Tillhör: Där generationer möts utvecklas landsbygden!

B C Ö Tillhör: Där generationer möts utvecklas landsbygden! X

Innehåll 2. Innehållsförteckning, redaktionsruta, viktiga telefonnummer 3. Programmet i korthet 10. Fredagens program 14. Seminariepass A 18. Seminariepass B 22. Seminariepass C L R 4. Arrangörerna hälsar välkommen till Landsbygdsriksdagen 6. Sunne och Värmland 8. Torsdagens program 26. Seminariepass D 30. Seminariepass E 34. Framtidsverkstäder 38. Lördagens program 39. Presentation av bussturerna och de goda exemplen 50. Söndagens program 56. Om mässan 57. Miniseminarier 59. Karta över området Om Landsbygdsriksdagen annordnas för 11:e gången av Hela Sverige ska leva. Projektledare Arrangörer Programblad Grafisk form Tryckeri Ingemar Robertson och Maria Åhgren Hela Sverige ska Leva Landsbygdsnätverket Sunne Kommun Lotti Jilsmo Ramströms, Sunne Bra telefonnummer Huvudnummer Landsbygdsriksdagen 070-25 85 948 Hotell Berga Gård, Lysvik 0565-804 00 Broby Gästgiveri 0565-133 70 Frykenstrand 0565-133 00 Sunne Vandrarhem 0565-101 20 Länsmansgården 0565-140 10 Kolsnäs camping 0565-167 70 Selma + Spa 0565-168 00 Quality Hotel Selma Lagerlöf 0565-68 88 00 Sillegården 0565-503 81 Sunne Hotell o camping, Rottneros 0565-600 21 Transport SJ 0771-75 75 75 Sunne Taxi 0565-102 07 Kör alla dagar 7.00-24.00. Bokning mån-fre 7.00-17.00 2

Snabbprogrammet Torsdag 19.00 Invigning i Plenumsalen nu börjar det! 20.30 23 Invigningsmiddag Fredag 08.30 Framtidssoffan 10.00 Fika 10.30 Inspirationsseminarier och lunch 14.00 Fika 14.30 Framtidsverkstad 16.00 Möjlighet att besöka Sunne Marten 19.00 00 Middag Lördag 08.30 Besöksdag Goda Exempel 15.30 Tillbaka i Sunne 16.00 Transport till boende 19.30 01 Festkväll Söndag 08.30 Soffpanel med reflektioner 10.00 Fika 11.45 Programmet slut och hemresa Busstidtabell Torsdag Fredag Lördag Söndag Hotell Till LBRD Till hotellen Till LBRD Till hotellen Till LBRD Till hotellen Till middagen Till hotellen Till LBRD Till tåget Rottneros/ Sillegården 17:30 23:30 07:30 22:00 0:00 07:30 16:00 18:30 23:00 01:00 08:00 12:00 Kolsnäs/ Selma Lagerlöf/ Selma Spa/ 17:30 18:00 22:00, :30 23:00, :30 0:00 07:30 08:00 18:15 18:45 22:00 0:00 07:15 07:45 16:00 18:30 19:00 23:00 01:00 08:00 08:30 12:00 Broby/ Sunne vandrarhem 17:30 22:00, :30 23:00, :30 0:00 07:30 08:00 18:15 18:45 22:00 0:00 07:15 07:45 16:00 18:30 19:00 23:00 01:00 08:00 08:30 12:00 Berga gård 17:00 22:00 23:30 07:30 22:00 0:00 07:30 16:00 18:30 23:00 01:00 08:00 12:00 Solbacka 17:00 22:00 23:30 07:30 22:00 0:00 07:30 16:00 18:30 23:00 01:00 08:00 12:00 Länsmannagården/ FrykenStrand 17:00 17:30 22:00 23:30 07:30 22:00 0:00 07:30 16:00 18:30 23:00 01:00 08:00 12:00 3

Välkommen till den elfte Landsbygdsriksdagen Vi Vill Visualisera Viktig Vision Finns det unga på landsbygden, så finns det en framtid. Det är unga och gamla, nya idéer och gjorda erfarenheter som tillsammans skapar framtiden. Därför valde vi devisen Där generationer möts, utvecklas landsbygden inför Landsbygdsriksdagen 2010, Sveriges största mötesplats för alla som är intresserade av landsbygdsutveckling. Under tre dagar samlas uppåt tusen personer från Snårestads byalag utanför Ystad i söder till kommunrepresentanter från Haparanda i norr för att tillsammans delta i Landsbygdsriksdagen. Hit kommer även leadergrupper, länsstyrelserepresentanter, riksdagsledamöter och ministrar, liksom forskare och entreprenörer. Alla ser fram emot att inspireras, diskutera politik, lära av andras erfarenheter och knyta nya kontakter. Och inte minst att ha trevligt tillsammans! Vi räknar med många spännande möten, livliga debatter och rejäla samtal. Vi alla har ett medansvar för utvecklingen. Det är du och jag, våra vänner och grannar som skapar den. All utveckling är lokal, även den globala. Det betyder att vi alla har ett medansvar för utvecklingen. Det är du och jag, våra vänner och grannar som skapar den. Det är med våra lokala spadtag hemma i byn eller sta n som förändringen av världen börjar, oavsett om vi bor utefter Keralas kust, i Värmlands skogar eller på Kilimanjaros sluttningar. Men för att skapa förändringar, behövs också gemensamma visioner. Ansvariga på samtliga samhällsnivåer måste arbeta för en positiv utveckling av Sveriges landsbygd. För att klara detta måste både de ungas idéer och de äldres erfarenheter tas tillvara. Landsbygdsriksdagen är ett oerhört viktigt redskap för att skapa visioner om hur framtiden ska gestalta sig. Mötet mellan människor är nyckeln. Det är när vi sätter oss ner och pratar med varandra, utbyter kunskaper och drömmar, som utveckling och förändring sker. Det är här framtiden skapas. Titta bara på exemplen i den här tidningen. Alla fantastiska verksamheter startade en gång i tiden med ett möte kring en idé. Vem du än är och vad du än gör är du varmt välkommen till Landsbygdsriksdagen i Sunne, Värmland 2010! Ola Persson ordförande kommunstyrelsen i Sunne Maria Gustafsson verksamhetsledare för Landsbygdsnätverket Inez Abrahamzon vice ordförande i Hela Sverige ska leva Karl-Erik Nilsson ordförande i Hela Sverige ska leva 4

H Hur görs en landsbygdsriksdag? Landsbygdsriksdagen är ett komplext event att anordna. Det krävs planering och engagemang från många för att ge deltagarna en bra och inspirerande upplevelse. För att ta hand om 1 000 personer, få ihop 70 seminarier och besöka 30 olika platser runt om i Värmland krävs det runt 200 ideella funktionärer. De ställer upp och jobbar med att visa oss rätt, hjälpa föreläsare, rapportera vad som händer och se till att vi får mat och kaffe i lagom mängder. I Sunne kommer det även finnas processledare som hjälper oss att komma framåt i utvecklingsarbetet, forskare som får oss att lyfta blicken och unga reportrar som kommer att hjälpa oss komma ihåg vad ni sagt och gjort. Landsbygdsriksdagen arrangeras av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva i samarbete med Landsbygdsnätverket och Sunne kommun. Som lokal arrangör står Hela Sverige ska leva Värmland (tidigare länsbygderådet). Landsbygdsriksdagen skulle aldrig kunna genomföras utan dessa människor och organisationer. Men inte heller utan våra samarbetspartners. Vi vill passa på att rikta ett särskilt tack till er. L A N D S B Y G D S PA R T N E R L A NLDASNBDY SGBDYSGPD A SR PT ANRE TRN E R R MEDFINANSIÄRER M E DMF EI N D AF INNSAI Ä N RS EI ÄR R E R Landsbygdsnätverket drivs inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007 2013 och ska stärka genomförandet. Vi samlar myndigheter och organisationer som är engagerade i arbetet med att utveckla den svenska landsbygden. Nätverket är ett forum för att utbyta information, erfarenheter och metoder mellan intressegrupper, myndigheter och experter på lokal, nationell och internationell nivå. Vi samlar, analyserar och sprider information om situationen på landsbygden och om landsbygdsprogrammets möjligheter. Landsbygdsnätverket är kontaktpunkt för leadergrupperna i Sverige. www.landsbygdsnatverket.se Sunne kommun finns till för att ge bra service och ett gott värdskap till våra invånare, företagare och besökare. 1 200 personer arbetar i kommunen och vårt viktigaste uppdrag är att se till att så många som möjligt trivs och har det bra här. Det som är mest betydelsefullt för människor är det vi ägnar oss åt. Berättartradition och livskvalitet är viktiga värden i Sunne. S A M A R B E T S PA R T N E R S Vi skapar nya mötesplatser att människor S A för MSA ARM BAE RT BS P EA Tsom SR PTnormalt ANRE TRNS E R S sett inte träffas ska kunna göra det. I dessa möten tror vi att spännande saker uppstår som ger oss nya, konkreta och fantastiska berättelser att sprida över världen. Människorna är platsen Sunnes talang och de står för den livskvalitet vi känner så starkt här. Välkommen till Sunne! www.sunne.se S A M A R B E T S PA R T N E R S NSIÄRER S A M A R B E T S P A R Hela T N ESverige R S ska leva stöder lokal A M A R B E T S PA R T N E R S utveckling för hållbara bygder i ett hållbart samhälle. Vi ger råd och stöd till lokala utvecklingsgrupper och tillhandahåller redskap för framgångsrikt lokalt arbete. Vi är också en organisation som påverkar, genom att lyfta de frågor som är betydelsefulla för människorna på landsbygden. Hur ordnas bättre service på landsbygden? Hur skaffar vi kapital till lokala investeringar? Vad gör ungdomarna intresserade? Det är exempel på frågor som är angelägna för oss. Med andra ord, allt som gör att människor kan leva och bo på landsbygden. Vi har arrangerat landsbygdsriksdag sedan 1989, vartannat år sedan 1996. 5

VMed glädje hälsar vi dig och hela Landsbygdsriksdagen välkommen till värmländska Sunne! Hoppas du ska trivas och må riktigt gott hos oss. SAGOLIKA SUNNE I VÄRMLAND Människorna i Sunne med alla byar är starkt engagerade i kommunens utveckling. Här finns en tradition av att ta saken i egna händer - att skaffa sin egen försörjning och ta ansvar för ett uthålligt samhälle. Sunnes entreprenörskap har sitt ursprung i jord- och skogsbruket och det har format många till kreativa nytänkare. Det finns 3 500 skogsägare i Sunne - invånarantalet är 13 500. Vi är alltså väl förankrade i den värmländska myllan! Sunne är en liten kommun, men med gemensamma krafter klarar vi mycket. Samverkan och ideella insatser visar den framåtanda som finns hos befolkningen. Vi kan arrangera stora nationella och internationella evenemang, eftersom många är beredda att hugga i. Sunne ligger naturskönt intill den åtta mil långa sjön Fryken. Här kan du bland annat njuta av miljön på Selma Spa, av blomsterprakten i Rottneros park, den välgjorda maten på Länsmansgården, atmosfären i Selma Lagerlöfs hem Mårbacka, Västanå Teaters mustiga föreställningar i BerättarLadan, innovationerna på The Alma Löv Museum där helt oväntade saker händer, virvlarna och vågorna i Sunne Vattenland eller pisterna hos Ski Sunne. Berättelserna om Sunne är många och de färdas ut över hela världen. De världskända författarna Selma Lagerlöf och Göran Tunström har låtit Sunne ta plats i sina böcker. Här kan du gå i berättelsernas fotspår. 2009 invigdes ett nytt bibliotek som arkitektoniskt är en sevärdhet. Berättartraditionen förs idag vidare av bland andra kriminalförfattaren Helene Tursten och Västanå Teater. Önskar att du får med dig många nya, givande berättelser från Sunne och Värmland! Ola Persson, kommunstyrelsens ordförande Karl-Johan Adolfsson, kommunfullmäktiges ordförande FakTa om Sunne Areal 1 457,km² 75:e största (av 290) Folkmängd 13 345 (-09) 163:e största (av 290) Varav i tätorten 4000 Befolkningstäthet 10,5 invånare/km² Antal hotellbäddar: 1 000 Cirka 358 000 personer övernattar i/besöker Sunne per år. Sunne (värmländska för sundet) är en tätort samt centralort i Sunne kommun. Orten är en del av det gamla Fryksdals härad och Fryksdalen som namn lever fortfarande kvar. Genom Sunne tätort går europavägen E45. Närmaste storstad är Karlstad, dit man via Värmlandstrafik kan ta sig med buss eller regionaltåg. O This is a place where lots of forward thinking people live, where the nature is so beautiful it takes your breath away and Sunne doesn t know it s Sunne, it actually thinks it s New York. (David Beattie, inflyttad frisör från Skottland, på Sunnebloggen) 6

Fakta om Värmland Län Värmlands län, Örebro län, Västra Götalands län Stift Karlstads stift och Skara stift Största stad Karlstad Största sjö Vänern Högsta punkt Granberget, Höljes 701 m ö h Yta 18 204 km² Folkmängd 312 002 [081 231] Befolkningstäthet 17,1 invånare/km² Landskapsblomma Skogsstjärna Landskapsdjur Varg Kända värmlänningar Bengt Alsterlind, fiffig programledare för Hajk! Bengt-Åke Gustafsson, förbundskapten Tre kronor Björn J:son Lindh, flöjtist och kompositör Christer Sjögren, Viking Esaias Tegnér, biskop och skald Kenny Bräck, racerförare Nils Ferlin, poet Selma Lagerlöf, författare och Nobelpristagare Stefan Holm, extremt allmänbildad friidrottare Sven-Göran Eriksson, fotbollstränare Tage Erlander, statsminister Tuva Novotny, skådespelerska MEDANSVAR Nu är det inne med närproducerad mat Under Landsbygdsriksdagen är 70 procent av råvarorna till maten producerade i Värmland. Detta klarar vi tack vare bra förberedelser och god framförhållning. Miljön och producenterna i Värmland vinner, samtidigt. Onsdag Torsdag 18.00 Ankomst för internationella gästerna Invigning för internationella gäster på FrykenStrands hotell. 12.00 Leaderträff Svenska landsbygdsnätverket har konferens på Quality Hotel Selma Lagerlöf från onsdag lunch till torsdag lunch för verksamhetsledare och ordförande inom leader. 08.00 Årsmöte European Rural Community Association, ERCA 08.30 Programmet för de internationella gästerna startar 13.00 Öppet seminarium om Omställning Sverige För alla intresserade i aulan på Fryxsellska skolan. Beräknas vara klart kl 17:00. 13.00 U LAND goes to Landsbygdsriksdagen Träff för unga i matsalen på Fryxsellska skolan. För de internationella gästerna finns ett separat program på engelska. Vill du ha ett exemplar så finns det i infodisken. 7 14.00 Seminarium om internationellt nätverkande Av ERCA med flera på FrykenStrand. Öppet för alla. 14.00 Årsmöte Hela Sverige ska leva På Hotell Selma Spa+. Beräknas vara klart kl 16:00. 16.00 Årsmöte Hela Norden ska leva På Hotell Selma Spa+. Beräknas vara klart kl 17:00.

