Skånes svar på nyurbanism?

- Malmö Högskola Kultur och samhälle Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap Höstterminen 2008 Projektarbete,,---l Skånes svar på nyurbanism? Bild I. Jakriborg, Ur Simonsson 2008: I I Alina Simonsson Lester Norona Kateryna Gitina Handledare: Josefin Bergfeldt

- Sammanfattning På senare tid diskuteras nyurbanism från och till i Sverige. yurbanismen har sitt ursprung i USA och spridit sig snabbt i Europa i slutet av 1900-talet. I Sverige har det byggts modema bostadsområden i nyurbanistisk anda, exempelvis, Jakriborg. Jakriborg diskuteras mycket i media och kopplas då ofta till den nyurbanistiska traditionen. Nyurbanism är en typ av stadsplanering, där staden ses i liten skala, med ett tätt vägnät och där människor har stora möjligheter till att röra sig inom staden till fots eller med cykel. Staden ska erbjuda människor av olika ekonomiska och kulturella förutsättningar för att öka deras kontaktmöjligheter. Nyurbanismen är också känt för sin enhetliga arkitektur. Nyurbanistiska principer i Sverige är framställde i Stockholmsmanifest år 2003 (se bilaga 1). Vårt projektarbete innehåller en undersökning som försöker svara på vilka kopplingar har Jakriborg och nyurbanistisk rörelsen. Målet är att få veta om det finns några speciella utmaningar för Jakriborg angående krav som ställs på nyurbanistisk stad i Stockholmsmanifestet. Projektarbetet är en litteratur- och fåltstudie av Jakriborg. I arbetet be krivs nyurbanisrnens historia och dess utveckling i USA, Europa och Sverige för att visa nyurbanistisks utveckling. Det finns negativ kritik mot nyurbanismen som också presenteras i arbetet. Fältstudien bygger på att Jakriborg studerades utifrån Stockholmsmanifestet. I vår slutsats har vi kommit fram till att Jakriborg är en nyurbanistisk stad eftersom den är kompakt, har täta grannskap och stor kommunikationskontakt. Invånaren är beroende av bilar och det är lätt för dem att till fots nå vad de behöver inom staden. yurbanistiskt ideal om en fungerande stadsmiljö visar sig tydligt j Jakriborg. Däremot finns det inte den sociala bladning som man eftersträvar inom nyurbanismen. Jakriborgs ägarna bar stora ambitioner avseende staden. Nya bostäder, kontor, affärer, parker, idrottsplatser, platser för offentliga aktiviteter ska byggas vidare enligt bostadspolitik i Staffanstorps kommun, vilket betyder att Jakriborg kommer att bli ännu mer nyurbanistisk stad. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning II 2 1. Inledning 4 1.1 Syfte 4 1.2 Metod och material.4 2. Kortfattad historik över nyurbanismens framväxt. 5 2.1 Från modernism till nyurbanism 5 2.2 Nyurbanism i USA 6 2.3 Nyurbanism i England 7 2.4 Nyurbanism i Sverige 8 2.5 Kritik mot nyurbanism 9 2.5.1 Ett traditionellt småstadsliv 9 2.5.2 Stadskultur. 9 3. Stockholmsmanifestet 10 4. Jakriborg - studerat utifrån Stockholmsmanifestet 12 4.1 Jakriborg 12 4.2 Jakriborg - studerat utifrån Stockholmsmanifestet. 13 5. Slutsats 17 Kä IIförteckning 19 Bilaga 22 3

