Tillhör: Där generationer möts utvecklas landsbygden!

B C Ö Tillhör: Där generationer möts utvecklas landsbygden! X

Innehåll 2. Innehållsförteckning, redaktionsruta, viktiga telefonnummer 3. Programmet i korthet 10. Fredagens program 14. Seminariepass A 18. Seminariepass B 22. Seminariepass C L R 4. Arrangörerna hälsar välkommen till Landsbygdsriksdagen 6. Sunne och Värmland 8. Torsdagens program 26. Seminariepass D 30. Seminariepass E 34. Framtidsverkstäder 38. Lördagens program 39. Presentation av bussturerna och de goda exemplen 50. Söndagens program 56. Om mässan 57. Miniseminarier 59. Karta över området Om Landsbygdsriksdagen annordnas för 11:e gången av Hela Sverige ska leva. Projektledare Arrangörer Programblad Grafisk form Tryckeri Ingemar Robertson och Maria Åhgren Hela Sverige ska Leva Landsbygdsnätverket Sunne Kommun Lotti Jilsmo Ramströms, Sunne Bra telefonnummer Huvudnummer Landsbygdsriksdagen 070-25 85 948 Hotell Berga Gård, Lysvik 0565-804 00 Broby Gästgiveri 0565-133 70 Frykenstrand 0565-133 00 Sunne Vandrarhem 0565-101 20 Länsmansgården 0565-140 10 Kolsnäs camping 0565-167 70 Selma + Spa 0565-168 00 Quality Hotel Selma Lagerlöf 0565-68 88 00 Sillegården 0565-503 81 Sunne Hotell o camping, Rottneros 0565-600 21 Transport SJ 0771-75 75 75 Sunne Taxi 0565-102 07 Kör alla dagar 7.00-24.00. Bokning mån-fre 7.00-17.00 2

Snabbprogrammet Torsdag 19.00 Invigning i Plenumsalen nu börjar det! 20.30 23 Invigningsmiddag Fredag 08.30 Framtidssoffan 10.00 Fika 10.30 Inspirationsseminarier och lunch 14.00 Fika 14.30 Framtidsverkstad 16.00 Möjlighet att besöka Sunne Marten 19.00 00 Middag Lördag 08.30 Besöksdag Goda Exempel 15.30 Tillbaka i Sunne 16.00 Transport till boende 19.30 01 Festkväll Söndag 08.30 Soffpanel med reflektioner 10.00 Fika 11.45 Programmet slut och hemresa Busstidtabell Torsdag Fredag Lördag Söndag Hotell Till LBRD Till hotellen Till LBRD Till hotellen Till LBRD Till hotellen Till middagen Till hotellen Till LBRD Till tåget Rottneros/ Sillegården 17:30 23:30 07:30 22:00 0:00 07:30 16:00 18:30 23:00 01:00 08:00 12:00 Kolsnäs/ Selma Lagerlöf/ Selma Spa/ 17:30 18:00 22:00, :30 23:00, :30 0:00 07:30 08:00 18:15 18:45 22:00 0:00 07:15 07:45 16:00 18:30 19:00 23:00 01:00 08:00 08:30 12:00 Broby/ Sunne vandrarhem 17:30 22:00, :30 23:00, :30 0:00 07:30 08:00 18:15 18:45 22:00 0:00 07:15 07:45 16:00 18:30 19:00 23:00 01:00 08:00 08:30 12:00 Berga gård 17:00 22:00 23:30 07:30 22:00 0:00 07:30 16:00 18:30 23:00 01:00 08:00 12:00 Solbacka 17:00 22:00 23:30 07:30 22:00 0:00 07:30 16:00 18:30 23:00 01:00 08:00 12:00 Länsmannagården/ FrykenStrand 17:00 17:30 22:00 23:30 07:30 22:00 0:00 07:30 16:00 18:30 23:00 01:00 08:00 12:00 3