Torsdag 6/5 TNu kör vi Landsbygdsriksdag! Inregistrering på respektive hotell fram till 17.00, därefter registrering i anslutning till mässhallen. Bussarna avgår från boendeanläggningarna till kongressområdet från 17.00, se information på respektive anläggning och sidan 3 i programbladet. 19.00 Invigning i Plenumsalen Nu börjar det! Karl-Erik Nilsson och Inez Abrahamzon från Hela Sverige ska leva, Peter Melin och Maria Gustafsson från Landsbygdsnätverket, Ola Persson från Sunne kommun och Eva Eriksson, landshövding i Värmland hälsar oss välkomna. Maud Olofsson, vice statsminister och näringsminister inviger Landsbygdsriksdagen. Elisabeth Nauclér, värmlänning som länge arbetat med landsbygds- och skärgårdsfrågor på Åland. Numera representerar hon Åland i utrikesdepartementet i den finska riksdagen. Elisabeth gästtalar innan underhållningen och middagen drar igång på allvar. 20.30 Invigningsmiddag Get together. Värmländsk buffé med underhållning, högtidstal, mingel, barhäng och spontan dans. Högtidstal och spontandans - bästa starten! Vice statsminister och invigningstalare MaudOlofsson När rätt känsla infinner sig då mår man som bäst Därför spelar vi den vackra Värmlandsvisan strax innan aktiviteterna drar igång i plenum. Traditionella tongångar förenar och ökar ofta kraften att arbeta tillsammans. När ni kommer hem minns ni sången, känslan och kraften från Landsbygdsriksdagen i Värmland. foto: Hans M Karlsson Generation Landshövdingen i Värmland Eva Eriksson Landsbygdsriksdag i centrum Landsbygdsriksdagen har tagit hjälp av elever från Broby Grafiska gymnasium för att följa vad som händer under landsbygdsriksdagen. Resultatet från deras arbete kommer vi se både på webben och i Landsbygdsriksdagens morgontidning Land i Centrum. 8

#LBRD På dom här sidorna finns plats för dina anteckningar. Vill du även snacka med andra så skriv något på Twitter! Avsluta ditt inlägg med #LBRD så kan andra lättare hitta dom. 9

FRedag 7/5 FVision om framtidens samhälle 08.00 Bussar avgår 08.30 Framtidssoffan Hur ser en hållbar landsbygd ut 2020? Pia Sjögren, känd från Ring P1 håller samman diskussionerna mellan följande personer: Annika Carlsson Kanyama, forskningschef vid FOI, arbetar bland annat med att ta fram verktyg för klimatanpassning i svenska kommuner och framtidens mat. Pär Holmgren tidigare TV-meteorolog som engagerat sig flitigt i klimatfrågan. Flertalet böcker och en turné per elmoppe om resursfördelning, vädrets påverkan, kommunikationer och tvärvetenskapligt tänkande. Peter Waara, professor vid Uppsala Universitet med inriktning mot ungdomar och vuxenblivande. Efter avhandlingen Ungdom i gränsland har han forskat inom ruralitet. Karin Beland Lindahl, fil doktor i landsbygdsutveckling. Forskare på Institutet för framtidsstudier med inriktning mot naturresursanvändning och politik. Per Berg, professor i landskapsplanering vid SLU med inriktning mot uthållig samhällsbyggnad i stad och land. Johanna Björklund, forskare vid SLU med inriktning mot hållbart lantbruk, mat och klimatfrågor. På slutet kommer Maud Olofsson, vice statsminister, och Ann-Kristine Johansson, socialdemokratisk riksdagsledamot från Värmland, reflekterar över samtalet i soffan. 10.00 Fika Vart vill vi att framtiden ska ta vägen? Var är landsbygden om 10 år? Peter Waara Annika Carlsson Kanyama Pär Holmgren 10.30 Inspirationsseminarier och Lunch Seminarierna ges i fem block. Under blockpass B, C, D och E serveras lunch. 14.00 Fika 14.30 Framtidsverkstad Länsvis får ni chansen att tillsammans med processledare och länsbygderåd reflektera över det ni har lyssnat till, och samtala om er egen framtid. 16.00 Möjlighet att besöka Sunne Marten OBS! Inga transporter till och från boendeanläggningarna före middagen. För boende på Kolsnäs, Selma Lagerlöf, Selma spa, Broby och Sunne Vandrarhem går dock bussar till middagen kl 18:45 och 19:00 19.00-00.00 Middag Temabuffé, bar, byhåla, mingel, dans, disco. framtid På möten är det viktigt att alla får komma till tals. Därför har vi anlitat processledare som leder arbetet i de viktiga Framtidsverkstäderna. Kanske börjar ett nytt kapitel i ert läns historia där? Ni bestämmer tillsammans vad det blir för resultat. 10

11

12

region Värmland MYCKET SNACK, MEN ÄNNU MERA VERKSTAD Värmland är känt för sin berättartradition och Annons vi värmlänningar har rykte om oss att vara öppna och trevliga. Men våra talanger är bredare än så. På senare år har våra framgångsrika kluster bidragit till spännande innovationer och tillväxt. Från ord till handling alltså. Uppdatera dig gärna på: regionvarmland.se/kluster varmland.se 13

Och så det här med mat... Lunch serveras under passen B, C, D och E från klockan 11.00 till 14.00. På din bricka står det vilken tid du är inbokad för lunch. Vi ber dig hålla dig till den, då matsalen är en trång sektor. Vill du byta lunchtid, ber vi dig välja det första eller sista passet. 10.30-11.00 A1 2110 FRAMTIDA ARBETSKRAFTSTILLGÅNG PÅ LANDSBYGDEN Martin Olauzon, Tillväxtanalys Näringsdepartementet Utbudet av arbetskraft väntas minska i många glesoch landsbygdsområden samtidigt som efterfrågan på offentlig service ökar på grund av en åldrande befolkning. Regeringen har bland annat därför utrett behovet av åtgärder mot en väntad framtida arbetskraftsbrist i dessa områden. På detta seminarium belyser vi hur framtida arbetskrafts- och kompetensbrist kan motverkas. A2 41 FRAMTIDA SATSNINGAR, MINSKA BEROENDET AV FOSSILA BRÄNSLEN Olof Enghag, Jordbruksverket och Lennart Värmby vindkraftsamordnare, Näringsdepartementet Regeringens mål om att öka andelen förnybar energi till 2020 kommer skapa förutsättningar för nytt företagande över hela Sverige. Under seminariet kommer möjligheterna för vindkraften att belysas liksom regeringsuppdraget att utforma en sektorsövergripande strategi för biogas. A3 Aula SVERIGE DET NYA MATLANDET NYTT JOBB GENOM MAT Johan Andersson Anell från Jordbruksdepartementet Sverige har många styrkor som kan göra oss till Europas nya matland. Långa sommarkvällar ger solljus som gör frukt och grönsaker smakrika. Svenska producenter har kommit långt när det gäller djurskydd och miljötänkande. Sverige har därtill en fantastisk natur, varifrån mycket av det unika med det svenska köket kommer. Svensk natur kan ge många upplevelser i kombination med mat. Sverige det nya matlandet är en vision som syftar till att skapa jobb över hela landet. Jobb ska bland annat skapas genom mat i kombination med turism, och visionen verkar på tre nivåer: lokalt, nationellt och internationellt. För att visionen ska förverkligas krävs offentliga och privata initiativ. Jordbruksdepartementet arbetar med regelförenkling och genomförandet av den framtagna handlingsplanen med konkreta förslag på hur det kan förverkligas. Det är dock initiativ av alla entreprenörer och eldsjälar runt om i Sverige som gör att visionen kan bli verklighet. Under presentationen presenteras de förslag och åtgärder som regeringen satsar på för att förverkliga visionen, bland annat 43 miljoner kronor extra per år i Landsbygdsprogrammet och sedan tidigare 20 miljoner årligen i Livsmedelsstrategin. Ett regeringsuppdrag om 35 miljoner över fem år för att ta fram en kommunikationsstrategi för visionen presenteras också. A4 B15 TA MAKTEN ÖVER UPPHANDLINGEN Åke Persson Strateg vid Borlänge kommun Borlängemodellen gör det möjligt för mindre leverantörer att distribuera sina produkter utan att skapa egen transportorganisation. Samtidigt har ett nätverk bildats där lokala leverantörer, lanthandel, restauranger, friskolor kan delta. På så vis kan kommunal upphandling vara en av lösningarna på landsbygdens transporter. Åke Persson berättar hur man kan gå tillväga för att ta makten över upphandlingen. A5 B14 NY MODELL FÅR LANDSBYGDEN ATT VÄXA Leo Padazakos och Ann-Marie Sundgren Entreprenörsfabriken Under den industriella revolutionen flyttade människor från landsbygden till städerna. Nu sker en ny revolution som kan vända flyttströmmarna åt andra hållet. Vi har tagit fram en ny modell som kan användas för att skapa tillväxt på landsbygden. Modellen är baserat på lokal finansiering via Heby-Modellen, en företagskuvös kopplad till mentorer, styrelseledamöter och ett företagarnätverk, samt tillgång till lokal rådgivning och coaching. Modellen använder dessutom Internet och e-handel som bas för att företag skall nå nya marknader. Modellen är flexibel och anpassningsbar, ett faktum som gör den lätt att flytta till andra regioner. Dessutom är den beprövad under en treårs period i Uppsala län. Modellen är nominerad från Tillväxtverket till Europatävlingen Region Stars. Under seminariet kommer vi att förklara hur modellen fungerar idag, hur den är kopplad till den befintliga strukturen (ALMI, Banker med mera) och samtidigt hur OPP-modellen är upplagd. Vad är OPP? 14

10.30-11.00 A6 1209 TA SKIT OCH BLI BÄST I EUROPA! Pascal Tshibanda Skaraborgs Kommunalförbund Det finns en möjlighet att producera biogas till 250 000 bilar från gödsel och slam i Skaraborg, därför är regionen inte beroende av varken rysk gas eller oljeshejker. Fram till år 2012 kommer Skaraborgs kommuner ha investerat närmare en kvarts miljard kronor i biogasanläggningar. Näringslivet, i synnerhet lantbrukarna, och kommunerna samverkar för att förvandla gödsel till lokalproducerad och miljövänligt drivmedel. För detta arbete utsågs Skaraborg till europamästare i miljö och tilldelades den prestigefyllda europeiska utmärkelsen The Climate Star 2009. Ta chansen att lyssna på berättelsen om att våga vara otrogen och ta skit för att bli bäst i Europa! A7 1110 LOKALT UTVECKLINGSARBETE, LANDSBYGD 2.0 Tomas Larsson, Region västra Götaland och Åsa Johansson, Linné Universitet, Växjö Hör olika generationer berätta om framtidens landsbygd. Hur kommer framtidens landsbygd utvecklas om alla unga flyttar och hur tar vi tillvara på tidigare generationers erfarenheter och brinnkraft. Kom och ta del av unga och äldres berättelser om hur de ser på landsbygdens framtid. Tänker Asta, 83 år, annorlunda än Kalle 14? Hör deras berättelser, och framförallt kom och ta del av hur man kan få generationer att mötas för att utveckla landsbygden! A8 VÄRMLAND EN PLATS ATT DRIVA NÄTHANDEL MOT EUROPA Alex Wedzinga, ägare till företaget Route 62 B10 Route 62 är det fyndiga namnet på familjen Wedzingas vildmarksbutik som ligger efter just väg 62 i Värmland. Men är det en lämplig plats för att driva en boutique? Hur överlever man under vintertid och icke semestertider? Familjen har utvecklat ett koncept med distanshandel med mera som många kan ta efter. Alex Wedzinga kommer att ge en föreläsning om hur de har lyckats, hur det var att komma som utlänning till ett helt nytt land, hur integrationen har fungerat, vad som varit bra och vad kan göras bättre. Familjen som kom ifrån Holland utvecklar landsbygden på många olika sätt. A9 MILJÖ/VÄDER OCH ODLING Pär Holmgren meteorolog ovh klimatdebatör B9 Klimatförändringarna är en av konsekvenserna av att vi redan överutnyttjar jordens resurser på många sätt. Andra övertramp av oss människor är utfiskningen i våra världshav, skövlingen av de tropiska regnskogarna, oljeberoendet och överutnyttjandet av vatten i stora delar av världen. En av de tydligaste konsekvenserna, för oss i den rika världen, av både klimatförändringen och de på sikt troligen stigande oljepriserna är att jordbruket och matproduktionen ställs inför nya utmaningar. För att vi se till att klimatförändringarna inte blir alltför stora behöver vi tuffare politiska beslut, teknikutveckling och beteendeförändringar. De här tre företeelserna går hand i hand och påverkar varandra sinsemellan. Beteendeförändringar leder till efterfrågan på ny teknik och vice versa. Det är inte kört! Det går fortfarande att göra mycket åt situationen, men ju längre vi väntar desto svårare kommer det att bli för våra barn och barnbarn att lösa problemen. A10 45 OMSTÄLLNING SVERIGE EN NY FOLKRÖRELSE Uno Lundback och Jan Forsmark Hela Sverige ska leva Under vårt arbete med Hållbara bygder har vi kommit i kontakt med ett initiativ som startade i England 2006. Det är mest känt under namnet Transition Towns och deras omställningskoncept erbjuder en positiv framtidsbild och en praktisk metod för att nå dit. Vi kommer också att visa ett inspirationsmaterial som heter Ställ Om Sverige vilket kan användas av alla som vill starta ett eget omställningsarbete i sitt lokalsamhälle. Bland annat innehåller det en svensk version av Transitions 12-stegs program. Just nu växer intresset för omställningsarbetet och det har potential att bli vår nästa stora folkrörelse. 15

