Mhz #01 2013 Förtroende förtjänar man sid 2 Dagens tv-klimat sid 4 Radio från molnet sid 9 Pålitlig radiolänk sid 12 Burken som formar våra hem sid 19 Synkad standard med NorDig sid 22 Digitalradion i världen sid 25 Kunden som vill ut på landet sid 28 Styrelseordförande tror på lägerelds-tv sid 29 Panelen tycker till sid 30 Radiolänk garanterar säker överföring men kräver fri sikt. Genom ett vattenavrinningshål i golvet på antennbalkongen på våning 22 i Kaknästornet, syns utrustning för radiolänk på våning 21. Högt över markensid 12 Mhz #1 s1
ledare Förtroende är något man förtjänar If it ain t broken, don t fix it. Vår senaste läsarundersökning visar att ni gillar vår kundtidning TEMA. Stort tack. Vi gillar den också. Men ni såg också förbättringspotential och det ska vi försöka ta till vara på. Vi hoppas att vi i vår nya tidning ska kunna ge ett bredare innehåll, där vi spänner över alla våra tjänster i varje nummer. Men vi vill också förmedla djup och mer teknik. Exempelvis berättar vi om radiolänk på sidorna 12-18. Djupt tekniskt kunnande är grunden i det vi gör och vi har medarbetare som är experter inom sina respektive områden. Några av dem är med och sätter standarder för hela branschen. Läs mer om det på sid 22. I slutändan handlar vårt arbete om att det ska bli så bra som möjligt för tittarna och lyssnarna. Att titta på tv och lyssna på radio ska vara enkelt och störningsfritt. Jag vet att inget nät är perfekt och vi jobbar hela tiden på att optimera vår utsändning och vår täckning. Det är något vi själva påverkar. Något som vi däremot inte kan påverka och därför upprör mig, är störningar från 4G-sändare. I villkoren för 800 MHz-bandet, där 4G-utbyggnaden sker, står att tillståndshavarna inte ska orsaka störningar på marksänd tv. Jag kan bara konstatera att på många orter störs tv-mottagningen. Givetvis inte bara av 4G, men i vissa fall. Dessutom får tittarna inte den snabba hjälp de behöver och har rätt att få från teleopera törerna. En hjälp som innebär kostnadsfri felavhjälpning eller att den aktuella 4G-sändaren stängs av. Teracom, liksom teleoperatörerna, är verksamma i en bransch som får låga betyg i undersökningar som mäter förtroende. Att då inte ta sitt ansvar och arbeta utifrån de förutsättningar tillstånden gavs på tycker jag är respektlöst. Mot oss, mot tillståndsgivaren men framför allt mot tv-tittarna. Välkomna till nya Mhz och trevlig läsning! Fysikern Heinrich Hertz (1857-1894) har fått ge namn åt den härledda SI-enheten för frekvens. MHz motsvarar 10 6 hertz och är nya namnet på Teracoms kundtidning. Vi sänder ut tv och radio. När du vill. Var du vill. I vilket format du vill. Till vem du vill. Enkelt och pålitligt, genom luften, ett av världens modernaste; 734 master utrustade med spetsteknologi, lokaliserade över hela Sverige och Danmark. Vi levererar allt från Melodifestivalen i hd till Viktigt Meddelande till Allmänheten över radio. Teracom ingår tillsammans med Boxer och PlusTV i nät- och betaltv-koncernen Teracom Group. Mer information finns på www.teracom.se. Stephan Guiance, vd s2
Mhz är ett magasin från Teracom AB. Adress: Teracom AB Box 30150 104 25 Stockholm Telefon: 08-55 54 20 00 Webbplats: www.teracom.se Chefredaktör: Magnus Rosenberg magnus.rosenberg@teracom.se Projektledning Teracom: Gunilla Svahn gunilla.svahn@teracom.se Produktion: Åkesson & Curry AB www.akessoncurry.com Redaktör: Karin Molin Klingemann k.molin@akessoncurry.com Art director: Assar Foddis a.foddis@akessoncurry.com Skribenter: Andreas Grube, Ola Jacobsen, Linnéa Medelberg, Gabriella Sköldenberg Fotografer: Ola Jacobsen, Mats Lundqvist, Johan Töpel Tryck: Göteborgstryckeriet Mhz #1 Under mina 15 år inom telekombranschen är det här bland det mest konkreta jag gjort, det är kul. Love Beijer, radiolänkplanerare, berättar mer om sitt jobb på sidan 16. Instämmer inte alls Instämmer inte helt Varken eller Instämmer delvis Instämmer helt Beroendeframkallande tidsfördriv: visualisera radiovågor i det här webgränssnittet! http://radiator.ahoi.in/ 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% s3 MRTV:s rapport som säger att hela 700-bandet även fortsättningsvis bör användas för tv. Jag hoppas på ett beslut i höst som går i samma riktning. Vd:s tankar om medieland skap et Jag har respekt för att politiska processer tar lång tid. Men processen kring digitalisering av den kommersiella och public service-radion är något utöver det vanliga. Tv är en fortsatt primär orsak (eller ursäkt) för sociala sammankomster enligt brittiska Deloittes undersökning. På sidan 19 berättar vi mer om hur tv:n bestämmer hur vi bygger våra hem. 16-18 19-24 25-34 35-44 45-54 55+ Andelar som håller med i påståendet "Watching TV is a good way of bringing the family together" s3
