Jämförande risk- och störningsutredning



Relevanta dokument
1 Inledning Uppdrag och syfte Avgränsningar 3. 2 Metod Riskbedömning 4. 3 Nuvarande förutsättningar 6

Värmlandsbanan. kv Gjutaren. Nöjesfabriken. Tågbullerutredning för Väse, Karlstads kommun. Bilaga E Riskfrågor kvarteret Gjutaren i Karlstad

Trafikbullerutredning av förskola i Kåhög

PM RISK URSPÅRNING TUNNELBANAN

FRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer!

Södra Svalöv 32:1 m.fl. Hjalmar Nilssons park riskbedömning med anledning av transport av farligt gods på Söderåsbanan

BILAGA B FREKVENSBERÄKNINGAR

Statens räddningsverks författningssamling

266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är

TRAFIKBULLER I PLANERAT BOSTADSOMRÅDE I HENTORP, SKÖVDE

HANDLINGAR Plankarta skala 1:1000 med bestämmelser Plan och genomförandebeskrivning

LNG-terminalen. Informerar om säkerhet.

Hastighetsmätningar E20. Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012

vägtrafiken? Hur mycket bullrar

Morängsvägen Nusnäs, Mora kommun, Dalarnas län. T i l l ä g g t i l l P L A N B E S K R I V N I N G. Handlingar. Ändring, del av detaljplan Dp 206 vid

Ansökan om hastighetsbegränsning längs delar av Sunderbyvägen och Kläppenskolevägen

TRAFIKBULLERUTREDNING HJULKVARNELUND TROLLHÄTTAN STAD

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer

Hänsyn har tagits till terrängförhållanden, väghöjder samt befintlig bebyggelse.

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN STENSJÖ 1:95. Sotenäs kommun. Västra Götalands län

Trafikutredning Ödbyvägen

Förslag till föreskrifterna bifogas i bilaga.

Riskutredning. Svärdsliljan 5, Västerås. Ändring av detaljplan för bostäder. Fire and Risk Engineering Nordic AB

E20 (Utkast - Ska bearbetas vidare!)

Statens räddningsverks författningssamling

Skanska Norra Sköndal. Trafikbullerutredning

TR Stretered 1:1. Buller från vägtrafik Stretered 1:1, Mölndals stad

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

Lathund, procent med bråk, åk 8

Utlåtande 1. Hur samrådet har bedrivits. Detaljplan för bostäder på Fursten Norra 3 Liljeholmen Jönköpings kommun

RAPPORT A 1 (7)

Kollektivtrafikförvaltningen (UL) (bilaga nr. 2) Vår beteckning

Ektorp, Nacka kommun Trafikbullerutredning

Mötesnoteringar från PTS arbetsgruppmöte om 90-serien

Gotlands kommun

Utvärdering av Trädvitalitet och stabilitet Ryttare Eken, Södra Fiskaretorps vägen Stockholm.

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Tränarguide del 1. Mattelek.

David Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Del av Klippan 3:145, Klippans kommun Översiktlig geoteknisk undersökning

Krishantering i Västmanland

Rundvandring i bostadsområdet Annedal

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva);

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Svar på medborgarförslag 2014:14 om att använda fastigheten Gredelby 7:76 till enbart park-, kultur- och fritidsändamål KS-2014/614

RAPPORT A Kallkällan 10, Luleå BILAGA 1. Trafikbullerberäkning för detaljplan. ÅF Infrastructure AB/Ljud & Vibrationer

Ett samtal om Väsjöplaneringen. - Den 8 november 2011

Forskarnas syn på punktlighet

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Detaljplaner för nya studentbostäder vid Osquldas väg ( ), Teknikringen ( ) och Drottning Kristinas väg ( )

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SIDENSVANSEN 4, DEL AV SIDENSVANSEN 7 OCH DEL AV OSKARSHAMN 3:3

Analysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

Besiktning av 3 ekar vid Reutersgatan 3 enligt kartritning nedan den 8 maj 2014.

