Befolkningsprognos för Trollhättans kommun 2014-2020 Kommunprognosen Sammanfattning av prognosresultaten Enligt årets prognos beräknas befolkningen öka med 4 900 personer fram till och med år 2020. Det innebär en befolkningsökning om i snitt 701 personer per år. Ökningstakten blir ganska låg de första året för att därefter stegras betydligt. Mot periodens slut når ökningen sin topp år 2019 med 1013 personers ökning. Vid årsskiftet 2014/2015 beräknas 57 000 invånare ha passerats och år 2019 har folkmängden överskridit 60 000 enligt prognosen. Befolkningen i kommunen ökade år 2013 med 824 personer och uppgick vid förra årsskiftet till 56 573 invånare. Jämfört med förra årets prognos blir ökningstakten lägre under 2014 och 2016 men högre övriga år. Förutsättningar Den ökande befolkningstillväxten förutsätter dels att födelsenettot blir fortsatt positivt, dels att den förväntade bostadsbyggnationen genomförs vilket därmed också påverkar inflyttningen. Prognosen som beskrivs i detta meddelande grundas under de första åren på kända planerade utbyggnadsprojekt i huvudsak enligt bostadsförsörjningsprogrammet 2012-2015 som revideras årligen. För periodens senare delar har gjorts antaganden om hur bostadsområden enligt översiktsplaneringen blir förverkligade. På längre sikt har Trollhättans Stad en målbild om 70 000 invånare år 2030. Detta kräver en befolkningstillväxt om i snitt ca 790 personer per år. Denna målbild är också en förutsättning för Stadens översiktsplan som antogs 2014. Fruktsamhet, dödlighet och födelsenetto Förra året blev 690 barn födda i Trollhättan, den högsta siffran sedan millennieskiftet. På riksnivå har fruktsamheten ökat sedan millennieskiftet, och år 2013 låg den på 1,89 barn per kvinna. Statistiska centralbyrån bedömer i sin senaste prognos att fruktsamheten får en svag uppgång de närmaste åren till 1,94 barn per kvinna år 2020. Fruktsamheten i Trollhättan har de senaste åren legat ganska nära rikets och antas göra det även i fortsättningen. Ökningstakten av antalet födda i kommunprognosen beror, förutom av fruktsamheten, även av kvinnornas åldersstruktur i kommunen. De stora kullar som föddes runt 1990 kommer nu upp i barnafödande åldrar. År 2014 beräknas 703 barn födas medan motsvarande antal år 2020 beräknas bli 815. Som jämförelse kan nämnas att i genomsnitt föddes 709 barn per år under 1990-talet och 591 per år under 2000-talets första decennium. Antalet avlidna som varierat ganska mycket mellan enskilda år men trenden sedan millennieskiftet visar på en mycket svag ökning. Förra året avled 489, betydligt färre än året innan. I prognosen beräknas antalet avlidna i snitt vara 539 personer per år med en minskande trend fram till 2020. Prognosen förutsätter att den 1
genomsnittsnivå som dödlighetstalet haft i Trollhättan under de senaste tre åren i stort ska bestå under prognosperioden. Födelsenettot, som är skillnaden mellan antal födda och antal döda under en period, landade på 201 vilket är det högsta sedan 1994. Detta beror på ett ovanligt lågt antal avlidna i kombination ganska många födda. Prognosens födelsenetto ökar successivt från 156 år 2014 och i genomsnitt 214 per år under hela perioden t o m 2020. In- och utflyttning Inflyttningen beräknas ligga i genomsnitt på 3 281 personer per år för perioden. Trots en blygsam bostadsproduktion de första åren, särskilt 2014, förväntas inflyttningen ligga på relativt hög nivå främst beroende på förväntad flykting- och anhöriginvandring. Från 2017 ökar åter inflyttningen på grund av bostadsbyggnation. Utflyttningen beräknas till 2794 personer i snitt per år och till följd av ökande totalbefolkning antas den också bli större under perioden. Skillnaden mellan antal inflyttare och antal utflyttare kallas flyttnetto. Tidigare år har flyttnettot svängt mycket, och i genomsnitt var det plus 28 personer per år under 1990-talet och plus 43 under 2000-talets första decennium. År 2013 uppnåddes dock plus 617 personer, det högsta sedan 1969. I årets prognos beräknar vi att antalet inflyttare överstiger antalet utflyttare med i genomsnitt 487 personer per år under prognosperioden, med de högsta värdena åren 2018 och 2019. Omfattningen av byggnation och inflyttning i framtiden är i mycket beroende på omvärldsfaktorer. Prognosens netto varierar mellan olika år främst med