3 röster tv-klimatet Dagens tv-värld är differentierad och hårt konkurrensutsatt, med nya plattformar, format och aktörer. Utvecklingen går blixtsnabbt framåt. Vi har träffat tre aktörer som här ger sin bild av dagens tv-klimat. Dagens Berättat för Andreas Grube Foto Johan Töpel tv-klimat s4
Mhz #1 s5
3 röster tv-klimatet Elsa Falk Titel: Programchef Företag: Expressen TV Jag skulle beskriva dagens tv-klimat som utspritt och diversifierat: Många olika plattformar, distributionskanaler och programbudgetar. Högt och lågt om vartannat. Jag har en lång bakgrund som tv-producent och började jobba med webb-tv 2007, precis när branschen på allvar började expandera. Det har varit intressant att på så nära håll se den explosionsartade utvecklingen. Dagens mediebransch förändras oerhört snabbt, det dyker upp nya utmaningar och aktörer hela tiden. Det är svårt att sia om ens korta perspektiv som ett halvår. Det gäller att hela tiden vara på tå. För oss som webb-tvaktör är det också en utmaning att kraftigt öka antalet tittare/besökare, och på så sätt också intäkterna. Idag är vår tv-spelare ofta fullbokad, vi behöver hela tiden nytt content för att få in nya annonsörer. En annan utmaning är att hitta webb-tv-produktioner med hängivna tittare, där publiken aktivt söker upp programmet. Hos oss är Birgings bästa och Mitt liv som jockey sådana program. Aftonbladets Schulman Show är ett annat exempel. Annonsörer och mediebyråer har fått upp ögonen för webb-tv men jag tycker att det fortfarande går trögt. En väg är att hitta fler annonsfinansierade lösningar, där kunden är med och delfinansierar ett redaktionellt koncept. Jag tror stenhårt på att det är en modell vi kommer att få se mer av, både i webb-tv och i broadcast. Vår möjlighet som tv-aktör är den traditionella kvällstidningens nerv: snabbheten. Jag tror att nyhetssajterna på sikt kommer plocka tittare från broadcast-tv. Idag finns det ingen anledning att vänta på kvällens nyhetssändningar. Man vill uppdatera sig snabbt och enkelt och då går man till någon av nyhetssajterna. SVT och TV4 har vant sig vid ett visst sätt att göra nyheter, med tung teknik och stora budgetar. De hänger inte med i vårt tempo vilket är en fördel för oss. Jag tror att nyhetsförmedlingen på sikt kommer minska i de traditionella tv-kanalerna, till förmån för fördjupning, sportevenemang och nöjesproduktioner som kräver stora budgetar. Idag satsar även tv-bolagen på att bredda sitt Playutbud med delvis webbunikt material. Det tror jag gynnar även oss. Samtidigt är jag lite frågande till hela begreppet webb-tv, för mig handlar det om rörligt material som går att konsumera i en mängd olika apparater. Själv tittar jag mycket på tv genom min Playstation 3-konsol eller på Netflix i min ipad. Idag driver alla format och varumärken varandra, och utvecklingen går blixtsnabbt framåt. s6
3D Michael Grimborg Titel: Försäljningsdirektör Företag: TV4 Jag tycker att det är häftigt att vara med om något så omvälvande som den utveckling som just nu pågår. Jag har varit med om snabb utveckling tidigare i min karriär internet, radio och tv men det här slår det mesta. Varje dag går nya tåg, framför allt när det gäller teknologin, så det gäller att hålla sig skärpt om man ska åka med. Samtidigt är det svårt att sia om vart vi är på väg. Det vi däremot vet är att konsumentbeteendet är starkt kopplat till smartphones och att marknaden är väldigt global, både när det gäller teknik, hårdvara och inte minst programrättigheter. Jag tror att på sikt går utvecklingen mot att vi i princip gör smartphonen större och har den på väggen då får vi smart tv på riktigt! Jag tycker att TV4 står starka i den här utvecklingen. Vi biter oss fast, även om det inte alltid är en walk in the park. Vi har ett starkt varumärke och har varit duktiga på digitaliseringsfasen. Vi kör mycket egenproducerat och live. Vår Play utvecklas bra och vi var exempelvis före SVT med livesändningar på nätet. Det gäller att hitta nya tillväxtområden och tilläggstjänster. Jag är övertygad om att tillväxten finns i mobilen. Därför försöker vi koppla nyttotjänster till programmen, som till exempel recept.nu. Antalet aktörer i branschen är fler än tidigare, inte minst i och med de stora tidningshusens satsningar på webb-tv. Jag tycker att de gör mycket rätt; de bygger studios, vågar testa nya koncept och ger sig in i leken med hull och hår. Men för att det ska flyga kommer det att krävas satsningar på programverksamhet, vilket kostar. Nu gör de ju mest försnack och liknande program, inför till exempel Idol. De är snabba och blir en vitamininjektion i branschen. Det förändrade beteende bland konsumenter som vi ser påverkar annonssidan. Generellt är de aktörer som köper nationell tv återkommande kunder. En tydlig trend är att kunden gör upp sina årsaffärer med färre aktörer, och att man gör mer exklusiva och riktade samarbeten. Den kampanj vi var inblandade i tillsammans med Volvo och Swedish House Mafia är ett exempel på en lyckad kampanj och nu vill andra kunder göra liknande saker. Framtiden är som sagt svår att sia om. Tekniken är global och blixtsnabb. Det gäller att vara med överallt och våga testa nya saker. Min personliga tro är att framtiden kommer att handla om ett bredbandsrace. Själv har jag till exempel ett 4G-abonnemang som jag tar med både till sommarstugan och i bilen. Mhz #1 s7
