SOCIALNÄMNDEN Avgiftsreglemente Inom Vård- och omsorg Reviderat november 2008
Innehåll 1. Avgifter inom Vård- och omsorgsverksamheten 3 1.2 Socialtjänstlagen kapitel 8 3 2. Huvudprinciper i avgiftssystemet 4 2.1 Förbehållsbelopp 4 2.3 Högkostnadsskydd 5 2.4 Högkostnadsskydd för boende i särskilt boende 6 3. Beräkning av avgiftsunderlag 7 3.1 Beräkningsformel för avgiftsunderlag 7 3.2 Beräkning av avgiftsunderlag för makar och sambors som registrerat partnerskap 9 4. Uppgiftslämning 10 5. Jämkning av avgiften 11 5.1 Generell korrigering 11 5.2 Behov av jämkning 11 6. Debiteringsrutiner 13 6.1 Påminnelser och krav 13 6.2 Retroaktiv debitering och återbetalning 13 6.3 Frånvaroavdrag 14 6.4 Avslutat boende 14 6.5 Överklagning av avgiftsbeslut 15 7. Avgifter 16 7.1 Kost vid särskilt boende 16 7.2 Hemtjänsttaxa 17 a) Servicetaxa 17 b) Omvårdnadstaxa 18 7. 3 Övriga avgifter utan individuella beslut 18 7.4 Kostnadsfria insatser 19 2
1. Avgifter inom Vård- och omsorgsverksamheten Socialnämndens avgiftssystem och dess tillämpningsregler för avgifter inom boende, service och vård styrs av följande lagar och föreskrifter: Socialtjänstlagen (SoL) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Riksdagen beslutade 2001-11-14 om nya regler för äldre- och handikappomsorgen. Dessa regleras i nya Socialtjänstlagen (2001:847) kapitel 8 och trädde i kraft 2002-07-01. Avgifter enligt LSS utgår i princip ej. Kommunen har rätt att ta ut ersättning för kost och bostadskostnader. LSS kommer ej att behandlas i detta sammanhang 1.2 Socialtjänstlagen kapitel 8 För hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende som avses i SoL 5 kapitlet 5 andra stycket eller 7 tredje stycket och som inte omfattas av 12 kapitlet jordabalken får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Avgifter för hemtjänst får inte, tillsammans med avgifter som avses i 26 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs skall kommunen försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Den enskildes avgifter får för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet. För bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet. 3
2. Huvudprinciper i avgiftssystemet Riksdagsbeslutet reglerar vad kommunen får ta ut i avgift för vård- omsorg och socialt stöd. Kostnaderna för hyra regleras i hyreslagstiftningen. 2.1 Förbehållsbelopp De samlade avgifterna för service, omvårdnad och kommunal hälso- och sjukvård får inte uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov. Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp och den faktiska bostadskostnaden. Minimibeloppet beräknas utifrån det aktuella prisbasbeloppet enligt nedanstående formel: För ensamstående 1,294 gånger prisbasbeloppet/12 månader För sammanlevande makar och sambors beräknas minimibeloppet var för sig. 1,084 gånger prisbasbeloppet/12 månader Minimibeloppet skall täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, hygien, dagstidningar, telefon, tv-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. Kommunen får minska beloppet i skälig omfattning om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som anges i stycket ovan. Tex. om kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet, om kostnaden ingår i hyran för bostad i särskilt boende eller om posten tillhandahålls kostnadsfritt av kommunen (exempelvis vissa förbrukningsartiklar, om el och/eller tv-licensen ingår i hyran, del av kostnader för möbler). Om den enskilde på grund av särskilda omständigheter har behov av ytterligare medel ska kommunen fastställa minimibeloppet till en högre nivå. Behovet skall vara av varaktig karaktär och avse ett inte oväsentligt högre belopp ca 200 kr. Med varaktig karaktär menas att kostnaden skall vara regelbundet återkommande under större delen av ett år. Den vanligaste höjningen av minimibeloppet gäller matkostnader. Om en person köper livsmedel för tillagning i hemmet, gäller Konsumentverkets beräkning för aktuellt år och det täcks av minimibeloppet. 4
