Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal

Förord 0 Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal CLAES HAMMARSTEDT, SVENSKT NÄRINGSLIV EVELIINA KIVINIEMI, SVENSKT NÄRINGSLIV SEPTEMBER 2010 Svenskt Näringsliv

Förord 1 Förord Nästan hälften av Sveriges BNP kommer från export av varor och tjänster. De svenska exportföretagen genererar såväl arbetstillfällen som skatteintäkter. Det är därför mycket viktigt att dessa företag ges goda möjligheter att verka internationellt. Skatteavtalen utgör en grundsten i arbetet med att undanröja dubbelbeskattning av företag som har verksamhet i flera länder. Avtalen reglerar beskattningsrätten till olika inkomster länderna emellan och sätter ett tak på hur mycket skatt som får tas ut. Redan 1958 kom den första versionen av OECD:s modell för skatteavtal och idag finns det över 3000 skatteavtal i världen som är baserade på OECD:s modellavtal. Många länder lägger ner stora resurser på att underhålla sitt skatteavtalsnät genom att underteckna nya skatteavtal samt att omförhandla redan befintliga avtal. Även i Sverige har förhandlandet av skatteavtal pågått under lång tid. Skatteavtalsförhandlingarna var under många år en prioriterad fråga för den svenska regeringen, inte minst mot bakgrund av dess stora betydelse för svenska företags möjligheter att kunna konkurrera på utländska marknader. Under de senaste 10-12 åren har emellertid takten vad gäller skatteavtalsförhandlingarna sjunkit dramatiskt och på senare år har skatteavtalen helt fått stå tillbaka för arbetet med att förhandla fram informationsutbytesavtal. Utvecklingen har oroat de svenska företagen. Av denna anledning inledde Svenskt Näringsliv 2010 ett projekt i syfte att undersöka konkurrenskraften i det svenska skatteavtalsnätet. Resultatet av undersökningen presenteras i denna rapport. Den slutsats som dras i rapporten är att Sverige, under de senaste 10-12 åren, undertecknat betydligt färre nya och omförhandlade skatteavtal än våra konkurrentländer. Sveriges minskade aktiviteter på skatteavtalsområdet har medfört att många av våra konkurrentländer har lyckats förhandla sig till bättre villkor med en rad länder än vad Sverige har med motsvarande land. En annan konsekvens av den minskade aktiviteten är att Sverige helt saknar avtal med flera viktiga länder som våra konkurrentländer undertecknat avtal med. Den oro som de svenska företagen känner är följaktligen befogad och i rapporten framhålls att förhandlingstakten beträffande skatteavtalen måste öka innan konkurrentländerna får ett alltför stort försprång. En förhoppning är att denna rapport ska leda till en diskussion kring betydelsen av och arbetet med skatteavtal. Rapporten visar att det finns ett behov av förändringar och att regeringen bör ge arbetet med skatteavtalen en högre prioritet. I projektet har skattejuristen Claes Hammarstedt, Svenskt Näringsliv, samt jur. kand. Eveliina Kiviniemi, Svenskt Näringsliv, medverkat. Ett särskilt tack till Svenskt Näringslivs referensgrupper på skatteområdet för alla bidrag till projektet. Stockholm den 28 september 2010 Krister Andersson Näringslivets skattesakkunnige Svenskt Näringsliv

Innehåll 2 Innehåll Förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 1. Inledning... 6 2. Skatteavtal... 7 3. Skatteavtalsnät och avtalsfrekvens... 8 3.1 Inledning... 8 3.2 Skatteavtalsnät... 8 3.3 Antal undertecknade avtal/protokoll de senaste tio respektive fem åren... 10 3.4 Sammanfattning... 13 4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet... 15 4.1 Inledning... 15 4.2 Försämrade avtalsvillkor... 15 4.3 Länder som Sverige saknar avtal med... 23 4.4 Sammanfattning... 24 5. Avslutande kommentarer... 26 BILAGA 1: Statistik samt underlag BILAGA 2: Skatteavtalsnät 1998 BILAGA 3: Tabell Alla undertecknade avtal BILAGA 4: Tabell - Försämrade avtalsvillkor Svenskt Näringsliv

