöse fransmannen Eligius dör och helgonförklaras. Han var en skicklig guldsmed och använde sina pengar till att friköpa slavar och bygga kloster. Eligius är i dag guldsmedernas skyddshelgon. 995 Sven Tveskägg blir den första skandinaviska kung som slår ett mynt och pryder det med sitt eget porträtt. Myntet är en imitation av den engelska silverpennyn som vikingarna fört med sig hem till Norden.

Judar och tempelriddare banade väg för Europas första banker Under 1300-talet fördrevs judarna från större delen av Europa och de sista tempelriddarna avrättades. De båda grupperna hade länge haft monopol på dåtidens primitiva bankväsende och när de försvann blev det omöjligt att växla valuta eller låna pengar. Rika italienska familjer såg genast sin chans och etablerade Europas första banker. Från sina bord, banco på italienska, på marknadsplatserna försåg de alla kreditvärdiga personer med pengar och snart fick italienarna monopol på allt bankväsende i Europa. De hade filialer i de flesta länder och tjänade förmögenheter. Till skillnad från nutida banker lånade italienarna dock formellt inte ut pengar. Bibeln tillåter inte räntor och bankirerna riskerade därför att uteslutas ur kyrkan. Ökänd storspelare seglade Frankrike i sank År 1718 grundades den franska nationalbanken med skotten John Law som direktör. Han var ekonomisk teoretiker men samtidigt en ökänd storspelare. Law hade lyckats övertyga kung Filip II om att Frankrikes stora statsskuld kunde lösas genom utfärdandet av sedlar vars värde garanterades av kungen. Hittills hade sedlar utfärdats av banker och handelsmän men kungliga sedlar skulle stimulera handeln och öka tillväxten, hävdade engelsmannen. Law blev samtidigt direktör i Ostindiska kompaniet, som bedrev handel med de franska kolonierna, och började sälja aktier i bolaget. Från bord på marknadsplatser utvecklade italienarna ett omfattande bankväsende. Lösningen blev att utfärda växlar. Låntagaren sålde växeln till banken för ett visst belopp och köpte senare tillbaka den för ett högre belopp. Alltså var det inget lån bara köp och försäljning av ett dokument. Aktiebolaget växte och skapade ett behov av fler kungliga sedlar eftersom Law övervärderade koloniernas tillgångar. På några år steg aktierna med 3.600 procent tills bubblan brast. Alla aktieägare ville plötsligt sälja och både aktiernas och sedlarnas värde störtdök. Frankrikes ekonomi låg i ruiner och Law avskedades och utvisades ur landet. John Law ödelade Frankrikes ekonomi. 1300-talet 1718 THE GRANGER COLLECTION GETTY IMAGES PENGAR I ALLA FORMER OCH FÄRGER Lätt som en fjäder eller tung som en sten pengar finns i alla former och viktklasser. I några av världens mer exotiska områden har såväl fjädrar som stenar och salt fungerat som giltig valuta. JÄTTESTENEN NAR SOM PENGAR På Yapöarna i Stilla havet använde man stora stenar som valuta. Stenens storlek och dess historia avgjorde värdet. DK IMAGES INDIANERNA ANVÄNDE SKAL Indianerna i Nordamerika använde bälten av snäckskal som betalningsmedel. Värdet på bältet bestämdes av mönstret. EN FJÄDER FÖR EN FRU Små hoplimmade fjädrar användes bl.a. till att betala för hustrur och kanoter på Salomonöarna. SALT KOSTADE MER ÄN GULD Innan mynt och sedlar blev vanliga i Etiopien var salt periodvis värt mer än guld. 1095-1270 Europeiska kungar ger sig ut på korståg för att erövra det Heliga landet. De tar med sig stora mängder pengar till förnödenheter och löner det sätter igång utvecklingen av det moderna banksystemet. 1492 Columbus upptäcker Amerika och spanska conquistadorer börjar röva bort indianernas guld och silver. De många skatterna från Nya världen skeppas till Europa och gör Spanien till världens rikaste nation. 1605 Påven Paul V grundar Banco di Santo Spirito Europas första nationalbank som gav ut Vatikanens mynt. Banken existerade ända till 1992, då den gick samman med Banco di Roma och blev en vanlig bank. SLAVAR KÖPTES FÖR RINGAR Ringar av metall användes i Västafrika fram till 1948. De dyrbara ringarna användes bl.a. till att betala för slavar. Världens Historia 5 2009 61