1 Inledning Idag diskuteras ofta nyurbanism och dess rörelse i media. yurbanismen i Sverige är utgångspunkten i vårt projektarbete. Under de senaste 50 åren har modernismen dominerat stadsplaneringen men en ny rörelse emot modernismen har växte fram i de flesta länderna inklusive Sverige. Representanter från olika länder samlades i Stockholm år 2003 för att skapa ett dokument, vilket omfattar grundläggande principer av nyurbanistisk stad i Europa. Stadsplanering och stadsliv är aktuella frågor som har kommit att bli allt mer viktiga. Hur vill människor egentligen bo? Vill man bo nära vatten, i staden, nära jobbet? Bygger man efter människors önskemål? Hur är det mest ekonomiskt att bygga? Vad är mest ekologiskt? Hur förhindras segregation? Vill den modema människan ha grannar? Utanför Lund, närmare bestämt i Hjärup ligger ett bostadsområde som heter Jakriborg, vilket i media nämns som en nyurbanistisk stad. Med sina dryga 300 lägenheter har området växt sig stort sedan första hyresgästen flyttade in 1999. 1.1 Syfte I vårt arbete vill vi studera den nyurbanistiska rörelsen och dess framväxt i USA, Storbritannien och Sverige. Det här projektet syftar även till att undersöka Jakriborg utifrån Stockholmsmanifestet för att förstå på vilket sätt Jakriborg är inspirerad av nyurbanismen. Detta leder fram till följande frågeställningar: Vilka är nyurbanistiska kännetecknade drag? Hur utvecklades nyurbanistisk rörelse? Huruvida uppfyller Jakriborg Stockhofmsmanijestet krav på nyurbanistisk stad? 1.2 Metod och material Arbetet är både en litteraturstudie och en fåltstudie. Materialet till vår litteraturstudie är främst hämtat från Stockholmsmanifestet, artikeln" ew Urbanism - vadå?" av Ola Andersson 4

I m.fl., boken "När nyurbanismen kom till stan" av Elisabeth Klingberg samt olika tidningsartiklar och intervjuer med människor boende i Jakriborg. Vår fåltstudie utgår ifrån Stockholmsmanifestet. Vi jämförde Stockholmsmanifestets punkter med Jakriborg för att undersöka på vilket Jakriborg uppfyller Stockholmsmanifestets krav på en nyurbanistisk stad. 2 Kortfattad historik över nyurbanismens framväxt 2.1 Från modernism till nyurbanism Modernism uppkom på 1920-talet och karakteriseras av att hus byggdes i stora mängder, vars arkitektur var avskalad och geometriskt enkel. 1900-talets modernistiska stadsplanering handlade bland annat om att överge den traditionella staden. Under 1900-talet var staden bullrig och ohälsosam. Nyurbanism är en rörelse som växt fram i USA och i protest mot modernismen. yurbanismen vill återskapa traditionella europeiska småstadsmiljöer. Rörelsen förespråkar städer med torg, smågator och trottoarer med gott om plats för lokala småhandlare. Man vill att bostäder, service och arbetsplatser ska samlas på samma ytor i en stadsmiljö så att man kan tillfredställa de dagliga behoven inom gång- eller cykelavstånd. Man vill också återskapa grannskapskänsla, trygghet och ett lokalt näringsliv. Idealet är småstäder eller avgränsade mindre stadsdelar med en radie om ca 500 meter. Rörelsens mål finns i ett manifest - the Charter of ew Urbanism från 1996. Rörelsen kan beskrivas som ett mål mellan två olika traditioner: en konservativ strömning som skapar traditionell arkitektur (från amerikanska östkusten) och en miljöorienterad strömning som arbetat för förbättring av gång-, cykel- och kollektivtrafik (Andersson m.fl. 2005). Några av nyurbanisternas principer är att: man ska bygga städer anpassade för människor som går eller cyklar, inte i första hand för bilar husen ska anpassas till historia och tradition man ska ha korta kvarter med många mötespunkter 5

man ska motverka "sprawl" - man ska bygga med större täthet och se till att man har en social och funktionell mångfald (boende, arbete och shopping ska blandas i samma område) - ha människor med olika sociala bakgrunder - det ska finnas ett tydligt centrum i staden som till exempel parker och torg (Björklund 2006). Nyurbanistiska perspektiv är att funktionsblandningen skall vara av den arten att det blir ett nära samspel mellan bostäder, kontor och butiker och andra funktioner. Närvaro av främlingar är en viktig egenskap i det urbana livet, men det är också närvaron av bofasta. Det är mötet mellan bofasta, stanunisar och främlingar som gör staden till civilisationens motor (Elmlund 2004). Här finns viljan att genom stadsformgivning skapa samhörighetskänsla och ekologisk hållbarhet. För sina ideer har man lånat principer och metoder från ekologer och ingenjörer (Andersson m.fl.200s). 2.2 Nyurbanism i USA Rörelsen Nyurbanism startade i början av 90-talet i USA som en reaktion mot "Urban Sprawl" (sprawl - att breda ut sig), d v s de bilberoende förorter som dominerat i amerikanska städer under modem tid. Modellen för nyurbanismen är l 920-talets stad och stor vikt läggs på formen av gator och platser. Målet är att återskapa stadslivet och se till att människor möts. Som ett gott ex mpel på nyurbani sm i USA är staden Seaside, Florida grundad 1981. Arkitekten Andres Duany stod bakom planen till Seaside. Seaside var dokumenterad i over "-J 800 artiklar och böcker och beskrev av "Time Magazine" som "den mest häpnadsväckande design verk av sin epok" (DPZ 2005). Seaside var första nyurbanistiska staden som byggdes principerna såsom litet samhälle, täta grannskap, stadens träffar och bekväm atmosfär, i vilken människor kan känna sig som hemma. Bakom iden av projektet Seaside låg Floridas byggnadstradion, som hade producerat trähus, vilket passar bra i lokala klimatet. Alla hus i Seaside är byggda av trä och annat material som är hållbara i flera generationer. Seasides är internationell känd stad för sin 6