Sammanfattning 3 Sammanfattning Sverige har en lång tradition av att ingå skatteavtal med andra länder. Det första skatteavtalet ingicks redan på 1920-talet. För ett litet exportberoende land som Sverige är ett brett och konkurrenskraftigt skatteavtalsnät av stor betydelse. Skatteavtal tillämpas ofta under mycket lång tid och skapar förutsebarhet vid investeringar över gränserna. Avtalen fördelar beskattningsrätten till olika inkomster länderna emellan och sätter även ett tak på hur hög källskatt som får tas ut på utdelnings-, ränte- och royaltyinkomster. Skatteavtal med låga källskatter utgör en viktig komponent för svenska koncerners möjlighet att konkurrera på utländska marknader. Sverige har länge haft en internationellt framskjuten position i fråga om att ha ett konkurrenskraftigt avtalsnät. Fram till den senare delen av 1990-talet var Sverige mycket aktivt med avtalsförhandlingar och även framgångsrikt när det gällde att förhandla fram skatteavtal med förmånliga villkor. Sedan dess har dessvärre arbetet på Finansdepartementet med att förhandla skatteavtal successivt minskat och de senaste åren har större delen av förhandlingsarbetet på istället varit inriktat på de s.k. informationsutbytesavtalen. I syfte att undersöka konsekvenserna av den minskade aktiviteten på skatteavtalsområdet påbörjade Svenskt Näringsliv i januari 2010 en granskning av de svenska skatteavtalen. 1 En jämförelse har gjorts med 14 konkurrentländers skatteavtal. De länder som, från ett konkurrensperspektiv, bedömts ha störst betydelse för svenska företag är USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Belgien, Schweiz, Norge, Finland, Danmark, Japan, Österrike, Nederländerna, Italien och Irland. Undersökningen består av två huvuddelar. Den första utgörs av statistik avseende storleken på respektive lands skatteavtalsnät samt antal undertecknade skatteavtal och protokoll om ändring av skatteavtal under de senaste tio respektive fem åren. I den andra delen av undersökningen granskas om den minskade aktivitetsnivån vad gäller skatteavtalsförhandlingar under de senaste 10-12 åren har påverkat konkurrenskraften i det svenska skatteavtalsnätet. För detta ändamål jämförs villkoren i svenska skatteavtal med övriga granskade länders avtalsvillkor med motsvarande land. Granskningen har koncentrerats till det som i avtalen utgör kärnbestämmelserna för svenska företag; källskattesatserna på utdelning, ränta, royalty och tekniska tjänster. Därutöver görs en jämförelse mellan vilka länder som ingår i skatteavtalsnäten hos de granskade länderna i syfte att se om övriga länder under de senaste 10-12 åren undertecknat avtal med betydelsefulla länder som Sverige saknar avtal med. 1 Allt material till undersökningen kommer ifrån International Bureau of Fiscal Documentation (IBFD) Tax Research Platform. Svenskt Näringsliv

Sammanfattning 4 Granskningen visar att Sverige, med sina 81 undertecknade avtal, hamnar på tionde plats bland de granskade länderna när det gäller antalet ingångna avtal. Sveriges position i förhållande till övriga länder har försämrats de senaste tolv åren. År 1998 hade endast Storbritannien, Frankrike och Tyskland fler skatteavtal än Sverige. År 2010 har denna lista utökats med Belgien, Italien, Nederländerna, Schweiz, Norge och Österrike. Vidare framgår att Sverige har en betydligt lägre aktivitetsgrad, vad gäller antal undertecknade avtal/protokoll, än de övriga granskade länderna. Under de senaste tio åren har Sverige endast undertecknat tio avtal/protokoll, vilket är det lägsta antalet bland samtliga granskade länder. Av studien framgår tydligt att konkurrentländerna varit mer framgångsrika än Sverige på att hålla sitt avtalsnät konkurrenskraftigt och uppdaterat. Av de 14 konkurrentländerna har tolv undertecknat minst 20 avtal/protokoll under de senaste tio åren. Intressant att notera är också att de flesta av de granskade länderna i högre utsträckning under perioden har prioriterat underhåll av det befintliga avtalsnätet framför förhandlingar med nya stater. Det högre förhandlingstempot hos konkurrentländerna kan således inte förklaras med att de tidigare har ansett sig ha ett för litet avtalsnät och därför känt behov av att komma ikapp. Slutsatsen blir istället att de anser det viktigt att ha ett uppdaterat avtalsnät med goda villkor. Statistiken för de senaste fem åren ger vid handen att den nedåtgående trenden för Sverige när det gäller skatteavtalsförhandlingar har fortsatt. Under dessa år har Sverige endast undertecknat fyra avtal/protokoll, vilket är betydligt färre än vad som är fallet för övriga granskade länder. Av dessa har 13 undertecknat minst tio avtal/protokoll under de senaste fem åren, dvs. mer än dubbelt så många som Sverige. Tio av de granskade länderna har undertecknat 15 eller fler avtal/protokoll under samma period. Av statistiken framgår att de granskade länderna även under denna period prioriterat underhåll och uppdatering av sina befintliga avtal framför att förhandla fram avtal med nya länder. I den andra delen av undersökningen redovisas konsekvenserna av Sveriges minskade aktiviteter på skatteavtalsområdet. Utredningen visar att Sveriges tidigare så konkurrenskraftiga avtalsnät under de senaste 10-12 åren har fått sig en törn vad gäller såväl storlek som enskilda avtalsvillkor. Beträffande villkoren i de enskilda skatteavtalen visar granskningen att konkurrentländerna, med inte mindre än 22 av de 81 länder med vilka Sverige har avtal, har lyckats förhandla till sig förmånligare villkor i sina motsvarande skatteavtal, avseende källskatterna på utdelning, ränta, royalty och tekniska tjänster. I flera fall rör det sig om för Sverige viktiga exportmarknader som t.ex. Australien, Brasilien, Japan, Kina, Korea, Ryssland, Schweiz, Spanien och Turkiet. Majoriteten av konkurrentländernas förbättrade villkor kan härledas till de senaste 10-12 åren, dvs. den period då Sveriges förhandlingstakt, i form av undertecknade avtal, varit låg. Det kan också noteras att av de nordiska konkurrentländerna har Finland lyckats få bättre villkor än Sverige med nio av de 22 länderna. Av undersökningen framgår vidare att Sverige, till skillnad från flera av konkurrentländerna, saknar avtal med ett antal för näringslivet viktiga länder som t.ex. Algeriet, Iran, Kuwait, Marocko och Saudiarabien. Svenskt Näringsliv