/DK IMAGES VARDAGSLIV Drömmen om ett skandinaviskt storrike födde kronor och ören Under 1800-talet verkade politiker i Sverige, Norge och Danmark för att ena de tre länderna till en statsgemenskap. Det strävandet upphörde 1864 då Sverige-Norge inte stödde Danmarks krig mot Preussen. Men försöket fick ändå följder: en skandinavisk myntunion. 1873 införde Danmark och Sverige kronor och ören, två år senare följde Norge efter. Kronan var 1873 ursprungligen ett danskt mynt och öret var svenskt. Unionen upplöstes formellt först 1972. De skandinaviska mynten var av guld, silver eller koppar och kunde användas i hela Skandinavien. 1924 Dåliga bilar fordrade kreditkort Betalkortet uppfanns för att bilister skulle kunna laga bilen på främmande verkstäder. Diners Club tog till sig idén och lät amerikanerna handla på kredit. Bilen förde amerikanerna vida omkring i början av 1900-talet och på bara några timmar kunde de ta sig till städer långt utanför de närmaste omgivningarna. Men om passagerarna inte hade med sig tillräckligt med kontanter kunde resan sluta i stora problem om bensinen tog slut eller om bilen gick sönder vilket hände då och då. För att lösa problemet, och knyta kunderna till sig, införde oljebolaget General Petroleum år 1924 ett betalkort som gällde på alla bolagets bensinstationer och verkstäder i USA. Varuhus och tågbolag anammade idén och följde efter. Korten gällde dock bara på de specifika firmorna och utfärdades oftast bara till de bästa kunderna. Efter andra världskriget rådde stor ekonomisk tillväxt i USA. Amerikanerna köpte nya bilar, kök och diverse förbrukningsvaror gärna på kredit så att de kunde få varorna på en gång. Diners Club kombinerade den stora köplusten med betalkortets bekvämlighet och lanserade 1950 det första kreditkortet. Det gällde i butiker över hela USA och räkningen behövde inte betalas förrän efter 60 dagar. När butikerna insåg att kunderna faktiskt köpte mer när de betalade med kreditkort började de flesta villigt acceptera det nya kortet. De första betalkorten gällde på bensinstationer Diners Club-kortet kunde däremot användas överallt. GETTY IMAGES 1728 1835 1864 1923 Affärsmannen William Hog besöker Royal Bank of Scotland och tillåts ta ut 1.000 mer än vad han har på sitt bankkonto. Hogs banktransaktion är historiens första dokumenterade övertrassering. Efter stormogulernas fall råder ekonomiskt kaos i Indien. Man börjar tillverka egna mynt i de olika regionerna vilket avsevärt för- tiska Ostindiska kom- paniet utfärdar svårar handeln. Det britsilver rupien som snart blir standardmynt i hela Indien. Abraham Lincoln stoppar Free Banking Era då USA:s delstater ansvarat för bank väsendet. Det har nämligen skapat ekonomiskt kaos eftersom till och med t.ex. restauranger och tågbolag själva fått lov att utfärda sedlar. Tysklands ekonomi slutar i katastrof p.g.a. det stora krigsskadestånd som landet måste betala efter första världskriget. Valutan sjunker så mycket i värde att en del tyskar använder sina sedlar som tapeter.