I arkitektur samt kvalite av gator och offentliga platser. I början av 1980-talet såldes fastigheter på 15 000 dollars. Idag kostar samma fastighet från 200 000 till 3 000 000 dollars. Seaside locker turister från hela världen. (Steuteville 2004). Ett annat exempel på nyurbanismen är staden Celebration, nära Disney World i Florida. Celebration var byggt av The Walt Disney Company 1994. Celebration var Walt Disneys ide om drömstaden i mitten av 1960-talet, som fick namnet the Experimental Prototype Community of Tomorrow (EPCOT). Hans dröm realiserades på 1990-talet i fonn av Celebration. Stadens huvudide är att invånare ska få mindre hus och gårdars storlek i stället för stora offentliga platser som parker, trottoarer och cykelvägar. Den som önskar flytta in i staden kan välja mellan sex olika hustyper och varje invånare måste, för att upprätthålla idyllen, skriva på ett avtal. Enligt avtalet får man, till exempel, bara ha vita gardiner i fönstren, gräsmattorna måste hållas välklippta och alla måste ha samma sorts växter. Husens priser varierar från 200000 till 2 300 000 dollars, vilket betyder att vanliga arbetsklassmänniskor inte kan tillåta sig att köpa ett vanligt hus i Celebration (Moran 2003). Staden har täta gator, breda trottoarer och inga bilar. Vägar är byggda väldigt täta för att minska bilberoende. Husen är väldigt små, vilket gynnar att träffa och få daglig kontakt med grannar till fots utan att köra bil. Celebration är byggd enligt nyurbanistiska principer såsom grannskapet och litet samhälle (CNUFlorida 2004). Det finns idag 600 byggda eller planerade projekt i USA, som kan betecknas som nyurbanismen (Elmlund 2004). 2.3 Nyurbanism i England yurbanismen börjar sprida sig i Europa på 70-talet. Storbritannien tog först till sig den nya stadsplaneringen som kom att gå under namnet Urban Villages. Bebyggelse av städer med befolkning 3000-5000 där allt är tillgängligt inom kort avstånd och till fots (Urbanvillages 2004). Det viktigaste uttrycket för rörelsen är staden Poundbury utanför Dorchester i sydvästra England som byggdes med hjälp av Prins Charles finansiering 1993. Iden kom till då Prins 7

I Charles ville visa att modern stadsplanering kan anpassas till traditionell arkitektur som skapar en känsla av litet samhälle (BBC 2007). Målet i Poundbury var en plats där människor med olika åldrar och inkomster kan bo, jobba och uppfylla sina vardagliga nödvändigheteren plats, i vilken finns fabriker, affärer, apotek, offentliga platser och mängd av husen, allt med gående avstånd (Langdon 2004). Bild 2. Poundbury, Ur Dailymail 2008:09 2.4 Nyurbanism i Sverige I april 2003 samlades anhängare till nyurbani men (arkitekter och ingenjörer) på "Euro- Amerikan New Urban Council" i Belgi n. Där kom de överens om att försöka bilda en europeisk rörelse. Deltagarna bestämde att de nästa gång skulle träffas 2003 i Stockholm för att bygga och formulera ett program, vilket fick namnet "Stockholmsmanifest" (se bilaga). Peter Elmlund, som är civil konom och arbetar med forskning och kunskapsspridning om hur man bygger städer, var projektledaren för Urban City Research. Verksamheten har gett bränsle åt nyurbanismen och har blivit ett begrepp i Sverige (Klingberg 2006). Enligt Peter Elmlund betraktas nyurbanismen i Sverige som en brokig rörelse och att den behövs i ett land "där modernismen varit religion". Nyurbanismens rörelse har till vis del slagit rot i Sverige och ett bra exempel är Järla Sjö i Nacka. l Järla Sjö finns en väl funktionsplanering, hus som samspelar med gatan, en skillnad mellan privat och offentlig miljö och en bra blandning av kontor, bostäder, skola, polis, 8