Om en person köper ett mål färdiglagad mat varje dag under en månad, måste kostnaderna för detta beräknas och minimibeloppet höjas för att räcka till kostnader för övriga måltider. Minimibeloppet skall för dessa personer årligen höjas utifrån Konsumentverkets beräkningar för livsmedel. Den köpta måltiden anses då vara huvudmål. Enligt Konsumentverkets beräkningar fördelas kostnaderna för mat enligt följande: Frukost Lunch Mellanmål Middag 20 % av livsmedelskostnaden 30 % av livsmedelskostnaden 10 % av livsmedelskostnaden 40 % av livsmedelskostnaden Exempel på övriga särskilda omständigheter som kan berättiga ett högre minimibelopp är kostnader för god man (förvaltningskostnader), underhållskostnad för barn eller fördyrade kostnader för resor, t.ex. arbetsresor. Riktlinjer för höjning och sänkning av minimibeloppet skall årligen revideras utifrån aktuellt prisbasbelopp 2.3 Högkostnadsskydd Högkostnadsskyddet innebär en högsta avgift för hemtjänst (i såväl ordinärt som särskilt boende) och dagverksamhet samt avgifter som avses i 26 Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763). Avgiften anges som del i prisbasbeloppet och förändras därmed under åren. Den högsta avgiften beräknas enligt följande: 0,48 gånger prisbasbeloppet/12 månader. Hemtjänstbegreppet Hemtjänst innefattar service och omvårdnad. Med serviceuppgifter avses praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städ och tvätt, hjälp med inköp, ärenden på post och bankkontor och hjälp med tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä och förflytta sig, sköta sin personliga hygien och i övrigt bryta isolering eller för att den enskilde skall känna sig trygg och säker i det egna hemmet. 5
Tillfälligt boende, trygghetslarm, viss ledsagning samt avlösning av anhörig ingår också i hemtjänstbegreppet. 2.4 Högkostnadsskydd för boende i särskilt boende Kommunen får dessutom ta en avgift för boende i särskilt boende där det ej föreligger ett hyresavtal enligt jordabalken, t.ex. vid boende i dubbelrum eller eget rum utan toalett. Den maximala bostadskostnaden per månad som kommunen får ta ut i avgift beräknas utifrån aktuellt prisbasbelopp gånger 0,50/12 månader. 6
3. Beräkning av avgiftsunderlag Regler för beräkning av avgiftsunderlag används vid fastställande av den enskildes förbehållsbelopp samt vid fastställande av omvårdnadsavgiften. Avgiftsunderlaget beräknas utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga, enligt inkomst skattelagstiftningen. Dessutom skall bostadsbidrag och särskilt bostadstillägg anses som inkomst. 3.1 Beräkningsformel för avgiftsunderlag + Bruttoinkomster + Kapitalinkomster - Samtliga skatter och avgifter - Faktisk bostadskostnad + Bostadsbidrag - Förbehållsbelopp = Disponibelt avgiftsutrymme Nedan följer närmare förklaringar av de i formeln ingående variablerna. Bruttoinkomster Till bruttoinkomster räknas: Aktuella skattepliktiga pensionsinkomster under innevarande år. T.ex. folkpension, pensionstillskott, Allmän Tjänstepension (ATP), privata pensionsförsäkringar, utlandspensioner och övriga pensioner. Uppgifterna hämtas från Riksförsäkringsverket (RFV), Statens Pensionsverk (SPV), Kommunsektorns Pensions AB (KPA) samt enligt den enskildes uppgifter. Aktuella förvärvsinkomster. T.ex. inkomst av tjänst och inkomst av aktiv eller passiv näringsverksamhet. Övriga inkomster: Livräntor (skattepliktiga) Reavinster Nettointäkt av uthyrning av privatbostad Underskott av kapital eller förlust av näringsverksamhet ingår ej i det kommunala högkostnadsskyddet. 7
