KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) 2014-02-18 Miljö- och konsumentnämndens sammanträden är öppna för allmänheten förutom i de delar som avser myndighetsutövning. Det gäller ärenden markerade med * Tid Tisdagen den 25 februari 2014, kl. 17.00 Plats Kallas Fullmäktigehuset, rum 4317, plan 3, Sturegatan 40, Borås Lars-Gunnar Comén (M) Anita Persson (V) Jan-Åke Carlsson (S) Eva Aspman (S) Gabriel Sandberg (S) Mona Hallberg (M) Katrine Andersson (M) Karl-Eric Nilsson (C) Cristina Nichta (S) Johan Dahlberg (S) Cecilia Kochan (S) Sofia Andersson (V) Magnus Almström (MP) Per Månsson (M) Inga-Britt Olsson (M) Marcus Nilsen (FP) Jan Hallquist (KD) Miljöchef Leif Schöndell Johan Linderstad-Sara Norberg (Naturvetarna) Roger Johansson (Vision) Heiti Ernits (MP) Ordförande Siw Parhagen Sekreterare 1. Val av protokollsjusterare samt tid för protokollets justering 2. Fastställande av föredragningslista Information 3. Första Revisorsgruppen besöker nämnden (diskussion och information) 4. Avdelningen för Miljötillsyn informerar om ett ärende Handläggare: Jonas Edin
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2014-02-18 2 (3) Administration 5. Årsredovisning 2013 Redovisning till Kommunstyrelsen Justeras omedelbart Handläggare: Leif Schöndell-Niclas Björkström 6. Redovisning av Intern kontroll 2013 Redovisning till Kommunstyrelsen Justeras omedelbart Handläggare: Leif Schöndell-Niclas Björkström Livsmedelskontroll Miljötillsyn 7. Behovsutredning och tillsynsplan enligt miljöbalken för åren 2014-2016 Handläggare: Jonas Edin 8. Vida Borgstena AB, begäran om uppskov gällande ikraftträdandet av villkor 11 i bolagets tillstånd Handläggare: Josefin Wilén Miljökommunikation 9. Giftfri vardag kräver handling motion av Kerstin Hermansson (C) Yttrande till Kommunstyrelsen Justeras omedelbart Handläggare: Pia Aspegren 10. Miljörapport 2013 för Miljö- och konsumentnämnden Handläggare: Johanna Johansson 11. Förslag till utredning av kommunalt biotopskydd på fastigheten Häljared 3:15 Handläggare: Anna Ljunggren och Emma Nevander 12. Ansökan om sociala investeringar till projekt LANTIS Handlingar utlämnas vid gruppmötet Handläggare: Emma Nevander Konsument Borås 13. Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78) remiss från Justitiedepartementet Yttrande till Kommunstyrelsen Handlingar utlämnas vid gruppmötet Handläggare: Sonja Carlsson
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2014-02-18 3 (3) Kurser och konferenser 14. FAH årsmöte den 2 3 april 2014 i Nacka 15. Konsumentverket och Konsumentvägledarnas förening, inbjudan till Konsumentdagarna i Örebro den 13-15 maj 2014 Skrivelser och meddelanden 16. Länsstyrelsen, beslut att förbjuda anläggande av flytbrygga på fastigheten Torpa-Sjöbo 2:29 17. Kommunfullmäktige, beslut om revidering av Borås Stads styr- och ledningssystem 18. Kommunfullmäktige, beslut om Kommunikationspolicy för Borås Stad 19. Kommunfullmäktige, beslut om reviderad policy för representation 20. Tekniska nämnden, information angående Bilpool till allmänheten 21. Delegationsbeslut under tiden 1 31 januari 2014 22. Information från förvaltningen - Personalärenden - Övrig information från förvaltningen 23. Övrigt
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-02-18 Dnr 2012-2400 Sida Leif Schöndell, 033-35 30 03 leif.schondell@boras.se Niclas Björkström, 033-35 31 77 niclas.bjorkstrom@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Årsredovisning 2013 Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden godkänner den av förvaltningen upprättade årsredovisningen för 2013 och överlämnar denna till Kommunstyrelsen. Ärendet Miljöförvaltningen har upprättat förslag till årsredovisning 2013 för Miljö- och konsumentnämnden enligt bilaga. Leif Schöndell Miljöchef Niclas Björkström Planeringsledare Bilaga Årsredovisning 2013 Miljö- och konsumentnämnden Beslut skickas till Kommunstyrelsen Stadsrevisionen Miljöförvaltningen POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON 033-35 30 00 FAX 033-35 30 25
Årsredovisning facknämnder 2013 Miljö- och konsumentnämnden
Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 2(35)