daghem och butiker. Denna blandning något som ny urbanismen efterstävar, vilket också karakteriserar ett av nyurbanistiska perspektiv. (Elmlund 2004). 2.5 Kritik mot nyurbanismen Nyurbanismen har sina positiva sidor, till exempel genom viljan att skapa attraktiva, säkra och miljövänliga stadsstrukturer. I po tindustriella samhällen behöver man inte längre skilja bostäder och arbetsplatser åt. Det finns återigen möjlighet att skapa blandade stadsmiljöer. Samtidigt finns många problem med nyurbanisternas ansatser. Rörelsen har fått kritik på många punkter. Nedan presenteras några kritiska reflektioner (Andersson m.fl. 2005). 2.5.1 Ett traditionellt småstadsliv Nyurbanismen är en tillbakablickande ideologi på så sätt att den vill återskapa den traditionella staden med dess grannskapskänsla och lokala ekonomi. Tillbakablickandet handlar alltså inte enbart om en vilja att återskapa historiska strukturer utan även sociala och ekonomiska värderingar. I dagens samhälle, med ökade möjligheter att söka sysselsättning, utbildning och fritidsintressen i den större regionen rör sig folk över allt större ytor. Det innebär frihet och jämlikhet, men också ökade transporter och minskad grannskapskänsla. Dessutom är det viktigt att se staden som något mer än en lokal ekonomi. Städer idag deltar i globalt nätverk bland 31mat genom den internationella handeln och livet i staden har ofta en global karaktär, vilket gör platsens betydelse mindre. Nyurbanisterna fokuserar trots detta huvudsakligen på det lokala perspektivet. Det finns en ambition i det nyurbanistiska manifestet att arbeta för minskad segregation i städer. Flera kritiker menar att nyurbanistisk planering riskerar att öka segregationen genom att framförallt rikta sig till en köpstark medelklass och dessutom skapa områden med stark social kontroll mot det omgivande samhället (Andersson m.fl. 2005). 2.5.2 Stadskultur yurbanismen talar om en grannskapskänsla. Man pekar på vikten av att an vända mänskliga mått och traditionella värderingar. yurbanisterna fram täller det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets byggnadssätt som ett för evigt riktigt ätt att bygga stad. Kritiker menar att i ett samhälle som ständigt förändrar sig finns det inte en stadsstruktur som alltid kommer att vara den riktiga. Varje situation har sina förutsättningar och ställer sina krav på planering och 9

I arkitektur. Inom samtida arkitektur pågår försök att dekonstruera och ifrågasätta etablerade föreställningar. Denna diskussion films inte i nyurbanisternas system (Andersson m.fl. 2005). 3 Stockholmsmanifestet Stockholmsmanifestet skapade i Järla Sjö den 6 november 2003. Sverige, Storbritannien, Belgien, Tyskland, Norge, Portugal och Italien deltog i det. Stockholmsmanifestets uppgift är att utveckla städer och byar i Europa. Utmaningen består i att motverka städernas sprawl och bristen på respekt för regional och lokal kultur. Lösningen på problemen är enligt Stockholmsmanifestet tradition Il stadsstruktur. Manifestet har följande mål: att ha social mångfald i städer att använder resurser på effektivt sätt att ha arkitektur som respekterar lokal historia. Nedan följer en sammanfattning av Stockholmsmanifestet viktigaste punkter. 3.1 Nyurbanist isk stadsutformning Nyurbanistiska städer måste bli kompakta med täta bebyggelser där människor bor och jobbar. Städer måste vara fysiskt väldefinierade för att deras gränser inte ska försvinna. Städer ska vara beroende av närheten till en blandning av levnadssätt, handel och kommunikation. Kvaliteterna med stadens form och förflyttning till fots måste ha företrädare framför motorvägar och parkeringar. Parkeringsytor ska inte dominera gator och torg. Principerna i detta manifest ska verka för att skapa bra balans mellan natur och bostäder. 3.2 Historiska kärnor Städernas indentitet ska präglas av stadsskärnornas karaktär. Historiska kärnor som är viktiga för nyurbanister ska bevaras, stödjas och återupprustas i städer på lämpligt sätt. Städernas arkitektur måste respektera lokal historia, klimat och landskap. 10