Uttagsautomater användes av spelare och prostituerade Den första elektroniska uttagsautomaten sattes upp i London 1967 men idén var inte helt ny. 28 år tidigare hade amerikanen Luther Simjian uppfunnit en mekanisk automat som tillät bankkunder att göra uttag dygnet runt i New York. Tekniskt fungerade maskinen oklanderligt men den togs ändå bort Banken Barclays blev först med den elektroniska uttagsautomaten. 1999 Euron introducerades 1999 för att förstärka EU:s ställning i världsekonomin en gemensam valuta skulle ge stabilitet och göra de europeiska länderna mindre känsliga för inflation. Dessutom skulle euron främja kontakt och handel européerna sinsemellan eftersom affärs män och turister skulle slippa tänka på valutakurser och växling. I dag används euron av mer än 329 miljoner européer. Ytterligare över 100 miljoner människor påverkas av att deras valutor är knutna till euron. Det gör eurozonen till världens största ekonomi 1929 En av historiens största börskrascher inträffar på Wall Street i New York. Aktiekurserna faller kraftigt och ekonomin kollapsar i alla USA:s delstater. Kraschen blir början till 1930-talets stora depression. 1944 BARCLAYS Euron ska skapa fred i ett splittrat Europa Representanter från 45 länder bildar Internationella valutafonden (IMF) som ska bistå länderna med att säkra sund ekonomisk tillväxt och minska fattigdomen. Ytterligare 141 länder har anslutit sig. med 750 miljarder i omlopp är euron i dag världens mest utbredda valuta. Tankarna bakom euron kan härledas till tiden efter andra världskriget. Efter ännu ett stort krig låg stora delar av Europa åter i ruiner och för att skapa större sammanhållning och en gemensam europeisk identitet, och därmed förebygga framtida krig inom Europa, bildades Europeiska kol- och stålgemenskapen år 1951. Den följdes av EG och därefter av EU vars främsta syfte är att säkra freden i Europa genom politiskt och ekonomiskt samarbete. 1981 1967 efter ett halvår eftersom många kunder trodde att maskinen lurade dem på pengar. Uppenbarligen var maskinens enda kunder ett litet antal prostituerade och spelgalningar som ville undvika kassörskorna, konstaterade uppfinnaren Simjian. Men år 1967 gick det bättre. Den nya, elektroniska maskinen fungerade så att kunden satte i en check som behandlats med ett svagt radioaktivt ämne, och knappade in en pinkod som stämde överens med checkens radioaktiva fingeravtryck. Uppfinnarens tanke var att uttagsautomaten skulle styras med en sexsiffrig kod. Men hans hustru lyckades aldrig komma ihåg mer än fyra siffror och därför består pinkoderna än i dag av bara fyra siffror. Fyra New York-banker erbjuder sina affärskunder homebanking nu kan kunderna överföra pengar och betala räkningar via telefon. Systemet är dock dyrt och slår igenom först när Internet blivit utbrett. AUSTRALISKT KOPPARMYNT FÖR 5 MILJONER Myntsamlare är ständigt på jakt efter unika och sällsynta mynt. Några av de mest eftertraktade är värda en förmögenhet om de är i gott skick bl.a. dessa fem som har kostat miljoner. 28.400.0000 KR. Det amerikanska 1804 silver dollar är ett av de mest eftertraktade och mytomspunna mynten i världen. COINLINK 9.800.000 KR. Denna amerikanska 1 dollar från 1870 har officiellt aldrig varit i omlopp men finns likväl i elva exemplar. COIN COMMUNITY 58.000.000 KR. Ett amerikanskt Double Eagle-guldmynt från 1933 blev världens dyraste på en auktion 2002. NATIONAL MUSEUM OF AMERICAN HISTORY 14.400.000 KR. År 1894 präglades denna amerikanska 1 dime i 24 exemplar i dag finns nio kända kvar. COINFACTS 3.936.000 KR. Den australiska 1 penny från 1930 är gjord av koppar och finns bara i sex exemplar. COINWORKS Världens Historia 5 2009 63