10.30-11.00 A11 1210 HUR BLIR HELA SVERIGE SKA LEVA BÄST I SVERIGE PÅ JÄMSTÄLLDHET? Cecilia Andersson, Hela Sverige ska leva Hela Sverige ska leva har ambitionen att bli bäst i Sverige på jämställdhet. Initiativet kom 2006 från ett kvinnligt nätverk inom rörelsen. En Jämställdhetsstrategi processades fram, och nu arbetar vi med att implementera den. Vad har hänt sedan 2006, hur jämställda är vi idag och hur ska vi uppnå visionen? A12 2210 ETT GOTT BEMÖTANDE, EN MODERN FÖRVALTNING OCH EN GOD OFFENTLIG SERVICE I HELA LANDET Magnus Kolsjö, Finansdepartementet En god offentlig service är viktig för så väl medborgare som företag. För att förbättra såväl service som bemötande har regeringen bedrivit ett omfattande reformarbete för att bland annat stärka vårt offentliga etos och modernisera statsförvaltningen. På detta seminarium diskuterar vi det arbete som har bedrivits under mandatperioden och de tankar som finns för framtiden. A13 3110 UTVECKLINGSGRUPPERS OCH BYALAGENS VARA ELLER ICKE VARA Jytte Rüdiger, Astrid Lindgrens Hembygd, U LAND Unga i lokalt utvecklingsarbetet, är det en omöjlig ekvation eller kan byalagen vitaliseras genom idémässig föryngring? Varför är det så in i bomben svårt att föryngra nuvarande föreningsstruktur och hur vitaliserar man byalagen så att de blir en kraft att räkna med för den lokala utvecklingen? A14 3210 Återupprätta regionalpolitiken! Peter Hultqvist, regionalpolitisk talesman och riksdagsledamot för socialdemokraterna och Robert Björkenwall, tjänsteman på socialdemokratiska riksdagsgruppen. Socialdemokraterna presenterar tio punkter för framtidstro och regional utvecklingskraft. Frånvaron av fungerande regionalpolitik bidrar till utarmning av stora delar av Sverige. När rätten till telefon ifrågasätts, medicinleveranser krånglar, bilprovningen blir dyrare och sämre, det blir långt till bensinmacken och den offentliga servicen sviktar måste något göras. Därför presenterar socialdemokraterna nu ett tiopunktsprogram för att vända utvecklingen. Samtidigt görs en kritisk granskning av dagens situation. A15 5109 Allmänningsskogar som ett medel för lokal utveckling Gun Lidestav - SLU I samband med den privatiseringsprocess av statens skogar som ägde rum under senare hälften av 1800-talet och början av 1900-talet, avsattes betydande skogsmarksområden som allmänningsskogar. Dessa markområden brukas gemensamt men tillhör de enskilda skogsfastigheterna i området (socknen). Med den här konstruktionen ville staten uppnå flera saker: 1) bättre skogsskötsel och uthållig virkesproduktion 2) en långsiktig och uthållig ekonomisk bas (stöd) för de enskilda bönderna och deras investeringsbehov 3) undvika bolagens uppköp av böndernas skog 4) stödja den lokala ekonomin. Man kan med andra ord påstå att tanken var att de skulle fungera som motor för den lokala landsbygdsutvecklingen och att målsättningen med dagens språkbruk var ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. I det forskningsprojekt som vi nu vill presentera har vi undersökt om och i så fall hur dessa syften infriats. Under seminariet ges tillfälle att diskutera både orsakerna och lärdomar för framtiden. A16 5114 Med el möjliggörs en levande landsbygd Marie Fossum affärsutvecklingschef på Fortum Säkra nät är en förutsättning för en bra elleverans idag. Smarta nät möjliggör för framtidens elnät. Fortum har sedan hösten 2005 vädersäkrat 4 000 km ledning. Det motsvarar en sträcka mellan Karesuando och Ystad tur och retur. 9 av 10 svenskar är positiva till att producera sin egen energi. Med smarta nät kommer energibranschen att bygga ett tillförlitligt, effektivt och säkert elnät. Smarta nät kan hantera förnybar och decentraliserad/småskalig produktion och möjliggör effektiv energianvändning och laddning av elbilar hos kunderna. 16

17

11.15-11.45 B1 2110 DEMOKRATISKA ÄVENTYR FÖR LANDSBYGDENS FRAMTID Pia Tingvall (projektledare), Lelle Karlsson, Catharina Nilhed, Anna Eskilsson Länsbygderådet Östergötland B4 41 VARFÖR GÅR EN DEL PROJEKT BRA, MEDAN ANDRA MISSLYCKAS? Birgitta Richter och Owe Nordling, Hela Sverige ska leva/ Värmland Vad händer när barn och ungdomar får vara med och bestämma över vardagen i bygden där de bor? I projektet Barn på landsbygd har unga (2 16 år) från 8 platser i Sverige berättat och arbetat på sitt eget sätt, utifrån sina förutsättningar för att bidra till sin egen och bygdens framtid. Tre processledare har med stöd från kommun, skola, byalag och föreningar lotsat de ungas idéer vidare mot förverkligande. B2 B10 EN FUNGERANDE FINANSMARKNAD FÖR LANDSBYGDENS UTVECKLING Daniel Liljeberg med flera Finansdepartementet En väl fungerande finansmarknad, lokalt kapital och banker som är väl förtrogna med landsbygdens villkor är viktiga förutsättningar för landsbygdens utveckling. På detta seminarium diskuterar vi hur regeringen arbetade för att trygga tillgången på kapital under finanskrisen samt vad som görs för att skapa goda förutsättningar för kapitalförsörjningen på landsbygden. B3 45 KVINNOR SOM FÖRETAGARE PÅ LANDSBYGDEN OCH INOM GRÖNA NÄRINGAR NYA MÖJLIGHETER Anna Enström Järleborg, Jordbruksdepartementet Studier visar att företagandet på gles- och landsbygd är lägre bland kvinnor än bland män. Detta gäller även inom de gröna näringarna. Bland jordbruksföretagarna är 14 procent kvinnor och 86 procent män. Bland skogsägarna är 38 procent kvinnor och 61 procent män. För att öka nyföretagandet bland kvinnor och för att få fler företag som drivs av kvinnor att växa har regeringen satsat 100 miljoner kronor 2010. Det är medel som berör såväl kvinnor på gles- och landsbygd som kvinnor inom gröna näringar. Trots många bra idéer går en del bygdeprojekt mindre bra än andra. Både under och efter projekttiden. Intervjuer ute i de värmländska bygderna, visade på många gemensamma erfarenheter och här fanns också förslag till lösningar som kanske kan vara till nytta för oss alla. Owe Nordling och Birgitta Richter beskriver möjligheterna och vägen till framgång. B5 3110 FOTBOLLEN ÄR KANSKE DEN BÄSTA MEDSPELAREN AV ALLA INOM LANDSBYGDSUTVECKLING? Lars-Åke Lagrell (ordförande) och Anna Molin, Svenska Fotbollförbundet Svenska Fotbollsförbundet har sedan 2006 arbetat med att utveckla våra landsbygdsföreningar (cirka 2000 stycken). Våra ambitioner är att ta en centralt ledande roll i bygdeutvecklingen och samarbeta med alla organisationer som är intresserade av att få bygden att blomstra. Vi kommer under seminarietiden ge er våra framtidsvisioner och goda exempel på framgångsrika utvecklingsprojekt i hela Sverige. Fotbollen är en sammanhållande kraft på bygden med en stark organisation och många ideella och välutbildade ledare. Välkomna till ett offensivt samspel och många spännande framtidsmål!! Lars-Åke Lagrell och Anna Molin kommer att föreläsa om Svenska Fotbollförbundets framtida satsningar. B6 TURISM SKAPAR REGIONAL UTVECKLING Agneta Florin och Lars Wikström, Tillväxtverket B14 I alla landets regioner finns en positiv uppfattning om turismens möjligheter att bidra till hållbar tillväxt. För att detta ska bli verklighet krävs en samsyn mellan privata och offentliga aktörer om vilka behov och möjligheter som finns och en samordning av de resurser som krävs i form av exempelvis infrastruktur, natur, 18

11.15-11.45 kultur, hållbar utveckling och arbetsmarknad. Under seminariet lyfter Tillväxtverket fram ett antal exempel från arbete med turistnäringsfrämjande frågor. B7 SMÅSKALIG VATTENKRAFT HUR GÖR VI? Lennart Svan Småföretagare/entreprenör B15 Småskalig vattenkraft, en utvecklingspotential av utveckling för en bygd. Ett exempel som visar vad som kan åstadkommas i ett mindre vattenkraftprojekt. Och det finns många liknande möjligheter i Sverige. Lennart Svan beskriver vad som är möjligt under förutsättning att de stora släpper sina rättigheter och att myndigheterna ser möjligheten i denna fråga. B8 1110 KULTUR PÅ LANDSBYGD ELLER HUR MAN TJÄNAR PENGAR PÅ KULTUR Thorsten Born, Riksteatern i Värmland Projektet som pågått i snart två år har sin bakgrund i att vi åtta projektägare tillsammans vill arbeta för att skapa tillgänglighet till kultur på landsbygden genom att sätta det ideella arrangörskapet som förutsättning för kulturlivet i fokus. Vi anser också att det är viktigt att bevara öppna demokratiska och offentliga arenor på landsbygden likaväl som i tätorten. Värmlands demografiska förändring, likaväl som det offentliga stödet till ideella arrangörer minskar, skapar en situation där det är viktigt att samverkan mellan folkbildning och kultur utvärderas och omformuleras och att samverkan mellan olika arrangörer i lokalsamhället stärks. B9 B9 GENERATIONSVÄG MOT FRAMTID Susanne Wall, Långseruds lokala utvecklingsgrupp Långserud - där generationer möts: kraften i en god anda utvecklingsgrupp sedan 1983 gott entreprenörskap inget omöjligt, men kan ta tid generationsväg mot framtid kooperativt seniorboende Susanne Wall beskriver hur de lyckats med att få till en generationsväg som följer landsbygdsriksdagens devis där generationer möts utvecklas landsbygden. Hur har de gått tillväga för att få till projektet, vilka problem har lösts och vilka råd ger Susanne till de som vill utvecklas B10 2210 GODA EXEMPEL PÅ REGIONALT OCH LOKALT UTVECKLINGSARBETE Sara Tigerström, Region Dalarna, Eva Tjärnström, Söderhamns kommun, Lotta Svensson, Uppsala Universitet En vital ungdomspolitik på lokal och regional nivå framgångsexemplen Dalarna och Söderhamn. Från forskning till beslut. Följ utvecklingen av Lotta Svenssons avhandling Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån som tar upp beslutsfattares dubbla attityder om ungas flytta/stanna på landbygden. Regionförbundet i Dalarna fick en aha-upplevelse och gick till aktion. Man beslöt att samla alla kommunalråd och ringa hem sina unga. Kom och hör hur det gick.. B11 UNGAS PERSPEKTIV PÅ SINA MÖJLIGHETER Marcus Mellqvist, Leader Sjuhärad Aula Ni säger att vi flyttar men några av oss vill faktiskt vara kvar. Vilka satsningar behöver göras för unga som vill bo på landsbygden? B12 1210 EN FRAMTIDA HÅLLBAR LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING Johanna Björklund, Centrum för uthålligt lantbruk, SLU Tydliga och levande visioner är starka verktyg för att nå det nästan otänkbara. Om vi kan föreställa oss en hållbar värld som vi vill leva i så ökar chanserna att vi når dit. För det som vi tänker på och pratar mest om är det som blir verklighet. Det bästa vi kan göra nu är att bygga visioner om framtidens livsmedelsförsörjning. Snart kommer vi att behöva föda kanske så många som nio miljarder människor på ett jordbruk som drivs av enbart förnybara resurser, som är rättvist och som ger ett positivt avtryck på jordens ekosystem. 19

11.15-11.45 Johanna Björklund, Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, utmanar med sin vision om hur vi ska föda världen i framtiden. Under seminariet finns utrymme att samtala kring viktiga delar i en hållbar livsmedelsförsörjning. Projektet omfattar provverksamhet i begränsad skala i inlandsområdet, i en första fas som en rad kopplade Leaderprojekt. Även, kunskapsöverföring, uppföljande forskning och stimulansverksamh et ingår. B13 3210 Bygdebalans att se den lokala ekonomin på ett nytt sätt Thomas Norrby - SLU i samarbete med Etik & Energi och Fjällbete För att få till stånd en omställning mot mer hållbara bygder behöver vi ha ett gott beslutsunderlag så att vi verkligen gör rätt saker. Ett sätt att skaffa sig en god överblick över hur det står till i bygden är att upprätta en Resultat- och Balansräkning för bygden, dvs att se vilka resurser man har och hur flödet av t ex pengar, energi eller mat ser ut mellan bygden och dess omgivningar. Att göra en nulägesanalys är också ett av de 12 stegen i SOS. En strävan efter omställning är inte en strävan efter att isolera bygden, men en bygd utan balans i sina räkenskaper är inte hållbar. Vi berättar om hur man kan gå tillväga lokalt för att uppnå balans. B14 5109 DIGITAL NÄRSERVICE - Servicepunkter, digitala samlingslokaler och utbildning till alla delar av landet. Mats Erixon och Leo Persson, KTH och Stiftelsen Folkets Hubb Tillsammans med IEF o HSSL arbetar KTH och Folkets Hubb fram projekt för att skapa servicepunkter för att göra samhällstjänster tillgängliga på lika villkor även för glesbygd. Med samma modell gör de teater och utbildning tillgängligt med dubbelriktad teknik så man deltar, inte bara tittar på. Syftet är att erbjuda de som bor och verkar i gles o landsbygd att få tillgång till samma utbud av kultur, utbildning och samhällstjänster som i tätorter och huvudstäder. En del i detta är att se till att alla får tillgång till den kommunikationsinfrastruktur som krävs för detta. (Vilket är speciellt viktigt när den fasta telefonin avvecklas på många orter.) 20