Innehållsförteckning 1 Inledning...5 1.1 Nämndens uppgift...5 1.2 Tillsyn och prövning...5 1.3 Miljöövervakning...5 1.4 Kommunikation och samverkan...6 2 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål...7 2.1 Egen organisation...7 3 Nämndens verksamhet 1...8 3.1 Resultat...8 3.2 Budgetavvikelse...9 3.3 Verksamhetsanalys...10 4 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden...27 4.1 Miljöförvaltningen gemensamt...27 4.2 Livsmedelskontroll...27 4.3 Miljökommunikation...27 4.4 Konsument Borås...29 5 Verksamhetsmått...31 5.1 Miljöförvaltningen gemensamt...31 5.2 Livsmedelskontroll...31 5.3 Miljötillsyn...32 5.4 Konsument Borås...33 5.5 Personal...35 Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 3(35)
Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 4(35)
1 Inledning 1.1 Nämndens uppgift Miljö- och konsumentnämnden har en central roll i arbetet för att Borås ska vara en ledande miljökommun att vi når stadens miljömål och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Genom tillsyn och prövning, övervakning av miljösituationen samt kommunikation och samverkan stödjer nämnden det hållbarhetsarbete som sker hos företag, organisationer och enskilda. De övergripande målen är: Människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter. Värdefulla natur- och kulturmiljöer samt den biologiska mångfalden ska skyddas och bevaras. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning av och annan hushållning med material och råvaror ska främjas så att ett kretslopp uppnås. Hushållning med energi samt minskad användning av fossila bränslen ska främjas. Konsumenterna ska ha tillgång till säkra livsmedel av hög kvalitet och kunna lita på märkningen av matvaror. Konsumentintressena ska stödjas genom konsumenträttslig och ekonomisk rådgivning. Borås Stad ska leva upp till de kriterier som gäller för etisk upphandling och Fairtradediplomering. Nämndens verksamhet bedrivs i tre huvudprocesser: Tillsyn och prövning, Miljöövervakning samt Kommunikation och samverkan. 1.2 Tillsyn och prövning Nämnden är lokal tillsynsmyndighet med uppgift att kontrollera att miljölagstiftningen efterlevs. Tillsynsansvaret omfattar miljöbalken samt livsmedels-, smittskydds-, tobaks- och strålskyddslagstiftningarna. Att bedriva tillsyn innebär att säkerställa lagstiftningens syfte. Utgångspunkten för tillsynen är att stärka verksamhetsutövarens egen förmåga att följa lagstiftningen. Tillsynen omfattar såväl direkt kontroll av att lagar och regler efterlevs som förebyggande åtgärder för att undvika lagöverträdelser. 1.3 Miljöövervakning Kunskap om miljösituationen i staden är en förutsättning för hållbara beslut och prioriteringar inom olika samhällssektorer. Olika typer av gröna nyckeltal och indikatorer är nödvändiga verktyg för att vi ska kunna se om utvecklingen går åt rätt håll när det gäller miljökvalitet samt stadens miljömål. Nämnden har genom sitt tillsynsarbete en god överblick över miljön i staden, men svarar också för kunskapsuppbyggnad genom provtagningar, inventeringar samt mätningar och beräkningar. Den kontinuerliga övervakningen av luftkvaliteten, kartläggning av trafikbuller, miljörapporten för Borås samt naturdatabasen är några exempel på nämndens uppgifter inom miljöövervakningen. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 5(35)
1.4 Kommunikation och samverkan Miljö- och konsumentnämnden arbetar med att utifrån sitt ansvarsområde bidra till en levande dialog om en hållbar samhällsutveckling. Kunskap och medvetenhet om miljö- och energifrågor är en förutsättning för att såväl företag och organisationer som enskilda boråsare ska kunna fatta miljöriktiga beslut i sin vardag. Kommunikation, nätverksbyggande och samverkan är därför viktiga verktyg i hållbarhetsarbetet. Oavsett om det handlar om att se till att lagarna följs eller att inspirera till och stödja frivilliga insatser är nyckeln till framgång att skapa förståelse och insikt hos dem vi möter. Ansvaret för att informera framgår i lagstiftningen, men finns också formulerat i uppdrag från centrala myndigheter och från kommunledningen. Samordningen av stadens miljöstrategiska arbete och miljömålsarbetet, Fairtrade City, deltagandet i stadens samhällsplanering, olika former av remissarbete samt konsumenträttslig och ekonomisk rådgivning är andra exempel på kommunikations- och samverkansinsatser för att nå en hållbar samhällsutveckling. I den ekonomiska rådgivningen ingår även en skyldighet för kommunen att enligt 2 skuldsaneringslagen lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 6(35)