Avgifter i skolan. Informationsblad

Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn

ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagen av KF 25 mars 2014 Laga kraft 23 april 2014

Handlingsprogram Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr:

Kompletterande trafikutredning för Herrgårdsbacken i Floda

Scoot Boot - frågor & svar

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Vilka bullervärden ska vi ha? FAH Kommunerna och Miljön 2013 Kerstin Blom Bokliden, SKL

BILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Om olyckan är framme. Så här agerar du vid allvarliga tillbud med gas, rök eller kemikalier

Hävarmen. Peter Kock

Visualisering av golfboende

Väg 40/156 Ryamotet, Droppformad refug

Kommittédirektiv. Självkörande fordon på väg. Dir. 2015:114. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015

Pesach Laksman är lärarutbildare i matematik och matematikdidaktik vid Malmö högskola.

Särskilt stöd i grundskolan

rent och säkert till sjöss Några enkla tips till dig som båtägare

Likabehandlingsplan för läsåret

Detaljplan för del av Perstorp 23:4 Jeans damm Perstorps kommun, Skåne län

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Vi skall skriva uppsats

DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5

Systematiskt kvalitetsarbete

wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2014:19 PM kulturmiljö Selleberga 17:1 Bjuvs socken Bjuvs kommun Skåne

Kung Magnus väg, Visby

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Vet du vilka rättigheter du har?

SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9

ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR

Östra Torp - Geoteknik

10869 Trafikplats Kockbacka Trafikbullerutredning

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Kontroll av arbetsplats på kommunala gator och vägar

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Transkript:

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (11) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-08-05 SBN/2011:458 Planavdelningen Maela Jaanivald, 016-710 11 40 Samrådshandling Jämförande risk- och störningsutredning Detaljplan för del av Hållsta 6:1 Hållsta Eskilstuna kommun INLEDNING För att klargöra riskerna för boende vid en nyexploatering inom planområdet har information om tåg- och biltrafiken vid planområdet jämförts med motsvarande information om situationen vid fastigheten Forsen 2 och den riskutredning som gjorts där. Utredningen har gjorts av planavdelningen och miljö- och räddningstjänstförvaltningen. Underlaget till utredningen har varit Forsen 2, Eskilstuna Riskanalys, avseende järnvägstrafik, Structor Miljöteknik AB, 2011-11-16, uppgifter inhämtade från trafikverket via mejl, trafikuppgifter samt geologisk information. Syfte Syftet med utredningen är att kartlägga vilka åtgärder som behöver vidtas i detaljplanen och vilka risker som behöver utredas vidare under planarbetet. När det gäller buller har en utredning gjorts som ligger till grund för detaljplanens bestämmelser.

Eskilstuna kommun 2 (11) Plandata Läge och areal Planområdet är beläget i den södra delen av tätorten Hållsta, en mindre tätort belägen cirka 10 km söder om Eskilstuna centrum. Området består av bostäder i planområdets norra del, medan den södra delen består obebyggd öppen gräsbevuxen mark samt en fruktträdgård. Arealen är ca 3 hektar. Planområdets avgränsning Planområdet avgränsas av Tandlavägen, Ryningsbergsvägen, SHS-vägen och Byringevägen.

Eskilstuna kommun 3 (11) Ingående trafikuppgifter Parameter Hållsta 6:1 Forsen 2 1 Hastighet (tåg) 120 km/h 2 Accelererar mot 90 km/h eller bromsar mot 50 km/h Antal tåg / dygn 35 st godståg 3 21 st passagerartåg 3 35 st godståg 21 st passagerartåg Farligt gods typ, 2; 3; 4.1; 4.2; 4.3; 5.1; 6.1; RID-klasser Farligaste farligt gods Farligt gods mängd Rälstyp 8, 9 2 8, 9 2; 3; 4.1; 4.2; 4.3; 5.1; 6.1; Flourvätesyra, ammoniak, Flourvätesyra, ammoniak, klorgas och brandfarliga klorgas och brandfarliga vätskor och brandfarliga vätskor och brandfarliga gaser i vätskefas. 2 gaser i vätskefas. Ca 26.200 ton/år 2 Ca 26.200 ton/år Helsvetsat, 50kg/m, Helsvetsat, 50kg/m, träsliprar med hey-backinfästning träsliprar 2 Övrigt spår Spårbyte planerat 2016- Ev. Spårförnyelse 2017. 60 2017 2 kg/m, betongslipers, fast clip-infästning. Ballast Makadam Minsta avstånd 100 m Ca 40 m till spår Hastighet (bil) 50 km/h Antal fordon 1800/dygn 4 17800/dygn Antal tunga 110/dygn fordon Farligt godsled nej 5 nej 5 Minsta avstånd 20 m till väg Avstånd till korsning väg/järnväg 130 m Ca 130 meter 1 Samtliga uppgifter ur: Forsen 2, Eskilstuna Riskanalys avseende järnvägstrafik, Structor Miljöteknik, 2011-11-16 (Nuvärden) 2 Trafikverket, Alma Osmanovski, e-post 2012-11-28 3 Källa: Forsen 2, Eskilstuna Riskanalys avseende järnvägstrafik, Structor Miljöteknik, 2011-11-16 (Nuvärden) 4 Ådt 2025:Mätvärden från 2002 uppräknade med 1,5%, Soundcon, bullerutredning 5 Trafikverket