3 röster tv-klimatet Tomas Nilsson Titel: Kanal- och tablåchef Företag: SVT Tv-klimatet idag är mer spännande än på länge. Jag har haft glädjen att vara med i branschen i ungefär 20 år och vid några tillfällen under den tiden har det hänt stora hopp och avgörande förflyttningar. Nu är vi på väg in i en ny sådan stor utvecklingsfas. Mängden nischade tv-kanaler har ökat lavinartat sedan mitten av 90-talet och jag tror att vi kommer att få se fler och fler nischade utbud, där de nischade nationella kanalerna ser fördelar i on demand medan internationella nischkanaler ser fördelarna med broadcast. På SVT arbetar vi med en kombination: Vi har en bred stabil bas med genrebredd för hela svenska folket och tack vare det kan vi också satsa på att bredda vårt Playutbud och vara mer nischade där. Det som hela tiden är viktigt att ha med sig är den redaktionella kraften, med en tydlig avsändare och ett tydligt ansvar. SVT:s historia är en uppenbar styrka och hela idén med public service kräver att vi står mitt på torget, mitt i Sverige. De senaste 20 åren har inneburit en explosion i konkurrens, vilket vi ser som stimulerande. SVT har en finans ieringsmodell som bygger på förtroende, både från riksdag, regering och publik, och vi har lyckats bygga upp och behålla ett mycket starkt förtroende. Nya aktörer som Netflix och HBO Nordic är inget hot mot SVT:s verksamhet, vi ser på dem som vi gör med andra nationella och internationella aktörer som paketerar innehåll och det är heller inte omöjligt att vi kommer att samarbeta med dem i någon form framöver. Ett spännande område i dag är nyhetsjournalistiken, där det dyker upp nya aktörer som agerar inom rörlig bild och ljud. Den utvecklingen är tydlig i stora delar av världen. Även om vi bara är i uppstartsfasen är det helt klart att nyhetskonsumtionen förändras väldigt snabbt. Den linjära utsändningen kommer att finnas kvar under lång tid tror jag, den är så pass stark och önskvärd. Däremot tror jag att vi kommer att få se en tydligare kombination av linjärt och on demand. Där handlar det om olika plattformar för tv-konsumtion. Däri ligger en stor utmaning för branschen: Bristen på standardiserad teknologi är ett avgörande problem. Om jag ska sia om framtiden skulle jag säga så här: Mer av allt. Vi står inför ett jättesprång i utvecklingen. Om man tittar på användningen av de digitala kanalerna, eller on demand om man så vill, så är konsumtionen mycket liten. Där kommer det att hända mycket de kommande åren. Och i den framtiden kommer de aktörer som har haft tid på sig att bygga det redaktionella erbjudandet och varumärket att vara vinnarna. Tydlighet och trovärdighet blir viktiga nycklar till framgång. s8
noterat radio Billigare, enklare och både mer resurs- och energisnålt. Radioutsändning från molnet är nästa stora steg i digitalradioutvecklingen. Teknikföretaget Factum är först i världen med att etablera digitalradio via molnet. Radio från molnet Den digitala radion har traditionellt varit en hårdvarutung bransch, så när Factum tillsammans med Teracom i våras gick live med ett helt virtuellt system innebar det starten på en ny era för utsändning av digitalradio. Enkelt förklarat går det till så att Factum levererar en programvara som implementeras i kundens befintliga integrerade system, vilket också innebär att kunden kan använda sin vanliga IT-avdelning, säger Lars-Peder Lundgren systemansvarig på Factum, världsledare inom digital broadcasting och först i världen med den här nya tekniken. Factums system för radio från molnet bygger på en mjukvara med flera olika program som tillsammans löser hela kedjan i sändningsprocessen, till exempel ljudkodning och metadata. Mjukvaran kan installeras i kundens egna servrar, men det finns också en modell där allting sker via webbhotell och webbinterface, vilket innebär att kunden kan skräddarsy exakt det den behöver utifrån sina behov utan att behöva ansvara för driften. Den här tekniken förenklar igångsättandet av digital radio och riktar sig till alla som vill sända digitalt, säger Lars-Peder Lundgren, Teracom är en av de första aktörerna som kör den här virtuella lösningen fullt ut. Han menar att systemet riktar sig till båda stora och små aktörer inom digitalradio, och i synnerhet de med väl utvecklade IT-organisationer, till exempel public service-bolag som SVT, norska