2 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål 2.1 Egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2011 Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall 2013 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 2,7% 5% 2% 5% Antalet sjukfall över 60 dagar. 4 4 0 2 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare. Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 0 0,4 0 0 För hela 2013 låg sjukfrånvaron på 5,0% för den senaste tolvmånadersperioden, vilket är samma nivå som 2012. Genomsnittet för Borås Stad totalt var 2013 6,1%. I en relativt liten organisation som Miljöförvaltningen får några få långa sjukfall stort genomslag i statistiken - pendeln kan svänga ganska kraftigt. Utfallet per månad under 2013 varierar mellan 2,7% och 8,3% med en tydligt nedåtgående trend under andra halvåret och antalet långa sjukfall har minskat. Målet på 2% är satt utifrån ambitionen att vi bara ska ha "normal" korttidsfrånvaro utan några längre sjukskrivningar. Det bör understrykas att förvaltningen inte har full rådighet över sjukfrånvaron, den är till stora delar inte arbetsrelaterad. I de fall det är aktuellt bedrivs ett aktivt rehabiliteringsarbete. Antalet sjukfall över 60 dagar. Utfallet 2013, två långa sjukfall för den senaste tolvmånadersperioden, är en minskning jämfört med 2012 då antalet var fyra. Ambitionen och målet måste dock vara att vi inte ska ha några långa sjukfall. Förvaltningen har dock oftast inte rådighet över frågan. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare. I den ordinarie verksamheten använder sig Miljöförvaltningen inte av timanställningar, utan det sker endast i undantagsfall. Under 2013 har detta inte varit aktuellt. Ett exempel på när timanställningar använts är den nationella Fairtrade Forum-konferensen som anordnades i Borås hösten 2012 då extra personal anlitades. Detta har synts i tertialrapporterna under året, eftersom statistiken avser den senaste tolvmånadersperioden. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 7(35)
3 Nämndens verksamhet 1 3.1 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Statsbidrag 626 770 770 1 196 426 Avgifter och övriga intäkter 8 266 8 303 9 136 9 548 412 Summa intäkter 8 892 9 073 9 906 10 744 838 Personal -19 318-20 969-23 044-22 794 250 Lokaler -1 970-2 010-2 018-2 123-105 Övrigt -3 393-4 242-3 464-4 579-1 115 Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 Summa kostnader -24 681-27 221-28 526-29 496-970 Buffert (endast i budget) -180 180 Nettokostnad -15 789-18 148-18 800-18 752 48 Kommunbidrag 16 800 17 000 18 400 18 400 0 Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel 1 011-1 148-400 -352 48 0 1 100 400 400 0 1 011-48 0 48 48 Ackumulerat resultat 2 351 1 203 803 851 48 Resultatanalys För 2013 redovisar Miljö- och konsumentnämnden ett underskott på 352 tkr, vilket överensstämmer väl med nämndbudgeten som innehöll ett underskott på 400 tkr. Den samlade avvikelsen mot budget är således 48 tkr, men inom förvaltningen finns större avvikelser på de olika avdelningarna, vilka kommenteras närmare nedan i avsnittet 4.3 Verksamhetsanalys. I korthet handlar avvikelserna bl.a. om lägre avgifter än budgeterat avseende livsmedelskontroll och miljötillsyn. På dessa punkter har insatser gjorts för att förbättra utfallet 2014. Även på kostnadssidan finns av olika skäl negativa budgetavvikelser inom dessa enheter. Vidare blev intäkterna högre än budget inom Miljökommunikation till följd av externa bidrag och inom Konsument Borås genom tillkommande externa uppdrag. Förvaltningsgemensamt har satsningar gjorts på inventarier och utrustning för att möjliggöra fler arbetsplatser inom befintliga lokalytor, vilket påverkar årets resultat negativt. I resultatet ligger även ca 90 tkr som avser kostnader för konsultstöd för framtagande av underlag för en bidragsansökan avseende en sanering av Viskan, vilket egentligen är en kommunledningsfråga. Vidare finns ett särskilt kommunstyrelsebeslut om användning av ytterligare 100 tkr av tidigare överskott när det gäller projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Med de korrigeringarna är utfallet mot budget 238 tkr bättre än budget. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 8(35)