Välkommen till den elfte Landsbygdsriksdagen Vi Vill Visualisera Viktig Vision Finns det unga på landsbygden, så finns det en framtid. Det är unga och gamla, nya idéer och gjorda erfarenheter som tillsammans skapar framtiden. Därför valde vi devisen Där generationer möts, utvecklas landsbygden inför Landsbygdsriksdagen 2010, Sveriges största mötesplats för alla som är intresserade av landsbygdsutveckling. Under tre dagar samlas uppåt tusen personer från Snårestads byalag utanför Ystad i söder till kommunrepresentanter från Haparanda i norr för att tillsammans delta i Landsbygdsriksdagen. Hit kommer även leadergrupper, länsstyrelserepresentanter, riksdagsledamöter och ministrar, liksom forskare och entreprenörer. Alla ser fram emot att inspireras, diskutera politik, lära av andras erfarenheter och knyta nya kontakter. Och inte minst att ha trevligt tillsammans! Vi räknar med många spännande möten, livliga debatter och rejäla samtal. Vi alla har ett medansvar för utvecklingen. Det är du och jag, våra vänner och grannar som skapar den. All utveckling är lokal, även den globala. Det betyder att vi alla har ett medansvar för utvecklingen. Det är du och jag, våra vänner och grannar som skapar den. Det är med våra lokala spadtag hemma i byn eller sta n som förändringen av världen börjar, oavsett om vi bor utefter Keralas kust, i Värmlands skogar eller på Kilimanjaros sluttningar. Men för att skapa förändringar, behövs också gemensamma visioner. Ansvariga på samtliga samhällsnivåer måste arbeta för en positiv utveckling av Sveriges landsbygd. För att klara detta måste både de ungas idéer och de äldres erfarenheter tas tillvara. Landsbygdsriksdagen är ett oerhört viktigt redskap för att skapa visioner om hur framtiden ska gestalta sig. Mötet mellan människor är nyckeln. Det är när vi sätter oss ner och pratar med varandra, utbyter kunskaper och drömmar, som utveckling och förändring sker. Det är här framtiden skapas. Titta bara på exemplen i den här tidningen. Alla fantastiska verksamheter startade en gång i tiden med ett möte kring en idé. Vem du än är och vad du än gör är du varmt välkommen till Landsbygdsriksdagen i Sunne, Värmland 2010! Ola Persson ordförande kommunstyrelsen i Sunne Maria Gustafsson verksamhetsledare för Landsbygdsnätverket Inez Abrahamzon vice ordförande i Hela Sverige ska leva Karl-Erik Nilsson ordförande i Hela Sverige ska leva 4

H Hur görs en landsbygdsriksdag? Landsbygdsriksdagen är ett komplext event att anordna. Det krävs planering och engagemang från många för att ge deltagarna en bra och inspirerande upplevelse. För att ta hand om 1 000 personer, få ihop 70 seminarier och besöka 30 olika platser runt om i Värmland krävs det runt 200 ideella funktionärer. De ställer upp och jobbar med att visa oss rätt, hjälpa föreläsare, rapportera vad som händer och se till att vi får mat och kaffe i lagom mängder. I Sunne kommer det även finnas processledare som hjälper oss att komma framåt i utvecklingsarbetet, forskare som får oss att lyfta blicken och unga reportrar som kommer att hjälpa oss komma ihåg vad ni sagt och gjort. Landsbygdsriksdagen arrangeras av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva i samarbete med Landsbygdsnätverket och Sunne kommun. Som lokal arrangör står Hela Sverige ska leva Värmland (tidigare länsbygderådet). Landsbygdsriksdagen skulle aldrig kunna genomföras utan dessa människor och organisationer. Men inte heller utan våra samarbetspartners. Vi vill passa på att rikta ett särskilt tack till er. L A N D S B Y G D S PA R T N E R L A NLDASNBDY SGBDYSGPD A SR PT ANRE TRN E R R MEDFINANSIÄRER M E DMF EI N D AF INNSAI Ä N RS EI ÄR R E R Landsbygdsnätverket drivs inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007 2013 och ska stärka genomförandet. Vi samlar myndigheter och organisationer som är engagerade i arbetet med att utveckla den svenska landsbygden. Nätverket är ett forum för att utbyta information, erfarenheter och metoder mellan intressegrupper, myndigheter och experter på lokal, nationell och internationell nivå. Vi samlar, analyserar och sprider information om situationen på landsbygden och om landsbygdsprogrammets möjligheter. Landsbygdsnätverket är kontaktpunkt för leadergrupperna i Sverige. www.landsbygdsnatverket.se Sunne kommun finns till för att ge bra service och ett gott värdskap till våra invånare, företagare och besökare. 1 200 personer arbetar i kommunen och vårt viktigaste uppdrag är att se till att så många som möjligt trivs och har det bra här. Det som är mest betydelsefullt för människor är det vi ägnar oss åt. Berättartradition och livskvalitet är viktiga värden i Sunne. S A M A R B E T S PA R T N E R S Vi skapar nya mötesplatser att människor S A för MSA ARM BAE RT BS P EA Tsom SR PTnormalt ANRE TRNS E R S sett inte träffas ska kunna göra det. I dessa möten tror vi att spännande saker uppstår som ger oss nya, konkreta och fantastiska berättelser att sprida över världen. Människorna är platsen Sunnes talang och de står för den livskvalitet vi känner så starkt här. Välkommen till Sunne! www.sunne.se S A M A R B E T S PA R T N E R S NSIÄRER S A M A R B E T S P A R Hela T N ESverige R S ska leva stöder lokal A M A R B E T S PA R T N E R S utveckling för hållbara bygder i ett hållbart samhälle. Vi ger råd och stöd till lokala utvecklingsgrupper och tillhandahåller redskap för framgångsrikt lokalt arbete. Vi är också en organisation som påverkar, genom att lyfta de frågor som är betydelsefulla för människorna på landsbygden. Hur ordnas bättre service på landsbygden? Hur skaffar vi kapital till lokala investeringar? Vad gör ungdomarna intresserade? Det är exempel på frågor som är angelägna för oss. Med andra ord, allt som gör att människor kan leva och bo på landsbygden. Vi har arrangerat landsbygdsriksdag sedan 1989, vartannat år sedan 1996. 5