Sammanfattning 5 Utvecklingen är oroväckande. Konsekvensen av den, relativt andra länder, låga aktiviteten på det svenska skatteavtalsområdet är att svenska exportföretag tvingas betala högre källskatter än sina utländska konkurrenter. Avtalen har även betydelse när det gäller att kunna attrahera och behålla koncerners huvudkontor i Sverige. För att så ska kunna ske krävs att det svenska skatteavtalsnätet är brett och internationellt konkurrenskraftigt. För att inte underminera de svenska bolagens konkurrenskraft vid utländska etableringar krävs att arbetet med att förhandla fram nya skatteavtal och att hålla det befintliga avtalsnätet uppdaterat får ökad prioritet. Mot bakgrund av att det ofta kan ta flera år att få ett nytt avtal på plats är det angeläget att detta arbete påbörjas snarast. Annars är risken stor att Sveriges konkurrentländer får ett försprång som kan bli svårt att ta igen. Svenskt Näringsliv

1. Inledning 6 1. Inledning Sverige har en lång tradition av att förhandla fram skatteavtal med andra stater. Redan 1928 ingick Sverige sitt första skatteavtal med Tyska riket i fråga om inkomst och förmögenhet. 2 Vid mitten av 1990-talet hade Sverige byggt upp ett stort skatteavtalsnät med konkurrenskraftiga villkor. Sedan dess har emellertid aktiviteterna på skatteavtalsområdet successivt minskat och de senaste åren har fokus, vad gäller avtalsförhandlingar, istället kommit att ligga på de s.k. informationsutbytesavtalen. I syfte att undersöka konsekvenserna av den minskade aktiviteten på skatteavtalsområdet påbörjade Svenskt Näringsliv i januari 2010 en granskning av de svenska skatteavtalen. 3 En jämförelse har gjorts med 14 konkurrentländers skatteavtal. Konkurrentländerna utgörs av USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Belgien, Schweiz, Norge, Finland, Danmark, Japan, Österrike, Nederländerna, Italien och Irland. Dessa länder har, från ett konkurrensperspektiv, bedömts ha störst betydelse för svenska företag. Undersökningen består av två huvuddelar. Den första utgörs av statistik avseende storleken på respektive lands skatteavtalsnät samt antal undertecknade skatteavtal och protokoll om ändring av skatteavtal under de senaste tio respektive fem åren. I den andra delen av undersökningen granskas om den minskade aktivitetsnivån vad gäller skatteavtalsförhandlingar under de senaste 10-12 åren har påverkat konkurrenskraften i det svenska skatteavtalsnätet. För detta ändamål jämförs villkoren i svenska skatteavtal med övriga granskade länders avtalsvillkor med motsvarande land. Granskningen har koncentrerats till det som för svenska företag med verksamhet i utlandet utgör kärnbestämmelserna i avtalen; källskattesatserna på utdelning 4, ränta 5, royalty 6 och tekniska tjänster. 7 Därutöver görs en jämförelse mellan vilka länder som ingår i skatteavtalsnäten hos de granskade länderna i syfte att undersöka om övriga länder under de senaste 10-12 åren undertecknat avtal med betydelsefulla länder som Sverige saknar avtal med. Rapporten inleds med en översiktlig redogörelse för syftet med och betydelsen av skatteavtal. Därefter presenteras resultaten av Svenskt Näringslivs undersökning. Avslutningsvis kommenteras de uppgifter som framkommit i granskningen. 2 Pelin, Lars, Internationell skatterätt i ett svenskt perspektiv, tredje upplagan, Prose Design & Grafik, 2004, s. 187. 3 Allt material till undersökningen kommer ifrån IBFD Tax Research Platform. 4 Artikel 10 i OECD:s modellavtal. 5 Artikel 11 i OECD:s modellavtal. 6 Artikel 12 i OECD:s modellavtal. 7 Finns ingen bestämmelse om tekniska tjänster i OECD:s modellavtal, men bestämmelser om tekniska tjänster återfinns ofta i artikeln för royalty i avtal som ingås med utvecklingsländer. Svenskt Näringsliv

2. Skatteavtal 7 2. Skatteavtal När två eller flera stater beskattar samma skattesubjekt för en och samma inkomst uppstår vad som kallas för internationell juridisk dubbelbeskattning. 8 Det främsta syftet med ett skatteavtal är att främja utbytet av varor och tjänster, kapitalrörelser och arbetskraftens rörlighet genom att undanröja sådan internationell dubbelbeskattning. 9 Detta sker genom att berörda stater i ett skatteavtal reglerar och fördelar beskattningsrätten till olika inkomster. Ett ytterligare syfte med skatteavtalen är att förhindra skatteundandragande och skatteflykt. 10 Skatteavtalen utgör en viktig komponent när det gäller att uppmuntra investeringar mellan de avtalslutande staterna. 11 För ett litet exportberoende land som Sverige är det av central betydelse att den inhemska exportindustrin ges goda möjligheter att verka internationellt. Den svenska regeringen har, i den ekonomiska vårbudgeten för 2008, också uttalat att ett modernt och uppdaterat nät av skatteavtal behövs för att svenska företag ska kunna konkurrera utomlands på fördelaktiga villkor. 12 Skatteavtal med låga källskatter på utdelning, ränta och royalty är en förutsättning för svenskbaserade koncerners möjlighet att konkurrera på utländska marknader med andra utländska företag. Avtalen utgör också en garanti för företagen genom att de sätter ett tak för hur hög källskatt som får tas ut på utdelnings-, ränte- och royaltyinkomster. Detta skapar förutsebarhet vid investeringar i ett annat land. Om Sverige saknar avtal med ett för det svenska näringslivet viktigt land, eller har ett avtal med oförmånliga villkor, kan detta leda till att svenska investeringar i detta land uteblir. Av denna anledning är det viktigt att Sverige är aktivt såväl när det gäller att förhandla fram skatteavtal på nya marknader som att omförhandla avtal som inte längre erbjuder konkurrenskraftiga villkor för svenska företag. 8 OECD:s kommentarer, punkt 1 i introduktionen. 9 OECD:s kommentarer till art. 1, punkt 7. 10 OECD:s kommentarer till art. 1, punkt 7. 11 SKV 352 utgåva 14, Handledning för internationell beskattning 2010, Skatteverket, 2010. s. 468. 12 Prop. 2007/08:100, 2008 års ekonomiska vårproposition, s. 76. Svenskt Näringsliv