Verksamhetsmått Intäktsfinansiering, % (intäkter i % av bruttokostnaden) Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 36,0 33,3 33,6 36,4 Nettokostnader, tkr 15 789 18 148 18 800 18 752 3.2 Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Tkr Miljö- och konsumentnämnden Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Intäkter 0 0 0 0 0 Kostnader -934-888 -827-876 -49 Resultat -934-888 -827-876 -49 Miljöförvaltningen gemensamt Intäkter 285 232 225 238 13 Kostnader -6 725-7 442-7 268-7 527-259 Resultat -6 440-7 210-7 043-7 289-246 Livsmedelskontroll Intäkter 0 3 328 3 429 3 530 101 Kostnader 612-3 145-3 157-3 572-415 Resultat 612 183 272-42 -314 Miljötillsyn Intäkter 0 3 983 4 927 4 791-136 Kostnader -1 931-5 507-6 001-6 314-313 Resultat -1 931-1 524-1 074-1 523-449 Miljökommunikation Intäkter 0 936 775 1 527 752 Kostnader -3 499-5 275-6 722-6 771-49 Resultat -3 499-4 339-5 947-5 244 703 Konsument Borås Intäkter 594 550 658 108 Kostnader -4 056-4 964-4 731-4 436 295 Resultat -4 056-4 370-4 181-3 778 403 Totalt Intäkter 285 9 073 9 906 10 744 838 Kostnader -16 533-27 221-28 706-29 496-790 Resultat -16 248-18 148-18 800-18 752 48 Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 9(35)
3.3 Verksamhetsanalys 3.3.1 Miljö- och konsumentnämnden Ekonomiskt sammandrag (tkr) Tkr Budget 2013 Bokslut 2013 Intäkter 0 0 Kostnader -827-876 Nettokostnader -827-876 Kommunbidrag 827 827 Resultat 0-49 Här redovisas kostnaderna för den politiska ledningen av verksamheten inklusive nämndsekretariat. Resultatet blev ett underskott på 49 tkr, främst beroende på kostnader för leasing av datautrustning (läsplattor) som inte var budgeterade för 2013. Fr.o.m. august 2013 använder sig nämnden av digitala nämndhandlingar. 3.3.2 Miljöförvaltningen gemensamt Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2013 Bokslut 2013 Intäkter 225 238 Kostnader -7 268-7 527 Nettokostnader -7 043-7 289 Kommunbidrag 7 043 7 043 Resultat 0-246 Gemensamma funktioner Under denna rubrik redovisas intäkter och kostnader som avser hela förvaltningens verksamhet och som det inte bedömts meningsfullt att fördela per verksamhetsområde. Det handlar om kostnader för förvaltningschef och verksamhetsstöd, inventarier, kontorsmaterial, telefon, porto, IT-kostnader samt lokalhyra m.m. Här finns också 180 tkr avseende den "buffert" för oförutsedda kostnader som nämnderna uppmanas budgetera. Underskottet gentemot budget beror i huvudsak på kostnader i samband med rekrytering (platsannonsering) samt kostnader för möbler och övrig utrustning i samband med "förtätning" av lokalerna för att inrymma flera nya medarbetare på befintlig yta på avdelningarna för miljökommunikation respektive miljötillsyn. Dessutom har möblerna i förvaltningens sammanträdesrum kompletterats. Vidare uppkom en oplanerad kostnad när Lokalförsörjningsförvaltningen under året beslutade att installera inbrottslarm på plan 1 i Fullmäktigehuset. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 10(35)
Miljö- och kvalitetsledning Förvaltningen har fortsatt arbetet med att utveckla ledningssystemet för miljö och kvalitet. Sedan tidigare finns en miljöcertifiering enligt ISO 14001 och målet är att även klara en kvalitetscertifiering. I slutet av 2013 har ledningssystemet lagts över i en ny webbmiljö som är tydligare och mer lättillgänglig än den tidigare versionen i Lotus Notes. Arbetet bygger på Borås Stads kvalitetspolicy och modellen för ständiga förbättringar enligt LEAN-metodiken, dvs. att kartlägga och förbättra verksamhetens processer. Tillsynsutveckling i Väst (TUV) Tillsynsutveckling i Väst (TUV) har varit ett gemensamt projekt för miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland som har pågått under tiden september 2011 - februari 2014. Projektdeltagarna arbetar, direkt eller indirekt, med tillsyn enligt miljöbalken, livsmedels- och djurskyddslagarna samt angränsande frågor. Cirka 1 000 personer i 58 organisationer har medverkat i projektet. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har som projektägare drivit TUV i samverkan med Länsstyrelsen i Halland, alla 55 kommuner i Halland och Västra Götaland, Region Halland och fyra kommunalförbund i Västra Götaland. Europeiska Socialfonden har finansierat projektet. TUV har fokuserat på de mjuka frågorna, som kommunikation, retorik, ledarskap och processledning. För att nå framgång i sakfrågorna behöver vi känna oss trygga i vår roll, vara duktiga på att kommunicera, göra rätt saker, samverka och tycka att det känns bra att gå till jobbet. Inom projektet har utbildningar genomförts avseende Kommunikation och bemötande Retorik och presentationsteknik Processledning Ledarskap Förhandlingsteknik Personlig effektivitet Dessa utbildningar har varit individinriktade och har syftat till att höja varje medarbetares kompetens, men också att stärka nätverken