NRK och danska DR. Vi märker ett starkt intresse för detta, framför allt eftersom man slipper speciell hårdvara, men också eftersom man inser vilka vinsterna är. Förutom enkelheten, de ekonomiska och miljömässiga fördelarna är det också ett dynamiskt system där det är lätt att göra uppgraderingar, bygga och förändra, säger Lars-Peder Lundgren. Nedläggning av Radiotidningarna I januari fattade regeringen beslut om ett nytt system för att framställa, distribuera och konsumera taltidningar. I det systemet anpassas taltidningen så att den kan distribueras via internet och tillgodogöras med talsyntes. Därför avvecklas nu Teracoms produkt, inlästa radiotidningar. Nedläggningen sker etappvis med start 29 september och den sista tidningen stängs 6 oktober nästa år. Radiotidningar togs fram av Televerket Radio på 1980-talet för att göra dagstidningar tillgängliga för personer med olika former av läshinder. Som mest har Radiotidningstjänsten haft 11 000 abonnenter och över 70 olika tidningar har erbjudits. Digitalradio standard i brittiska Volvobilar På branschkonferensen Future of Digital Entertainment i London meddelade Volvo att de nu utrustar alla deras bilar på den brittiska marknaden med DAB/DAB+ digitalradio som standard. Beskedet från Volvo innebär att den brittiska bilköparen inte längre behöver göra ett aktivt val för att få en bilmodell med senaste modellen av DAB/DAB+ digitalradio. För den svenska marknaden innebär detta besked möjligheter för en snabbare utväxling i konsumentleden i det läge att Riksdagen fattar beslut att Sveriges Radio ska påbörja en utbyggnad av digitalradio. Mhz #1 s9
hallå där... Anders Held ansvarig för internationella relationer på Sveriges Radio samt projektledare och en av grundarna av Radiodays Europe. Text Andreas Grube Foto Stina Gullander Vad säger du om årets konferens, var den lyckad? Det var mycket lyckat. Vi växer för varje år som går, i år hade Radiodays över 1 200 deltagare från 50 länder. Det är stort att det här initiativet, som kommer från Skandinavien, idag har utvecklats till Europas främsta och viktigaste radiokonferens, kanske till och med den viktigaste radiokonferensen i världen. Vad har Radiodays Europe för betydelse? Framför allt för den samman hela branschen, en plats där public service, kommersiella kanaler och andra aktörer kan mötas och diskutera det gemensamma ansvaret för radions framtid. Det är också en plats för att diskutera samarbeten och för att bjuda in representanter från för radion viktiga branscher som till exempel bil- och mobiltelefonbranschen. Inte minst är Radiodays också ett inspirationstillfälle som ger mycket energi tillbaka till radiobranschen och en liten injektion till alla som jobbar med radio. Vilka var de viktigaste frågorna som lyftes på Radiodays i Berlin? Vad är bra radio idag, för en ung krävande publik? Hur ska radion möta musiktjänster på nätet, som till exempel Spotify? Vilka samarbeten mellan public service och privatradion är möjliga och önskvärda? Hur kan vi driva på radions digitalisering och säkra radions plats i mobiltelefoner och smartphones? Vilken är den största utmaningen för radion framöver? Frågan om hur radion utvecklas i takt med att övrig media utvecklas, vilka plattformar och prylar som ska gälla till exempel. Men kanske allra viktigast är att innehållet i radio utvecklas i takt med samtiden. Radion är ett starkt och vitalt medium, vi är bra på content, och det är viktigt att vi fortsätter att utveckla innehållet och rösterna. Radio får inte börja ses som gammaldags och förlegat. Nästa Radiodays Europe äger rum i Dublin 23-25 mars 2014. Vad händer under året fram till nästa Radiodays Europe? Vi själva driver inga frågor vidare, det sker på lokal nationell nivå. Men vi får in en del förfrågningar om att hjälpa till på andra håll i världen. Nyligen var jag till exempel i Asien och arrangerade en minikonferens under en heldag i samband med Asia Media Summit i Manado, Indonesien. s10
ett steg längre Broadcastingbranschen måste börja tänka i nya banor säger Magnus Ahxner, Avdelningschef Business Developmen på Teracom apropå sina intryck från NAB-mässan i Las Vegas i våras.. NAB-mässan är världens största radio- och tv-mässa och lockade över 100 000 besökare i år. Den stora grejen för i år var inte någon teknisk innovation utan snarare diskussionen kring vad broadcastindustrin ska göra nu när telecomindustrin har börjat leverera rörlig bild. Allt fler aktörer som sysslar med kommunikation vill kunna erbjuda tv så broadcastingbranschen måste börja tänka i nya banor. Samma standard för teknik, världen över, kan Vid milleniets början avsåg adjektivet (från engelskans multitasking) förmågan att kunna uträtta flera saker samtidigt. I dag används ordet, uttalat med kort "a", för att vara en lösning men kan vara svårgenomförligt eftersom standard ofta är kopplat till industripolitik. Fanns det någon ny teknisk pryl som vi kan se fram emot? Jo, det talades mycket om Ultra HD som tros bli nästa generations tv-format. Med en fyra gånger så skarp upplösning säger en del att man kommer att få samma upp levelse av djup som man får av en 3D-tv. Läs vad Magnus tycker mer i Panelen på s 30 Förskjutning av ords betydelse: Multitaskig beskriva någon som är otrevlig på grund av att tekniska prylar och virtuella kontakter tar dennes uppmärksamhet från personer i dennes direkta omgivning. Mobilen är redan retro Nu är det inte bara 50-, 60- och 70-tal som anses som retro. 