21

Och så det här med mat... Lunch serveras under passen B, C, D och E från klockan 11.00 till 14.00. På din bricka står det vilken tid du är inbokad för lunch. Vi ber dig hålla dig till den, då matsalen är en trång sektor. Vill du byta lunchtid, ber vi dig välja det första eller sista passet. 12.00-12.30 C1 41 Service på landsbygden Eva Sörell, Näringsdepartementet och Annika Lidgren, Tillväxtverket Det är viktigt att utvecklingskraften i alla delar av Sverige tas till vara. Varje region ska ges ansvar och inflytande som innebär möjligheter att växa utifrån sina egna förutsättningar. Tillgång till kommersiell och offentlig service för medborgare och företag är en av många förutsättningar för att vi ska uppnå detta. Regeringen har därför avsatt ytterligare 50 miljoner kronor till insatser inom detta område. Flera andra insatser och initiativ pågår samtidigt. Detta seminarium behandlar regeringens olika insatser och vilka effekter de väntas ge. C2 1210 SVERIGE DET NYA MATLANDET: SÅ GÖR VI! Knut Lillienau, matlandsambassadör i Värmland. Engagemanget för mat, vad vi äter och hur vi tillagar det, är stort hos många svenskar redan idag. Det är entreprenörer, eldsjälar och företagare över hela landet som utgör Sverige det nya matlandet. Seminariet vill därför, genom olika exempel, visa upp det framgångsrika och värdefulla arbete som görs på många platser i landet. I kraften som finns i att framhäva svenska råvaror och svensk matkonst i kombination med en naturupplevelse eller en övernattning på den svenska landsbygden. Sverige sjuder av kreativa matproducenter, turistentreprenörer och visionärer och redan idag finns det många bra projekt som stödjer visionen Sverige det nya matlandet. Sverige har många styrkor som skulle kunna göra oss till Europas nya matland. Svenska producenter har kommit långt vad gäller djurskydd och miljötänkande. Sverige har därtill en fantastisk natur, varifrån mycket av det unika med det svenska köket kommer. Svensk natur kan ge många upplevelser i kombination med mat. C3 HANDELSBANKEN I SKOG OCH LANTBRUKSBYGD Pär Boman, Koncernchef Handelsbanken B14 Hur kan en av Europas mest framgångsrika och kostnadseffektiva banker samtidigt vara den bank i Sverige som har flest kontor i skog och lantbruksbygd? Mer än 460 kontor jobbar med att utveckla lokalt näringsliv i Sverige. Lyssna på Pär Boman, koncernchef för Handelsbanken när han beskriver Handelsbankens sätt att arbeta. C4 2110 TILLVÄXTARBETE OCH NÄRINGSLIVSUTVECKLING PÅ LOKAL OCH REGIONAL NIVÅ Lars Wikström och Per Johansson, Tillväxtverket Tillväxtarbete och näringslivsutveckling på lokal och regional nivå Sveriges förmåga att upprätthålla en hög välfärd är beroende av hållbar tillväxt i hela landet. Alla regioner måste utifrån sina unika förutsättningar bli starkare. För att skapa attraktiva miljöer för näringslivet behöver insatser utformas utifrån de specifika förutsättningarna. OK! Det låter ju vackert. Men hur gör man då? Lyssna och inspireras av exempel från några av de kommuner i Sverige som tillsammans med näringslivet vill utveckla tillväxtarbetet. Kan Arboga inspireras av Malmö? Vad vet Torsby som inte Gävle har en aning om? Kan 11 kommuner, spridda över fyra län i Entreprenörsregionen, vara ett gott exempel för 10 kommungruppen i Västerbotten? Lyssna och inspireras av exempel från några av de kommuner i Sverige som tillsammans med näringslivet vill utveckla tillväxtarbetet. C5 B15 UNIK LÖSNING AV FASTIGHETSÄGANDET RÄDDADE BYSKOLAN Erika Gullbrandsson, Lokal utvecklingsgrupp i Adolfsfors Kölabygdens två skolor stod inför nedläggning i syfte att spara pengar. Bygdens befolkning var modiga och kreativa nog hitta ett unikt koncept för att bevara en kommunal skola och samtidigt garantera en större besparing än vad de kommunala kalkylerna förutsåg. Detta var 2003. Idag har skolan drygt 60 elever åk fsk-5 och stoltserar med att vara kommunens billigaste räknat per elev. Dessutom har det tillkommit 30 dagisplatser med stor efterfrågan. Trots det lever skolan under ständigt nedläggnings- 22

12.00-12.30 hot. Erika Gullbrandsson kommer att berätta historien om deras egen skola, något som flera kan ta efter och förverkliga. C6 TURISM FRAMTID Aula Mats Hulth, VD Sveriges Hotell och Restaurangföretagare Har turism i Sverige någon framtid eller rättare sagt, har de som sysslar med turismsatsningar någon framtid? Vad kommer att vara framtidens satsningsområden? Vill turisterna bo mer på landet och nära naturen eller är det storstaden som gäller? Ska jag våga satsa på att utveckla min idé turism? C7 5109 ERFARENHETER FRÅN GRANNLANDET NORGE Kai-Rune Tollefors Seniorrådgiver Landbruksavdelingen, Fylkesmannen i Oslo og Akershus Inn pa tunet i Norge är en etablerad verksamhet på landsbygden där gården är en resurs för opplärning helse og sosialsektor. Detta innebär att gården kan utveckla många alternativa verksamheter genom att erbjuda välbefinnande och hälsoverksamhet, bland annat för invandrare vilkas hälsotillstånd ofta är sämre än hos befolkningen i genomsnitt. C9 2210 ETIK & ENERGI FÖR NY BÄRKRAFT OCH LANDSBYGDSKULTUR Dan Melander Verksamhetsledare och teolog med inriktning på etik och hållbar lokal utveckling Seminarium om kyrka och lokalsamhälle i samverkan för att ställa om landsbygden inför en ny tid, för en ny bärkraft och kultur. En ny dialog om livsförståelse och lokal utveckling har inletts. Karlstads stifts Etik & Energi och klimatprogram har gjort stiftet till ledande i Europa bland kyrkor, och föregångare på den svenska landsbygden vad gäller lokal omställning till hållbar energianvändning. Resultatet av programmet i alla Karlstads stifts församlingar visar på möjligheterna att med några års planering minska: Energiförbrukning med 30 procent Energikostnader med 40 procent Koldioxidutsläppen med 50 procent Kan församlingar och landsbygdsrörelsen samverka för att den lokala orten och bygden bli alltmera självförsörjande på hållbar energi och klimatsmarta livsmedel, varor och tjänster. Vad har våra lands- och glesbygder att vinna på nya ekonomiska samverkansformer för lokal utveckling, ny bärkraft och kultur? Representanter för Etik & Energi och Karlstads stift. www.etikochenergi.se Kai-Rune Tollefors med flera kommer att beskriva hur verksamheten drivs med ett lyckat resultat. C8 3110 TEMATISK ÖVERSYN AV UNGA I LANDSBYGDSPROGRAMMEN Lotti Jilsmo, Hela Sverige ska leva och Peter Waara, Professor vid Uppsala universitet Ta del av en översyn av landsbygdsprogrammen och inventering av vad människor tycker regeringen borde satsa på gällande ungas möjligheter på landsbygden. En alldeles färsk rapport där åtgärder och förslag överlämnas till regeringen söndag under landsbygdsriksdagen. 23

12.00-12.30 C10 LEADER OCH FRAMTIDENS ENTREPRENÖRER Maria Gustafsson Landsbygdsnätverket B9 C13 B10 LOKAL MAT EN DEL AV DEN FRAMTIDA TILLVÄXTEN Lars-Ove Jonsson och Ethel Lindroth, ICA Sverige AB Drivkraften för framtidens entreprenörskap har många yttringar. Vi kan se att den sociala dimensionen blir allt viktigare som drivkraft. Vi hör allt oftare orden något som skapar nytta för fler än bara mig själv, ord som har en central roll i det uthålliga samhället. Leader som metod har starka förutsättningar för att stimulera det nya entreprenörskapet. C11 45 LAPP-ELISA QUILTS FRÅN URSKOGEN TILL HELA VÄRLDEN! Elisabeth Ansteensen, egenföretagare på landsbygden Lapp-Elisa Quilts är ett företag som etablerades år 2001 med syfte att sälja tyger, böcker, mönster och tillbehör till lappteknik. Företaget håller till i Lennartsfors cirka 25 kilometer sydväst om Årjäng och säljer sina cirka 4 000 5 000 produkter i första hand via nätet till tusentals kunder över hela världen. Företagsidén var just att ha ett e-handelsbolag på landsbygden, förutsatt en väl fungerande internetförbindelse, något som de första fem åren sköttes via modem och senare via ADSL. Nu hoppas vi på höghastighetsbredband som enligt vår mening är ett absolut måste för landsbygdens utveckling säger Elisabeth Ansteensen, företagets ägare som njuter av att jobba i morgonrock. C12 3210 LANTMÄTERIET VERKAR FÖR EN LEVANDE LANDSBYGD Ingrid Öhlund, Lantmäteriet Lantmäteriet kommer i sitt seminarium att ge några exempel på de verktyg samhället har för att få en effektiv och bra markanvändning, tryggt ägande och funktionsdugliga fastigheter. Exempel på lantmäteriåtgärder kopplade till landsbygdsprogrammets inriktning och möjliga EU-stöd lyfts upp. Presentationen kommer också att beröra på vilket sätt verktygen kan användas i samband miljö och klimatåtgärder och vid utveckling av ny energiteknik på landsbygden. ICA butikerna erbjuder lokalproducerad mat och produkter från hela landet. ICA Torget är en mötesplats för producenter och butiker för försäljning och inköp. Närproducerat och ekologiskt är bland de starkast växande trenderna bland konsumenter, men kunderna förväntar sig också låga priser och hög kvalitet. Är satsningar på lokalproducerad mat en jordbruks- och arbetsmarknadspolitisk fråga och blir det verkliga jobb? Kan lokal livsmedelsproduktion bidra till en ökad tillväxt och är kunderna beredda på att betala för kvalitet och miljö? Är svenskt lantbruk och producenter villiga att satsa och utveckla den lokala livsmedelsindustrin och kan den storskaliga dagligvaruhandeln? Många frågor, men här får du svaren. C14 5114 LAGEN OM VALFRIHETSSYSTEM (LOV) PÅ LANDSBYGDEN Lennart Sjögren, Socialdepartementet Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009. Nu drygt ett år senare har många kommuner infört valfrihetssystem, och ännu fler planerar att göra det. Hur kan LOV tillämpas i glesbygdskommuner. Och vilka är de politiska ambitionerna bakom framväxten av lokala valfrihetssystem? framtid Vi delar med oss Inte mindre än 1 000 personer från 20 länder deltar på Landsbygdsriksdagen i Värmland för att tillsammans diskutera framtidsfrågor. Varje människa du möter har något att lära dig. Missa inte chansen att lära dig många nya saker. HANDLING Vi sänder direkt De som inte kan närvara i Värmland kan följa händelserna på Landsbygdsriksdagen både via websändningar och på den blogg som ni kommer hitta via www.landsbygdsriksdagen.se. 24

25

12.45-13.15 D1 2210 ETT KOMMUNALT UTJÄMNINGSSYSTEM FÖR EN LEVANDE LANDSBYGD Daniel Liljeberg, Finansdepartementet En av grundtankarna i det kommunala utjämningssystemet är att skapa goda förutsättningar för att hela Sverige ska leva och att alla kommuner ska kunna erbjuda sina invånare en god kommunal service. På detta seminarium diskuterar vi det utredningsarbete som nu görs för att förbättra det kommunala utjämningssystemet. D2 Mångfald som möjlighet B9 Marianne Barrljung, integrationsmentor Hushållningssällskapet Seminariet bjuder på analyser och visioner, irrvägar och svårigheter, men också på framgångar och möjligheter. Här finns det stora möjligheter till engagemang med en växande mångkulturell marknad och en lokal utveckling som framgångsfaktorer. Landsbygdsnätverkets temagrupp för integration arbetar för att personer med utländsk bakgrund eller deras organisationer skall upptäcka landsbygden och dess möjligheter. Landsbygden har mycket att vinna på om den gröna kompetensen hos utrikesfödda och nyanlända tillvaratas. Regeringen har initierat åtgärder för som syftar till att nyanlända invandrare snabbare skall komma in på arbetsmarknaden. Du som arbetar med integration på landsbygden, passa på att ta med dig information till seminariets deltagare för att delge dina erfarenheter. D3 BREDBAND I HELA LANDET Patrik Sandgren, Näringsdepartementet B15 I regeringens Bredbandsstrategi för Sverige slås fast att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. På seminariet belyses det pågående arbetet för bredband i hela landet. D4 5109 KULTUR I HELA LANDET SÅ FUNKAR DET! HUR DIGITALA HUS BANAR VÄG FÖR KULTUR OCH NYA IDÉER Gunnar Brännström, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker Succén med livesänd opera via digitala hus öppnar dörren för interaktiva möten och andra idéer som flyttar människor närmare varandra och ger en rättvisare tillgång till kultur och andra upplevelser. Digitaliseringen skapar nya förutsättningar för kreativitet och ger lokalsamhället och den ideella sektorn både utmaningar och verktyg att förändra världen. Gunnar Brännström kommer att berätta hur ni i byn kan få denna facilitet att fungera. D5 1210 FIBERNÄT TILL ALLA UTBYGGNAD AV BREDBAND INOM KOMMUNEN OCH UT PÅ LANDSBYGDEN VILKEN EFFEKT GER SATSNINGEN? Sabine Zimerl-Berg, projektledare En representant för byalagen Säffle kommun I Säffle kommun i Värmland utvecklar vi landsbygden och lägger nu ner 81 mil fiber för 2 500 hushåll och 400 företag i ett projektarbete med byalagen och Säffle kommun. Projektet kostar över 50 miljoner och innebär att i Säffle kommun kommer även den minsta stugan i skogen att få erbjudande om fibernät i perioden 2009 2010. Varför? För att bredband är en förutsättning för ökad inflyttning, trivsel, företagande och utveckling på landsbygden. Kvalitetstid är vår affärsidé. Blir det som vi tänkt oss? Vi ger råd till de som tänker som Säffle kommun. D6 LEADER SKÄRGÅRD B10 Bengt Almqvist och Anetté Larm Johansson Skärgårdarnas Riksförbund, SRF Ett nationellt samarbete mellan SRF och alla Leader-grupper 26