mellan olika arbetsplatser. Utbildningarna har därför förlagts på olika orter och vid många olika tidpunkter för att få en blandning av deltagarna. Projektet har också haft arbetsplatsinriktade utbildningar i Processkartläggning Jämställdhet Klarspråk Mötesteknik Den genomförda utvärderingen av projektet visar bl.a. att deltagarna anser att den egna kompetensen ökat, att man börjat tillämpa nya arbetssätt och att projektaktiviteterna påverkat utvecklingen på arbetsplatsen på ett positivt sätt. En annan effekt av projektet är att samverkan mellan de olika deltagande arbetsplatserna har ökat. Flera olika nätverksgrupper har skapats och samarbetet kring att utveckla nya arbetssätt har ökat. Konkret har projektet också inneburit att miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland från och med 2014 kommer att förstärka och permanenta sitt samarbete framöver. Detta kommer att ske via de befintliga samverkansorganen Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland. Miljöförvaltningens medarbetare har deltagit i ett stort antal av utbildningarna. Totalt under projekttiden har 32 personer deltagit i 21 olika aktiviteter. Flera av dessa har varit utbildningar som omfattat flera utbildningsdagar, som t.ex. Ledarskap och Kommunikation och bemötande. Förvaltningen har också tagit del av de arbetsplatsförlagda utbildningarna i processkartläggning och klarspråk. Vidare har förvaltningschefen medverkat i projektets styrgrupp och arbetet med att vidareutveckla det regionala samarbetet. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 11(35)
3.3.3 Livsmedelskontroll Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2013 Bokslut 2013 Intäkter 3 429 3 530 Kostnader -3 157-3 572 Nettokostnader 272-42 Kommunbidrag -272-272 Resultat 0-314 Ekonomiskt utfall Det ekonomiska resultatet blev ett underskott på ca 300 tkr beroende på lägre avgifter än budgeterat, främst avseende de årliga kontrollavgifterna. Det är en kvarstående konsekvens av den nya taxa som beslutades inför 2012 till följd av en ny vägledning från Livsmedelsverket avseende kontrolltider. I budgetarbetet gjordes bedömningen att kontrolltiderna skulle bli högre 2013, men så blev inte fallet. För 2014 har en ny beräkning gjorts och flera verksamheter har tillkommit. Såväl lönekostnader som intäkter (statsbidrag) överstiger budget till följd av anställning med arbetsmarknadsstöd. Verksamhet Miljö- och konsumentnämnden har kontrollansvar för ca 820 livsmedelsverksamheter i kommunen. Majoriteten ryms i gruppen storhushåll, t.ex. restauranger, kaféer, förskolor och skolor. Den näst största gruppen utgörs av butiker, stora och små med mer eller mindre avancerad hantering av livsmedel. I Borås finns vidare ett mindre antal grossister och producenter inom livsmedelsbranschen. Livsmedelskontrollen styrs av en gemensam EU-lagstiftning. I Sverige har denna kompletterats med regler om att kontrollmyndigheterna även har ansvar för allmän rådgivning och information. Vidare har Livsmedelsverket som central myndighet ansvar för att vägleda kommunerna i kontrollarbetet. Bl.a. har man tagit fram en vägledning för hur livsmedelsföretagen ska riskklassas och vilka kontrolltider som krävs för olika typer av verksamheter. Sammantaget kan konstateras att utrymmet för lokala prioriteringar inom livsmedelskontrollen är begränsat. Syftet med kontrollen är att försäkra konsumenterna om säkra livsmedel och ärlighet i handeln. De gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan, som finns i den nationella kontrollplanen, är att: Konsumenterna har trygga och säkra livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Som konsument ska man kunna lita på att maten i butiken, på restaurangen och i skolan är av god kvalitet och att informationen som ges vid köpet är tillförlitlig. Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Den kommunala kontrollmyndighetens ansvar i kedjan är livsmedelsföretagen. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 12(35)