3. Skatteavtalsnät och avtalsfrekvens 8 3. Skatteavtalsnät och avtalsfrekvens 3.1 INLEDNING Som nämnts ovan är det viktigt för Sverige att ha ett brett skatteavtalsnät med förmånliga villkor. För att lyckats med detta krävs att Sverige aktivt förhandlar och ingår nya skatteavtal med länder som är av intresse för svenska företag. Det är också angeläget att Sverige omförhandlar redan existerande skatteavtal. Villkor som varit förmånliga vid undertecknandet av ett skatteavtal kan med tiden ha blivit mindre konkurrenskraftiga på grund av att andra länder fått bättre villkor med avtalslandet i fråga. Denna del av undersökningen visar hur brett Sveriges skatteavtalsnät är i jämförelse med de 14 övriga granskade ländernas skatteavtalsnät. Därutöver granskas hur aktiva Sverige och övriga länder har varit vad gäller att underteckna nya avtal och omförhandla befintliga skatteavtal under de senaste tio respektive fem åren. 3.2 SKATTEAVTALSNÄT Vid undersökningen av Sveriges och de övriga ländernas skatteavtalsnät har antal undertecknade skatteavtal beräknats. Undertecknade skatteavtal innefattar här såväl avtal som är ikraft som avtal som undertecknats men som ännu inte har trätt ikraft. Undertecknandetidpunkten har valts på grund av att det är först då som skatteavtalet offentliggörs 13 och således finns tillgängligt för granskning. Ett undertecknande markerar att förhandlingarna är avslutade och får vidare ses som en utfästelse om att skatteavtalet i framtiden ska träda ikraft och vara gällande mellan avtalsparterna. Den överväldigande majoriteten av de skatteavtal som sluts är bilaterala. Det finns emellertid även exempel på multilaterala skatteavtal. Ett sådant är det nordiska skatteavtalet från 1996 som är gällande mellan Sverige, Finland, Danmark, Norge, Island och Färöarna. För beräkningen av antal undertecknade avtal har Sverige genom det nordiska skatteavtalet således undertecknat avtal med fem länder. Det kan också tilläggas att vid beräkningen av antalet skatteavtal så har endast de fullständiga inkomstskatteavtalen tagits med. De senaste åren har tillkomsten av s.k. informationsutbytesavtal ökat dramatiskt. Dessa har inte medtagits i beräkningen av skatteavtalsnätet, då endast informationsutbyten regleras i de avtalen. Vidare omfattas inte heller skatteavtal som är av begränsad omfattning av beräkningen. Som exempel på ett sådant avtal kan nämnas Sveriges avtal med Guernsey som enbart reglerar dubbelbeskattning av fysiska personer. Resultatet av beräkningen av skatteavtalsnätet framgår av diagram 1 nedan. 14 13 Handledning för internationell beskattning, s.470. 14 Beräkningen framgår närmare av Bilaga 1. Svenskt Näringsliv

3. Skatteavtalsnät och avtalsfrekvens 9 Diagram 1 Antal undertecknade skatteavtal 2010 140 120 117 121 100 80 60 55 59 65 72 73 81 82 84 93 93 97 97 98 40 20 0 Av diagrammet framgår att Frankrike och Storbritannien har flest ingångna skatteavtal av de granskade länderna. Att dessa två länder har betydligt fler avtal än övriga länder beror till stor del på att de är forna kolonialmakter och att många av deras skatteavtal är ingångna med f.d. kolonier. Sverige har undertecknat 81 avtal och ligger på tionde plats vad gäller antal undertecknade avtal. En jämförelse med 1998 (se diagram 2 nedan) visar att för tolv år sedan hade endast Storbritannien, Frankrike och Tyskland fler ingångna avtal än Sverige. År 2010 har denna lista utökats med Belgien, Italien, Nederländerna, Schweiz, Norge och Österrike. Diagram 2 Antal undertecknade skatteavtal 1998 140 120 100 80 60 40 20 35 52 55 61 65 70 71 71 76 77 78 78 86 104 112 2010 1998 0 Svenskt Näringsliv

