Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola www.mikaelstigendal.se Kommissionär i Malmökommissionen Forskning om storstadsinsatser Tematisk expert i URBACT 1986-94 1995-98 1998-99 2002-03 2000-04 2004-06 2006-07 2006-08 2008-14 1
Social inkludering I vad? För vem? Varför? Grekland En historia med blodigt krig, militärdiktatur och outvecklad välfärdsstat För högt valutainträde Euron och fiffel med siffror (behjälpta av Goldman Sachs) Utkonkurrerad av tysk export genom dess nedskärningar Fick låna till för låg ränta p g av Tyskland Blev beroende av extern finansiering beggar-thy-neighbour policy for Germany, on condition that it beggars its own workers first. Pengarna lånades av banker, inte av skattebetalare Eurozonens ledare löste ut bankerna och ställde därmed folken mot varandra 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 Tillväxt i ett urval EU-länder, 2003 2
Tillväxtmodeller i Europa Norr: Export-orientering & finansialisering Väst: Övergripande finansialisering Centrum: Övergripande export-orientering Öst: Beroende export-orientering & finansialisering Söder: Beroende finansialisering är utåtriktat http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4763 men också inåtriktat genom åtstramningspolitiken! 3
Vilket blir nästa land? Nyliberalismens epok a political project that is justified on philosophical grounds and seeks to extend competitive market forces, consolidate a market-friendly constitution, and promote individual freedom (Encyclopedia of Globalization, 2012) Fri marknad: Utvidgning av marknadskrafterna genom bl a avregleringar och privatiseringar Stark stat: Förstärkning av övervakande & repressiva funktioner nedskärningar av välfärd Individualiserade individer: Både i framgång och motgång ( blaming the victims ) De framsteg som skedde när det gällde den globala ekonomiska tillväxten och jämlikheten i hälsa mellan 1960 och 1980 har dämpats avsevärt under den påföljande perioden (1980 2005), då den globala ekonomiska politiken tvingat fram begränsningar av utgifterna för den sociala sektorn och bromsat den sociala utvecklingen. Under den andra globaliseringsfasen efter 1980, har det också skett en påtaglig ökning, och en ökad regelbundenhet, av ekonomiska kriser, regionala konflikter och påtvingad och frivillig migration i världen. (s 19) 4
Finansialisering En exempellös expansion under de senaste 30 åren av finansiella tillgångar och aktiviteter i förhållande till resten av ekonomin på bekostnad av den reala ekonomin vad gäller såväl dess nivå som investeringar i den beroende av konsumtionsledda högkonjunkturer baserade på lån och särskilt spekulation på boende- och fastighetsmarknaden genomsyrande allt fler områden av det ekonomiska och sociala livet, t ex pensioner, utbildning och hälsa och ingående i en finansdriven tillväxtmodell! Samhället ett innanförskap Nyliberal globalisering Styrning från government till governance Ny typ av ekonomisk politik: Entreprenöriell stadspolitik (regional) Underordnad socialpolitik: Workfare (kommunal) Innanförskap Segregation Utanförskap Finansdriven tillväxt ojämlik välfärd 5
Hur bidrar vi till det? Problemorienterat förhållningssätt: Symptom, skuldbeläggande av offren Kunskapssyn: Kvantifieringar, faktakunskap Synen på arbete: Bara det betalda Innanförskap Segregation Utanförskap Framgångsmått: Antalet jobb och nystartade företag Potentialer för tillväxt & sammanhållning Sammanhållningspolitik = Välfärdspolitik Ekonomisk sammanhållning: Innehållslöst Social sammanhållning: Normativ solidaritet Lissabonstrategin: Synsättet ändrades från 1 (år 2000) till 2 (år 2005) men inte retoriken & därmed har det gjorts skillnad men oavsiktligt 6
Potentialer för tillväxt & sammanhållning 1. Sammanhållningspolitiken: Lär, kunskapa och diskutera 2. Utveckla ett potential- och orsaksorienterat förhållningssätt 3. Problematisera tillväxtbegreppet 4. Skapa nya indikatorer och bedömningssätt 5. Stöd kollektiv empowerment 6. Satsa på lärande utvärdering genom följeforskning Övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor & göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen 7
Social inkludering under de senaste decennierna I vad? Ett förstärkt innanförskap För vem? Finanskapitalet och de som har det bättre ställt (innanförskaparna) Varför? En samhällsutveckling präglad av nyliberalism, finansialisering, problemorienterat synsätt, kvantifieringar, ekonomism Social inkludering vad ska det betyda framöver? I vad? För vem? Varför? Det beror på hur ni besvarar just dessa frågor 8
www.mikaelstigendal.se 9