3.3.3.1 Löpande kontroll Alla livsmedelsanläggningar ska registreras hos den behöriga kontrollmyndigheten. Enda undantaget är om anläggningen måste godkännas. Det är livsmedelsföretagaren som ansvarar för att anmäla registrering av sin anläggning hos Miljö- och konsumentnämnden. Livsmedel får inte släppas ut på marknaden från en anläggning innan anmälan om registrering skett eller beslut om godkännande fattats. I anslutning till registreringen görs normalt en revision (en fullständig genomgång) av verksamheten. Den sista december 2013 fanns det 824 livsmedelsanläggningar i kommunen. Under 2013 har kontrollen bedrivits i veckobegränsade projekt och med fokus på samtliga verksamheter inom områdena Norr, Centrum, Väster och Öster i Borås. Intervallet och frekvensen av inspektioner styrs av verksamhetens art. Vissa anläggningar har besökts en, två eller tre gånger under året. Andra verksamheter, med lägre risk och därmed lägre kontrolltid, besöks vartannat eller vart tredje år. Efter varje avslutat projekt har resultaten sammanfattats. Utifrån vilka avvikelser som har konstaterats och hur ofta de förekommer kan den framtida kontrollen planeras och fokuseras på de risker som uppmärksammats. Under året har livsmedelskontrollen lagt fokus på förpackningsmaterial i kontakt med livsmedel, rengöring, temperaturkontroller samt märkning/redlighet. Genomgående kan det konstateras att rengöring av ytor och redskap, bristfällig/felaktig märkning samt brister i temperaturhållningen är de främsta orsakerna till avvikelser och förelägganden bland storhushåll och butiker. Privata verksamheter får fler avvikelser på rengöringen av ytor och lokaler. Brister i temperaturhållningen är någorlunda jämnt fördelat mellan grupperna. Redlighetsproblematik och bristande/felaktig märkning av livsmedel är de kontrollområden som efter rengöring orsakat flest avvikelser i både butiker samt storhushåll under 2013. Kommunala verksamheter har fått något fler avvikelser på felaktig material som kommer i kontakt med livsmedel. Oftast har avvikelsen handlat om engångshandskar som används vid hantering av oförpackade livsmedel. Under 2013 har mer än 100 mikrobiologiska prover tagits på olika livsmedel. Vidare har stickprover tagits på kött för att kontrollera att typningen (redligheten och märkningen) stämmer. Sammanlagt har ca. 300 rengöringsprover gjorts med ATP- metoden. Mikrobiologiska prover och rengöringsprover var en del av planeringen för 2013, där utvalda verksamheter och processer hos dessa kontrollerades. Vidare har gruppen deltagit i PiK- projekt (Projektinriktad kontroll i länet) som handlade om provtagning på is. Fram till sista december 2013 har livsmedelsavdelningen gjort totalt 871 kontrollbesök, varav 49 var klagomålsärenden och 82 revisioner. Deta innebär 223 kontrollbesök fler än föregående år, då antalet var 648. Effektivare planering och något större personalresurser är förklaringen. 3.3.3.2 Projekt under året Inom ramen för ordinarie kontroll har avdelningen arbetat med olika projekt såsom: Allergikost på förskolor och skolor, där provtagning på allergenerna kasein och ägg skedde. Provtagning på charkvaror som omfattade kontroll av bäst före-datum samt förvaringstemperatur. Dricksvatten. Inspektioner och provtagning samt granskning av vattenanalyser. AZO-ämnen i produkter riktade till barn. Kontroll om AZO-ämnen förekommer i produkter som säljs i detaljhandeln samt om varningstexten Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration fanns på produkterna. Redlighetskontroll och märkning av kött. Provtagning- typning från vilket djur köttet kommer ifrån. Provtagning (mikrobiologisk) av egentillverkad is som var ett PiK-projekt (Projektinriktad kontroll) i Västra Götaland. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 13(35)
3.3.3.3 Samverkan med andra Livsmedelsavdelningen träffar regelbundet inspektörerna i övriga kommuner i Sjuhärad för att diskutera gemensamma frågor och skapa samsyn kring hur livsmedelskontrollen ska bedrivas. Avdelningen deltar vidare i länsträffar för livsmedelsinspektörer i Västra Götalands län och ingår även i arbetsgruppen för livsmedelskontroll inom ramen för MVG - Miljösamverkan Västra Götaland). Avdelningen deltar också i nätverket Livs levande, som består av nio kommuner av Borås storlek, samt "Livssamverkan Sverige" som är en samverkan på chefsnivå mellan Livsmedelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt ett antal kommuner. Inom ramen för Tillsynsutveckling i Väst har avdelningen deltagit i ett stort antal kompetenshöjande utbildningar såsom: Kommunikation/Bemötande, Personlig effektivitet, Retorik och presentationsteknik, Processledning och Klarspråk. 