3. Skatteavtalsnät och avtalsfrekvens 10 Av särskilt intresse är att se hur Sverige 2010 står sig i förhållande till de övriga nordiska länder som granskats. Sverige har sedan tidigare, vilket framgår av diagram 2, haft ett försprång framför de nordiska länderna vad gäller antal undertecknade skatteavtal. Av diagram 1 framgår emellertid att Norge numera har fler undertecknade avtal än Sverige. Finland och Danmark ligger däremot fortfarande en bit ifrån Sverige med 72 respektive 73 undertecknade avtal. Av granskningen av skatteavtalsnäten kan konstateras att flera av konkurrentländerna har kommit i kapp och förbi Sverige vad gäller storleken på avtalsnät. I nästa avsnitt visas Sveriges aktiviteter på skatteavtalsområdet under de senaste tio respektive fem åren. 3.3 ANTAL UNDERTECKNADE AVTAL/PROTOKOLL DE SENASTE TIO RESPEKTIVE FEM ÅREN I denna del av undersökningen redogörs för hur många avtal som Sverige och de granskade konkurrentländerna har undertecknat under de senaste tio respektive fem åren. Uppställningen är indelad i avtal med nya länder samt omförhandlade avtal med befintliga avtalsländer. En omförhandling av ett skatteavtal sker normalt sett antingen genom att avtalet omförhandlas i sin helhet eller i begränsad omfattning genom ett protokoll. Vid beräkningen av de avtal som undertecknats de senaste tio respektive fem åren har, som nämnts ovan, endast de fullständiga skatteavtalen som medtagits. Vad gäller protokollen har de som enbart behandlar informationsutbyte mellan staterna uteslutits. I de fall protokollen innehåller såväl ändringar av informationsutbytesartikeln i avtalet som andra materiella förändringar har protokollet emellertid tagits med vid beräkningen. Mot bakgrund av att beräkningen av antal undertecknade avtal/protokoll de senaste tio respektive fem åren är avsedd att ge ett mått på aktiviteten hos respektive land när det gäller skatteavtalsförhandlingar behandlas ett undertecknat multilateralt avtal/protokoll på samma sätt som ett bilateralt avtal dvs. som ett undertecknat avtal. Resultatet av granskningen framgår av diagram 3 nedan. Svenskt Näringsliv

3. Skatteavtalsnät och avtalsfrekvens 11 Diagram 3 60 Antal undertecknade avtal/protokoll 2000-2010 55 54 Österrike 50 Antal undertecknade avtal/protokoll 45 40 35 30 25 20 15 10 46 43 40 38 33 29 27 25 24 22 19 12 10 Schweiz Nederländerna Belgien Storbritannien Tyskland Frankrike Irland Italien Finland USA Danmark Norge Japan Sverige 5 0 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Av diagrammet framgår att Sverige under de senaste tio åren har undertecknat tio avtal/protokoll. I jämförelse med övriga länder är detta den lägsta siffran. Österrike har under samma period undertecknat 54 avtal/protokoll och ligger därmed i topp. Även de nordiska länderna har undertecknat betydligt fler avtal/protokoll än vad Sverige har gjort. Finland har under perioden undertecknat 25, Danmark 22 och Norge 19 avtal/protokoll. Samtliga granskade nordiska länder har således under 2000-2010 undertecknat nästan dubbelt så många avtal/protokoll som Sverige. Diagram 3 visar endast hur många avtal/protokoll de granskade länderna undertecknat under 2000-2010. Hur länderna prioriterat sin verksamhet vad gäller omförhandlingar av befintliga avtal respektive förhandlingar med nya länder framgår av följande diagram 4. Svenskt Näringsliv

3. Skatteavtalsnät och avtalsfrekvens 12 Diagram 4 Antal undertecknade avtal/protokoll 2000-2010 60 50 40 27 Omförhandlade avtal/protokoll 30 20 10 0 6 10 15 19 21 24 4 2 4 3 3 1 12 13 5 22 24 28 5 5 29 9 23 29 31 17 14 15 27 Nya avtal Av diagram 4 kan t.ex. utläsas att 24 av de 25 avtal/protokoll som Finland undertecknat under 2000-2010, utgörs av omförhandlingar av befintliga avtal. I överlag gäller, med undantag för Irland, Italien och Österrike, att förhandlingsverksamheten under perioden koncentrerats till omförhandlingar av befintliga avtal. Att Sveriges konkurrentländer har undertecknat fler avtal än Sverige kan således inte förklaras av att konkurrentländerna ansetts sig ha för få avtal. Konkurrentländerna har snarare prioriterat underhåll av det befintliga avtalsnätet framför att underteckna avtal med nya länder. I diagram 5 och 6 nedan finns motsvarande uppgifter för de senaste fem åren. Diagram 5 Antal undertecknade avtal/protokoll 2005-2010 35 33 Schweiz 30 Antal undertecknade avtal/protokoll 25 20 15 10 26 24 23 22 19 18 17 15 11 7 Österrike Storbritannien Belgien Nederländerna Tyskland Irland Finland Frankrike USA Danmark Norge Japan Italien 5 4 Sverige 0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Svenskt Näringsliv