Kapitalinkomster Senast kända kapitalinkomster m.m. Om den enskilde ej inkommer med upplysning om förmögenhet hämtas den uppgiften från Riksskatteverket (RSV). Skatter och avgifter Följande skatter och avgifter avräknas från bruttoinkomsterna med hänsyn till gällande skattesatser och regler för grundavdrag, särskilt grundavdrag och andra avdrag enligt gällande deklarationsanvisningar: Statlig och kommunal inkomstskatt (inklusive individuell kyrkoskatt/avgift). Egenavgift och särskild löneskatt för näringsverksamhet Inkomstskatt och skattereduktion på kapital. Förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. Övriga skatter och avgifter i samband med taxering. I de fall uppgifter framkommer om ändrade förhållanden beträffande inkomst, fastighetsinnehav eller annat under innevarande år skall hänsyn tas till detta vid nettoinkomstberäkningen. Förmögenhet skall inte påverka avgiftsunderlagets storlek. Faktisk bostadskostnad Hyresrätt - Aktuellt hyresbelopp och obligatoriska avgifter. Bostadsrätt - Aktuell avgift (hyresbelopp). 70% av räntekostnader för bostadslån Eget enfamiljshus Kostnader för uppvärmning och drift, 70 % av räntekostnaderna för bostadslån, 70 % av tomträttsavgäld, 1,7 % av taxeringsvärdet som gällde året före ansökningsåret, fastighetsskatt samt icke avdragsgill räntekostnad Eget tvåfamiljshus - Bostadskostnaden beräknas på samma sätt som vid enfamiljshus och därefter fördelas bostadskostnaden på respektive lägenhet Eget småhus på lantbruksenhet Beräknas som eget enfamiljshus, dock endast kostnader som berör bostadsfastigheten, bostadsbyggnad, inklusive tomtmark. 8
Bostadsbidrag Samtliga former av bostadsbidrag som den enskilde erhåller räknas som inkomst. Till dessa bostadsbidrag hör följande: BTP - Bostadstillägg till pensionärer KBH Kommunalt bostadstillägg till handikappade Bostadsbidrag till barnfamiljer Det åligger den enskilde att själv söka bostadsbidrag. 3.2 Beräkning av avgiftsunderlag för makar och sambors som registrerat partnerskap Vid beräkning av avgift för makar läggs makarnas inkomst ihop och fördelas därefter med hälften på vardera maken. Avgiften beräknas sedan för var och en, detsamma gäller även registrerad partner. Kommunen är skyldig att se till att make/maka eller samboende person, vilka har gemensam ekonomi, inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation på grund av att omsorgstagaren har ett stort hjälpbehov. T.ex. när omsorgstagaren är den som har den högsta inkomsten. Även när den ena parten flyttar till en särskild boendeform skall det vara ekonomiskt möjligt för den andra att bo kvar i den tidigare gemensamma bostaden utan att drabbas av en oskälig försämrad ekonomisk situation. Om så är fallet sker en utredning om bistånd i enlighet med jämkningsreglerna. 9
4. Uppgiftslämning Om omsorgstagare inte lämnar uppgifter till kommunen får kommunen använda sig av tillgängliga uppgifter, t.ex. från försäkringskassan. Kommunen har rätt att debitera enligt taxans högsta nivå om omsorgstagaren eller dennes ställföreträdare, trots upprepade kontakter, inte lämnar erforderliga uppgifter. 10
5. Jämkning av avgiften Bestämmelserna i SoL är konstruerad så att det alltid måste göras en individuell bedömning i det enskilda fallet. En schablonmässig tillämpning av kommunens regelsystem är därmed inte möjlig utan det måste alltid prövas om en jämkning av avgifterna bör göras med hänsyn till den enskilde individens behov. Kommunen har ett ansvar för att utreda om försämrad ekonomisk situation uppstår när ena parten flyttar till särskilt boende, efter att omsorgstagaren och kvarboende part har sökt bostadstillägg (BTP ). De personer som ej har sitt förbehållsbelopp kvar, trots att de beviljats avgiftsbefrielse, ska informeras om rätten att söka försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (SoL) för att därmed försäkras en skälig levnadsnivå. 5.1 Generell korrigering Metoden att beräkna den enskildes förbehållsbelopp och avgiftsutrymme innebär en kommunal bevakning av eventuellt behov av korrigering. Korrigering inträder när de sammanlagda avgifterna är högre än den enskildes avgiftsutrymme. 