3.3.4 Miljötillsyn Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2013 Bokslut 2013 Intäkter 4 927 4 791 Kostnader -6 001-6 314 Nettokostnader -1 074-1 523 Kommunbidrag 1 074 1 074 Resultat 0-449 Ekonomiskt utfall Intäkterna under året når inte upp till den budgeterade nivån för 2013. Vakanserna på avdelningen under det andra halvåret påverkade både tillsyn och intäkter negativt. Intäkterna är likväl större jämfört med föregående år på grund av ökade tillsynsinsatser, höjningen av taxorna vid årsskiftet och det för 2013 nya avtalet med Samhällsbyggnadsförvaltningen, som innebär att vi får ersättning för vårt deltagande i handläggningen av bygglov. Målsättningen är att höja intäkterna ytterligare under 2014 genom att en stor del av tillsynen kommer att bedrivas i projektform. Projekten ger goda möjligheter att öka både tillsynsfrekvens och intäkter i väsentlig utsträckning. På kostnadssidan består budgeten huvudsakligen av lönekostnader och avdelningen har i stort sett haft full bemanning under det första och andra tertialet. Under senare delen av året uppstod vakanser. Nyrekryteringen gick relativt fort, så personalkostnaderna hamnade bara marginellt under budgeterad nivå. Övriga kostnader, som avviker från förväntad nivå, är köp av tjänster. Kostnaderna är högre än förväntat, bland annat på grund av utredningar om Viskan. Verksamhet Miljö- och konsumentnämndens tillsynsansvar enligt miljöbalken omfattar miljöfarliga verksamheter, förorenade områden, kemiska produkter, avfall samt hälsoskydd. Nämnden har tillsynsansvar för i princip samtliga miljöfarliga verksamheter i staden (Länsstyrelsen ansvarar för Ryaverket samt ett fåtal objekt inom textilindustrin). Det finns för närvarande drygt 180 tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter samt omkring 2 000 övriga verksamheter som på något sätt kan medföra risker för människors hälsa eller miljön. Tillsyn och prövning av enskilda Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 14(35)
avloppsanläggningar samt handläggning av anmälningar avseende bl.a. värmepumpar, cisterner, köldmedia samt verksamhet inom vattenskyddsområden är andra uppgifter. Inom hälsoskyddsområdet omfattar nämndens tillsynsansvar inomhusmiljön i både bostäder och offentliga lokaler. Det handlar om att t.ex. skolor, förskolor, lokaler för vård och omsorg samt samlingslokaler ska vara fria från hälsorisker i form av fukt, mögel, dålig ventilation, bullerstörningar m.m. En annan viktig uppgift är att förebygga hälsorisker till följd av förhöjda radonhalter i byggnader. Till hälsoskyddet hör vidare tillsyn av lokaler för hygienisk behandling samt bassäng- och strandbad. Verksamhetsutveckling Avdelningen har tagit fram nya och uppdaterade rutiner för jourverksamheten med avgränsningar, komplettering av utrustning, checklistor m.m. De nya nedskräpningsrutinerna har börjat tillämpas med en snabbare hantering som sparar tid för oss och medverkar till att skräpet försvinner fortare efter klagomål. Vi medverkar också i förvaltningens arbete med miljö- och kvalitetsledningssystem. Inom ramen för Tillsynsutveckling i Väst har avdelningen deltagit i ett stort antal kompetenshöjande utbildningar. Avdelningen arbetar även med utveckling av tillsyn i projektform. Ett exempel på kompetenshöjande tillsynsinsatser i projektform har varit kemikalietillsyn enligt REACH, tillsyn av förskolor, tillsyn av avlopp och tillsyn av bilvårdsanläggningar (projekten beskrivs nedan). 3.3.4.1 Bostadsärenden Bostadsklagomål Under det gångna året har de bostadsklagomål som handlagts främst handlat om bullerstörningar och låg temperatur. Vi har genomfört ett flertal bullermätningar i bostäder där de boende störts av musik, grannar och miljöfarlig verksamhet. Vidare har vi arbetat med våra handläggningsrutiner för att kunna ge snabba besked om störningen kan anses vara en olägenhet enligt miljöbalken, minska handläggningstiden samt se till att befogade klagomål debiteras. För att minska antalet inkommande ärenden har vi satsat mycket på information till de klagande om vad vi kan göra samt ge information vad de själva kan göra vid störningar i inomhusmiljön. Målsättningen för 2014 är att höja intäkterna ytterligare, minska handläggningstiden ytterligare och skapa rutiner för att avgränsa bland de klagomål som inkommer. Vi kommer under år 2014 fortsätta fokusera på buller som är ett stort problem för många. Radon Under året har ett stort antal radonmätningar registrerats för flerbostadshus. Avdelningen har även planerat för en mer aktiv tillsynsroll gentemot fastighetsägare, eftersom det ännu saknas radonundersökningar av många flerbostadshus i Borås 3.3.4.2 Förorenade områden