Eskilstuna kommun 4 (11) risker och störningar Risk 1 - Urspårning/Olycka med tåg innehållande last av farligt gods Orsak Sannolikhet Denna typ av olyckor kan uppkomma på grund av till exempel: Urspårning. Sammanstötning mellan tåg eller andra järnvägsfordon. Påkörning i plankorsningen Rosenforsvägen. Enligt tillgänglig statistik är olyckor och tillbud med farligt gods mycket ovanliga. Säkerheten vid dessa transporter är hög. Statistiken omfattar endast allvarliga händelser med utsläpp eller andra skador direkt orsakade av det farliga godset. Under tiden 2006 2010 inträffade två olyckor med utsläpp av farligt gods i Sverige. Sannolikheten för att en sådan olycka skulle inträffa på den aktuella platsen bedöms som mycket liten (osannolik). Den låga en motiveras med att spåret i det närmaste är helt rak på platsen. Tågets hastighet är dock högre när det passerar vid planområdet än vid Forsen 2, vilket bedöms ge en något ökad risk. Det vanligaste som inträffar vid en urspårning är att ett eller flera hjulpar går av rälsen men att vagnarna hålls kvar inom spåret tack vare att hjulen inte klättrar över rälsen. Olyckor där lok eller vagnar hamnar mer än 15 meter från spårområdet är mycket ovanliga. Relevanta orsaker till att urspårning kan inträffa: Axelbrott Sidoförskjutning av spår/solkurva Rälsbrott Felaktig lastning/lastförskjutning Växelfel För hög hastighet i förhållande till spårstandard och kurvor Snö och is Övriga orsaker till att urspårning kan ske på den aktuella sträckan: Påkörning av fordon i plankorsningen Rosenforsvägen Tandlavägen Sabotage, främmande föremål på spåret Fordonsfel (ex. varmgång i hjullager) Konsekvens 3 (Nuläge), 2 (Efter spårförnyelse) Medelstor - Liten. (Höjd jämfört med Forsen 2) Olika typer av farligt gods och olika händelseförlopp ger olika konsekvenser. De värsta konsekvenserna är de minst vanliga. Worst Case Två tänkbara scenarion bedöms kunna ge de allvarligaste konsekvenserna. Sannolikheten för att något av dessa två scenarier ska inträffa är extremt liten (osannolik). Läckage leder till gasmoln