3.3 Segregation och jämlikhet Segregation som grundar på inkomst, sysselsättning eller etnisk bakgrund måste förhindras. Nyurbanistiska städer ska vara funktionellt blandade och ha social mångfald. 3.4 Grannskap Grannskap är lättidentifierade områden som ska vara täta, promenadvändiga och multifunktionella. Dessutom ska det ha all service som krävs för vardagligt liv. Inom grannskapet måste finnas olika typer av bostäder med varierande prisnivåer för att kontakt ska uppstå mellan människor med olika åldrar, etnisk bakgrund och inkomst.. 3.5 Gator och torg Gator ska vara enkla och intressanta för fotgängare, vilket i sin tur stimulerar till offentliga aktiviteter. Gator och offentliga platser ska formas av arkitektur som präglar lokal historia och lokalt klimat. Utformningen av gator och torg måste bidra till en trygg, tillgänglig och öppen stads miljö. 3.6 Parker Små parker är nödvändiga för bostadsområden. De ska fungera som tillflyktsplatser och inbjuda människor till daglig användning. Parker, idrottsplatser och offentliga trädgårdar ska koppla olika delar av stad. 3. 7 Transporter Inom och mellan regioner ska det finnas samordnade transportsystem. I staden ska kollektivtrafik, gång- och cykel trafik organiseras på så sätt för att minska bilbero nde. Kollektivtrafikens stationer och hållplatser ska vara nära till staden. Bilresor ska inte behöva ingå i det dagliga livet. 11

I 4 Jakriborg - studerat utifrån Stockholmsmanifestet 4.1 Jakriborg I Staffanstorp kommun, närmare bestämt i Hjärup, ligger Jakriborg. I slutet av 1990-talet började Hjärup att expandera, det var bröderna Jan och Krister Berggren som bestämde sig för att bygga en gammaldags stad In dins iratio från dera barn om. t den fick namnet Jakriborg, efter Jan och Krister Berggrens första namn, Ja plus Kri och borg. Brödernas företag Jakri AB började med att visa ett antal hus i Hansastil på bomässa i Staffanstorp 1997. 1999 började de den första etappen på 94 lägenheter och 13 affärer i Jakriborg. Projektet omfattar 1300-1500 hyresrättslägenheter varav en första etapp med ca 400 lägenheter färdigbyggs under 2006. Varje hus har sitt eget utseende. Området kommer att vara helt utbyggt 2015 (Staffanstorpskommun 2003). Bild 3. Husens utseende i Jakriborg, Ur Gitina 2008: l O Idag finns det positiv och negativ kritik till Jakriborg i media. Det första negativt inställda röst som hördes i tidningar är arkitekt Per Johan Dahls. Han ment d i tidningen "Skånska Dagbladet " år 2000 att Jakriborg riskerade bli en konstgjord åk skapning. Artikeln handlar 12

I om att det finns en fara i att inte utveckla arkitekturen när man försöker återskapa forna tiders stilar. Den positiva kritiken handlar om arkitekturen och utfonn ingen av husen i Jakriborg. Ett annat exempel på kritiken som framkom i "Arkitekten" år 2005 av Ingela Ljungdell som är arkitekt och sekreterare Sveriges Arkitekter Skåne. Artikeln handlar om att modern stad innebär det som är det rätta medan Jakriborg får stå för det omoderna och de som inte bygger stad, då det inte "tycks finnas någon tro på det urbana". Författaren menar att Jakriborg inte speglar vår tid, inte passar ens in i vår kultur och framstår därmed som ett hot. Hon anser att Jakriborg bryter 1110tnormen genom att "Jakriborg vänder den moderna staden ryggen". I "Arkitekten" år 2005 lyfte Louise yström, arkitekt och professor, ftam bland annat fram att Jakriborg är i högsta grad en nostalgisk stad. Hon påstår att Bröderna Berggren har lyckats med det som arkitekter oftast inte klarar: gränderna, den fina platsen där gångtrafik passerar men ändå har privat karaktär där man kan träffa grannar och så vidare. För att kunna värdera det måste man jämföra med annat. Författaren anser också att Jakriborg är rimligt hög kvalitet och det är vackert. Finn Werne, arkitekt och professor, ger i "Arkitekten" år 2005 en tolkning på att Jakriborg är en reaktion mot att dagens människa är i behov av verklighetsflykt. Han anser att Jakriborg svarar på ett behov av verklighetsflykt. Barn och ungdomar älskar fantasykulturen och dess miljöer - som sagor. Man flyr från dagens frågor in i en medeltida värld. Författaren skriver att det finns ett eko av detta i Jakriborg, kanske både hos del som byggt och hos dem som bor. 4.2 Jakriborg - studerat utifrån Stockholmsmanifestet 4.2.1 Nyurbanistisk stadsutformning Precis som Stockholmsmanifestet är Jakriborg en kompakt bebyggelse. Det finns en mm som fungerar som gräns och separerar Jakriborg från övriga Hjärup. Dessutom skyddar den från passerrende tåget och bullret. Det finns faktiskt en del butiker som de flesta skulle associera med befintlig stadsmiljö i Jakriborg. Det finns några arbetsplatser i Jakriborg men de är inte tillräc liga föl' alla invånare. Inom s aden 1 hö ver I a ingen tran port alls. Allt är tillgängligt 13