Exploatering Ett antal större markföroreningsärenden i staden har initierats via planärenden och exploatering. Utredningsarbetet är generellt både tidskrävande och under tidspress, eftersom vi ofta kommer in sent i processen. Vi har haft möten med berörda från Samhällsbyggnadsförvaltningen i syfte att förbättra samarbetet och effektivisera arbetet - i sista änden till gagn för medborgarna och de som vill bygga i staden. Föroreningar från miljöfarlig verksamhet Parallellt med mer omfattande utredningar hanterar avdelningen även mindre, löpande ärenden med markföroreningar, t.ex. bensinstationer, nedläggningen av Eka Chemicals och rivning eller ombyggnad av hetvattencentraler. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 15(35)
Klorerade lösningsmedel Vi har deltagit i ett projekt om klorerade lösningsmedel som Länsstyrelsen initierat. Projektet pågår 2013-2014 och syftet är att hjälpa kommunerna med utbildningsinsatser m.m. Kvicksilver från tandläkarmottagningar Kvicksilver från tidigare och pågående tandläkarmottagningar finns inlagrat i avloppsledningar i ett antal fastigheter i kommunen. Avlagringarna läcker kvicksilver till avloppsledningsnätet och skapar problem för slamhanteringen vid Gässlösa avloppsreningsverk. Avdelningen arbetar med kartläggning av förekomst, förebyggande åtgärder och sanering i förekommande fall. PCB i fogmassor Tillsynsarbetet med PCB i fogmassor i flerbostadshus och andra byggnader intensifierades under slutet av året. Arbetet fortsätter även under 2014. Syftet med tillsynen är att se till att berörda fastighetsägare inventerar och undersöker förekomsten av fogmassor, golvmassor, isolerrutor, kondensatorer och andra utrustningar som kan innehålla PCB. För fog- och golvmassor finns krav på sanering. Övriga produkter, varor och utrustningar ska märkas upp så att det tydligt framgår att de innehåller PCB. Schaktmassor Avdelningen fortsätter att bedriva tillsyn över hur schaktmassor (som ofta är förorenade) hanteras. Vi har bl.a. bedrivit tillsyn på kommunens egna hantering av massor. Vi har även medverkat i samarbete med de nio större kommunerna avseende förorenade områden och bedömningsunderlag för schaktmassor. Viskan Avdelningen har arbetat med att ta fram underlag till en bidragsansökan för en sanering av Viskan enligt Kommunfullmäktiges beslut 2012. Arbetet har omfattat upphandling av konsult, kontakter med konsulten samt kontakter med Länsstyrelsen under året. Vi inväntar Länsstyrelsens ansvarsutredning, som kommer att visa fördelningen av kostnader vid en eventuell sanering. Ansvarsutredningen ska kommuniceras med Borås Stad och andra berörda. Ansvarsutredningen måste vara klar för att bidragsansökan ska kunna behandlas politiskt i Borås Stad och för att Länsstyrelsen ska kunna ta emot den. 3.3.4.3 Enskilda avlopp Inkommande avloppsärenden har hanterats fortlöpande under året. Parallellt har uppföljning av tidigare års inventeringar skett. Fler ärenden måste hanteras som en följd av att vi tidigare har ställt krav på bristfälliga befintliga avlopp. Vi har dessutom börjat besluta om förbud att använda WC som är anslutet till bristfälliga avlopp. Förbud aktualiseras när fastighetsägaren har underlåtit att åtgärda sitt bristfälliga avlopp trots påpekande från vår sida och en relativt lång respittid. Under året har avdelningen genomfört tre möten med berörda fastighetsägare inför vårens och sommarens inventeringsarbete. Inventeringsarbetet fortsatte även en bit in i det tredje tertialet. Dessutom har fastighetsägare fått utskick med information. Inventeringsarbetet har omfattat ca 60 fastigheter under våren-sommaren och ca 150 fastigheter under sensommar och höst. Vid inventeringen inspekterades inte fastigheter som är obebodda eller där avloppen är yngre än 10 år. Antalet inspektioner var därför väsentligt lägre än totalantalet fastigheter inom de berörda områdena. Sedan några år tillbaka följs nyanlagda avlopp upp genom kontroll av nivårör som visar grundvattennivån. Avdelningens erfarenhet visar att detta höjt anläggningarnas kvalitet, eftersom entreprenörerna är mer noggranna med att ha marginal för grundvattnets variation under året. Entreprenörernas kompetens har dessutom höjts generellt, som en effekt av den aktiva tillsynen och rikatde utbildningsinsatser. Entreprenörerna som anlägger avloppen och som är verksamma i Borås är generellt kunniga och Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder 2013 16(35)