5.2 Behov av jämkning Behov av jämkning kan aktualiseras vid bland annat följande tillfällen: Ensamståendes flyttning till särskild boendeform När en av makarna flyttar till särskild boendeform Extraordinära kostnader Beslut om jämkning av avgift ska utredas i varje enskilt fall. Ensamståendes flyttning till särskild boendeform När en ensamstående flyttar till i en särskild boendeform bör denne ges möjlighet att avveckla sin tidigare bostad. Under tiden som den enskilde har dubbla bostadskostnader kan avräkning av kostnaderna för bägge bostäderna göras mot nettoinkomsten. Denna avvecklingstid får uppgå till högst tre månader oavsett bostadsform. Vid avvikelse fordras särskild prövning. 11
När en av makarna flyttar till särskild boendeform När ena maken flyttar till en särskild boendeform ska det enligt SoL vara ekonomiskt möjligt för den andra att bo kvar i sin ursprungliga bostad och med rimliga privatekonomiska villkor. Avgiftsregler får inte utformas så att makar/sammanboende får en sådan försämrad ekonomisk situation att kostnadsskäl hindrar nödvändig vård eller att makar tvingas till skilsmässa av ekonomiska skäl. När den ene av två makar eller sammanboende i enlighet med sambolagen samt registrerat partnerskap och lever under äktenskapsliknande förhållanden, flyttar permanent till bostad i särskild boendeform gäller att var och en räknas som ensamstående vad gäller förbehållsbelopp, bostadskostnad, BTP, förmögenhet och skulder. Däremot sammanräknas pensioner i enlighet med äktenskapsbalken Extra ordinära kostnader Om den enskilde haft extraordinära kostnader till följd av t.ex. sjukdom, funktionshinder eller omfattande tandvårdsbehandling och som bedöms ligga utanför ramen för de kostnader som förbehållsbeloppen ska täcka och som ej täcks av annat bidrag eller ersättning. 12
6. Debiteringsrutiner All debitering sker i efterskott, även hyreskostnad. Innan första debiteringen sker ska omsorgstagaren erhålla uppgift om vilken avgift som gäller, så kallat avgiftsbeslut. Räkningen skall betalas senast på förfallodatum, dvs den sista påföljande månad. Beslut om avgifter i det enskilda fallet är myndighetsutövning. 6.1 Påminnelser och krav Påminnelser och krav går ut från ekonomienheten Påminnelse. Tio dagar efter förfallodagen och kopia av restlängd till områdesansvarig för handläggning Inkassokrav. Tio dagar efter påminnelse. Inkassoavgift utgår tio dagar efter påminnelse. 6.2 Retroaktiv debitering och återbetalning Den enskilde är skyldig att anmäla sådana förändrade inkomst-, förmögenhets- och bostadsförhållanden som kan medföra ändring av avgift. Förändringarna kan innebära retroaktiv debitering högst tre år eller återbetalning högst tio år bakåt i tiden från den tidpunkt de förändrade förhållandena blev kända. 13
6.3 Frånvaroavdrag Avdrag för omvårdnad och kost kan medges. 1. Om frånvaro/inställd insats meddelas minst en vecka innan till områdesansvarig eller motsvarande. För frånvaro hel kalendermånad debiteras ingen avgift för hemtjänst Vid minst 2 dagars sammanhängande frånvaro sänks avgiften för hemtjänst med motsvarande antal frånvarodagar Kosavdrag görs från andra dagen. Vid helpension dras endast heldag av från abbonemanget. 