Rapport 2013:3 Krokiga gatan och Åbogatan Åhus socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2012 Ing-Marie Nilsson Fornlämningsnr: 23 Krokiga gatan, Åbogatan, Åhus stad Kristianstads kommun Skåne län
Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie www.sydsvenskarkeologi.se 2013 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2013:3 Omslag: Fjärrvärmeschakt i Krokiga gatan. Foto: Ing-Marie Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Topografi och fornlämningssituation 5 Tidigare undersökningar 6 Undersökningen 6 Krokiga gatan 7 Åbogatan 8 Slutsatser och antikvarisk syntes 9 Referenser 10 Administrativa uppgifter 11 Bilaga 1. Schaktplan Krokiga gatan 13 Bilaga 2. Schaktplan Åbogatan 14 Bilaga 3. Sektionsritningar 15
Fig. 1. Åhus i Kristianstads kommun, Skåne. Fig. 2. Undersökningsområdenas läge i Åhus stad (utdrag ur fastighetskartan).
Sammanfattning Med anledning av ledningsdragning för fjärrvärme har Sydsvensk Arkeologi AB utfört en arkeologisk förundersökning i Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. I schaktet i Åbogatan framkom inga lämningar av kulturhistoriskt intresse, men i schaktet i Krokiga gatan framkom i den södra delen dels ett sotigt lager, dels rester av en möjlig ugnskonstruktion. Inledning Krokiga gatan och Åbogatan ligger inom Åhus medeltida stadsområde, som är en registrerad fornlämning (RAÄ 23, Åhus socken). Utbyggnaden av fjärrvärmenätet innebar att vissa markingrepp behövde göras i gatumarken, och C4 Energi ansökte därför om tillstånd för detta hos Länsstyrelsen i Skåne län. Länsstyrelsen beslutade då att ingreppen skulle ske i förbindelse med en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning (Lst Dnr 431-16317-12. Beslut 2012-07-16). Förundersökningen genomfördes i perioden oktober-november 2012 av arkeolog Ing-Marie Nilsson från Sydsvensk Arkeologi AB. Bakgrund och syfte Nedläggandet av rör för fjärrvärme innebar att schakt behövde tas upp inom och strax väster om det medeltida stadsområdet (RAÄ 23, Åhus socken). Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att avgöra huruvida det fanns några kulturhistoriska lämningar inom förundersökningsområdet, antingen sammanhörande med den medeltida staden eller från tidigare eller senare perioder. Topografi och fornlämningssituation Undersökningsområdena ligger i den sydvästra delen av medeltidens Åhus. Krokiga gatan ligger innanför stadsbefästningen, medan Åbogatan av allt att döma har legat utanför det muromgärdade stadsområdet. Åhus omnämns som stad i en källa från slutet av 1300-talet. Dess kyrka anses vara från 1100-talet och till samma århundrade dateras även Aosehus, biskopsborgen, mellan staden och åmynningen. Det fyrkantiga torget torde ha tillkommit under 1200-talet och i samband med detta en del av det anslutande rätvinkliga gatunätet. Stadsmuren är till vissa delar ännu bevarad, och har sannolikt tillkommit under mitten av 1300-talet. I staden finns även en rest av ett dominikankonvent (Rosenberg 1984). Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2012 5
Tidigare undersökningar Det har gjorts ett flertal arkeologiska undersökningar i och i anslutning till Krokiga gatan (Rosenberg 1984; FMIS). Med anledning av en ledningsdragning för VA genomfördes år 1986 en antikvarisk kontroll i Krokiga gatan. Schaktningsarbetena berörde den västligaste delen av den gatusträckning som nu är aktuell för fjärrvärmedragning. Vid denna undersökning framkom lager som tolkades som äldre odlingshorisonter och fynd som visade på att platsen nyttjats under medeltid och nyare tid (Helgesson 1991). I kvarteret Kopparslagaren, söder om Krokiga gatan, har medeltida kulturlager framkommit inom fastigheterna Kopparslagaren 9 och 10. Vid en förundersökning 1994 påträffades inom fastigheten Kopparslagaren 10, strax öster om Krokiga gatan, kraftiga kulturlager som innehöll rikligt med metallslagg och brända lerlager (Lilja 2005). År 1995 gjordes en schaktning för VA i Krokiga gatan in till fastigheten Kopparslagaren 10. Det kunde då konstateras att det funnits en stenlagd