80- och 90-talet har seglat upp som likvärdiga trendsättare och det gamla kassettbandet har fått revansch. Några skivbolag ger till och med ut nya inspelningar på kassett, men framför allt syns trenden på var och varannan 80-talists smarta mobiler. Teknik som är ny vill vi ska se ny och viktig ut, men när den har blivit självklar kan man leka med formen och skapa mer säregna uttryck. En smartphone är kanske för neutral idag, och då vill vi särskilja den genom att visa vår personlighet. Att klä sin telefon med ett kasettbandsskal visar att jag var med, jag kommer ihåg. Det ger oss en tillhörighet och skapar samtalsämnen, säger Stefan Nilsson på Trendgruppen. Ekvationen, E = Ampères lag med t Maxwells korrektion, beskriver hur magnetiska fält uppstår från variationer i elektriska fält. För vissa är Maxwells ekvationer en del av vardagen. B Läs mer på s 16 130 db Smärtgräns 120 db Jetflygplan på nära håll 30 db Hus på landet 0 db Hörbarhetsgräns 60 db Samtal på en meters avstånd 90 db Motorcykel 60 db LJUDNIVÅ 0 db är det svagaste ljudet vi människor kan uppfatta, medan 60 db är vanlig samtalston. Källa: Voodoo Film
tema Skydd för isras Stamnätslänk Stamnätslänkar används för att koppla samman Teracoms större stationer. Oftast används mellan fyra och tio radiosändare till en antenn. Högsta kapacitet i stamnätslänk: 7x155 Mbit/s Antal stamnätslänkar: 130 hopp Skövde Vårgårda: 86 kilometer Medelhopplängd stamnätslänk: 45 kilometer Största parabolen: 3,7 meter i Visby Follingbo Antal 3-metersparaboler: omkring 500 Antal meter vågledare: 60 000 meter Accesslänk Accesslänk är mindre enheter som används för att koppla in externa kunder. Oftast används en radio och en antenn. Högsta kapacitet i accesslänk: 360 400 Mbit/s Antal accesslänkar: 1 300 hopp Längsta hoppet: Storuman Borkan 80 kilometer Medelhopplängd accesslänk: 20 kilometer Trådlös dataöverföring Antennen har en inbyggd vinkel som skydda mot direktpåverkan av regn och snö. 5 Radiolänkutrustningen i Teracoms stamnät finns på 150 platser, framförallt i 300-metersmasterna vid storstationerna och i speciella radiolänkstationer över hela landet. Radiolänk använder riktade radiovågor för dataöverföring genom luften. Antennerna är de ofta vita, cylindriska föremål som sitter i master, torn och på hustak. Sändare och mottagare måste ha fri radiologisk sikt mellan varandra. Eftersom radiovågorna kröker sig lite längs jordens rundning behöver de alltså inte ha en snörrät förbindelse men ju längre avståndet är mellan sändare och mottagare ju högre måste de sitta. På tidningens baksida visas hur man räknar ut avståndet till radiohorisonten. s12
tema radiolänk Pålitlig överföring i alla lägen Fri sikt till nästa mast och säker tillgång till el. Det är allt som behövs för att Teracoms stamnät ska kunna leverera tv och radio till hela Sverige. Tekniken bakom kallas radiolänk och garanterar säker överföring i alla lägen för kunder som inte accepterar avbrott. Extremt vädertålig och omöjlig att gräva av har gjort dataöverföringstekniken radiolänk till favorit hos dem som måste kunna lita på nätet vad som än händer. Med de krav på driftsäkerhet som vi har på oss måste vi ha ett nätverk som är helt och hållet under vår kontroll för att kunna garantera leveransen, säger Krister Munters, teknikspecialist Radiolänk, Teracom. Även om fiberkablar dominerar dataöverföringsmarknaden i den gyllene triangeln Stockholm Göteborg Malmö är radiolänk nödvändigt i resten av landet. Det finns helt enkelt inte fiberkabel på många av de platser där vi verkar, så där blir vi istället en leveran tör av överföringskapacitet till andra, säger Krister Munters. Det handlar dels om att sälja den överkapacitet som finns i stamnätet till andra kunder och dels om helt nya installationer på befintliga stationer och mindre sajter. Teracom arbetar sedan många år med radiolänkutrustning från den världsledande data- och telekom- tillverkaren NEC. Företaget grundades 1899 i Tokyo och den NEC-utrustning som Teracom äger har visat sig så driftsäker att den vållar problem idag. Vi har radiolänkutrustning i drift idag som installera des för 20 år sedan. Nu börjar det bli svårt att