3. Skatteavtalsnät och avtalsfrekvens 13 Av diagram 5 framgår att Sverige under de senaste fem åren undertecknat fyra avtal/protokoll. Även under denna period är Sverige det land som har undertecknat minst antal avtal/protokoll. Längst upp på listan finns Schweiz med 33 avtal/protokoll. Ser man till de granskade nordiska länderna så har Finland undertecknat 17 avtal/protokoll medan Norge och Damark har undertecknat 11 avtal/protokoll vardera. Vart och ett av de granskade nordiska länderna har således undertecknat närmare tre gånger fler avtal/protokoll än Sverige under de senaste fem åren. Diagram 6 Antal undertecknade avtal/protokoll 2005-2010 35 30 25 20 15 10 5 0 4 0 13 12 17 9 9 9 4 3 2 2 2 2 3 0 3 15 15 4 13 9 10 13 19 5 13 13 24 9 Omförhandlade avtal/protokoll Nya avtal I likhet med diagram 4 visar diagram 6 tydligt att förhandlingsverksamheten under perioden i huvudsak har koncentrerats till omförhandlingar av befintliga avtal. Finland har t.ex. under femårsperioden undertecknat 17 avtal/protokoll, samtliga omförhandlingar av redan befintliga avtal. 3.4 SAMMANFATTNING Denna del av undersökningen visar hur brett Sveriges skatteavtalsnät är i jämförelse med de 14 övriga granskade ländernas skatteavtalsnät. Därutöver granskas hur aktiva Sverige och övriga länder har varit vad gäller att underteckna nya avtal och omförhandla befintliga skatteavtal under de senaste tio respektive fem åren. Granskningen av skatteavtalsnäten visar att Sverige har sammanlagt 81 undertecknade avtal. Detta placerar Sverige på tionde plats bland de granskade länderna när det gäller antal undertecknade avtal. Sveriges position gentemot övriga länder har försämrats de senaste tolv åren. År 1998 hade endast Storbritannien, Frankrike och Tyskland fler skatteavtal än Sverige. År Svenskt Näringsliv

14 2010 har denna lista utökats med Belgien, Italien, Nederländerna, Schweiz, Norge och Österrike. Statistiken beträffande Sveriges aktiviteter på skatteavtalsområdet visar att Sverige har en betydligt lägre aktivitetsgrad, vad gäller undertecknade avtal/protokoll, än de övriga granskade länderna. Under de senaste tio åren har Sverige endast undertecknat tio avtal/protokoll, vilket är det lägsta antalet av samtliga granskade länder. Av de övriga länderna har tolv av dessa undertecknat minst 20 avtal/protokoll under samma period. I princip alla granskade länder har således undertecknat dubbelt så många avtal som Sverige under de senaste tio åren. En närmare granskning visar att merparten av ländernas förhandlingsarbete har fokuserats på att underhålla det befintliga avtalsnätet genom omförhandlingar. Konkurrentländernas högre förhandlingstakt kan således inte förklaras med att de ansett sig ha ett för litet avtalsnät. Istället är det nog fråga om att de gjort bedömningen att det är viktigare att prioritera underhåll av redan befintliga avtal. Statistiken för de senaste fem åren visar att den nedåtgående trenden för Sverige när det gäller skatteavtalsförhandlingar har fortsatt. Under dessa år har Sverige endast undertecknat fyra avtal/protokoll. Detta är betydligt färre än vad som är fallet för övriga granskade länder. Av dessa har 13 undertecknat minst tio avtal/protokoll under de senaste fem åren, dvs. mer än dubbelt så många som Sverige. Tio av de granskade länderna har undertecknat 15 eller fler avtal/protokoll under samma period. Även under denna period kan konstateras att de granskade länderna har prioriterat underhåll och uppdatering av sina befintliga avtal framför att förhandla fram avtal med nya länder. Svenskt Näringsliv

4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet 15 4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet 4.1 INLEDNING Den första delen av granskningen visar att den svenska aktiviteten på skatteavtalsområdet, i jämförelse med övriga granskade länder, har varit mycket låg. I denna del av undersökningen granskas huruvida bristen på aktivitet under de senaste 10-12 åren har påverkat konkurrenskraften i det svenska skatteavtalsnätet. För detta ändamål har villkoren i de svenska skatteavtalen analyserats och jämförts med övriga granskade länders avtalsvillkor med motsvarande land. Granskningen har koncentrerats till det som i avtalen utgör kärnbestämmelserna för svenska företag; källskattesatserna på utdelning 15, ränta 16, royalty 17 och tekniska tjänster. 18 Därutöver har en jämförelse gjorts mellan de länder som ingår i skatteavtalsnäten hos de granskade länderna i syfte att kartlägga i vilken utsträckning övriga länder under de senaste 10-12 åren, då Sveriges aktivitetsgrad på skatteavtalsområdet varit låg, undertecknat avtal med länder som Sverige saknar avtal med men som är av intresse för svenska företag. 4.2 FÖRSÄMRADE AVTALSVILLKOR I tabell 1 nedan, redovisas avtal med ett antal av de länder, med vilka något eller några av de granskade konkurrentländerna, i sina motsvarande avtal, har lyckats få bättre villkor än Sverige vad avser källskatterna på utdelning, ränta, royalty och tekniska tjänster. Tabellen är i huvudsak inriktad på avtal som konkurrentländerna undertecknat de senaste 10-12 åren d.v.s. under den period då en nedtrappning skett av den svenska förhandlingsverksamheten. Utöver avtalen i tabellen finns ytterligare exempel på länder (se bilaga 4) med vilka något eller några konkurrentländer har bättre villkor än Sverige. Vad gäller de sistnämnda är i de flesta fall villkoren ett resultat av förhandlingar som ägt rum längre tillbaka i tiden varför dessa avtal inte har tagits med i tabell 1. I några fall har avtalen inte tagits med p.g.a. att villkoren av olika anledningar ansetts vara av mindre betydelse, t.ex. på grund av att moder/dotterbolagsdirektivet är tillämpligt och villkoren i detta har företräde framför den relevanta bestämmelsen i avtalet. De fall där konkurrentländernas villkor har bedömts som förmånligare har villkoren markerats med gult. Vidare har även de avtalsländer som ansetts vara av större betydelse för näringslivet gulmarkerats. 15 Artikel 10 i OECD:s modellavtal. 16 Artikel 11 i OECD:s modellavtal. 17 Artikel 12 i OECD:s modellavtal. 18 Finns ingen bestämmelse om tekniska tjänster i OECD:s modellavtal, men bestämmelser om tekniska tjänster återfinns ofta i artikel 12 för royalty i andra länders skatteavtal. Svenskt Näringsliv