yta på tomten fram till gatan under perioden senmedeltid nyare tid (Kockum 2005). Strax norr om Krokiga gatan (i kvarteret Trekanten) påträffades i samband med en arkeologisk förundersökning 2003 medeltida material i form av fynd och byggnadslämningar från perioden högmedeltid - nyare tid (Kockum 2004). Betydligt färre arkeologiska insatser har gjorts i anslutning till Åbogatan. Vid en arkeologisk förundersökning 1999 inom fastigheten Skräddaren 7, öster om Åbogatan, har dock högmedeltida keramik, djurben, spik och träkol framkommit (Håkansson 2010). Undersökningen Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning där personal från Sydsvensk Arkeologi AB fortlöpande följde schaktningsarbetena och dokumenterade de lämningar som framkom. Huvuddelen av schaktningsarbetena genomfördes med maskin, men eventuella anläggningar rensades fram med spade och grävsked samt dokumenterades. Dokumentationen bestod av uppmätning med RTK, digitala fotografier samt plan- och sektionsritningar i skala 1:20. 6 Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2012
Krokiga gatan Schaktet i Krokiga gatan var 65 m långt och grävdes från gatans södra spets och fram till korsningen Andreas Björkmans gata Compagniegatan. Det fortsatte därefter 18 m in på Andreas Björkmans gata och 20 m in på Compagniegatan. Schaktets bredd var ca 1,2 m, och det grävdes till ett djup av 0,7 0, 8 m under nuvarande markyta. Betydande partier av de mellersta och norra delarna av schaktet var omgrävda sedan tidigare, och det var huvudsakligen i den allra sydligaste delen som mer orörda lager kunde påvisas. Lagerföljden i olika delar av schaktet har dokumenterats genom fyra sektionsritningar; tre i schaktets södra del i Krokiga gatan och en i Andreas Björkegrens gata. Anläggningar I Krokiga gatan kunde två anläggningar beläggas (jfr. bilaga 1, plan över schakt i Krokiga gatan). I den södra delen konstaterades ett tydligt 0,1 0,15 m tjockt sotigt lager på nivån 0,4 0,45 m under den nuvarande gatans yta (A 317). Lagret fanns över en yta som sträckte sig minst 9 m norrut från schaktets sydligaste punkt (jfr fig 3, samt sektionsritning bilaga 3). Fig. 3. I den södra delen av schaktet i Krokiga gatan fanns ett sotigt lager. På bilden framträder det tydligt under den gula sanden. (Foto av schaktets sydligaste parti, sett mot sydväst). Något längre norrut framträdde mot schaktets botten rester av en konstruktion som innehöll betydande mängder bränd lera (A 301). Den hade en avlång form och var 1,6 m lång och var bevarad till en bredd av 0,4 m. Anläggningen framkom på nivån 0,5 m under nuvarande markyta, och överlagrades av det sotiga sandlagret (A317). Anläggningen har tolkats som en möjlig ungskonstruktion. Inget fyndmaterial påträffades i anslutning till Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2012 7
anläggningen, så dess ålder är oviss. Den skulle emellertid kunna vara från medeltiden. Fig. 4. Plan över A 301, en möjlig ugnskonstruktion. Åbogatan I Åbogatan grävdes ett 35 m långt schakt som i förlängningen av Krokiga gatan svängde västerut och följde cykelvägen ut mot Yngsjövägen ytterligare 45 meter. Schaktets bredd var ca 1,1 m, och det grävdes till ett djup av 0,7 0,8 m under nuvarande markyta. Mindre partier av schaktet var stört av moderna markingrepp, men ursprungliga lager bevarades ändå i tämligen hög utsträckning. I hela schaktet kunde en förhållandevis homogen lagerbild konstateras. Under ca 0,4 m av asfalt och bärlager fanns olika gula, ljusbruna och gråbruna sandlager, där en del innehöll ben, tegelfragment och träkol. Sannolikt har vissa av dessa lager utgjort äldre markhorisonter. I den norra delen av schaktet (ut mot Yngsjövägen) påträffades i ett av dessa lager tegel och en skärva yngre rödgods, som vittnar om att materialet i åtminstone detta lager bör ha avsatts som tidigast under yngre medeltid. Lagerföljden i olika delar av schaktet har dokumenterats genom fyra sektionsritningar; tre i Åbogatan och en i schaktets norra del ut mot Yngsjövägen. Anläggningar Den enda anläggning som påträffades i Åbogatan var en 2,20 m lång grop, som var fylld med ett matjordsliknande material (A 200003). Den innehöll även djurben, något träkol och tegelfragment samt en skärva yngre rödgods (ej tillvaratagen). Gropen härrör förmodligen från nyare tid, och kan vara recent. 8 Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2012