VMed glädje hälsar vi dig och hela Landsbygdsriksdagen välkommen till värmländska Sunne! Hoppas du ska trivas och må riktigt gott hos oss. SAGOLIKA SUNNE I VÄRMLAND Människorna i Sunne med alla byar är starkt engagerade i kommunens utveckling. Här finns en tradition av att ta saken i egna händer - att skaffa sin egen försörjning och ta ansvar för ett uthålligt samhälle. Sunnes entreprenörskap har sitt ursprung i jord- och skogsbruket och det har format många till kreativa nytänkare. Det finns 3 500 skogsägare i Sunne - invånarantalet är 13 500. Vi är alltså väl förankrade i den värmländska myllan! Sunne är en liten kommun, men med gemensamma krafter klarar vi mycket. Samverkan och ideella insatser visar den framåtanda som finns hos befolkningen. Vi kan arrangera stora nationella och internationella evenemang, eftersom många är beredda att hugga i. Sunne ligger naturskönt intill den åtta mil långa sjön Fryken. Här kan du bland annat njuta av miljön på Selma Spa, av blomsterprakten i Rottneros park, den välgjorda maten på Länsmansgården, atmosfären i Selma Lagerlöfs hem Mårbacka, Västanå Teaters mustiga föreställningar i BerättarLadan, innovationerna på The Alma Löv Museum där helt oväntade saker händer, virvlarna och vågorna i Sunne Vattenland eller pisterna hos Ski Sunne. Berättelserna om Sunne är många och de färdas ut över hela världen. De världskända författarna Selma Lagerlöf och Göran Tunström har låtit Sunne ta plats i sina böcker. Här kan du gå i berättelsernas fotspår. 2009 invigdes ett nytt bibliotek som arkitektoniskt är en sevärdhet. Berättartraditionen förs idag vidare av bland andra kriminalförfattaren Helene Tursten och Västanå Teater. Önskar att du får med dig många nya, givande berättelser från Sunne och Värmland! Ola Persson, kommunstyrelsens ordförande Karl-Johan Adolfsson, kommunfullmäktiges ordförande FakTa om Sunne Areal 1 457,km² 75:e största (av 290) Folkmängd 13 345 (-09) 163:e största (av 290) Varav i tätorten 4000 Befolkningstäthet 10,5 invånare/km² Antal hotellbäddar: 1 000 Cirka 358 000 personer övernattar i/besöker Sunne per år. Sunne (värmländska för sundet) är en tätort samt centralort i Sunne kommun. Orten är en del av det gamla Fryksdals härad och Fryksdalen som namn lever fortfarande kvar. Genom Sunne tätort går europavägen E45. Närmaste storstad är Karlstad, dit man via Värmlandstrafik kan ta sig med buss eller regionaltåg. O This is a place where lots of forward thinking people live, where the nature is so beautiful it takes your breath away and Sunne doesn t know it s Sunne, it actually thinks it s New York. (David Beattie, inflyttad frisör från Skottland, på Sunnebloggen) 6