4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet 16 Tabell 1 Försämrade avtalsvillkor Förkortningar: Exempel KA= Kapital : 0 % > 80 % RA innebär att utdelning får källbeskattas med 0 % om mottagaren av RA= Röstandelar utdelningen är ett bolag som innehar 80 % av röstandelarna i utdelande bolag. pr.= Protokoll Land Artikel Sverige Storbritannien USA Norge Finland Japan 1981 2003 1982, pr. 2001 2006 2006 2008 Australien 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA 0 % > 80 % RA 5 % > 10 % RA övriga fall Ränta 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 0 % > 80% RA 5 % > 10% RA 10 % övriga fall Royalty 10 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % Tekniska tjänster Land Artikel Sverige Nederländerna Österrike 1991 2006, pr. 2009 2006 10 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % > 10 % KA 0 % > 10 % KA + andelarna omsätts på erkänd aktiebörs + ytterligare förutsättningar 5 % > 10 % KA Barbados Ränta 5 % 5 % 0 % Royalty 0 % litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk 5 % övriga fall 0 % litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk 5 % övriga fall 0 % Tekniska tjänster 5 % 0 % 0 % Land Artikel Sverige Irland 1980 Jugoslaviskt avtal 2009, ej ikraft 5 % > 25 % RA 0 % Bosnien Hercegovina Ränta 0 % 0 % Royalty 0 % 0 % Svenskt Näringsliv

4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet 17 Land Artikel Sverige Finland Japan Frankrike Österrike 1975 1996 1967, pr. 1976 1971 1975 25 % 10 % 12,5 % Brasilien Ränta 25 % 12,5 % 10 % på lån eller kredit beviljat för 7 år av bank med deltagande från offentliga organ mm. övriga fall Royalty 25 % 10 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 25 % varumärke 10 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 25 % varumärke 12,5 % övriga fall 10 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 25 % varumärke övriga fall 10 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 25 % varumärke övriga fall Land Artikel Sverige Nederländerna 1994 1999 Egypten från SV 5 % > 25 % KA 20 % övriga fall från EG 5 % > 25 % KA Övriga: Ingen begränsning. (Fysisk person: av nettoutdelning) 0 % > 25 % KA Ränta 12 % Royalty 14 % 12 % Land Artikel Sverige Nederländerna 1989 2002 Indonesien 10 % > 25 % KA 10 % Ränta 10 % 10 % Royalty 10 % leasing, information 10 % om industri- ell, kommersiell, vetenskaplig erfarenhet Svenskt Näringsliv

4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet 18 Land Artikel Sverige Danmark 1959 2009 ej ikraft Israel från SV 5 % > 50 % RA 0 % > 10 % KA från ISR 0 % om vinst bolagsbeskattats Ränta 25 % 5 % Royalty 0 % 0 % Land Artikel Sverige Frankrike Storbritannien 1983, pr. 1999 1995 pr. 2007 2006 Schweiz USA Nederländerna 1971, pr. 2010 2003 2010 ej ikraft Japan 0 % >25 % RA + fler förutsättningar 5 % >25 % RA 0 % > (i) KA i franskt bolag, (ii) RA i japanskt bolag 5 % > (i) KA i franskt bolag, (ii) RA i japanskt bolag 0%> 50 % RA 5 % > 10 % 0 % > (i) 50 % RA i japanskt bolag, (ii) 50 % KA i schweiziskt bolag 5 % > (i) 10 % RA i japanskt bolag, (ii) 10 % KA i schweiziskt. bolag 0 % > 50 % + fler förutsättningar 5 % >10 % RA 0%> 50 % RA 5 % > 10 % RA 10 % övriga fall Ränta 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % Royalty 10 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Land Art Sverige Frankrike 1973 2007 ej ikraft > 25 % RA 25 % övriga fall 10 % Kenya Ränta 12 % Royalty 20 % 10 % Land Art Sverige Belgien 1986, pr. 1999 2009, ej ikraft 5 % > 25 % KA 5 % > 25 % KA Ränta 10 %. 10 % Kina Royalty 6 % leasing 7 % Svenskt Näringsliv