hitta ersättningsprylar när de behöver bytas, säger Krister Munters. Stefan Wirén, affärsansvarig för Teracom på NEC Scandinavia, skrattar. Ja, det är väl största nackdelen med radiolänk, att utrustningen håller så länge. Men utvecklingen går från hårdvaru- till mjukvarubaserat, så den utrustning man installerar idag uppgraderas med mjukvara istället. På det sättet är det mer flexibelt och smidigare process att hålla sitt nät modernt och uppgraderat allteftersom behoven förändras, säger Stefan Wirén. Tropiska regn är det enda som kan störa en överföring via radiolänk på allvar, eftersom luften då innehåller så mycket vatten. Men eftersom denna typ extremväder oftast inte förekommer har det svenska radiolänknätet hög tillförlitlighet. Text & Foto Ola Jacobsen Mhz #1 s13
Fredrik Tumegård, i dag vd för NEC Scandianvia, som började sin karriär på Teracoms storstation i Follingbo på Gotland. Teracoms största parabol, 3,7 m ø NEC:s affärsrelation med Teracom går långt tillbaka, vilket NEC är mycket stolta över eftersom Teracom ställer höga krav på tillgänglighet och tillförlitlighet på sitt nät. Byxelkrok 3:e längsta länkhoppet 82,6 km Follingbo s14
tema radiolänk En mindre källa till fel i radiolänknätet är så kallad flervägsutbredning, att signalen under vissa förutsättningar delar upp sig längs vägen. Flervägsutbredning påverkar framför allt frekvenser under 10 GHz, alltså precis de frekvenser som vi använder i Teracoms stamnätslänk. Fenomenet uppkommer under varma sommarnätter då det kan förekomma kortare perioder av störningar i radiolänkarna, säger Krister Munters. Teracom beräknar störningarna och kompenserar på olika sätt för att upprätthålla en god kvalitet i nätet, bland annat med fler och större antenner och mottagare. Dessutom är stamnätet redundant i alla nivåer, från dubbel eller trippel strömförsörjning till olika sätt att koppla runt en eventuellt felande station, säger Krister Munters. Mhz #1 Stefan och Krister har samarbetat sedan länge. Här står de framför utrustningen för stamnätslänk i Kaknästornet. Uppe till höger: Utrustning för accesslänk i Kaknästornet. Läs om Teracoms radiolänkkund som siktar på landsbygden, på s 28. I områden utan fast internetinfrastruktur är radiolänk, bortsett från satellit, det enda sättet att överföra data. Det gäller både för marksänd radio och tv, men också i stor utsträckning mobiltelefoni. Nästan alla mobiltelefonsamtal i glesbyggd och många i städerna går den första biten från mobilbasstationer, som kopplar upp samtalet, via radiolänk innan de når fibernätet, säger Krister Munters. Och eftersom Teracoms stationer och mindre sajter finns över hela landet är företaget en självklar leverantör av plats i master och bodar för de teleoperatörer som vill erbjuda täckning utanför tätbefolkade områden. I det här sammanhanget visar sig en annan fördel med radiolänk tydligt. Det går betydligt snabbare att bygga ut kapacitet med radiolänk än genom att gräva ner en kabel. På det sättet kan man snabbare börja leverera i nya affärer än om man väljer att gräva kabel, säger Stefan Wirén. Även om radiolänktekniken inte kan mäta sig med fiber när det gäller kapacitet, ligger överföringen inte långt efter. Forskare vid Fraunhoferinstitutet och Karlsruhe Institute for Technology visade i våras att det är möjligt att använda radiotekniken för trådlöst bredband i kapaciteter jämförbara med hastigheten i fiber optiskt nätverk. Stefan Wirén på NEC bekräftar det. Det kommer nya typer av radiolänkar som medger väldigt höga kapaciteter, säger Stefan Wirén. Efter att i början av 2000-talet setts som en teknik som skulle fasas ut till förmån för fiber har pendeln svängt tillbaka till radiolänkens fördel. Idag råder det koncensus om att ett nät som består av både fiber och radiolänk är den bästa lösningen för att kombinera hög kvalitet och tillgänglighet. Det betyder bråda dagar för de som arbetar med radiolänk på Teracom. Det tuffaste nu är att hinna med alla projekt. Vi har flera stora projekt parallellt. Det handlar bland annat om att modernisera äldre länkteknik till ethernet-länk. Vi står också inför ett teknikskifte i stamnätslänkarna, som kommer bytas ut där det inte går att skapa en tillräckligt robust fiberlösning, säger Krister Munters. Det är inte i första hand för hastigheterna som kunderna väljer Teracom. Istället är det den geografiska täckningen och den stora driftsäkerheten i infrastrukturen som tilltalar de mest krävande kunderna. Det handlar ju dels om radio- och tv-sändningar. SR P4 är den viktigaste kanalen för att snabbt sprida viktiga varnings- och informationsmeddelanden till allmänheten. Men vi har även andra kunder som är beroende av ett fullständigt pålitligt nät för dataöverföring dygnet runt året runt. För dem är vi den enda leverantören som kan möta kraven, säger Krister Munters. s15