Fakta om Värmland Län Värmlands län, Örebro län, Västra Götalands län Stift Karlstads stift och Skara stift Största stad Karlstad Största sjö Vänern Högsta punkt Granberget, Höljes 701 m ö h Yta 18 204 km² Folkmängd 312 002 [081 231] Befolkningstäthet 17,1 invånare/km² Landskapsblomma Skogsstjärna Landskapsdjur Varg Kända värmlänningar Bengt Alsterlind, fiffig programledare för Hajk! Bengt-Åke Gustafsson, förbundskapten Tre kronor Björn J:son Lindh, flöjtist och kompositör Christer Sjögren, Viking Esaias Tegnér, biskop och skald Kenny Bräck, racerförare Nils Ferlin, poet Selma Lagerlöf, författare och Nobelpristagare Stefan Holm, extremt allmänbildad friidrottare Sven-Göran Eriksson, fotbollstränare Tage Erlander, statsminister Tuva Novotny, skådespelerska MEDANSVAR Nu är det inne med närproducerad mat Under Landsbygdsriksdagen är 70 procent av råvarorna till maten producerade i Värmland. Detta klarar vi tack vare bra förberedelser och god framförhållning. Miljön och producenterna i Värmland vinner, samtidigt. Onsdag Torsdag 18.00 Ankomst för internationella gästerna Invigning för internationella gäster på FrykenStrands hotell. 12.00 Leaderträff Svenska landsbygdsnätverket har konferens på Quality Hotel Selma Lagerlöf från onsdag lunch till torsdag lunch för verksamhetsledare och ordförande inom leader. 08.00 Årsmöte European Rural Community Association, ERCA 08.30 Programmet för de internationella gästerna startar 13.00 Öppet seminarium om Omställning Sverige För alla intresserade i aulan på Fryxsellska skolan. Beräknas vara klart kl 17:00. 13.00 U LAND goes to Landsbygdsriksdagen Träff för unga i matsalen på Fryxsellska skolan. För de internationella gästerna finns ett separat program på engelska. Vill du ha ett exemplar så finns det i infodisken. 7 14.00 Seminarium om internationellt nätverkande Av ERCA med flera på FrykenStrand. Öppet för alla. 14.00 Årsmöte Hela Sverige ska leva På Hotell Selma Spa+. Beräknas vara klart kl 16:00. 16.00 Årsmöte Hela Norden ska leva På Hotell Selma Spa+. Beräknas vara klart kl 17:00.

Torsdag 6/5 TNu kör vi Landsbygdsriksdag! Inregistrering på respektive hotell fram till 17.00, därefter registrering i anslutning till mässhallen. Bussarna avgår från boendeanläggningarna till kongressområdet från 17.00, se information på respektive anläggning och sidan 3 i programbladet. 19.00 Invigning i Plenumsalen Nu börjar det! Karl-Erik Nilsson och Inez Abrahamzon från Hela Sverige ska leva, Peter Melin och Maria Gustafsson från Landsbygdsnätverket, Ola Persson från Sunne kommun och Eva Eriksson, landshövding i Värmland hälsar oss välkomna. Maud Olofsson, vice statsminister och näringsminister inviger Landsbygdsriksdagen. Elisabeth Nauclér, värmlänning som länge arbetat med landsbygds- och skärgårdsfrågor på Åland. Numera representerar hon Åland i utrikesdepartementet i den finska riksdagen. Elisabeth gästtalar innan underhållningen och middagen drar igång på allvar. 20.30 Invigningsmiddag Get together. Värmländsk buffé med underhållning, högtidstal, mingel, barhäng och spontan dans. Högtidstal och spontandans - bästa starten! Vice statsminister och invigningstalare MaudOlofsson När rätt känsla infinner sig då mår man som bäst Därför spelar vi den vackra Värmlandsvisan strax innan aktiviteterna drar igång i plenum. Traditionella tongångar förenar och ökar ofta kraften att arbeta tillsammans. När ni kommer hem minns ni sången, känslan och kraften från Landsbygdsriksdagen i Värmland. foto: Hans M Karlsson Generation Landshövdingen i Värmland Eva Eriksson Landsbygdsriksdag i centrum Landsbygdsriksdagen har tagit hjälp av elever från Broby Grafiska gymnasium för att följa vad som händer under landsbygdsriksdagen. Resultatet från deras arbete kommer vi se både på webben och i Landsbygdsriksdagens morgontidning Land i Centrum. 8

#LBRD På dom här sidorna finns plats för dina anteckningar. Vill du även snacka med andra så skriv något på Twitter! Avsluta ditt inlägg med #LBRD så kan andra lättare hitta dom. 9