omfattningen på bostadsbyggandet. Nivån på bostadsbyggnationen är i sin tur beroende av vad som händer på arbetsmarknaden, högskolans och kommunikationernas utveckling samt av den ekonomiska utvecklingen i stort. Befolkningsökningen i prognosen har en av sina förutsättningar i dubbelspåret och en utbyggd E 45 mellan Trollhättan och Göteborg som blev färdiga i december 2012. Återhämtningen efter Saab Automobiles AB konkurs, med NEVS och andra företags utveckling är också en viktig faktor som bör påverka framtida befolkningsutveckling. Det är stor efterfrågan på bostäder och småhustomter i stora delar av Trollhättans tätort. Hushållsprognoserna antyder en något stigande nivå på efterfrågan från kommunens egen befolkning under prognosperioden. Även den internationella utvecklingen påverkar också eftersom flyttnettot gent emot utlandet ofta utgjort en betydande del av totala flyttnettot. Detta är svårt att prognostisera. En omfattande inflyttning av anhöriga till flyktingar pågår och förväntas fortsätta de närmaste åren, vilket påverkat Trollhättans befolkningsprognos för 2014 och även 2015. Utfallet 2013 i förhållande till prognosen En prognos bygger på antaganden om fruktsamhet, dödlighet, flyttningar och bostadsbyggnation. Bostadsbyggandet under år 2013 blev av större omfattning än under året dessförinnan, 198 bostäder tillkom totalt varav 181 i flerbostadshus. Relationen mellan bostadstillskott och flyttnetto visar ofta stor variation mellan 2
enskilda år, t ex fortsätter verkningarna av ett års byggnation under kommande år genom successiv inflyttning och flyttkedjor. Sammanfattningsvis ökade befolkningen under 2013 med 824 personer, 130 personer fler än vad prognosen angav för det året. Prognosen underskattade såväl flyttnettot som födelsenettot. Utfallet kan delvis förklaras av fler avlidna samt av att den förväntade inflyttningen av anhörigflyktingar i högre grad än beräknat inföll 2013. Under förra året flyttade 3 243 personer in och 2 626 flyttade ut, vilket ger ett flyttnetto på 617 personer. I förra årets prognos beräknades nettot till plus 560. Det föddes 690 personer, vilket var 11 fler än prognostiserat. År 2013 avled 489 personer, 56 färre än vad prognosen angav. Om man jämför utfallet i olika åldergrupper finner man att folkmängden i allmänhet blev högre än prognosens beräkningar i grundskoleåldrarna medan det motsatta var fallet i de allra yngsta åldersgrupperna. För åldrarna 16 år och däröver var utfallet varierande. För högskoleåldrarna visade sig prognosens siffror ofta högre än vad utfallet blev. Förmodligen beror det delvis på en högre utflyttning i dessa åldrar, t ex ungdomar som flyttar till skola eller jobb på annat håll och de som flyttar färdigutbildade från högskolan. Det låga antalet avlidna bidrog till att prognosen underskattade antalet invånare över 75 år. Tabell och diagram Nedanstående tabell visar befolkningsförändringar 2014 2020 enligt kommunprognosen. Här visas också den faktiska siffran för år 2012. Folkmängd Födelse- In- Ut- Flyttnings- Folk- År Födda Döda netto flyttande flyttande netto ökning 2013 56 673 690 489 201 3 243 2 626 617 814 2014 57 019 703 547 156 2 970 2 680 290 446 2015 57 617 717 548 169 3 150 2 720 430 599 2016 57 985 731 543 188 2 940 2 760 180 368 2017 58 686 745 544 201 3 290 2 790 500 701 2018 59 557 766 536 230 3 470 2 830 640 870 2019 60 569 791 528 263 3 620 2 870 750 1 013 2020 61 481 815 524 291 3 530 2 910 620 911 Diagrammet överst på nästa sida visar den faktiska befolkningsutvecklingen i Trollhättans kommun sedan 1950 (heldragen linje) och prognosen för tiden 2014-2020 (streckad linje). 3
80 000 BEFOLKNINGSUTVECKLING 1950-2013 SAMT PROGNOS TILL 2030 Antal invånare 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 - Folkmängd Prognos folkmängd Diagrammet nedan visar förändringarna i vissa åldersgrupper där prognosens resultat fram till 2020 jämförs med år 2013. Diagrammet läses på följande sätt: Ju högre respektive kurva befinner sig ovanför nollstrecket desto fler invånare finns det i åldersgruppen jämfört med 2013. Befolkningsutveckling åldersklasser enligt prognos 2014-2020 Förändring i förhållande till 2013, antal inv 2000 1500 1000 500 0-500 -1000 0-5 år 6-15 år 16-24 år 25-64 år 65-w år Av diagrammet kan man bl a se att antalet barn i grundskoleåldrarna 6-15 år förväntas öka från 2013, det ökade barnafödandet slår igenom. Antalet invånare som är 65 år och däröver beräknas öka successivt under perioden och är 1085 fler år 2020. Den del av dessa som är 80 år och däröver beräknas dock inte öka förrän 4