I till fots. Stora parkeringsplatser ligger runt om bebyggelsen och de dominerar inte inom Jakriborg. 4.2.2 Historiska kärnor Jakriborg är inspirerad av och byggt i Hansastil. Varje hus är individuellt utformat och hyresgästerna får inte ändra det fysiska utseendet av husen eller lägenheterna. I Jakriborg finns det inga bostadsrättslägenheter utan bara hy esrättslägenh ter. Detta tyder att Jakri AB kontrollerar allt fysiskt omgivning i staden. 4.2.3 Segregation ochjämlikhel Jakriborgarna är jämnt fördelade vad gäller ålder och inkomst. Men det finns viss segregationen på grund av de relativt höga hyrorna. Hyrorna har haft en tendens att höjas år efter år. Ar 2008 ville Jakri AB höja hyrorna för sina läg nheter i Jakriborg med 13,5 procent. För vissa av lägenheterna vill ägaren höja hyran med hela 29 procent. Den generella höjningsnivån i Staffanstorps kommun är 4,5 procent (Kniivilä 2008). Till exempel, år 2004 kostade en tvåa på 80 kvadrat meter 6000 kr per månad exklusive elförbrukning. Nu kostar samma lägenhet 8000 kr per månad utan elförbrukning och uppvärmning. Jakriborg har endast kalla hyror. Allt som varmvatten, disk, tvätt, tor och uppvärmning tillkommer ca 12000 kr om året (Niklason 2006). För jämförelse, en lägenhet på 80 kvadrat meter i Centrala Malmö kostar ungefår 6200 kr (Lägenhetsbyte 2008). I det här priset ingår uppvärmning. En av hyresvärdens motiveringar till höjningen i Jakriborg är att hyrorna varierar kraftigt på området och bör göras mer rättvisa (Tom 2008). Det finns några lägenheter som är avsedda för studenter, men på grund av de höga hyrorna har inte många råd att bo i Jakriborg. Gatunätet är belagt med kullersten, vilket gör det mycket svårt att an ända rullatorer eller rullstolar heller. Dessutom saknas många v flervåningsh sen hiss. Jakriborg är ett område byggt för människor utan funktionshinder. 3.6 Grannskap Grannskap i Jakriborg är täta, promenadvändiga och multifunktionella. Lområdet ligger affårslokaler såsom konditori, restaurang, mata får, frisör, kläddbuti,möbelbutik, 14