2. Vid frånvaro på grund av akut sjukdom/sjukhusvård, gäller följande: För frånvaro före klockan 14.00 aktuellt dygn görs fullt avdrag för omvårdnad och kost från första dagen. Efter klockan 14.00 görs avdragen från och med påföljande dag. Avdrag görs sedan för varje dygn frånvaron gäller Vid hemkomst gäller: Om hemkomst före klockan 14.00 debiteras omvårdnad och kost för innestående dag. Om hemkomst efter klockan 14.00 påbörjas debitering påföljande dag 6.4 Avslutat boende Uppsägning av bostad sker enligt hyreskontrakt. Då hyresgästen flyttar eller avlider debiteras hyra för det antal dagar bostaden inte är urstädad och/eller hyresgästens tillhörigheter finns kvar. Bostaden kan disponeras högst en månad efter flytt eller frånfälle. Hyresgästen eller dennes ställföreträdare ska ansvara för urstädning av bostaden. Detta gäller även i de fall hyresförhållande enligt hyreslagen inte råder, tex boende i eget rum utan egen toalett. Om kommunen på grund av dödsbotvist eller annan liknande orsak, som kommunen inte råder över, inte kan disponera ledig bostad äger kommunen rätt att debitera dödsboet full hyra under hyrestiden. 14
6.5 Överklagning av avgiftsbeslut Beslut om taxesystem fattas av kommunfullmäktige. Sådana beslut överklagas genom laglighetsprövning, kapitel 10 kommunallagen. Den enskildes avgift bestäms genom individuella beslut. Detta beslut kan överklagas genom förvaltningsbesvär, SoL 16 kap. 3. 15
7. Avgifter Avgifterna för kost och hemtjänst gäller i ordinärt och särskilt boende. 7.1 Kost vid särskilt boende Lagen reglerar inte kommunens avgift för mat. Självkostnadsprincipen gäller. Personer som själv inte kan tillreda sina måltider kan, efter beslut enligt SoL, ha rätt till hemsändning av måltid, så kallad måltidsdistribution. Dryck, smör och bröd ingår inte. Förutom portionspris debiteras särskild serviceavgift för hemsändning. För personer boende vid kommunens särskilda boenden debiteras helpension alternativt matkuponger. För tillfälligt boende debiteras enligt helpension motsvarande de antal dagar vistelsen skett. 16
7.2 Hemtjänsttaxa Avgiften för service och omvårdnad debiteras enligt hemtjänsttaxan. Taxan är indelad i två delar, en servicetaxa och en omvårdnadstaxa. Debitering sker i de flesta fall med fast månadsbelopp för respektive taxa. a) Servicetaxa Tvätt 1 Månadsavgift Delmoment Inköp 2 Månadsavgift Trygghetstelefon Månadsavgift Matdistribution Hel månadsavgift Halv månadsavgift Telefon service Månadsavgift Städning Månadsavgift, 1 rok 3 Månadsavgift, 2 rok 4 Endast golvtorkning Fönsterputs, 1 rok Fönsterputs, 2 rok Enstaka insats Serviceavgift för särskilt boende 5 Månadsavgift 1 Inkluderar tvätt 2 gånger per månad 2 Inkluderar 4 inköpstillfällen per månad (även apoteksärenden) 3 Inkluderar städning om 1 rok en gång per månad. Vid annat intervall debiteras per tillfälle. 4 Inkluderar städning om 2 rok en gång per månad. Vid annat intervall debiteras per tillfälle 5 Gäller särskilda boenden exklusive servicehus. Inkluderar städ, tvätt, inköp samt tillgång till trygghetslarm 17
Dagvård 6 Debiteras per tillfälle b) Omvårdnadstaxa Insats av omvårdnadskaraktär När omsorgstagaren har hjälp med personlig omvårdnad och tillsyn samt boendestöd, sker placering i nivå utifrån omfattningen av insatsen. Här ingår även tillfälligt boende, ledsagning och avlösning i hemmet 7. Placering i nivå sker utifrån en individuell bedömning. Avgiftsnivå Nivå 1 Notering Regelbundna insatser, motsvarande max 14 timmar per månad. Tex. dusch 1g/v, ledsagning, avlösning i hemmet och tillsyn. Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Insats med personlig omvårdnad 1gång/dag Insats med personlig omvårdnad 2gånger /dag Insats med personlig omvårdnad 3 gånger/dag Insats med personlig omvårdnad 4gånger/dag Insatser med tillgång till personal dygnet runt. 7. 3 Övriga avgifter utan individuella beslut Lunch/middag externa matgäster Frukost, externa matgäster Kaffe och bröd Urstädning av bostad 8 6 Inkluderar resa samt lunch och fika 7 10 tim/månad är avgiftsfritt 8 Gäller särskilda boenden exkl. servicehus. Gäller även bostad där hyreskontrakt ej upprättats. 18
7.4 Kostnadsfria insatser Telefonrådgivning Hälso-och sjukvårdsinsatser Avlösning i hemmet, 10 timmar per månad Barn och ungdomar som erhåller insatser inom Vård- och omsorg och själv inte har betalningsförmåga, dvs föräldrars inkomst och betalningsförmåga ska ej räknas. 19