Eskilstuna kommun 5 (11) En eller flera vagnar med fluorvätesyra, ammoniak eller klorgas spårar ur och börjar läcka. De ämnen som läcker ut bildar gasmoln i dödliga koncentrationer. BLEVE Ett tåg spårar ur och en brand uppstår. Vid branden upphettas, utvändigt en eller flera tankvagnar med brandfarliga vätskor eller gaser i vätskefas (Ex. gasol). Upphettningen leder till en eller flera kraftiga explosioner så kallade BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). BLEVE är en explosion som ger upphov till ett stort eldklot och kraftig värmestrålning. konsekvenserna Förslag till åtgärder 2 Mindre omfattande olycka, inget gasmoln bildas, ingen BLEVE inträffar, 3-5 (Worst Case) Små - Mycket stora konsekvenser. Entréer till byggnader bör byggas på den västra sidan. Tomten bör utformas så att räddningsfordon, evakueringsfordon etc. lätt kan komma intill på den västra sidan av byggnaden. Se över möjligheten att placera luftintag så att de inte är riktade mot järnvägen. Risk 2 - Urspårning/Olycka med övriga tåg eller andra spårfordon Orsak Sannolikhet Konsekvens konsekvens Möjliga åtgärder Risk finns för att urspårningar/olyckor inträffar med godståg, utan last av farligt gods, persontåg eller andra spårfordon. Sannolikheten för att en urspårning eller olycka inträffar med godståg, utan last av farligt gods, bedöms som något större än för tåg med farligt gods eftersom den större andelen av tåg på sträckan inte har inte har last av farligt gods. För persontåg och övriga spårfordon bedöms en som mindre i jämförelse med godståg. Den högre hastigheten, jämfört med hastigheten förbi Forsen 2, ökar risken något. 3 (Nuläge), 2 (Efter spårförnyelse) Medelstor -Liten. Konsekvenserna för boende vid en eventuell urspårning eller annan olycka med tåg, utan farligt gods, eller annat spårfordon bedöms bli mycket små, detta med tanke på att avståndet mellan spårområdet och bebyggelsen är så pass stort. 1 Mycket små konsekvenser Entréer till byggnaden bör byggas på den västra sidan Tomten bör utformas så att räddningsfordon, evakueringsfordon etc. lätt kan komma intill på den västra sidan av byggnaden. Se över möjligheten att placera luftintag så att de inte är riktade mot järnvägen.

Eskilstuna kommun 6 (11) Risk 3 - Risker förknippade med elektromagnetiska fält Orsak Hälsorisker och försiktighetsprincipen konsekvenser Kommentar Runt alla elledningar och elektriska apparater finns två typer av fält, de elektriska fälten och de magnetiska fälten. Dessa fält har ett gemensamt namn, elektromagnetiska fält. Fälten är starkast närmast källan men avtar snabbt i takt med att avståndet ökar. Elektromagnetiska fällt finns även runt alla elektrifierade järnvägar. De elektromagnetiska fälten är starkast närmast järnvägen och avtar snabbt. Elektriska fält avskärmas delvis av byggnads-material och vegetation medan magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Ny järnväg anläggs normalt inte närmare bebyggelse än 30 meter beroende på buller och vibrationer, men detta avstånd bedöms även ge ett gott skydd mot magnetfält. 1 Osannolik 1 Mycket små Det magnetiska fältets styrka avtar snabbt med ökande avstånd. Vid nyetablering av järnväg används trettio meters säkerhetsavstånd, i planen är minsta avståndet tre gånger så stort och mer än dubbelt så stort som vid Forsen 2. Risk 4 - Brand i järnvägsfordon, spår och på banvall Orsak Sannolikhet Risk finns för att brand uppstår i järnvägsfordon (lok, vagnar, spårmaskiner etc.), i banvallen eller att träslipers i spåret fattar eld. Orsakerna till att en brand kan uppstå kan vara många. Statistik finns endast gällande brand i järnvägsfordon för åren 1997 till och med 2006. Risk finns att ett brinnande fordon orsakar brand i banvall och spår. Antalet bränder i lok, motorvagnar, personvagnar och godsvagnar var under den nämnda perioden 128 stycken. Orsaker som nämns i statistiken är: Självantändning Elfel Gnistor från bromsblock Annan orsak Övriga orsaker till att brand i spår eller banvall uppstår kan vara: Spårarbete, gnistor från heta arbeten (slipning och svetsning av räler etc.) Sabotage (anlagda bränder) Enligt uppgifter från Räddningstjänsten i Eskilstuna är bränder i järnvägsfordon, banvallar eller spår inte särskilt vanliga eller något man får larm om särskilt ofta. Sannolikheten bedöms som medelstor. 3 Medelstor