tema radiolänk 431 aktörer har tillstånd för radiolänk utfärdade av PTS. Det omfattar 57 881 stycken länkar. Hälften av aktörerna är inom räddningstjänsten, myndigheter, kommuner och landsting. Den andra hälften är inom företag, energisektorn, telekom och närradio. Det finns så mycket kreativitet Berättat för Ola Jacobsen Love Beijer Ålder: 41 år Utbildning: Elektro, KTH Yrke: Radiolänkplanerare på Teracom Transmission Networks Jag är radiolänkplanerare och min uppgift är att skapa ny kapacitet i radiolänknätet för nya och befintliga kunder. Jag känner tydligt att det finns en kund som verkligen har nytta av mitt arbete. Genom varje steg i det jag gör skapas värde för kunden. På mina 15 år inom telekombranschen är det här bland det mest konkreta jag gjort, det är kul. Innan jag tar vid har en arkitekt först ritat upp de grova dragen i nätet. Därifrån är det min uppgift är ta projektet vidare ända till att installatörerna kan skruva upp utrustningen. Det hela börjar med en planeringsfas. Då gör jag först en nätskiss för att se hur mycket kapacitet det behövs på olika platser. Går det att använda befintlig utrustning eller ska vi köpa ny? I det här läget skapar jag gärna lite extra utrymme för framtida behov, eftersom det är det mest kostnadseffektiva sättet att bygga ut nätet. Nästa steg är designfasen. Det är en mer detaljerad design baserat på nätskissen och de maxwellska ekvationerna, den grundläggande fysiken som styr radiovågorna. Här använder jag ett planeringsverktyg för att realisera min nätskiss. Verktyget hjälper mig att ta reda på om det rent fysiskt går att genomföra designen med hänsyn till topografi och annat men det hjälper mig också att se vilken radiosändare som är lämplig att använda, vilken storlek på antenn som behövs och hur högt den måste sitta. I det här läget beställer jag material och lämnar in en frekvensansökan till PTS, som ser till att det inte blir konflikter mellan olika användare av frekvensbandet. Nu är radiolänkbiten klar. Men kunden vill ju ha kommunikation från A till B så därför bollar jag över det hela till en annan avdelning inom Teracom som kopplar ihop det hela med datakommunikationsnäten bakom så att kundens data kan överföras genom hela nätet. Vid sidan av det här uppdraget hjälper jag även till med tekniskt stöd vid offertarbete. Jag gillar att arbetet är så varierande och att det finns så mycket kreativitet i skapandet och produktionen av ny kapacitet. Dessutom gillar jag att vara så delaktig i leveransen i affären. s16
Framtidens radiolänk blir mer flexibel Framtidens radiolänkteknik kommer tillåta betydligt högre överföringshastighet. Men det kommer också erbjuda ökade möjligheter till så kallad adaptiv modulation. Det betyder bland annat att man kan anpassa signalen efter rådande väderförutsättningar. När man ligger nära maxgränsen för vad utrustningen klarar av att leverera så måste man ta hänsyn till väder och vind. Det kan handla om att minska datamängden och öka redundansen i signalen för att garantera kvalitén, säger Krister Munters. Rent konkret kan man göra det genom att minska komplexiteten i signalen, eller tillfälligt öka effekten på sändningen. Effektökning kan fungera, men är inte att föredra eftersom det förutom att förbruka mer energi också ökar risken för störningar av andra sändningar. Övergången till mjukvarubaserad utrustning kommer också innebära att det går lättare och snabbare att uppgradera kunder som vill ha högre kapacitet. 86 km Så långt är det längsta stamnätshoppet med radiolänk. Vid långa hopp kompenseras avståndet genom att flera mottagare hjälps åt att fånga upp signalen. Genom att välja den bästa signalen eller kombinera signalen från de olika mottagarna garanteras att signalen alltid går fram med högsta kvalitet. Läs om världsrekordet i länkhopp på nästa sida. Mhz #1 s17
tema radiolänk Avståndet mellan sändare och mottagare på höghusen vid världsrekordförsöket var över en kilometer. Fotograf: Ulrich Lewark/KIT Världsrekord i radiolänk I våras slog forskare världsrekord i överföringshastighet med radiolänk i Karlsruhe i Tyskland. Det var forskare vid Fraunhoferinstitutet och Karlsruhe Institute for Technology som i ett försök mellan två höghus kom upp i 40 Gbit/s i dataöverföringshastighet via radiolänk. Sändare och mottagare var över en kilometer ifrån varandra och försöket visar att det är möjligt att använda radiotekniken för trådlöst bredband i kapaciteter där man kan mäta sig med fiberoptik. För att lyckas slå världsrekord har forskarna har tagit fram sändare och mottagare som arbetar på s18 frekvensen 240 GHz. I och med den höga frekvensen har komponenterna kunnat göras så små som 2,5 x 1,0 millimeter. En annan fördel som forskarna ser med frekvensområdet 200 280 GHz är att signalerna försvagas ytterst lite. Överföringen blir mycket robust även vid regn och dimma, säger Jochen Antes vid KIT i ett pressmeddelande. Forskarnas förhoppning är att deras arbete ska hjälpa Tyskland att bygga ut sin internetinfrastruktur. I verkligheten är högfrekvens chipet bara 2,5 x 1,0 millimeter eftersom storleken skalas med våglängden. Fotograf: Sandra Iselin/Fraunhofer IAF