12.45-13.15 med skärgård är bästa sättet att stimulera ett utvecklingsarbete i en utsatt landsbygd. Skärgårdarna är ofta sist på linjen när det gäller offentlig och kommersiell service. Samtidigt finns här landets mest företagsamma landsbygd. I samverkan med många Leader-grupper utnyttjas kraften för att stärka det lokala arbetet. Vi kommer att redovisa bra projekt, hur de startade upp och hur framtiden ser ut samt vad som kan och bör göras i framtiden. D7 1110 SOLGENERERAD EL NÅGOT FÖR DEN SVENSKA LANDSBYGDEN? Per Eiritz, Glava Energy Centre I Glava utanför Arvika har under 2009 en fullskalig försöksanläggning för solenergi uppförts. Ett av målen med anläggningen, som är på 100 kwatt och den största markbaserade solparken i Sverige, är att utröna hur solenergi kan fås att passa in på den skandinaviska landsbygden. Hur får man investeringen lönsam? Hur får man betalt för överskottsel? Möjligheter till laddning av egen elbil och lagring av el? Frågorna är många. D8 41 BY-MACKEN, BO SMART, ETT SÄTT FÖR BYN ATT UTVECKLAS Owe Nordling, Hela Sverige ska leva/värmland D9 3110 GENERATIONSVÄXLING: ENTREPRENÖRSKAP I ALL ÄRA, MEN HUR GÖR VI VANLIGA JOBB ATTRAKTIVA Peter Waara, Professor vid Uppsala Universitet På vilket sätt kan vi göra framtidens arbetsliv mer attraktiva för unga. Vi pratar ofta entreprenörskap men hur gör vi vanliga jobb attraktiva? Generationsskiften står för dörren, hur planerar vi för en framtid där unga vill arbeta inom vård, renhållning, näring etc. D10 45 KAN FORSKARE OCH PRAKTIKER UTVECKLA LANDSBYGDEN TILLSAMMANS Peter Möller, Dalarnas forskningsråd, Jacob Käll, Astrid Lindgrens hembygd, Helena Kåks, Dalarnas forskningsråd Doing Rural är ett nätverk där forskare, praktiker och beslutsfattare samverkar för unga i den regionala utvecklingen. Ett framgångsrikt nätverk över sektorerna skapar större möjligheter för bra resultat. Hur kan praktiker möta forskare och tillsammans skapa goda förutsättningar för lokal utveckling och forskning? By-macken är tänkt att vara ett gemensamt varumärke för landsbygdsmackar i hela landet och är ett sätt att samverka med byar, föreningar och drivmedelsdistributörer. Det är ett sätt för kommuner och företagare att skapa en regional lösning. En vision om att landsbygden VILL OCH KAN! Kom och lär! Owe Nordling ger en bild av vad som behöver göras för att vi skall få behålla macken i byn. MEDANSVAR I Sverige har vi rent vatten i alla kranar Därför bjuder vi på vatten från Värmland så klart. Torsby kommun ger dig en flaska med vatten att använda under hela Landsbygdsriksdagen. När den är tom, fyll på den vid närmsta kran. Bra för dig och bra för miljön. 27

D11 2110 VARFÖR BEHÖVER VI LEADER? Jenny Björk, Landsbygdsnätverket Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leader är ett sätt att lyfta fram och samordna krafterna. Lär dig mer om hur leadermetoden fungerar i praktiken. D12 3210 AUSTAD GÅRD FRÅN SPADE TILL INTERNATIONELL KÄNDIS MED LOKALA PRODUKTER Sutip Austad - egenföretagare som invandrat från Thailand Gården ligger i Spekeröd utanför Stenungsund, 4,5 mil norr om Göteborg. Sortimentet består idag av cirka 180 olika sorters svenska och asiatiska grönsaker och kryddor. Samtliga produkter är odlade enligt naturens egna regler.odlingarna sker idag i sex stycken växthus, samt på friland. Sutip Austad och hennes medarbetare driver gården utan EU-bidrag. Torsdagen den 16 november 2000 tilldelades Sutip Austad ett diplom av Västra Akademin för Gastronomi, med motiveringen: För sin utomordentliga förmåga att hålla en sällsynt hög kvalitet på sitt breda sortiment och för sitt engagemang att lansera nygamla sorter. Gå in på hennes hemsida och läs mer. Sutip Austad kommer att ge en underbar föreläsning om hur man kan lyckas med småskalig produktion. www.austadgaard.com D13 B14 SPARBANKERNA KATALYSATOR FÖR LANDSBYGDENS UTVECKLING Öivind Neiman, samt representanter från Wästra Wärmland och Fryksdalens Sparbank Sparbankerna återinvesterar sina vinster i lokal utveckling. Vi vet vad det innebär att driva företag på landsbygden.vi finns där du har ditt landsbygdsföretag. Vi kommer att ge flera exempel på lokala satsningar som skapat jobb och verksamhet på landsbygden. D14 GENERATION Temat på schemat När ni sätter er till bords för att avnjuta middagarna så har eleverna på trädgårdsdax gjort den bordsdekoration som följer kvällens tema. Gamla och nya elever jobbar tillsammans för att ge er en smakfull inramning till maten. SLUTA BEVARA LANDSBYGDEN UTVECKLA DEN! Stig Högberg och Dag Rogne, LRF Aula Föreläsningen handlar om skyddspolitikens konsekvenser och om priset vi får betala om landsbygden inte ses som resurs för tillväxt, utan som ett museum. 28

29

13.30-14.00 E1 B14 HUR HAR DET GÅTT FÖR LANDSBYGDEN? INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV LANDSBYGDSSTRATEGIN Anna Enström Järleborg, Jordbruksdepartementet I den så kallade landsbygdstrategin utlovades att skrivelsen, (skr. 2009/09:167 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder), skulle följas upp. Förutom att beskriva vilka aktiviteter som genomförts, är det viktigt att ge en bild av hur landsbygden utvecklas. Detta kan göras med hjälp av indikatorer som belyser olika aspekter på landsbygdsutveckling. Exempel på indikatorer är antalet befintliga och nya företag, antalet sysselsatta, tillgängligheten till service samt turismens utveckling mätt som antalet belagda bäddar. E2 41 DET BLIR SOM DU TÄNKT DIG! ETT EXPOSÉMINARIUM OM ENTREPRENÖRSKAP OCH TILLVÄXT Bengt Gustafsson, VD för BolagsBolaget KRESAM. Edutainment. Skogsmat. Republiken Klarälvdal n. Dalenskaparna. Nygård. BolagsBolaget. Efter trettio år som mental trädgårdsmästare och eldsjälspyroman i pionjäringslivet kan Bengt konstatera att alla föds som entreprenörer, uppfostras till inteprenörer och styrs av antiprenörer. När han inte inspirerar till samhällsutveckling äger och leder han ett banbrytande företag med 400 anställda: Bolags- Bolaget. Allt jag pratar om har jag gjort själv och det är just de mänskliga resurserna och gemenskapandet jag vill lyfta fram. Att gnälla och kräva är energislöseri, låt oss i stället ägna våra kreativa krafter till att stimulera entreprenörskap och tillväxt! E3 3110 TURISMENS STRÖMNINGAR HUR SER DE UT I FRAMTIDEN? Carla Aquirre, Visit Sweden Sverige som resmål erbjuder fantastiska upplevelser för internationella besökare. Hur reser de globala resenärerna och vilka drivkrafter har de? Vad attraheras de av när de kommer till Sverige? E4 B9 SYNTETISK DIESEL MED NY TEKNOLOGI Edwin Krzesinski A Very Beautiful Place, AVBP Nu är det möjligt att tillverka syntetisk diesel i småskaliga anläggningar för regional produktion. Detta sker med kolvätehaltigt insatsmaterial från åkern, skogen eller sorterade hushållssopor. VD Edwin Krzesinski kommer att berätta hur det går till att bygga upp en sådan anläggning för framtidens drivmedel. E5 5109 LANDSBYGDEN, MÖJLIGGÖRAREN FÖR DISTANSHANDELNS UTVECKLING Arne Andersson E-handelsspecialist, Posten Arne Andersson e-handelsspecialist på Posten inspirerar och ger handfasta råd om vad man bör tänka på när man skall utveckla sin e-handel. Föredraget bygger på verkliga case. E6 B10 GENERATIONSVÄXLING I SKOGS- OCH LANTBRUKSFÖRETAG Jonas Bergqvist VD, LRF-Konsult 230 000 jord- och skogsfastigheter ägs av personer som är över 55 år. För att landsbygden skall leva och utvecklas måste den nya generationen få ta över företaget och/eller fastigheten i tid. Ett generationsskifte måste påbörjas i tid och få ta den tid som krävs för att alla inblandade parter skall känna sig delaktiga. Ett välplanerat och genomfört generationsskifte skapar goda förutsättningar för den som skall driva företaget vidare samtidigt som övriga syskon skall känna sig väl kompenserade. E7 Aula COACHNING EN VIKTIG DEL FÖR LEDARSKAPET PÅ LANDSBYGDEN MEN HUR GÖR MAN? Conny Evensson mentor och coach Hur skapar man ett vinnande lag hur får man människor att arbeta för ett gemensamt mål? 30

13.30-14.00 Conny Evensson, framgångsrik coach för Svenska landslaget i ishockey, tar upp betydelsen av att coacha människor oavsett i vilken organisation jag befinner mig, om jag är ledare för ett stort företag eller om jag är ordförande för ett byalag. Det kanske till och med är svårare att vara ledare för ett byalag? Vad innebär coachning och hur gör man? Conny Evensson ger svaret. E8 2110 VINDKRAFTSMANI ELLER INTE ALL VINDKRAFTSUTVECKLING ÄR LOKAL OCH VART BLÅSER PENGARNA SOM DEN GENERERAR? Cecilia Andersson, Hela Sverige ska leva Många talar om den omställning vårt samhälle står inför både när det gäller energi, miljö och ekonomi. Mitt i en finanskris hur ska vi ta ut bästa långsiktiga lokala nytta av vindkraftsutbyggnaden i vårt land, som är bland de länder i Europa som har bäst förutsättningar för vindkraft. Hur ser vindkrafts-sverige ut 2020? E9 1209 UNGAS PERSPEKTIV PÅ SINA MÖJLIGHETER, VAD BEHÖVS FÖR ATT VI SKA BO KVAR? Marcus Mellqvist, Leader Sjuhärad Ni säger att vi flyttar, men några av oss vill faktiskt bo kvar. Hur kan ni stötta oss unga som vill bo på landsbygden?? E10 1210 ARBETSMARKNAD FÖR UNGA: 90 DAGARS JOBB Peter Waara, Professor Uppsala Universitet, Jytte Rüdiger, Astrid Lindgrens Hembygd Hur länge kan kommunerna vänta innan de själva tar ansvar för ungas väg in på arbetsmarknaden? Hur ser dagens arbetsmarkandsstruktur ut gällande åtgärder för unga utanför arbetslivet? Vilka nya möjligheter för arbetslösa ungdomar kan utvecklas med lokalsamhället som resurs?. E11 2210 HUR KAN MAN DRIVA ETT FÖRETAG PÅ LANDSBYGDEN? Marie Axelsson-Olsson, ägare till företaget Naturpralinen i Sysslebäck Är det möjligt att bo på landsbygden, vara kvinna och driva framgångsrikt företag på riksnivå?är företagandet en möjlighet att bo kvar på landsbygden, ett sätt att lösa sin egen arbetssituation eller finns det andra drivkrafter som göra att kvinnor på landsbygden startar företag? Kalle och chokladfabriken har vi sett på film, men här får vi lyssna till Marie Axelsson-Olsson som berättar sin historia om att starta och driva sin egen chokladfabrik, Naturpralinen AB, i norra Värmland. Marie har vunnit två SM-medaljer för sin choklad och har idag Arlanda som största enskilda kund. E12 Inställt E13 3210 FÖREDRAG OM HJÄLPMEDEL FÖR EFFEKTIV INTEGRATION ULI FÅR OSS ATT UPPTÄCKA KODKROCKAR PÅ ETT HUMORISTISKT SÄTT Uli Bruno, KnowWare publications Uli Bruno har hållit föredrag för skolor och företag, exempelvis IKEA. Hon har också föreläst på studieförbund över hela landet, däribland Folkuniversitetet, NBV, Studieförbundet Vuxenskolan och ABF. Kodkrockar sårar och drar ned en individs självförtroende, fördomar byggs upp och kommunikationen blir ett minfält. Detta är ett handikapp i det dagliga livet i dagens mångkulturella Sverige för både Svenskar och invandrare. Syftet med föredraget är att göra kommunikation mellan svenskar och invandrare rakare och enklare genom att göra svenskar och invandrare medvetna om sina egna koder, hur koder skapas och hur kodkrockar kan se ut. I mitt föredrag ger jag förklaringar till hur koder skapas och hjälper deltagarna att analysera sina egna och andras koder. Jag spelar upp hur kodkrockar kan se ut och provocerar fram skratt och kommentarer. Under föredraget för jag en dialog med åhö- 31