FRedag 7/5 FVision om framtidens samhälle 08.00 Bussar avgår 08.30 Framtidssoffan Hur ser en hållbar landsbygd ut 2020? Pia Sjögren, känd från Ring P1 håller samman diskussionerna mellan följande personer: Annika Carlsson Kanyama, forskningschef vid FOI, arbetar bland annat med att ta fram verktyg för klimatanpassning i svenska kommuner och framtidens mat. Pär Holmgren tidigare TV-meteorolog som engagerat sig flitigt i klimatfrågan. Flertalet böcker och en turné per elmoppe om resursfördelning, vädrets påverkan, kommunikationer och tvärvetenskapligt tänkande. Peter Waara, professor vid Uppsala Universitet med inriktning mot ungdomar och vuxenblivande. Efter avhandlingen Ungdom i gränsland har han forskat inom ruralitet. Karin Beland Lindahl, fil doktor i landsbygdsutveckling. Forskare på Institutet för framtidsstudier med inriktning mot naturresursanvändning och politik. Per Berg, professor i landskapsplanering vid SLU med inriktning mot uthållig samhällsbyggnad i stad och land. Johanna Björklund, forskare vid SLU med inriktning mot hållbart lantbruk, mat och klimatfrågor. På slutet kommer Maud Olofsson, vice statsminister, och Ann-Kristine Johansson, socialdemokratisk riksdagsledamot från Värmland, reflekterar över samtalet i soffan. 10.00 Fika Vart vill vi att framtiden ska ta vägen? Var är landsbygden om 10 år? Peter Waara Annika Carlsson Kanyama Pär Holmgren 10.30 Inspirationsseminarier och Lunch Seminarierna ges i fem block. Under blockpass B, C, D och E serveras lunch. 14.00 Fika 14.30 Framtidsverkstad Länsvis får ni chansen att tillsammans med processledare och länsbygderåd reflektera över det ni har lyssnat till, och samtala om er egen framtid. 16.00 Möjlighet att besöka Sunne Marten OBS! Inga transporter till och från boendeanläggningarna före middagen. För boende på Kolsnäs, Selma Lagerlöf, Selma spa, Broby och Sunne Vandrarhem går dock bussar till middagen kl 18:45 och 19:00 19.00-00.00 Middag Temabuffé, bar, byhåla, mingel, dans, disco. framtid På möten är det viktigt att alla får komma till tals. Därför har vi anlitat processledare som leder arbetet i de viktiga Framtidsverkstäderna. Kanske börjar ett nytt kapitel i ert läns historia där? Ni bestämmer tillsammans vad det blir för resultat. 10

11

12

region Värmland MYCKET SNACK, MEN ÄNNU MERA VERKSTAD Värmland är känt för sin berättartradition och Annons vi värmlänningar har rykte om oss att vara öppna och trevliga. Men våra talanger är bredare än så. På senare år har våra framgångsrika kluster bidragit till spännande innovationer och tillväxt. Från ord till handling alltså. Uppdatera dig gärna på: regionvarmland.se/kluster varmland.se 13

Och så det här med mat... Lunch serveras under passen B, C, D och E från klockan 11.00 till 14.00. På din bricka står det vilken tid du är inbokad för lunch. Vi ber dig hålla dig till den, då matsalen är en trång sektor. Vill du byta lunchtid, ber vi dig välja det första eller sista passet. 10.30-11.00 A1 2110 FRAMTIDA ARBETSKRAFTSTILLGÅNG PÅ LANDSBYGDEN Martin Olauzon, Tillväxtanalys Näringsdepartementet Utbudet av arbetskraft väntas minska i många glesoch landsbygdsområden samtidigt som efterfrågan på offentlig service ökar på grund av en åldrande befolkning. Regeringen har bland annat därför utrett behovet av åtgärder mot en väntad framtida arbetskraftsbrist i dessa områden. På detta seminarium belyser vi hur framtida arbetskrafts- och kompetensbrist kan motverkas. A2 41 FRAMTIDA SATSNINGAR, MINSKA BEROENDET AV FOSSILA BRÄNSLEN Olof Enghag, Jordbruksverket och Lennart Värmby vindkraftsamordnare, Näringsdepartementet Regeringens mål om att öka andelen förnybar energi till 2020 kommer skapa förutsättningar för nytt företagande över hela Sverige. Under seminariet kommer möjligheterna för vindkraften att belysas liksom regeringsuppdraget att utforma en sektorsövergripande strategi för biogas. A3 Aula SVERIGE DET NYA MATLANDET NYTT JOBB GENOM MAT Johan Andersson Anell från Jordbruksdepartementet Sverige har många styrkor som kan göra oss till Europas nya matland. Långa sommarkvällar ger solljus som gör frukt och grönsaker smakrika. Svenska producenter har kommit långt när det gäller djurskydd och miljötänkande. Sverige har därtill en fantastisk natur, varifrån mycket av det unika med det svenska köket kommer. Svensk natur kan ge många upplevelser i kombination med mat. Sverige det nya matlandet är en vision som syftar till att skapa jobb över hela landet. Jobb ska bland annat skapas genom mat i kombination med turism, och visionen verkar på tre nivåer: lokalt, nationellt och internationellt. För att visionen ska förverkligas krävs offentliga och privata initiativ. Jordbruksdepartementet arbetar med regelförenkling och genomförandet av den framtagna handlingsplanen med konkreta förslag på hur det kan förverkligas. Det är dock initiativ av alla entreprenörer och eldsjälar runt om i Sverige som gör att visionen kan bli verklighet. Under presentationen presenteras de förslag och åtgärder som regeringen satsar på för att förverkliga visionen, bland annat 43 miljoner kronor extra per år i Landsbygdsprogrammet och sedan tidigare 20 miljoner årligen i Livsmedelsstrategin. Ett regeringsuppdrag om 35 miljoner över fem år för att ta fram en kommunikationsstrategi för visionen presenteras också. A4 B15 TA MAKTEN ÖVER UPPHANDLINGEN Åke Persson Strateg vid Borlänge kommun Borlängemodellen gör det möjligt för mindre leverantörer att distribuera sina produkter utan att skapa egen transportorganisation. Samtidigt har ett nätverk bildats där lokala leverantörer, lanthandel, restauranger, friskolor kan delta. På så vis kan kommunal upphandling vara en av lösningarna på landsbygdens transporter. Åke Persson berättar hur man kan gå tillväga för att ta makten över upphandlingen. A5 B14 NY MODELL FÅR LANDSBYGDEN ATT VÄXA Leo Padazakos och Ann-Marie Sundgren Entreprenörsfabriken Under den industriella revolutionen flyttade människor från landsbygden till städerna. Nu sker en ny revolution som kan vända flyttströmmarna åt andra hållet. Vi har tagit fram en ny modell som kan användas för att skapa tillväxt på landsbygden. Modellen är baserat på lokal finansiering via Heby-Modellen, en företagskuvös kopplad till mentorer, styrelseledamöter och ett företagarnätverk, samt tillgång till lokal rådgivning och coaching. Modellen använder dessutom Internet och e-handel som bas för att företag skall nå nya marknader. Modellen är flexibel och anpassningsbar, ett faktum som gör den lätt att flytta till andra regioner. Dessutom är den beprövad under en treårs period i Uppsala län. Modellen är nominerad från Tillväxtverket till Europatävlingen Region Stars. Under seminariet kommer vi att förklara hur modellen fungerar idag, hur den är kopplad till den befintliga strukturen (ALMI, Banker med mera) och samtidigt hur OPP-modellen är upplagd. Vad är OPP? 14