2019. Gruppen 16-24 år, med gymnasie- och högskoleelever, nådde sin topp 2013 varefter en minskning sker till följd av de minskade kullarna från 1990-talet. Delområdesprognosen En prognos även för kommunens delområden har gjorts för åren 2014-2020. Kommunprognosen utgör ramen för delområdesprognosen. Delområdesprognosen baseras dels på antaganden om vilken inflyttning som blir följden av bostadsbyggandet, dels på antaganden om så kallad utglesning i befintlig bebyggelse. Utglesningstal är en sammanfattning av nettoeffekten av dödlighet samt inflyttning/utflyttning i varje delområde. Kommunen är uppdelad i närmare hundra prognosområden, där varje område tillhör en områdestyp. Med hjälp av områdestyper skiljer man på olika typer av bebyggelse och befolkningsstruktur. Delområdesprognosens resultat är delvis beroende av vilken bostadsbyggnation som antas för prognosperioden. Osäkerhet om när planerade projekt kommer igång och om när inflyttning sker bidrar till att prognosresultaten för enskilda år ofta avviker från den faktiska utvecklingen. De första ca fyra årens förväntade byggprojekt är ganska konkreta med hänsyn till läge och storlek och grundar sig i huvudsak på det senaste bostadsförsörjningsprogrammet. För tiden därefter görs antaganden om byggnationens storlek och lokalisering utifrån den översiktsplan som antogs 2014. Utöver bostadsbyggandet påverkas befolkningsutvecklingen också av hur inflyttningen av flyktingar och anhöriginvandrade antas fördelas mellan stadsdelarna. Tabellen på sista sidan visar prognosberäkningarnas resultat för delområden i Trollhättans kommun, åren 2014-2015 och 2020. De områden som ökar mest framöver på grund av den antagna byggnationen är Tingvalla, Källstorp, Skoftebyn (Innovatum, Ö Älvtranden) och Torsred (Hällstorps Gård). Den nya stadsdelen Lärketorpet förutsätts i beräkningarna börja bebyggas 2017. Om en tåghållplats i Upphärad kommer till stånd ökar förutsättningarna för tillväxt i kommunens södra delar. Även några områden beräknas öka trots att det inte förväntas ske någon mer omfattande byggnation där, såsom Kronogården. Delområdesprognosens resultat kan tas fram på andra områdesindelningar och olika åldersklasser enligt önskemål. Det kan exempelvis gälla skolupptagningsområden för utbildningsförvaltningen. För mer information och tabeller kontakta undertecknad Göran Carlsson Planeringssekreterare Kontoret för Hållbart samhälle Tel: 0520-497962 E-post: goran.ksf.carlsson@trollhattan.se 5
Befolkningsprognos på delområden inom Trollhättans kommun Område 2013 faktisk befolkning 2014 2015 2016 2020 Centrum norra 3 229 3 156 3 103 3 140 3 250 Centrum södra 2 404 2 417 2 456 2 462 2 534 Hjortmossen 3 240 3 242 3 244 3 239 3 221 Tingvalla, Håjum 1 490 1 459 1 509 1 492 1 831 Kronogården 5 564 5 818 6 084 6 271 7 109 Karlstorp 2 514 2 605 2 618 2 618 2 683 Sylte 3 274 3 387 3 512 3 605 3 989 Lextorp 4 259 4 403 4 556 4 632 4 830 Skoftebyn, Innovatum 3 173 3 149 3 176 3 188 3 349 Västergärdet 105 103 102 100 94 Hjulkvarn 1 569 1 559 1 547 1 534 1 480 Dannebacken 2 271 2 268 2 266 2 262 2 254 Stavre 1 879 1 913 1 911 1 905 1 879 Sandhem västra 1 239 1 225 1 209 1 192 1 124 Sandhem östra 1 963 1 952 1 935 1 917 1 830 Halvorstorp, Stallbacka, Hedeäng 1 801 1 801 1 799 1 794 1 755 Strömslund 1 881 1 868 1 853 1 855 1 771 Torsred 1 393 1 436 1 509 1 584 1 862 Edsvid 406 406 404 405 401 Källstorp 947 929 950 934 1 222 Björndalen 1 557 1 546 1 533 1 518 1 622 Lärketorpet framtida 0 0 0 0 865 Skogshöjden 2 035 2 053 2 067 2 072 2 181 Överby 337 340 339 371 416 Norra Björke glesbygd 325 321 318 313 299 Väne-Åsaka glesbygd 1 025 1 014 1 001 989 934 Gärdhem 1 116 1 106 1 095 1 083 1 167 Norra Björke tätort 190 191 188 188 181 Åsaka tätort 273 269 267 261 266 Velanda 616 618 625 652 662 Upphärad glesbygd 566 561 557 552 534 Rommele 328 324 322 316 298 Fors 657 653 648 646 638 Upphärad tätort 581 573 568 562 665 Sjuntorp 2 071 2 059 2 052 2 041 2 001 Lagmansered 218 218 216 215 208 rest 77 77 77 76 77 Summa hela kommunen 56 573 57 019 57 618 57 986 61 481 6