Säl i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Britt-Marie Bäcklin, Annika Strömberg, Tero Härkönen och Olle Karlsson
Övervakning av effekter på sälpopulationer Naturhistoriska riksmuseet bedriver studier av beståndsutveckling hos gråsäl, vikare och knubbsäl i kombination med undersökningar av sälarnas hälsotillstånd Populationsövervakningen ligger under Havs- och vattenmyndigheten medan hälsoövervakningen finansieras av Naturvårdsverket
Säl- marina toppkonsumenter På grund av ackumulation av persistenta miljögifter i näringskedjan blir toppkonsumenter hårt drabbade Reproduktionsstörningar observerades på 70-talet hos både säl och havsörn i Östersjöområdet Starka samband mellan miljögifter och reproduktionsstörningar har påvisats för både säl och havsörn Foto: Stockholm Vatten
Säl- marina toppkonsumenter På grund av ackumulation av persistenta miljögifter i näringskedjan blir toppkonsumenter hårt drabbade Reproduktionsstörningar observerades på 70-talet hos både säl och havsörn i Östersjöområdet Starka samband mellan miljögifter och reproduktionsstörningar har påvisats för både säl och havsörn
Säl- marina toppkonsumenter På grund av ackumulation av persistenta miljögifter i näringskedjan blir toppkonsumenter hårt drabbade PCB och dräktighetsfrekvens hos gråsäl PCB gråsäl 1-3 år Dräktighetsfrekvens Reproduktionsstörningar observerades på 70-talet hos både säl och havsörn i Östersjöområdet Starka samband mellan miljögifter och reproduktionsstörningar har påvisats för både säl och havsörn
Jakt och miljögifter nära att utrota gråsälarna Utveckling av gråsälspopulationen i Östersjön över tid
Tre sälarter Tre sälarter i olika eller geografiskt överlappande områden Gråsäl Knubbsäl Vikare
Vad mäter vi? Antal sälar Flyginventeringar av gråsäl, knubbsäl och vikare Räknas under pälsbytet Räkningarna av gråsäl koordineras så att inventeringen sker samtidigt i länderna runt Östersjön
Vad mäter vi? Sälhälsa Obduktion av bifångade och funna döda sälar från Östersjön Sedan 2001 undersöks även organprover från sälar fällda under skyddsjakten Gråsäl Östersjön Knubbsäl Västkusten Vikare Skyddsjakt endast med enskilda tillstånd
Räknade gråsälar i Östersjön 2000-2014 (Sverige, Finland, Estland, Polen, Danmark och Ryssland) Antal räknade gråsälar är snarast ett index för populationsstorlek som kan används för att studera populationsutvecklingen, det är inte samma sak som populationsstorlek. Ökar med ca 8% per år
Gråsälsinventeringen 2014 Område / Land Estland Finland Ryssland Polen Danmark Sverige Totalt Bottenviken och Norra kvarken 651 1260 1911 Bottenhavet 605 1859 2464 Centrala Sverige 9573 9573 AB, D, E-län Ålands hav 9341 152 9493 Finska viken 334 787 Ingen data 1121 Västra Estland 1845 1845 Rigabukten 3087 3087 Södra Sverige 2460 2460 Södra Eg. Ösjön 27 263 290 Totalt 5266 9933 0 27 263 14779 32244
Vikare i Bottniska viken Medel tillväxthastighet +4,5% per år mellan 1988-2013
Knubbsäl i Kalmarsund Allvarlig flaskhals på 1970-talet Ökning med 9 % årligen Totalt
Knubbsäl på Västkusten Nuvarande tillväxthastighet: 9 % i Skagerrak 6,5 % i Kattegatt Inkluderar Norska och Danska sälar. Siffror anger beräknad verklig pop storlek
Sälhälsa 2014 Foto: Olle Karlsson
Sälhälsa- tarmsår Normal tarm, Knubbsäl Tarmsår hos gråsäl
Tarmsår hos undersökta gråsälar 1-20 år gamla från hela Östersjön Gråsäl 1-20 år % med tarmsår 70 60 50 40 30 20 10 0 1-3 år 4-20-år År
Tarmsår hos undersökta gråsälar från Bottniska viken och Egentliga Östersjön 60 50 Gråsäl 0-40 år % med tarmsår 40 30 20 10 0 Bottniska viken Eg.Östersjön År
Medelspäcktjocklek hos bifångade gråsälar
Medelspäcktjocklek hos bifångade gråsälar
Sammanfattning sälbestånd & sälhälsa Normal tillväxthastighet för knubbsäl och gråsäl i Östersjön Vikarbeståndet i Bottenviken tillväxer med 4,5% per år Lägre tillväxthastighet i Kattegatt (6,5%) än i Skagerrak (9%) Tarmsår hos gråsäl har minskat sedan 2007, högst andel i Bottniska viken Signifikant magrare bifångade 4-20 åriga hanar i Egentliga Östersjön jämfört med Bottniska viken
Framtiden Långsiktig övervakning har gett en bra kunskapsgrund Goda förutsättningar att tidigt upptäcka förändringar Miljögifter gamla/nya Ett förändrat ekosystem Ett varmare klimat