Eskilstuna kommun 7 (11) Konsekvens konsekvens Förslag till åtgärder Konsekvenserna av en brand inom spårområdet för de boende inom planområdet bedöms som små eller måttliga. Detta grundas på att en brand troligen skulle upptäckas relativt tidigt och att avståndet mellan spår och planområde är så pass stort att räddningstjänsten med största skulle kunna vara på plats och begränsa elden innan den skulle kunna riskera att spridas till bebyggelsen. Ett visst obehag på grund av rök skulle troligen bli en konsekvens av en brand i spårområdet. 2-3 Små måttliga konsekvenser (beroende på brandens omfattning) Entréer till byggnader bör byggas på den västra sidan. Tomten bör utformas så att räddningsfordon, evakueringsfordon etc. lätt kan komma intill på den västra sidan av byggnaden. Se över möjligheten att placera luftintag så att de inte är riktade mot järnvägen. Risk 5 - Risker förknippade med vibrationer orsakade av järnvägstrafiken Orsak Vibrationer från järnvägstrafik kan riskera att orsaka obehag och störningar för de boende inom planområdet. Människor kan störas av relativt låga vibrationsnivåer, kännseltröskeln är c:a 0,1-0,3 mm/s (RMS, 10-100 Hz). Störst risk för störningar riskerar att komma från trafik med godståg förbi platsen. Det beror på att godståg är betydligt tyngre än persontåg. Markförhållanderna på platsen är en av faktorerna som påverkar hur vibrationer sprids. Vibrationer sprider sig lätt i lösa jordar till exempel leror, medan vibrationsnivåerna blir mycket lägre och spridningen betydligt mindre i fasta jordar (till exempel morän). Banverkets riktlinjer Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik riktlinjer och tillämpning anger vid vilka vibrationsnivåer som åtgärder ska övervägas i permanentbostäder vi befintliga banor. Långsiktigt ska ingen behöva utsättas för vibrationsnivåer över 1mm/s vägd RMS i sovrum nattetid (22.00 06.00). Högsta acceptabla vibrationsnivån är 2,5 mm/s vägd RMS i sovrum nattetid (22.00 06.00). En eventuellt ökad järnvägstrafik med godståg i framtiden bedöms kunna påverka såväl buller som vibrationssituationen vid fastigheten. Sannolikhet Konsekvens Sannolikheten för att de boende inom planområdet ska uppleva vibrationer från järnvägen bedöms som medelstor. Bedömningen görs utan att det finns en vibrationsutredning som underlag för bedömning. För att närmare kunna bedöma en och konsekvenserna gällande riskerna för störning eller obehag orsakade av vibrationer från järnvägstrafiken bör en professionell bedömning göras och där efter eventuellt en vibrationsutredning. 3, Medelstor (lerjord, dock ett relativt stort avstånd till störningskällan) Den som bor i närheten av järnväg och utsätts för vibrationer kan drabbas av sömnstörningar, insomningsproblem, koncentrationssvårigheter eller allmän trötthet. Vibrationer från järnväg kan orsaka skador på byggnader men det är mycket ovanligt och så kraftiga vibrationer har endast uppmätts vid enstaka

Eskilstuna kommun 8 (11) tillfällen vid byggnader som legat nära järnvägsspåret och på mycket vibrationskänslig mark. Det är som regel väldigt problematiskt att åtgärda vibrationsproblem i befintliga byggnader. Konsekvenserna för den boende inom planområdet bedöms som små. Bedömningen görs dock utan att någon vibrationsutredning har utförts. Bedömningen görs utifrån avståndet mellan spår och byggnader. Det rekommenderas dock att en professionell bedömning av riskerna för vibrationer görs och där efter eventuellt en vibrationsutredning. konsekvens Förslag till åtgärder Kommentar 2, Små konsekvenser En professionell bedömning rekommenderas, och om den kommer fram till att det behövs görs en vibrationsutredning. Vid Forsen 2 är markförhållandena bättre eftersom marken där består av morän, medan den vid Hållsta 6:1 består av lera. En annan nackdel är att tåget passerar i en högre hastighet. Fördelen med Hållsta 6:1 m.fl jämfört med Forsen 2 är avståndet till järnvägen här är större. Eftersom kunskaperna om vibrationer, över lag är begränsad, behöver en expert konsulteras i frågan. Om det finns risk för vibrationsstörningar kan det minskas genom lämplig grundläggning. Risk 6 - Risker förknippade med buller orsakat av järnvägs- och vägtrafiken Åtgärder En bullerutredning har gjorts, som visar på att åtgärder behöver göras och visar på förslag. Bestämmelser om att viss mark inte får bebyggas samt maximala bullervärden har skrivits in i detaljplanen. Risk 7 - Andra risker för obehag orsakade av järnvägstrafik Orsaker Risk finns att boende inom planområdet även upplever annat obehag förknippat till järnvägstrafiken än vad som tidigare nämnts. Exempel på andra risker kan vara: Avgaser från trafik med dieseldrivna järnvägsfordon, exempelvis lok och spårmaskiner. Förekomst av partiklar orsakade av järnvägstrafiken. Avgaser Förutom buller från diesellok som nämnts tidigare, riskerar avgaser från diesellok eller dieseldrivna spårmaskiner orsaka störningar för de boende. Hur stora störningarna blir beror bland annat på vilken typ av tåg som eller maskin som passerar, hur kraftigt gaspådrag föraren gör, vindens styrka och riktning och den rådande väderleken m.m. Partiklar Det bedöms finnas risk för störningar orsakade av förekomsten av partiklar i