I fitnesscenter och solarium. Affärerna tillgodoser till stor del människors behov men vissa typer av affärer saknas exempelvis teknik- och järnaffär. I Jakriborg ligger kulturskolan för barn från 1-13 år gammal. Folkskolor finns i Hjärup, vilket tar ungefär 5-10 minuter till fots att gå dit. Sjukhus och kyrkor finns i närheten. 3.7 Gator och torg Jakriborgs gator är enkla för fotgängare och intressanta eftersom de är byggda i en speciell stil. Jakriborgs huvudgata är Köpmannagatan som löper genom området och där ligger alla affärslokaler. En bit in i området utvidgas gatan till ett stort torg som spelar roll som människors mötesplats och där organiseras stadens offentliga aktiviteter exempelvis julmarknad, konserter och bilutställningar. Utformningen av Jakriborgs gator bidrar till trygg, tillgänglig och öppen stadsmiljö. Bild 4. Köpmannagatan, U' Simonsson 2008: II 3.8 Pa 'ker Det finns inga parker och idr ttsplatser inom område" «en enligt Jakri AB projekt planeras det till 2010. Ja.riborg är fortfarande en byggarbetsplars len planeras att expandera till eget lit t amhäll me ' lt vad d bo nde kan lomma behov:. 3.9 Tramporter Jakriborg ligger mellan Malmö i Lund. Avståndet till Lund är 8 km, till Malmö - 13 km. Lomma vid Ör sund är bara -4 km [rån Jakriborg. Människorna i Jakriborg är inte beroende av 15

egen bil. Det finns flera alt rnativ att använda kollektivtransport som pågatåg (lokalt tåg för kort avstånd), bussar, cyklar och privata bilar. Inom staden behöver man ingen transport alls. Man kan transportera sig på ett miljövänligt sätt. Det finns möjligheter att gå, cykla, åka tåg istället för att åka personbil Biltrafiken är förbjuden i staden men tillåten vid speciella omständigheter. till exempel, lastbilar som levererar produkter tilllivsmedelaffår och restaurang, polisbil, ambulans, opavhämtning, brandbil osv. Bild 5. Trafiks förbjud i Jakriborg, Ur Simonsson 2008: 11 16

I - 5 Slutsats Vårt resultat visar att under den sena te tiden har två olika ismer inom arkitekturen dominerat stadsplanering. Nyurbanismen uppkom som en protest mot modernismen. Nyurbanismen och modernismen har olika principer avseende stadsbyggnads metoder i stadsplaneringen. Mo ernismen har resulterat i en social negativ effekt kallad "sprawl" som leder till en isolering av människan både genom ett bilberoende och genom att bygga bostadsområden på långt avstånd från varandra. Detta leder till brist på kommunikation och allmänna offentliga mötesplatser. Nyurbanismen växte i första hand fram som en reaktion på "sprawl". Nya ideer kring staden och förorter utvecklades och resulterade i försök att bygga helt nya samhällen runt i världen såsom Seaside och Celebration i Florida. Poundbury i Storbritannien, Järla Sjö i Sverige och Jakriborg. År 2003 samlades anhängare till nyurbanismen i Stockholm för att formulera ett program för nyurbanistiska städer, vilket fick namnet Stockholmsmanifest. Enligt artiklarna och kritiken om Jakriborg ses det att Jakriborg har individuell prägel, karaktär och valmöjligheter. Dessa ingredienser skapar ett bra boende. Det finns en kamp om huruvida Jakriborg ges mening genom sin arkitektur. På grund av att det anspelas på äldre epoker blir den centrala frågan om arkitekturen förvirrar eller ger stabilitet. Om denna fråga har arkitekter olika åsikter i artiklarna. Nyurbanismens påverkan på Jakriborg visade sig vara lätt att se I vår fältstudie av Jakriborg utifrån Stockholmsmanifestet visade det sig att Jakriborg uppfyller i stort alla manifestets krav men det finns några punkter som inte stämmer. Jakriborg har brist på a.betsplatser och det finns inte den sociala blandning som man fter trä var i om Stockholmsmanifestet. Segregationen präglar i Jakriborg på grund av de höga hyrorna. Ett exempel är de tänkta studentlägenheterna som är så dyra att få studenter har råd att bo där. 17

I vår fältstudie fann vi det svårt för gamla och handikappade att b finna sig i Jakriborg. Lägenheter och gator är inte anpassade till handikappade människor. I Jakriborg saknas några offentliga platser, parker, inom- och utomhus idrottsplatser för vuxna och barn aktiviteter. Enligt Jakri AB är en stor utbyggnad av Jakriborg på gång till 2010, vilket innehåller parkers och nya mötesplatser utveckling. Det är inte konstigt att det saknas skolor, sjukhus, bio eller bank i det litet samhälle som Jakriborg, eftersom det kommer att vara icke-ekonomiskt och irrasionaliserat. Jakriborg fungerar tack vare av närheten till Hjärup, Lund och Malmö. Annars kulle det ha varit omöj ligt för invånare att utnyttja alla fördelar som har i sig nyurbanistisk stad. Vi anser att Jakriborg i stort är en nyurbanistisk stad eftersom den är kompakt, har täta grannskap och stor kommunikationskontakt. Invånaren är inte beroende av bilar och der är lätt för dem att nå allt i samhäll t till fots. Nyurbanistiskt ideal om en fungerande stadsmiljö visar sig tydligt i Jakriborg. På lång sikt planerar Jakriborgs ägarna att bygga och utsträcka staden vidare i form av nya bostäder, kontor, affärer, parker, idrottsplatser, platser för offentliga aktiviteter, vilket i sin tur framkallar ökning av arbetsplatser. Jakriborg kommer att bli ännu mer nyurbanistisk stad i framtiden i Skåne. 18