13.30-14.00 rarna och efter föredraget finns möjlighet att ställa frågor och att berätta om egna erfarenheter. Det sist nämnda är lika viktigt för ledarna i verksamheten där föredraget hålls som för individen som framför sina erfarenheter. E14 45 FRAMTIDEN I VÅRA HÄNDER Elever från utbildningen Ledarskap och hälsa, årskurs 3 Broby Grafiska gymnasieutbildning Vi är en grupp unga tjejer som kommer att presentera vår syn på framtidens ledarskap. Vi kommer bland annat att prata om hur vi har lärt oss att bli bättre ledare genom vår utbildning hälsa och ledarskap med entreprenöriellt lärande. Under föreläsningen tar vi upp vad en bra ledare bör ha för egenskaper, vad dåligt och bra ledarskap är enligt oss samt tala om kvinnligt och manligt ledarskap. Vi kommer att informera och inspirera om vår fartfyllda resa med många hinder på vägen. E15 1110 LOKALA HANDLINGSPLANER SOM GRUND FÖR DEN KOMMUNALA ÖVERSIKTS- PLANEN E16 5114 IVPA I Väntan På Ambulans Trygghet och verksamhet på den värmländska landsbygden Lennart Edvardsson - Sunne Räddningstjänst Målsättning med seminariet är att berätta om och beskriva betydelsen samt utvecklingen av det lyckosamma samarbetet mellan SOS Alarm, Kommunernas räddningstjänst, Landstingets ambulans och som ger landsbygden snabbaste hjälp, stöd och trygghet. Vad behöver göras för att öka tryggheten för den enskilde i framtiden? - IVPA. E17 Ice.Net B15 Per Borgklint, VD och Fredrik Sidhagen marknadschef, ice.net Hela Sverige HAR bredband! VD för Ice.Net kommer att beskriva hur detta kan vara möjligt: Med Ice.Net kan du alltid vara uppkopplad oavsett var du befinner dig. Andreas Gylling och Bo Lönnqvist, Kramfors kommun respektive Hela Sverige ska leva Medborgaren är allt för ofta en outnyttjad resurs i samhällsplaneringen. På några ställen i Sverige har kommunerna bjudit in den första planeringsnivån till att utforma lokala handlingsplaner som ett underlag till kommunens egen översiktsplan. Kramfors och Torsås är två av dessa. Här får ni träffa personer som medverkat till att göra detta möjligt. Vi får ta del av hur de tänkt och arbetat samt vilket resultat och erfarenheter det gav. Förutom att skapa underlag till kommunens översiktsplaner så ger arbetet många andra positiva effekter i lokalsamhället. Sammanhållningen och självkänslan stärks samtidigt som dialogen med kommunen blir bättre vilket är en förutsättning för ett lyckat utvecklingsarbete. 32

33

Framtidsverkstäderna Syftet med Framtidsverkstaden är att länsvis diskutera hur vi hittar lösningar på viktiga framtidsfrågor. Vad behöver ni i ert län göra för att skapa rätt förutsättningar för en positiv utveckling de kommande 10 åren? Framtidssoffan belyser viktiga frågeställningar som måste hanteras inom en snar framtid. Seminarierna ger goda idéer. Tänk på att vi alla har ett ansvar oavsett om vi är minister eller eldsjäl i en by! På alla nivåer kan vi dra vårt strå till stacken och utveckla metoder och verktyg som vi behöver i respektive län för att klara dessa uppgifter. Tanken är att arbetet ska starta på Landsbygdsriksdagen, med frågorna i färskt minne, för att sedan fortsätta hemma i länet efter Landsbygdsriksdagen. Resultatet av arbetet är att det på plats bildas ett nätverk på länsnivå för det framtida arbetet med att möta gemensamma utmaningar. Uppdelning lokaler och län Framtidsverkstaden Norrbotten Lilla salen i hus Broby Västerbotten Sal B7-8 Västernorrland Sal 3210 Jämtland Rosa Pavilj. I i hus Fryxell Gävleborg Aulan Dalarna Sal 1110 Västmanland Sal B2 Örebro Sal 2210 Uppsala Sal B15 Stockholm Sal 1210 Värmland Sal 3110 Fyrbodal Sal 5213 Göteborg Sal 5114 Skaraborg Sal 45 Södermanland Skolpsyksalen i hus Fryxell Östergötland Sal 41 Sjuhärad Sal 2110 Kronoberg Sal 5109 Kalmar Sal B9 Gotland Sal B10 Jönköping Sal 4802 Halland Sal 1209 Skåne Lilla filmsalen i hus Fryxell Blekinge Rosa Pavilj. II i hus Fryxell 34

35

36

Återbäring till bygden från vindkraftproduktionen Riksorganisationen Hela Sverige ska leva fortsätter att engagera sig i lokal vindkraft och dess möjlighet att bidra till positiv landsbygdsutveckling även under 2010. Besök www.helasverige.se för att få veta mer och se filmen Vindbyar Bygdeersättning, ibland kallad bygdepeng, har vuxit fram som ett krav på kompensation till bygden/ lokalsamhället som upplåter sitt livsutrymme och livsmiljö för vindbruk. Det finns flera goda exempel där ersättning har avtalats, men det finns inga riktlinjer, inga rekommendationer, ingen policy ingen lag som reglerar eller detta. Och många är de som frågat efter någon form av vägledning eller guide för hur ett återbäringsavtal skulle kunna se ut. Därför arrangerar vi nu framtidverkstäder för att ta fram ett sådant verktyg. 25-26 maj i Sundsvall 16-17 juni i Skövde. Se inbjudan på www.helasverige.se Målet är ett samlat dokument med nationella rekommendationer för återbäring från vindbruket till berörda bygder. 37 www.helasverige.se

Lördag 8/5 LEn dag av goda exempel Bussar avgår enligt tidtabell. Se sid 3. 08.30 Besöksdag Goda Exempel Vi besöker goda exempel i Värmland. Bra byalagsprojekt, landsbygdsföretag som utvecklar bygden, energiprojekt, skolor, kulturprofiler och unika platser. På er namnbricka står det vad ni är inbokade på för buss. Efter inspiration är det dags att dra på sig stassen och hälsa på bröllopsfotografen.. I samband med besöken genomförs en processövning med hjälp av 60 utbildade processledare inom ramen för Landsbygd 2.0. Landsbygd 2.0 är en metod för samtal kring lokal utveckling. Syftet är dialog över generationsgränserna. Metoden är enkel och går ut på att alla är med och diskuterar. Landsbygd 2.0 bygger broar. Bussar går tillbaka till boendeanläggningar så fort alla är tillbaka i Sunne. 15:30 Bussar åter i Sunne 16:00 Transport till boendeplatser 18.30 Bussar avgår enligt tidtabell. Se sid 3. 19.30 01 Festkväll Röda mattan är framrullad när det är dags för fördrink och efterföljande trerätters sittande middag. Kvällens toastmaster är Björn Starrin, Värmlänningen som gjort sig känd som Pölsa i filmen Smala Sussie och som bröllopsfotografen i Bröllopsfotografen. Bandet Starboys, där Björn ingår, underhåller under kvällen, som vi lovar kommer bli minnesvärd. Pris kommer att delas ut till Årets Utvecklingsgrupp för 2008 och 2009. Allt avslutas med dans, disco, byhåla och bar. Klädsel: Personligt festfin! Toastmaster, hövding och bröllopsfotograf. Björn Starrin 38

Goda Exempel i värmland finns många Vi besöker olika platser i Värmland där vi blir presenterade för goda exempel på hur landsbygden kan utvecklas, spira och leva. 30 olika bussturer går till bra byalagsprojekt och landsbygdsföretag som utvecklar bygden energiprojekt, skolor, kulturprofiler och unika platser. Varje buss besöker två olika ställen, och där emellan serveras det lunch. Bussen från hotellet kommer ta dig till en plats där du hittar den buss som du bokat in dig på. Hoppas du får en trevlig dag! I samband med besöken genomförs en processövning med hjälp av 60 utbildade processledare inom ramen för Landsbygd 2.0. Landsbygd 2.0 är en metod för samtal kring lokal utveckling. Syftet är dialog över generationsgränserna. Metoden är enkel, den är ett bra hjälpmedel som går ut på att alla är med och diskuterar. Landsbygd 2.0 bygger broar. Bussar går tillbaka till boendeanläggningarna så fort alla är tillbaka i Sunne. BUSS 1 Alma Lööv Han ville visa att även landsbygden kan presentera experimentell och nyskapande konst. Därför startade konstnären Marc Broos Alma Löv Museum of experimental & unexp.art 1998. Idag är museet ett av Sveriges mest hyllade konstcentrum som trots sin smala nisch lockar massor av besökare. Östra Ämterviks byalag Vad blev det av Hela Värmland/Östra Ämtervik lever-projektet? Byvärmeverk, björksåg och Fôlk å få är tre goda exempel som presenteras av utvecklingsgruppen. Ett gott samarbete visar på långt framskridna planer för fortsatt god byutveckling. Tyvärr satsar politiker ofta på att bevara det gamla trots att landsbygden behöver superkreativa människor och fler experiment som Alma Löv. Museet är ett visitkort för nyskapande som gynnar den lokala turismnäringen. www.fly.to/almalov BUSS 2 Björkaholm - energi, förädling, bageri I Värmland finns cirka 500-800 vattendomar som skulle kunna hävas, det skulle utveckla landsbygden och pengarna skulle stanna kvar i byn. Tänk småskaligt, det är Lennart Swahn mantra. Det är en man med minst sagt många järn i elden. Eget kraftverk, kvarn och bageri ja det är vad den lilla byn kan ståta med. Kraftverket är konstruerat för att ta vara på den vattenmängd som kommer i fallet i Björka älv, utan några ingrepp i naturen. Hit går även buss 19 www.ransbysatter.se Sjön Björken Under många år förpestade den aggressiva översvämningsmyggan tillvaron så pass att några mysiga grillkväller utomhus var det inte tal om. Till slut fick de boende nog och med stöd av kommun, länsstyrelse med flera startades ett projekt som helt förändrat naturen kring sjön. Nu har man ett av de finaste naturområden som går att skåda; en fågelrik sjö med cirka 230 olika fågelarter och betande djur. Det är handikappvänligt och myggen har minskat drastiskt. På seminariet berättas hur man gjorde. Hit går även buss 19. OBS! Oömma kläder. www.sjonbjorken.se 39

BUSS 3 Brunskogs hembygdsförening /Gammelvala Hur lyckas man locka alla besökare och frivilliga? Gammelvalaveckan besöks av cirka 30 000 personer där 700 frivilliga visar upp levande hantverk, årets höjdpunkt för många. Under mer än 40 år har både ung och gammal från när och fjärran gjort en resa till naturahushållningens tidevarv. 800 kilo skrädmjöl förädlas till nävgröt och 1 800 kilo fläsk steks. Brunskogs hembygdsförening är osedvanligt aktiv året runt. Besök en framgångsrik hembygdsförening www.gammelvala.se Örtikultur i Brunsberg Hur utvecklar man odlingen av örter till ett företag som ska försörja familjen? Hortonomen Mattias Dahlman tröttnade på att pendla till Orust och ville hem till familjen i Värmland.Med hjälp av Värmlands Kreditgarantiförening, Sveriges första, kunde han starta sitt företag Örtikultur i Brunskog, som levererar kryddväxter i kruka till länets mataffärer. Möt en ung entusiastisk företagare som ser möjligheter men som också hinder med eget företag. Hit går även buss 3 www.hem.passagen.se/ortikultur BUSS 4 Byvärmeverk i Gräsmark I Gräsmark med cirka 1 200 invånare finns sju byalag med egna byastugor/bygdegårdar, ett antal missionshus och en hembygdsgård. Ett EU-projekt bedrevs på Södra Viken. Förstudiens praktiska exempel ledde till byggnation av byvärmeverket i Gräsmark som idag har cirka 40 abonnenter. Vad händer om och när några bryter sig ur? Viktiga saker man bör tänka på när man ska starta liknande projekt. Hit går även buss 14 Nykvist Skog De tar hand om allt från planta till slutavverkning och är mån om varje skogsägare, liten som stor. Lägg till en lokal/regional kännedom, informationskvällar och studieresor för kunderna och förstås kvalitet på det som de utför i skogen. Då har du kanske förklaringen till hur det lilla bolaget Nykvist Skogs AB i Gräsmark kan konkurrera med de riktigt stora i branschen. År 2002 tilldelades Nykvist Skogs AB för första gången Trippel-A av Dun & Bradstreets kreditvärderingssystem och har sedan dess erhållit trippel A varje år. Hit går även buss 14 BUSS 5 Café Punkten Det här tillfället kunde vi inte tacka nej till, säger 23- åriga Ingrid Wassenaar om att flytta till Munkerud i mellersta Värmland och starta eget bageri och café. Tillsammans med sin pojkvän Pascal van den Berg, pappa Sjoerd och mamma Pietje driver hon nu Café Punkten. Ingrid och Pascal bakar bröd, gör tårtor och tar emot kunder om vartannat. Redan från starten 2006 har såväl turister som lokalbefolkning hittat hit. Hit går även buss 12 Laxholmen Upplev fantastisk konst i en vidunderlig miljö. Munkfors, en bruksort med få besökare, vände trenden när Lars Lerin öppnande utställningen på Laxholmen. Besökarna strömmade till. Effekten syns i hela kommunen, cirka 20 000 besökare får affärer och caféer att blomstra. Upplev Lars Lerins fantastiska konst från ett 30-årigt skapande! Allt finns att skåda i det ombyggda tråddrageriet på Laxholmen. Lars är en av Nordens främsta akvarellmålare och bor fortfarande kvar i Värmland. Hit går även buss 12 www.laxholmen.org BUSS 6 Forshagaakademin Forshagaakademin är skolan som lockar elever från hela Sverige och våra grannländer. Här förbereds de för en framtid inom den naturbaserade upplevelsenäringen eller sport- och fritidshandeln. Utmärkande för skolan är ett fruktsamt samarbete med näringsliv och organisationer. Hit går även buss 29 Ängsbacka Kursgård Skandinaviens centrum för mänsklig hållbar utveckling? Till Ängsbacka kursgård i Molkom söker sig årligen 22 000 personer för att varva ner och lära sig mer om avslappning och stresshantering. Nästa steg för kursgården är att starta kurser i ekologiskt byggteknik ihop med Karlstads Universitet. Hit går även buss 29 www.forshagaakademin.se www.angsbacka.se 40