perspektiv Burken som formar våra hem Det började med att den puttade ut eldstaden ur våra hus. 60 år senare hyllade vi den med specialanpassade väggar och idag planerar vi hela flerfamiljshus efter dess placering. Sedan tv:n fick en plats i våra hjärtan har den inte bara förändrat kulturen, den har också förvandlat stadsbilden, våra hem och vardagsrutiner. Text Linnéa Medelberg Ritning ETTELVA Arkitekter för JM Foto Ikea Mhz #1 U ndra om John L. Baird och Vladimir Zworykin anade vad deras uppfinningar skulle leda till när de på 20-talet utvecklade föregångarna till den moderna tv:n? När ryssamerikanens analoga bildrör blev standard på 1930-talet insåg många att en ny epok tog vid, men få förstod vilket inflytande tv:n skulle ha på människor flera generationer framåt i tiden. Och då pratar vi inte bara om tv:ns roll som sällskap och folkbildare, utan också som en styrande faktor när vi bygger och inreder våra hem. Sedan de första reguljära tv-sändningarna ägde rum i London 1936 har mycket hänt. Från att ha setts som en suspekt möbel har tv:n blivit ett av våra viktigaste medier som gett namn åt både kaffekannor och rum. För att inte tala om hur många familjer som har ändrat sina levnadsvanor och anpassat både helgfrukostar och middagstider efter barnprogram och nyhetssändningar. Idén om ett umgänge kring en möbel fanns redan när tv:n kom. Redan under radions ungdom samlades släkten och vännerna kring radion. Man lyssnade, åt radiokaka och umgicks, säger arkitekten Malin Zimm, sakkunnig i arkitektur på Arkitektur- och designcentrum (före detta Arkitekturmuseet). s19
15 14 13 16 12 11 10 9 8 7 6 5 1 2 3 4 perspektiv 71 SOVRUM 1 BR720 71 TRAPP 2770 16x173 8 SG FRÅNVALSVÄGG ST VTV, den förstärkta tv-väggen, är ett självklart inslag i modern vardags anpassad arkitektur.* FRÅNVALSVÄGG KAPPRUM SOVRUM 3 11 HALL 4 L WC/D 02 3 DM KAPPRUM ELC/IT KLK L 3 TT TM BAD 04S 7 BARDISK H=1200 15 KÖK 07S K F H U/M VTV HALL 2 L L 71 71 VARDAGSRUM 29 71 SG ST SOVRUM 1 15 BR720 VTV 71 Tv-tranan (lat. Gruidae) var ett populärt tv-smycke. BR720 71 L BR720 BALKONG 5 *Denna lägenhet finns i Liljeholmen i Stockholm, byggd av JM, ritad av ETTELVA Arkitekter. instruktion om var och hur de skulle placeras, och den som läste instruktionshäfte fick bland annat lära sig att tv:n inte skulle stå nära ett fönster eftersom ljuset då skulle reflekteras. Det innebar att tv:n placerades en bit in i rummet, gärna mot en långvägg. Vid den här tiden började eld staden försvinna ur nybyggda hus, och tv:n blev en naturlig ersättare som både blickfång och hemmets härd. Man kan säga att Hyland och hans hörna blev svenskens nya eldstad. Malin Zimm, arkitekt Radioapparaterna blev med tiden mindre, och är numera lättplacerade eller integrerade i andra tekniska prylar. När tv:n kom tog den allt mer över radions sociala funktion, och det visade sig inte minst i möblemanget. Nu behövdes mer än ett ledigt hörn och två stolar. Tv:n krävde en soffa och andra låga möbler som gjorde att man kom i samma höjd som tv-skärmen, säger Malin Zimm. Även om tv:n var spännande och lockande, var dess funktion och plats i hemmet inte helt glasklar. De första apparaterna liknande en kommod, med byrå i botten och luckor upptill som kunde stängas för skärmen allt för att den nya möbeln skulle kännas bekant och passa in i hemmet. De första apparaterna såldes med en Tv:n fick också ta över pyntet som tidigare stått på spiselkransen, och tillsammans med spetsdukar och fotografier pryddes apparaten med fördel av den specialtillverkade tv-tranan i snidat trä. Med tiden blev tv:n vanligare och snart fanns minst en tv-apparat i varje hem. Det gjorde att suget att visa upp sin tv minskade, och i slutet av 60- och 70-talet fick många tv-apparater flytta ner i källarens gillestuga. På 80- och 90-talet blev det modernt med två vardagsrum: ett lite mer barnvänligt där tv:n hade en självklar plats, och ett lite finare som användes vid besök. Men när platt-tv:n slog igenom i början av 2000-talet hände något tv:n blev återigen en statussymbol och placerades på paradplats. Ett drygt decennium senare styr tv:n fortfarande hur vi möblerar och använder rummen i våra hem, men idag går trenden återigen åt att tv:n inte ska vara allt för iögonfallande. De öppna planlösningarna har gjort att tv:n tränger sig på i flera rum samtidigt. I nybyggda eller renoverade hus, där det är vanligt att väggen mellan kök och vardagsrum tagits bort, får tv:n en central roll i inte s20