19 -

Källförteckning Tryckta källor Klingberg, Elisabeth (2006), När nyurbanismen kom till stan, Stockholm: Pratminus Förlag Elektroniska källor Andersson, Ola m.fl. (200:5), New urbanism - vadå? hämtat från http://w\v\v.vaxjosamtajclsc/p3576/1iles! nc\\iurbanisl11 pmvada.pdf (080915) BBC Dorset (2008), Loeal History, hämtat från http://vvww.bbc.co.llk/d~)fset!content/image!!.alleries/poundburv gallcrv.shtml? 19 (081109) Bradley, Karin m.fl, (2004), Exklusiva öar för de köpstarka. Dagens Nyheter 24.10.2004, hämtat från hap:! /vv \v\v.dn.sc/dnet/jsp/po topol",.jsp'?d= 1058&a=33 5534&previousRenderTvpe= J (081101) Donnely, Francis (2000), Disney town sels urban trend, hämtat från http://ww\v.cnullorida.orglde\\ls!~2:ljulvcelebratiol1.htm (081101) Duany Plater-Zyberk&Company (2007), Biographical information: Andres Duany, hämtat från http://vv'vv'in.dpz.com/pdval\:ld?/o20bio.pdf (081121) Elmlund, Peter (2004), Expertvälde i gungning Dagens Nyheter 2.11.2004, hämtat från http://\v\'vw.dn.se/dnet/jsp!polopoh.jsp?d= 1058&a=338701 (081101) Elmlund, Peter (2007), Fördomar om Nyurbanismen. Arkitekten 19.02.2007, hämtat från http://www.arkitckt.se/s28897 (081109) Elmlund, Peter (2007), Urbanitet från by till metropolis. hämtat från http://www.vaxjosarntalct.se/p3576/filcs/ nc\vwlx1i1ism ').pdf (081001) 20

Gullbring, Leo (2007), Nya utmaningar/ör nyurbanisterna. Arkitekten 22.0].2007, hämtat från http:h... ww.arkitckt.se/s27894 (080915) Hallemar, Dan (2005), Mississippi: Drömmen om en ny stad. Arkitekten 16.12.2005, hämtat från http://\vww.arkitcklse/s18124 (080916) Hallemar, Dan (2007), Samtiden är en ful plats, hämtat från http://svdsvenskan.se/kllltur/article211423.ece (0810 15) Hellquist, Thomas (2005), Arkitektur som provokation. Arkitekten 20.09.2005, hämtat från http://www.arkitckt.se/si6658 (081126) Jönsson, Lars-Eric (2007), Vackra hus löser inga sociala problem. hämtat från http://hd.se/kul1ur/boken/'1007/0 1/03'vackra-hus-loescr-inga-sociala/?ll ik=kon1akla (080916) Langdon, Philip (2004), Prince Charles reasserts needfor traditional town design principles. New Urban News 1.10.2004, hämtat från http://wv. w.l1ewurbanllews.t:om/charl~~oct04.html(081 O 15) Newurbanistmedia (2008), Seaside tour with Andres Duany, hämtat från http://ncwurbanistmedia.com!injex.php'?option=coln contcnt&viev,!=article&id=112&ltemid =113 (081121) Niklason, Olle (2006), Jakriborg - en modern medeltidsstad, hämtat från hap:!/wvv \V. c:p.se/gp/j sp/crosslinljsp'?d=::s32&a=292 707 (081023) Steuteville, Robert (2004), The New Urbanism: An alternative to modern, automobileoriented planning and development. ew Urban ews 8.7.2004, hämtat från http://vv\v\v.ne\'vurbannc\\'s.com!aboutn cwux9anism.htm l (080914) 21