Eskilstuna kommun 9 (11) luften vid fastigheterna. Partiklarna från järnvägstrafiken uppstår både vid inbromsning av tåg och vid trafik med dieseldrivna fordon. Obehag orsakade av partiklar kan upplevas som både damm och lukt. Eventuella problem orsakade av partiklar är, liksom när det gäller avgaser, styrda av många olika faktorer, exempelvis partiklarnas storlek, vindens styrka och riktning, väderlek m.m. Sannolikhet Konsekvenser konsekvenserna Möjliga åtgärder Den absolut största delen av järnvägstrafiken, både godståg och persontåg körs med ellok. Endast enstaka transporter görs med diesellok eller dieseldrivna spårmaskiner. Av denna anledning görs bedömningen att en för att de boende ska uppleva obehag av dieselavgaser som små. Sannolikheten för partiklar i luften bedöms som medelstor. 2 Liten Konsekvenserna av trafik med dieseldrivna järnvägsfordon och partiklar i luften för de boende styrs av många faktorer. Som exempel kan nämnas vindriktningen när ett dieseldrivet fordon passerar den aktuella platsen, luftintagens placering på byggnaden, övriga ventilationstekniska lösningar (filter etc). 1 Mycket små konsekvenser Se över möjligheten att placera luftintag så att de inte är riktade mot järnvägen. Risk 8 - Risker förknippade med bensinstation Riskavståndet för bensinstationer är 50 meter och avståndet mellan planområdet och macken är längre. Därför anses riskerna med bensinstationen vara acceptabla.

Eskilstuna kommun 10 (11) Sammanfattning Riskmatris 5. Mycket stor 4. Stor 3. Medelstor 1, 4, 5 4 2 (före) (utreds) 2. Liten 1, 7 1 1 2 1. Osannolik 3 1 Sannolikhet Konsekvenser Mycket små konsekvenser Små konsekvenser Måtliga konse- se- Stora konsekvenser Risknivåer: Röd Oacceptabel risknivå, riskreducerande åtgärder krävs. Gul Riskerna ska reduceras med rimliga medel. Grön Acceptabel risknivå, inga riskreducerande åtgärder krävs. Mycket stora konsekvenser Åtgärder Åtgärder mot: Risk 1 - Urspårning/Olycka med tåg innehållande last av farligt gods Risk 2 - Urspårning/Olycka med övriga tåg eller andra spårfordon Risk 4 - Brand i järnvägsfordon, spår och på banvall Risk 6 - Risker förknippade med buller orsakat av järnvägs- och vägtrafiken skrivs in i detaljplanen med bestämmelser om att: minst en entré placeras mot väster luftintag får inte riktas mot järnvägen Bullerpåverkan på bostäder regleras i planen Bullerplank skall anordnas vid den nya bebyggelsen Expert konsulteras om risken för vibrationer under samrådet.

Eskilstuna kommun 11 (11) ARBETSGRUPP Arbetet med detaljplanen har bedrivits i projektform. Medverkande tjänstemän har varit: David Hultman Yeneba King Miljö- och räddningstjänstförvaltningen/räddning Stadsbyggnadsförvaltningen/plan Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Madeleine Lundbäck Planchef Maela Jaanivald Planarkitekt