Heidruns förlag och bokkafé Heidruns förlag har från sin värmländska horisont världen i sikte, vilket också präglar deras utgivning. En av målsättningarna med Heidruns är att vara en plats där du känner lusten att stanna och låta miljön sjunka in, en plats för både själen och kroppen. Möt Bengt Berg och Gun-Britt Karlsson som har haft modet att starta förlag och café i Fensbol. Här finner man utländska böcker långt innan de har gjort succé i Sverige. Möt poeten som är översatt till arabiska, engelska, finska, grekiska, hindi, lettiska, litauiska, makedonska, norska, polska, ryska, spanska, turkiska och tyska. Hit går även buss 20. www.heidruns.se BUSS 7 BUSS 8 Småskalig förädling av skogsråvara, Vitsand Kan man få ekonomi på sin skog utan att göra stora kalhyggen och att skicka allt timmer till de stora bolagen? Ja, det finns andra möjligheter, om man tänker i nygamla banor om skogen och vad den kan erbjuda. Alla vill väl behålla det sociala och kulturella arvet som finns i våra skogar, men Per Åhgren vet hur man gör. Lär dig utveckla skogsbruket och få ut mer per hektar än vid vanlig traditionell avverkning. Hit går även buss 20. STÖVLAR MEDTAGES! Hemgården/August Larsson Konkursen som blev en succé! Nya August Larssons charkuteri AB i Råda specialiserar sig på att röka kött och tillverka korv på traditionellt vis. Företaget har anor från 1800-talet och än idag används gamla recept som nu har uppdaterats och förbättrats. Stoltheten är de stora rökarna där köttet får en naturlig rökarom. www.augustlarsson.se Hole Älg & alpackafarm En helt nystartad farm, unik i sitt slag drivs av familjen de Witt från Holland. Hur kommer man på en sådan idé, hur marknadsför man sig? Stora utmaningar att klara av etablering av familjen, bygga farm och brottas med regelverk men de har lyckas. Hur ser deras integrationssituation ut, var finns mentorerna och stöttningen för att lyckas? Allt detta kommer ni att få svar på när ni besöker familjen, klappar älgarna och kramar om alpackorna samt äter en god lunch i deras nyöppnade café. www.moose-world.com BUSS 9 Hole Älg & alpackafarm Se buss 8 Hemgården/August Larsson Se buss 8 BUSS 10 Klässbol Linneväveri Hantverket från Klässbols linneväveri har blivit en världsprodukt, men företaget stannar i Värmland. Deras dukar och servetter finns på svenska och norska ambassader världen över. På Nobelfesten är de ett stående inslag. Företaget engagerar sig i bygden, vågar generationsväxla tidigt samt ta in externa ledamöter från andra branscher i styrelsen. Med mod, engagemang, nytänkande, professionalism och långsiktighet driver de sitt företag generation efter generation. www.klassbols.se Glava Solcells Energicenter Glava Energy Center är en arena där olika aktörer samverkar för att skapa nya förutsättningar för innovation, lärande, utveckling och tester inom området förnybar energi. Syftet är att verka för hållbar energi och bättre energiutnyttjande genom smarta cross over lösningar. Med samlade krafter och genom samarbete vill vi skriva historia och bli en regional, nationell och internationell framstående arena för dessa viktiga framtidsfrågor för miljöns, kommande generationers och ekonomins skull vill vi komma igång snabbt. 41

BUSS 11 Lakene ostgård Kan man klara sig på att endast ha 32 kor i dag? Ja, om man kommer från Holland och vill utveckla och förädla sin råvara. Lakene ostgård tillverkar ost och på sommaren gör de egen glass som serveras i gårdscaféet underbart gott! Kvalitet är ett nyckelord, därför medaljerades Ingrid Ferwerda på smaklustmässan i Stockholm september 2009 med GULDmedalj. Hur har de blivit mottagen av kommun och byn? Hör historien från idé till verksamhet! Hit gär även buss 24 www.ostgard.se Torfolks Gård Kravmärkt och ekologiskt är det som gäller på Torfolks gård i Höje. Två familjer slog sig ner här och startade sin verksamhet redan 1977. De tillverkar sylt, marmelad och saft och odlar många olika grönsaker. För den som vill lära sig mer om ekologisk odling anordnas kurser, utbildningar och studiebesök i olika former. Möt de värmländska veteranerna inom ekologisk matproduktion! Hit gär även buss 24 www.torfolk.se BUSS 12 Laxholmen Se buss 5 Café Punkten Se buss 5 BUSS 13 Mallbackens if I Mallbacken är damfotboll allt. Fastän byn inte ens står utsatt på bilkartor hittar hundratals fans till matcherna. Publikrekordet sattes 2005 när 3 772 personer kom för att se seriematchen mot Umeå IK. Framtidsvisionen är att inom några år på nytt spela i Allsvenskan. Hur är det möjligt att i en liten landsortsby kunna driva ett fotbollslag i en av de högsta divisionerna? Ordförande, spelare med flera berättar hur de jobbar med rekrytering, ekonomi och så vidare. Svenska Fotbollförbundet kommer också att medverka. Lysviks Kyrkby Kyrkbyn Lysvik har en av de mest natursköna platser längs sjön Fryken. Aktiva föreningar, kyrkan och småföretagare jobbar tillsammans för att utveckla bygden. De har kvar sin alldeles nybyggda skola, affär och för en tid sedan gick de med i By-macken. Hur sker samverkan, vilka är drivkrafterna för att utveckla landsbygden och hur ser framtiden ut för bygden? Allt detta kommer att beskrivas på ett målande sätt! 42

BUSS 15 Ransby Kulturby Utmarksmuseet drivs som en ideell förening och har cirka 300 medlemmar. På museet visas bland annat Pilgrimstapeten, en 42 meter lång bonad, broderad av arbetslösa kvinnor. Den berättar om pilgrimsleden från Vänern till Nidaros. Dessutom driver föreningen café, Ransbysäter vandrarhem, anordnar musikarrangemang med mera. www.utmark.se Naturpralinen chokladtillverkning Sysslebäck Genom Naturpralinen har Marie Axelsson Olssons barndomsdröm om en egen chokladfabrik gått i uppfyllelse. I en ombyggd skola i Sysslebäck i norra Värmland tillverkar hon handgjorda praliner, ofta med värmländska motiv och fyllningar av bär som växer i länet. Maries choklad finner du även på Arlanda. Senaste tillskottet är egengjord italiensk glass. Vildmark i Värmland När en gäst varit hos oss ska de säga två saker: 1) Detta glömmer jag aldrig! 2) Naturen måste vi vara rädda om! Att timmerflotta tar tid, men att timmerflotta ger tid. I en tid av allt mer stress och jäkt är detta en stressfri zon, där naturen bestämmer fart och innehåll. Vildmark i Värmland, en av Värmlands stoltheter, ett företag som sköts professionellt, långsiktigt och med ständig utveckling. Det ska vara roligt och trevligt för gästerna, instruktörerna och lokalbefolkningen. Möt ägarna till Vildmark i Värmland som kan slå knop samt kombinera familj och framgångsrikt företagande. www.vildmark.se www.naturpralinen.se Ni kommer att träffa dessa representanter på Klarälvdalens Folkskola eftersom vi inte hinner åka buss till Sysslebäck. BUSS 16 Route 62 Värmland, en plats att driva näthandel mot Europa! Företaget finns längs väg 62, ett fyndigt namn på företaget och så är hela deras koncept. Familjen Wedzinga kom till Värmland och startade en vildmarksbutik. Men är det en lämplig plats att driva en boutique? Hur kan man överleva under vintertid och icke semestertider? Familjen har utvecklat ett koncept som många kan ta efter. Alex Wedzinga kommer att ge en föreläsning om hur de har lyckats familjen utvecklar landsbygden på många olika sätt. Hit går även buss 17 Råda Värmeverk Ni som tänker starta ett värmeverk kan få en erfarenhetsbank med er genom besöket i Råda. Ordförande för föreningen kommer att berätta hela historien om Råda värmeverk, allt från det att första idén togs upp till vad det är idag. Det är många saker man skall tänka på innan man fattar beslut om byggnation. I en satsning att bygga ett värmeverk är många personer och organisationer involverade; blivande brukare, banker, kommun, blivande leverantörer, miljöenheter med flera. Hit går även buss 17 BUSS 18 Sahlströmsgården Kan en släkt vara landsbygdsutveckling? Följ med till Sahlströmsgården och hör Bengt Sahlströms engagerade och humorfyllda berättelse om en konstnärssläkt och gårdens utveckling från bondgård till dagens hotellbygge för 20 miljoner kronor! Han är eldsjälen som har utvecklat gården och bygden! Hit går även buss 25 www.sahlstromsgarden.se Torsby Finnkulturcentrum Här ges en bakgrund till den finska invandringen på 1600-talet och dess betydelse för Sverige och Värmland. I basutställningen får besökaren en suggestiv upplevelse av särdragen, här möter du svedja, rökstugor, näverflätning, trolldom och symboler. Torsby Finnkulturcentrum har många besökare varje år från hela världen. Ta emot kunskapen och få en bild av hur vi svenskar påverkats! Hit går även buss 25 www.finnkulturcentrum.com 43

BUSS 20 Småskalig förädling av skogsråvara, Vitsand Se buss 7 Heidruns förlag och bokkafé Se buss 7 Ta med stövlar! BUSS 22 Södra Butorp byalag Butorp i Forshaga är en sällsynt levande by. Här står fiske och ridning i fokus och så gott som samtliga byns hundratalet invånare är medlemmar i Östergårdarnas Naturvårdsförening eller Butorps byalag som de kallar sig. På sommaren anordnar bygdens ungdomar café. Forssträckan är ett mycket lyckat byaprojekt väl värd ett besök. Hit går även buss 27 www.butorp.se Water World & Ransäters Hembygdsförening Ibland ser utlänningar helt annorlunda på infrastrukturen än lokalbefolkningen, säger Erik Daleweij på Water World som hyr ut kanoter, cyklar och flottar och nu även arrangerar hela resepaket med både måltider och övernattning. Kommunerna längs Klarälven, från Karlstad i söder till Hagfors i norr, samarbetade och gjorde år 2005 en asfalterad cykelbana på den gamla järnvägsbanken. Har detta gett ett bättre samarbete mellan kommunerna och ökat antalet utländska besökare? Hit går även buss 27 www.waterworldsweden.com BUSS 23 Södra Viken Naturbruksutbildning med anor från 1947. I mitten av 90- talet minskade elevantalet drastiskt. En ny gymnasiegren startade år 1999; transportutbildning med grön profil. Trenden vände och idag står elever i kö för att få en plats till utbildningarna. 2003 övergick huvudmannaskapet från landstinget till Sunne kommun. Under besöksdagen arrangeras den varanatår återkommande Södra viken dagen som arrangeras av där skolan och skogsoch transportnäringen. Vem vet, kanske du också får pröva på ett och annat? www.viken.sunne.se OBS! Hela dagen på Södra Viken. BUSS 24 Torfolks Gård Se buss 11 Lakene ostgård Se buss 11 44

BUSS 27 Water world & Ransäters Hembygdsförening Se buss 22 Södra Butorp byalag Se buss 22 BUSS 28 Vildmark i Värmland Se buss 15 Ransby Kulturby Se buss 15 Naturpralinen chokladtillverkning Sysslebäck Se buss 15 Foto: Hipfel/Starck BUSS 29 Ängsbacka Kursgård Se buss 6 Forshagaakademin Se buss 6 BUSS 30 Tranhems gård - Nytt resmål! Strax väster om Karlstad är Tranhems Gård belägen. Här jobbar vi för att våra djur ska få leva livet i harmoni med naturen. En trygg miljö med lugna och friska djur i god kondition, det vill vi ha. Våra djur och djur från närområdet tas omhand i vårt eget gårdsslakteri av erfarna händer.. Målet är att hålla en mycket hög och jämn kvalitet, därför hängmörar vi köttet innan det detaljstyckas av vår duktiga styckare. Allt för att kunna erbjuda det allra bästa. Högboda Byalag Först var det bara en trist grusplan, sedan blev det en vacker park. Förvandlingen stod Högboda byalag och många frivilliga för. Och det är bara en av många saker de genomfört. Samverkan är nödvändig för en levande landsbygd. Alla föreningar är representerade i vår styrelse, säger byalagets ordförande Jan Fjärrstad. www.kil.se/hogboda-bygdeportal 45

46

47

Hur kan vi få med unga i det lokala utvecklingsarbetet? Framtidens lantisar är dom som idag väntar på bussen till stan och hänger nere vid sibyllan på kvällen. Hur tar vi vara på deras kunskaper som landsbygdsutvecklare och engagerade medborgare? Hur går vi från dröm till verklighet? Hur ska byn se ut om 10 år? Kallelse, dagordning, sekreterare och votering... 8 9 Vad kan ni göra tillsammans för att ta första steget? r Vad ä? gd y b lands Vem tis? är lan Vilka hinder kan ni behöva ta er över? Vad be höve att utve r du för ck landsb las på ygden? (perso nlig fråg a) 10 r Hur ä d? yg b s d n la Vad ko m ha hänt mer att hos om... er 1 månad 3 månad er 2.0 På Landsbygdsriksdagen i Sunne får 2 du.0möjlighet att testa metoden. gd dsby 2.0 anunga Vi vet att det finns en vilja bland äldre att och deras idéer 2.0satsa Lpå men ibland kan det vara att veta hur man ska gå till väga. Likaså Lasvårt n sby gd unga att få ta del av erfarenhet och finns det en önskan bland dmånga kunskap hos vuxna, men det är svårt 2.0att veta vem man ska.vända 0 sig till, där hoppas vi att Landsbygd 2.0 kommer hjälpa till och2 bygga broar. :) 1 Vad behöver förändras för att gå från möjlighet till verklighet? :) Är dett a landsb er ygd? 6 2.0 Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla 2.är0med och diskuterar. Hemma i byn kan du själv bjuda in bygdens unga och Vad fåstarta en egen lokal t äldre för att r dig at process utifrån just era förutsättningar, trivas i dig att? ad får din by? önskningar och tankar. Vtrivas i din by Landsbygd :) Känner n igen er i? Hur vil ld det ser u att ut om 10 år? ): 2 Hur är landsbygd? Vem är lantis? Visst, det är bra grejer, men när vi ska diskutera framtid och utveckling så kan det vara bra att använda en form som gör fler delaktiga. Landsbygd 2.0 är ett verktyg som hjälper er att ta fram idéerna på hur Vad får dig att er bygd kan utvecklas. trivas i din by? ): Vad är landsbygd? ): 4 1.0 Där generationer2möts, utvecklas landsbygden! 6 månad er För frågor kontakta Tomas Larsson 0511-26015; 0761-358390, tomas.larsson@helasverige.se eller gå in på www.helasverige.se Landsbygd 2.0 är en idé av Vi Unga, Landsbygd U LAND, JUF, 4H och Naturbruksskolornas förening som genomförs av Hela Sverige skalandsbygdsriksdagen leva. 2010 i Sunne 2.0 48 L