10.30-11.00 A6 1209 TA SKIT OCH BLI BÄST I EUROPA! Pascal Tshibanda Skaraborgs Kommunalförbund Det finns en möjlighet att producera biogas till 250 000 bilar från gödsel och slam i Skaraborg, därför är regionen inte beroende av varken rysk gas eller oljeshejker. Fram till år 2012 kommer Skaraborgs kommuner ha investerat närmare en kvarts miljard kronor i biogasanläggningar. Näringslivet, i synnerhet lantbrukarna, och kommunerna samverkar för att förvandla gödsel till lokalproducerad och miljövänligt drivmedel. För detta arbete utsågs Skaraborg till europamästare i miljö och tilldelades den prestigefyllda europeiska utmärkelsen The Climate Star 2009. Ta chansen att lyssna på berättelsen om att våga vara otrogen och ta skit för att bli bäst i Europa! A7 1110 LOKALT UTVECKLINGSARBETE, LANDSBYGD 2.0 Tomas Larsson, Region västra Götaland och Åsa Johansson, Linné Universitet, Växjö Hör olika generationer berätta om framtidens landsbygd. Hur kommer framtidens landsbygd utvecklas om alla unga flyttar och hur tar vi tillvara på tidigare generationers erfarenheter och brinnkraft. Kom och ta del av unga och äldres berättelser om hur de ser på landsbygdens framtid. Tänker Asta, 83 år, annorlunda än Kalle 14? Hör deras berättelser, och framförallt kom och ta del av hur man kan få generationer att mötas för att utveckla landsbygden! A8 VÄRMLAND EN PLATS ATT DRIVA NÄTHANDEL MOT EUROPA Alex Wedzinga, ägare till företaget Route 62 B10 Route 62 är det fyndiga namnet på familjen Wedzingas vildmarksbutik som ligger efter just väg 62 i Värmland. Men är det en lämplig plats för att driva en boutique? Hur överlever man under vintertid och icke semestertider? Familjen har utvecklat ett koncept med distanshandel med mera som många kan ta efter. Alex Wedzinga kommer att ge en föreläsning om hur de har lyckats, hur det var att komma som utlänning till ett helt nytt land, hur integrationen har fungerat, vad som varit bra och vad kan göras bättre. Familjen som kom ifrån Holland utvecklar landsbygden på många olika sätt. A9 MILJÖ/VÄDER OCH ODLING Pär Holmgren meteorolog ovh klimatdebatör B9 Klimatförändringarna är en av konsekvenserna av att vi redan överutnyttjar jordens resurser på många sätt. Andra övertramp av oss människor är utfiskningen i våra världshav, skövlingen av de tropiska regnskogarna, oljeberoendet och överutnyttjandet av vatten i stora delar av världen. En av de tydligaste konsekvenserna, för oss i den rika världen, av både klimatförändringen och de på sikt troligen stigande oljepriserna är att jordbruket och matproduktionen ställs inför nya utmaningar. För att vi se till att klimatförändringarna inte blir alltför stora behöver vi tuffare politiska beslut, teknikutveckling och beteendeförändringar. De här tre företeelserna går hand i hand och påverkar varandra sinsemellan. Beteendeförändringar leder till efterfrågan på ny teknik och vice versa. Det är inte kört! Det går fortfarande att göra mycket åt situationen, men ju längre vi väntar desto svårare kommer det att bli för våra barn och barnbarn att lösa problemen. A10 45 OMSTÄLLNING SVERIGE EN NY FOLKRÖRELSE Uno Lundback och Jan Forsmark Hela Sverige ska leva Under vårt arbete med Hållbara bygder har vi kommit i kontakt med ett initiativ som startade i England 2006. Det är mest känt under namnet Transition Towns och deras omställningskoncept erbjuder en positiv framtidsbild och en praktisk metod för att nå dit. Vi kommer också att visa ett inspirationsmaterial som heter Ställ Om Sverige vilket kan användas av alla som vill starta ett eget omställningsarbete i sitt lokalsamhälle. Bland annat innehåller det en svensk version av Transitions 12-stegs program. Just nu växer intresset för omställningsarbetet och det har potential att bli vår nästa stora folkrörelse. 15