Fig. 5. I den norra delen av schaktet i Åbogatan var lagerbilden homogen och dominerades av ett tjockt lager brun humös sand. I den undre delen av detta lager påträffades en skärva yngre rödgods. Slutsatser och antikvarisk syntes Med anledning av ledningsdragning för fjärrvärme har Sydsvensk Arkeologi AB utfört en arkeologisk förundersökning i Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. I schaktet i Åbogatan framkom äldre markhorisonter men i övrigt inga lämningar av kulturhistoriskt intresse. I schaktet i Krokiga gatan framkom i den södra delen ett sotigt lager. Då det i övrigt inte påträffades några egentliga raseringsmassor, behöver lagret inte ha att göra med någon brand, utan kan ha ett annat ursprung. Det var cirka en decimeter tjockt och spritt över en tämligen stor yta. Under detta påträffades en tydlig struktur innehållande rester av rödbränd lera, som tolkades som en möjlig ugnskonstruktion. Eventuellt kan dessa båda lämningar sättas i relation till det material som framkom 1994 inom fastigheten Kopparslagaren 10, där det påträffades kraftiga kulturlager med metallslagg och brända lerlager. Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2012 9
Referenser Fornminnesregistret FMIS, Riksantikvarieämbetet. Digital resurs: http://www.fmis.raa.se Helgesson, B. 1991. Krokiga gatan Åhus. Fornlämning 23, Skåne. Antikvarisk kontroll 1986. Kristianstads Läns museum Rapport. Håkansson, A. 2010. Kv Skräddaren 7 i Åhus. Arkeologisk förundersökning, 1999. Regionmuseet Kristianstad Arkivrapport 8/2010. Kockum, J. 2004. Krokiga gatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2003 och antikvarisk kontroll 2004. Regionmuseet Kristianstad Rapport 2004:68. Kockum, J. 2005. Ledningsdragning i Krokiga gatan i Åhus. Regionmuseet Kristianstad Arkivrapport 5/2005. Lilja, H. 2005. Kopparslagaren 16. Förundersökning, 2005. Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne, Arkivrapport 36/2005. Rosenberg, B. 1984. Åhus. Medeltidsstaden 52. Stockholm. 10 Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2012
Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: 120062 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-16317-12 Datum för beslut: 2012-07-16 Projektnummer: SA 120062 Län: Kommun: Socken: Fastighet: Läge: Skåne Kristianstad Åhus Krokiga gatan, Åbogatan Koordinatsystem: SWEREF 99 X koordinat: N 6197588 Y koordinat: E 455658 Höjdsystem: M ö.h. < 5 Ekonomiska kartan, blad 3E 0b M.ö.h. Fältarbetstid: 2012-10-01 t.o.m. 2012-11-26 Antal arbetsdagar: 3 Antal arkeologtimmar: 18 Undersökt yta: Platschef: Personal: Uppdragsgivare: 243 m 2 (200 löpmeter) Ing-Marie Nilsson Bertil Helgesson C4 Energi Tidigare undersökningar: 1986, 1995, 2003 Fynd: - Dokumentationsmaterial: Kostnader: Intrasisprojekt SA_120062, digitala fotografier och ritning, Regionmuseet Kristianstads arkiv. 29 085 kr (exkl. moms) Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2012 11
12 Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2012
Bilaga 1. Schaktplan Krokiga gatan Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2012 13
Bilaga 2. Schaktplan Åbogatan 14 Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2012
Bilaga 3. Sektionsritningar Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2012 15
Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter 2013 1. Bunkeflostrand 21:3, del av, Bunkeflo socken, Malmö kommun, AU 2012. Joakim Frejd. 2. Pilbladet 1 (f.d. del av Sallerup 180:36), fornlämning nr 32 i Södra Sallerups sn, Malmö kommun, FU 2012. Joakim Frejd. 3. Krokiga gatan och Åbogatan. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Ing-Marie Nilsson.
Krokiga gatan och Åbogatan i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2012 17