49

Söndag 9/5 SAvslutning & Medansvar Bussar avgår enligt tidtabell, se sidan 3 8.30 Soffpanel med reflektion Under förmiddagen kommer politiker, tjänstemän och deltagare att reflektera över vad vi sett och gjort under Landsbygdsriksdagen. Allt under ledning av moderatorerna Karl-Erik Nilsson och Inez Abrahamzon Dialogen kommer mycket att bygga på resultatet av arbetet i framtidsverkstäderna från fredag eftermiddag. Här ges utrymme för representanter från de politiska partierna att reflektera över diskussionerna under Landsbygdsriksdagen. Vad var det som hände under all trevlighet? 10.00 Fika Forts. En rapport om Unga i landsbygdsprogrammet överlämnas till Jordbruksministern Eskil Erlandsson. Länsbygderådet i Värmland överlämnar Landsbygdsriksdagens stafettpinne till Blekinge Länsbygderåd som ska vara med och arrangera Landsbygdsriksdagen 2012. 11.45 Programmet slut Bussar avgår till Sunne Järnvägsstation, se sidan 3. Lunch att ta med finns att hämta vid utgången #LBRD Vad säger dom? Håller du med eller har dom fel? Skriv en rad på twitter. Avsluta ditt inlägg med #LBRD så kan andra lättare hitta dem. GENERATION När ung möter äldre De unga upplever det ibland svårt att få igång en bra dialog kring gemensamma frågor med äldre. Frågar man äldre har de samma känsla kring dialogen med unga. Detta ska vi råda bot på under Landsbygdsriksdagen. Alla deltagare ska få prova på ett alldeles nytt verktyg som hjälper till med att starta den så viktiga dialogen. Verktyget heter Landsbygd 2.0 och du kan läsa mer om det på sidan 48. 50

51

52

53

54

Omställning Sverige transitionsweden.se Dagligen läser vi om katastrofer och kriser som resultat av människans handlande. Spekulation, överutnyttjande av naturresurser, överkonsumtion samt användningen av fossila bränslen är exempel på vårt beteende som för oss i fel riktning. Omställning Sverige är en fortsättning på vårt arbete med att skapa hållbara bygder och är den svenska delen av det internationella nätverket Transition Network. Hela Sverige ska leva är huvudman och stödjer arbetet. Vi inspirerar, stödjer och bygger nätverk för individer och lokala utvecklingsgrupper som vill starta omställningsinitiativ. Vi har flera konkreta exempel på hur du kan minska din påverkan på vår jord och klimatet samt bygga ett hållbart samhälle. Alla är viktiga i omställningsarbetet På vår hemsida www.helasverige finns information om Omställning Sverige. På www.transitionsweden.se kan du gå med i vårt nätverk. Se även www.transitiontowns.org Tillsammans arbetar vi för en hållbar utveckling och ett bättre samhälle! Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Januari 2010 Välkomna in i Hela Sverige ska levas monter och hämta ett exemplar av vår inspirationsskrift Ställ om Sverige. Ni får också ett exemplar av tidningen Effekt som är ett samhällsmagasin om klimat och hållbarhet. Kontakta oss gärna om du har frågor, idéer eller vill veta mer! 55 www.helasverige.se

Besök vår mässa Mässan på årets Landsbygdsriksdag är på hela 1 800 kvm. Cirka 70 utställare samsas i Sunne fotbollshall för att erbjuda besökarna en rik upplevelse. Kultur, näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer visar upp sig i montrarna och informerar i speakers corner om sin verksamhet. Här hittar ni information om trygghet, energi, förädling, miljö, ekonomi, transporter och mycket mer. Bland utställarna hittar ni bland andra våra Landsbygdspartners Posten och Kraft & Kultur. Visste ni att man kan teckna sig för grön el och samtidigt gynna landsbygden? Genom att teckna avtal med Kraft & Kultur gör ni både miljön och landsbygden en tjänst. Mässan är öppen för Landsbygdsriksdagens deltagare alla dagar och dessutom för allmänheten under fredag och lördag. Då räknar vi med 5 000 besökare som under lördagen kommer att få uppleva två unika händelser. Värmlandsmästerskapet i armbrytning och Nordiska mästerskapet i grötkokning. Heidi Andersson, landsbygdsambassadör och flerfaldig världsmästare i armbrytning introducerar armbrytartävlingen. Vi som ställer ut ABF Norra Värmland AINMT Sverige AB - ICE-net ALMI Företagspartner Andersson, Erik Arbetsförmedlingen Arvidsjaur Kommun Bolagsbolaget Brandförsvarsutb Värmland Broby Grafiska Utbildning Bygdegårdarnas Riksförbund Centerpartiet Civilförsvarförbundet EKO-banken Elgocell Ab Emils Tanker Folkaktion ny Rovdjurspolitik Folkpartiet Värmland Fortum Power & Heat AB Fryksdalens Sparbank Företagarna Försvarsmakten / Rikshemvärnsavd. i HKV/PROD Försvarsmakten 1030 Genline AB Global Kunskap Handelsbanken Hantverkarna Heidruns Förlag Helmia Bil AB Holmgren, Per HSSL Värmland Hushållningssällskapet ICA JAK Medlemsbank Jordbruksverket/Leader/Landsbygd JTM Säkerhet (Securitaspartner) Kanal 12 Karlstads Universitet KIFA Kraft & Kultur Kristdemokraterna Riksdagskansli LAND Tidningen Landsbygdsnätverket Landstinget i Värmland Lantmäteriverket Leader Blekinge LRF LRF Konsult Länsförsäkringar i Värmland Länshemslöjden i Värmland Lärarförbundet Löfbergs Lila Miljöpartiet de Gröna Mimmi design Mobilt Hus Moderaterna Närproducerat Posten Printplant Regeringskansliet/Jordbruksdep. Regeringskansliet/Näringsdep Region Värmland, Ingesunds Fhs Riksförbundet Enskilda vägar Räddningstjänsten Röda Korset Skärgårdarnas Riksförbund Socialdemokraterna Värmland SOS Alarm AB Sparbankernas Service AB (Riksförbund) Statens Lantbruksuniversitet SLU Studieförbundet Vuxenskolan Sunne Hud o Hälsa Sunne Kommun Sunne Tobakshandel Svenska Fotbollsförbundet Svenska Kyrkan, Karlstad Stift Sveriges Hembygdsförbund Tillväxtverket Transition - Ställ om Sverige TV4 Värmland Ung Fritid - Leader Ung företagssamhet Visit Värmland -Region Värmland Vänsterpartiet Värmlands Folkblad Värmlands Hembygdsförbund Värmlandskooperativen Värmlandsradion Åhgren Massage 56

Miniseminarier i mässhallen Fredag 1045-1100 Karlstad Universitet Utbildning som lönar sig. Påverka framtiden bli lärare. Eva Einarsdotter 1130-1145 LRF Sluta bevara landsbygden utveckla den. Se landsbygden som en resurs och inte som museum. 1200-1215 Bolagsbolaget Arbetsliv och lust. Du har chansen att få en haha&aha-upplevelse av inlärd hjälplöshet och utveckling som kan förändra ditt liv. Eric Evestam LRF Bengt Gustavsson KRESAM 1230-1245 Svenska Fotbollförbundet SvFF:s satsning på landsbygden SvFF stöttar föreningarna i deras satsning på anläggningar. Goda exempel kommer att belysas där föreningar lyckats med sin satsning. 1300-1315 Fortum Förnybar och decentraliserad/småskalig produktion. Smarta nät kan hantera förnybar och decentraliserad/småskalig produktion och möjliggör effektiv energianvändning och laddning av elbilar hos kunderna. 1330-1345 Studieförbundet Vuxenskolan 1500-1515 1530-1545 Statens Jordbruksverk Kunskapsprojekt Södermanland kompetensutveckling på landsbygden! Vägen till utveckling i en bygd är inte alltid rak och självklar. Studieförbundet Vuxenskolan erbjuder hjälp och stöd för planering av utvecklingen för en särskild bygd. Från snilleblixt till samlad kraft! Passa på att förverkliga era visioner att utveckla landsbygden. Bo Samauelsson SvFF Marie Fossum Affärsutvecklingschef på Fortum" Marie Jonsson Ewa Ryhr Andersson Leader Växtlust 1530-1630 Måltidsriket med flera Landsbygdsutveckling/kooperationen och måltidsriket. Karl-Jan Granqvist - måltidsriket Gun- Britt Mårtensson, Coompanion Sverige 1615-1630 Socialdepartementet Lagen om valfrihetssystem på landsbygden, LOV men hur skall det gå till? 1645-1700 ICA Vilken landskapsrätt spisar du? Lars-Ove presenterar den nya ICAkokboken Sveriges landskapsrätter. Lördag Maria Larsson Äldre- och folkhälsominister Lars-Ove Jonsson Chef Etableringsavdelningen 1015-1030 Kraft och Kultur Grön el, vad gör det för skillnad? 15 minuter om konsumentens makt och Pernilla Lövenhamn Marknadsavdelningen fördelen med samarbete i stället för sponsring. Erfarenheter från första året som Landsbygdspartner. 1045-1100 VOLVO/Helmia Bil VOLVO PV Miljöstrategier för framtiden. Anders Wahlén 1115-1130 Svenska kyrkan Kyrkan, för lokal bärkraft och nykultur. Föreläsare från Karlstad stift 1145-1200 Tillväxtverket Fler företag utvecklar landsbygden. Tillväxtverket arbetar för fler och Lars Wikström Tillväxtverket växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet. 1210-1240 Coompanion Landsbygdens vaktmästeri och andra kooperativa lösningar. Leif Thyrén med flera 1245-1300 LRF Konsult Företaget och familjens bästa vän under hela livscykeln. Hur skall jag hantera alla delar inom företaget för att det skall vara livskraftigt över tiden? LRF-konsult beskriver de verktyg som du behöver. Anders Boman LRF-Konsult 1315-1330 Socialdemokraterna Storstad landsbygd. Är det bara storstäderna som får växa? Ann-Kristine Johansson är riksdagsledamot i Miljö- och jordbruksutskottet samt distriktsordförande för (S) i Värmland. Peter Hultqvist är riksdagsledamot och regionalpolitisk talesperson. 1345-1400 Centerpartiet Grön framtid med Centerpartiet Presentation av Centerpartiets landsbygdsmanifest. Ann-Kristine Johansson, (S) och Peter Hultqvist, (S) Anders Åkesson (C) Riksdagsledamot 1415-1430 Handelsbanken "Har du råd att förverkliga din dröm?" Vi ger dig stödet! Lena Lundh, Regionchef Handelsbanken Skog och lantbruk i Västra Sverige 1445-1500 Närings-och jordbruksdepartementet Landsbygdsutveckling och Sverige som Matland. Claes Debourg 1515-1530 Fristående Sparbanker 57 Sparbanker och landsbygd, en lyckad kombination - om varför sparbanker lyckas i glesbygd och samtidigt bidrar till lokal utveckling. Ola Evensson Fryksdalens Sparbank Håkan Nordblad Westra Wermlands Sparbank

Ddet visste du kanske inte om... Idéer är som frön De växer till något vackert och användbart när det finns rätt jordmån och energi. Vi hoppas Landsbygdsriksdagen är den jordmån dina idéer behöver. Sunne kommun ger dig en fröpåse att ta med hem. Plantera dem och låt dem växa med era idéer. Hur tänker politikerna? Ja det är aldrig lätt att veta. Under söndagen får du dock möjlighet att lyssna till politikers reflektioner över bland annat vårt arbete i framtidsverkstäderna. Bra tillfälle att känna av den politiska viljan inför valet i höst. #LBRD Följ och diskutera landsbygdsriksdagen på twitter. Avsluta ditt inlägg med #LBRD så kan andra lättare hitta dom. Vi ska bli bäst på jämställdhet Därför försöker vi på Hela Sverige ska leva att tänka jämställt i alla sammanhang. Så även i arbetet med Landsbygdsriksdagen. Utan funktionärer sämre service En landsbygdsriksdag är helt beroende av många frivilliga funktionärer som gör stora insatser tillsammans. De finns överallt och ingenstans. De har gått utbildning i värdskap för att om möjligt bli ännu trevligare, för din skull. Ge oss er bild av Landsbygdsriksdagen Några av er har fått en engångskamera. Ta kort på det du tycker representerar Landsbygdsriksdagen och dela med dig till de andra. Lämna kameran i informationsdisken när det är full rulle. Rättvist fika smakar bättre Allt kaffe som serveras i caféerna under Landsbygdsriksdagen är rättvisemärkt och ekologiskt. Dessutom är både smörgåsar och bullar hembakta från Sunnetrakten. Inte bara hotellet i Sunne Även om Sunne i all sin prakt med fantastiska hotell och mötesanläggningar borgar för en lyckad vistelse vill vi visa upp mer av Värmlands kreativitet och skönhet. Lördagens besök till flera olika platser visar den mångfald som lever i Värmland. Vårt mål är 5 Vi Vi Vill Visualisera Viktig Vision För att kunna ställa om Sverige och förbereda oss inför alla de förändringar som kommer med klimatförändringar, energibrist och finanskris måste vi våga tänka i nya banor och skapa nya visioner. Detta gör vi tillsammans på Sveriges största mötesplats för lokala utvecklingsfrågor. Är du utan eller med ansvar? På Landsbygdsriksdagen arbetar vi för att alla som är närvarande känner ett medansvar för hur framtiden ska formas. Vi kan alla påverka där vi verkar till vardags. På alla nivåer i alla miljöer. Framtiden ligger i dina händer. Vi lägger inte över ansvaret i någon annans händer, vi tar det gemensamt. Vi ses väll igen? När du kommit hem från Sunne kommer du få en utvärderingsenkät i mailboxen. Svara på den och hjälp oss bli ännu bättre till 2012 i Blekinge. Bilder och dokumentation från Landsbygdsriksdagen hittar du på www.landsbygdsriksdagen.se 58

Huvudnummer Landsbygdsriksdagen 070-25 85 948 Lysvik TRANSPORT- SERVICE transportcentral P+BUSS BROBY P MIDDAG MÄSS- & KONGRESSHALL SELMA LUNCH Sunne C P FRYXELL P Entré 241 Mårbacka Munkfors 59

Tack alla ni som gör Landsbygdsriksdagen till en härlig tillställning för alla. Besökare, föreläsare, utställare, sponsorer och samarbetspartners. Och ett särskilt tack till alla fantastiska funktionärer. Dj e Nu åker vi hem och utvecklar landet. Det är allas vårt ansvar! å M E D A R R A N G Ö R E R L A N D S B Y G D S PA R T N E R M E D F I N A N S I Ä R E R S A M A R B E T S PA R T N E R S 60 www.landsbygdsriksdagen.se