10.30-11.00 A11 1210 HUR BLIR HELA SVERIGE SKA LEVA BÄST I SVERIGE PÅ JÄMSTÄLLDHET? Cecilia Andersson, Hela Sverige ska leva Hela Sverige ska leva har ambitionen att bli bäst i Sverige på jämställdhet. Initiativet kom 2006 från ett kvinnligt nätverk inom rörelsen. En Jämställdhetsstrategi processades fram, och nu arbetar vi med att implementera den. Vad har hänt sedan 2006, hur jämställda är vi idag och hur ska vi uppnå visionen? A12 2210 ETT GOTT BEMÖTANDE, EN MODERN FÖRVALTNING OCH EN GOD OFFENTLIG SERVICE I HELA LANDET Magnus Kolsjö, Finansdepartementet En god offentlig service är viktig för så väl medborgare som företag. För att förbättra såväl service som bemötande har regeringen bedrivit ett omfattande reformarbete för att bland annat stärka vårt offentliga etos och modernisera statsförvaltningen. På detta seminarium diskuterar vi det arbete som har bedrivits under mandatperioden och de tankar som finns för framtiden. A13 3110 UTVECKLINGSGRUPPERS OCH BYALAGENS VARA ELLER ICKE VARA Jytte Rüdiger, Astrid Lindgrens Hembygd, U LAND Unga i lokalt utvecklingsarbetet, är det en omöjlig ekvation eller kan byalagen vitaliseras genom idémässig föryngring? Varför är det så in i bomben svårt att föryngra nuvarande föreningsstruktur och hur vitaliserar man byalagen så att de blir en kraft att räkna med för den lokala utvecklingen? A14 3210 Återupprätta regionalpolitiken! Peter Hultqvist, regionalpolitisk talesman och riksdagsledamot för socialdemokraterna och Robert Björkenwall, tjänsteman på socialdemokratiska riksdagsgruppen. Socialdemokraterna presenterar tio punkter för framtidstro och regional utvecklingskraft. Frånvaron av fungerande regionalpolitik bidrar till utarmning av stora delar av Sverige. När rätten till telefon ifrågasätts, medicinleveranser krånglar, bilprovningen blir dyrare och sämre, det blir långt till bensinmacken och den offentliga servicen sviktar måste något göras. Därför presenterar socialdemokraterna nu ett tiopunktsprogram för att vända utvecklingen. Samtidigt görs en kritisk granskning av dagens situation. A15 5109 Allmänningsskogar som ett medel för lokal utveckling Gun Lidestav - SLU I samband med den privatiseringsprocess av statens skogar som ägde rum under senare hälften av 1800-talet och början av 1900-talet, avsattes betydande skogsmarksområden som allmänningsskogar. Dessa markområden brukas gemensamt men tillhör de enskilda skogsfastigheterna i området (socknen). Med den här konstruktionen ville staten uppnå flera saker: 1) bättre skogsskötsel och uthållig virkesproduktion 2) en långsiktig och uthållig ekonomisk bas (stöd) för de enskilda bönderna och deras investeringsbehov 3) undvika bolagens uppköp av böndernas skog 4) stödja den lokala ekonomin. Man kan med andra ord påstå att tanken var att de skulle fungera som motor för den lokala landsbygdsutvecklingen och att målsättningen med dagens språkbruk var ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. I det forskningsprojekt som vi nu vill presentera har vi undersökt om och i så fall hur dessa syften infriats. Under seminariet ges tillfälle att diskutera både orsakerna och lärdomar för framtiden. A16 5114 Med el möjliggörs en levande landsbygd Marie Fossum affärsutvecklingschef på Fortum Säkra nät är en förutsättning för en bra elleverans idag. Smarta nät möjliggör för framtidens elnät. Fortum har sedan hösten 2005 vädersäkrat 4 000 km ledning. Det motsvarar en sträcka mellan Karesuando och Ystad tur och retur. 9 av 10 svenskar är positiva till att producera sin egen energi. Med smarta nät kommer energibranschen att bygga ett tillförlitligt, effektivt och säkert elnät. Smarta nät kan hantera förnybar och decentraliserad/småskalig produktion och möjliggör effektiv energianvändning och laddning av elbilar hos kunderna. 16

17

11.15-11.45 B1 2110 DEMOKRATISKA ÄVENTYR FÖR LANDSBYGDENS FRAMTID Pia Tingvall (projektledare), Lelle Karlsson, Catharina Nilhed, Anna Eskilsson Länsbygderådet Östergötland B4 41 VARFÖR GÅR EN DEL PROJEKT BRA, MEDAN ANDRA MISSLYCKAS? Birgitta Richter och Owe Nordling, Hela Sverige ska leva/ Värmland Vad händer när barn och ungdomar får vara med och bestämma över vardagen i bygden där de bor? I projektet Barn på landsbygd har unga (2 16 år) från 8 platser i Sverige berättat och arbetat på sitt eget sätt, utifrån sina förutsättningar för att bidra till sin egen och bygdens framtid. Tre processledare har med stöd från kommun, skola, byalag och föreningar lotsat de ungas idéer vidare mot förverkligande. B2 B10 EN FUNGERANDE FINANSMARKNAD FÖR LANDSBYGDENS UTVECKLING Daniel Liljeberg med flera Finansdepartementet En väl fungerande finansmarknad, lokalt kapital och banker som är väl förtrogna med landsbygdens villkor är viktiga förutsättningar för landsbygdens utveckling. På detta seminarium diskuterar vi hur regeringen arbetade för att trygga tillgången på kapital under finanskrisen samt vad som görs för att skapa goda förutsättningar för kapitalförsörjningen på landsbygden. B3 45 KVINNOR SOM FÖRETAGARE PÅ LANDSBYGDEN OCH INOM GRÖNA NÄRINGAR NYA MÖJLIGHETER Anna Enström Järleborg, Jordbruksdepartementet Studier visar att företagandet på gles- och landsbygd är lägre bland kvinnor än bland män. Detta gäller även inom de gröna näringarna. Bland jordbruksföretagarna är 14 procent kvinnor och 86 procent män. Bland skogsägarna är 38 procent kvinnor och 61 procent män. För att öka nyföretagandet bland kvinnor och för att få fler företag som drivs av kvinnor att växa har regeringen satsat 100 miljoner kronor 2010. Det är medel som berör såväl kvinnor på gles- och landsbygd som kvinnor inom gröna näringar. Trots många bra idéer går en del bygdeprojekt mindre bra än andra. Både under och efter projekttiden. Intervjuer ute i de värmländska bygderna, visade på många gemensamma erfarenheter och här fanns också förslag till lösningar som kanske kan vara till nytta för oss alla. Owe Nordling och Birgitta Richter beskriver möjligheterna och vägen till framgång. B5 3110 FOTBOLLEN ÄR KANSKE DEN BÄSTA MEDSPELAREN AV ALLA INOM LANDSBYGDSUTVECKLING? Lars-Åke Lagrell (ordförande) och Anna Molin, Svenska Fotbollförbundet Svenska Fotbollsförbundet har sedan 2006 arbetat med att utveckla våra landsbygdsföreningar (cirka 2000 stycken). Våra ambitioner är att ta en centralt ledande roll i bygdeutvecklingen och samarbeta med alla organisationer som är intresserade av att få bygden att blomstra. Vi kommer under seminarietiden ge er våra framtidsvisioner och goda exempel på framgångsrika utvecklingsprojekt i hela Sverige. Fotbollen är en sammanhållande kraft på bygden med en stark organisation och många ideella och välutbildade ledare. Välkomna till ett offensivt samspel och många spännande framtidsmål!! Lars-Åke Lagrell och Anna Molin kommer att föreläsa om Svenska Fotbollförbundets framtida satsningar. B6 TURISM SKAPAR REGIONAL UTVECKLING Agneta Florin och Lars Wikström, Tillväxtverket B14 I alla landets regioner finns en positiv uppfattning om turismens möjligheter att bidra till hållbar tillväxt. För att detta ska bli verklighet krävs en samsyn mellan privata och offentliga aktörer om vilka behov och möjligheter som finns och en samordning av de resurser som krävs i form av exempelvis infrastruktur, natur, 18