4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet 19 Land Art Sverige Japan Tyskland Österrike Storbritannien 1981 1998 2000 1985, pr. 2001 1996 Korea Ränta Royalty 10 % > 25 % KA 10 % till bank och lånet löper längre 7 år litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 5 % < 25 % RA 5 % > 25 % KA 5 % > 25 % KA 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 2 % leasing 2 % leasing Land Art Sverige Tyskland Frankrike Nederländerna 2006 2003 2000 1980 (jugoslaviskt avtal) 5 % > 25 % RA övriga fall 2 % leasing 10 % övriga fall Kroatien 5 % > 25 % RA 5 % > 10 % KA 0 % > 10 % KA Ränta 0 % 0 % 0 % 0 % Royalty 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % > 10 % KA Frankrike 1999 Land Art Sverige Finland Storbritannien 1998 2001 2006 Nederländerna 1998 Österrike 2007 Makedonien 0 % > 25 % KA 0 % > 10 % RA 0 % > 25 % KA 5 % > 10 % KA 0 % > 10 % KA 0 % > 10 % KA övriga fall Ränta 10 % 10 % 10 % 0 % 0 % 0 % Royalty 0 % 0 % 0 %. 0 % 0 % 0 % Land Art Sverige Finland Storbritannien 1992 1997 1994, pr. 2009 0 % > 10 % KA 15% övriga fall 0 % >25 % RA och 50 % av mottagande bolags andelar innehas av personer med hemvist i mottagarstaten 5 % > 10 % RA 0 % 0 % som huvudregel Mexiko Ränta 10 % om betald till bank 10 % ränta betald (i) på värdepapper som omsätts på erkänd värdepappersmarknad (ii) till köpare av maskin eller utrustning 5 % ränta betald (i) till bank eller försäkringsföretag, (ii) på värdepapper som omsätts på erkänd värdebörs 10 % Ränta betald av bank eller köpare av maskin eller utrustning Royalty 10 % 10 % 10 % Svenskt Näringsliv

4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet 20 Land Art Sverige Österrike Frankrike Tyskland Finland Japan Schwe iz 1985 2005 1994 1994 1994 2008 2005 > 25 % KA Övriga: Ingen begränsning 10 % > 20 % KA 10 % > 10 % KA 10 % > 20 % KA 12 % > 25 % KA övriga bolag 20 % övriga fall 5 % > 50 % RA 7,5 % > 25 % RA 10 % övriga fall 10 % > 20 % KA 20 % övriga fall Pakistan Ränta 10 % 10 % till bank 20 % övriga fall 10 % till bank eller annan finansiell institution 10 % 10 % Royalty 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % Tekniska tjänster 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % Tyskland 2001 Land Art Sverige Belgien Finland Irland Nederländerna 1976 1996 1998 1999 1998 Österrike 2005 Rumänien 10 % 5 % > 25 % KA 5 % 3 % 0 % > 25 % KA 5 % > 10 % KA Ränta 10 % 10 % 5 % 3 % 0 % så länge Nederländerna inte tar ut källskatt på räntor. 3 % Royalty 10 % 5 % 2,5 % dataprogram, leasing 5 % övriga fall 0 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 3 % övriga fall 0 % så länge Nederländerna inte tar ut källskatt på räntor 3 % 5 % > 10 % KA övriga fall 3 % 3 % 0 % > 25 % KA 5 % övriga fall 3 % 0 % så länge Österrike inte tar ut källskatt på räntor 3 % Land Art Sverige Tyskland Frankrike Nederländerna 1993 1996, pr. 2009 1996 1996 Österrike 2000 Finland 1996 Ryssland 5 % > 100 % KA + 100 000 USD 5 % > 10 % KA + 80000 euro 5 % > (i) 500 000 franc + (ii) bolag beskattas och utdelning är skattefri. 10 % om (i) eller (ii) 5 %> 25 % KA + 75000 ECU 5 % > 10 % KA + 100 000 USD Ränta 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Royalty 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 5 % > 30 % KA + 100 000 USD 12 % övriga fall Svenskt Näringsliv

4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet 21 Land Art Sverige Finland Nederländerna Storbritannien Schweiz 1965, pr. 1992 0 % > 25 % KA 1991, pr. 2006. Pr. ej ikraft. 0 % > 10 % KA 2010, ej ikraft 0 % > 10 % KA 1977, pr. 2007 0 % > 10 % KA Danmark Norge Tyskland 1973, pr. 2009. Pr. ej ikraft. 0 % > 10 % KA övriga fall 1987, pr. 2009. Pr. ej ikraft. 0 % > 10 % KA övriga fall 1971, pr. 2002 0 % > 20 % KA övriga fall Ränta 5 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Royalty 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Land Art Sverige Belgien Frankrike Irland Schweiz Spanien 1976 10 % > 50 % KA 1995 0 % > 25 % KA 1995 0 % > 10 % KA 1994 från IR 0 % om inte rätt till skattetillgodohavande (>25 % RA) om rätt till skattetillgodohavande från SP 0 % > 25 % RA + kraven i moder/dotterbolags direktivet. 1966, pr. 2006. Pr. ikraft 2011. 0 % > 25 % KA Ränta 10 % 10 % 0 % 10 % I Spanien om räntor till Irland ska beskattas enligt inhemsk lag. 0 % Royalty 10 % 5 % 0 % litterära och konstnärliga verk 5 % övriga fall Tekniska tjänster 5 % litterärt, dramatiskt, musikaliskt verk 8 % leasing, vetenskapliga verk 10 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % royalty mellan företag i association + fler föruts. 5 % övriga fall Land Art Sverige USA Norge Danmark Schweiz 1988 1996 2003 1998 1998 Thailand > 25 % KA + industriell verksamhet 20 % > 25 % KA Övriga: ingen begränsning. 10 % > 10 % KA 10 % > 10 % KA 10 % 10 % > 10 % KA Svenskt Näringsliv

4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet 22 Land Art Sverige USA Norge Danmark Schweiz Ränta Thailand 10 % > bank, försäkringsföretag, finansiell institution 25 % > annat bolag Övriga: Ingen begränsning. 10 % > finansiell institution eller hänförlig till kreditköp av varor, utrustning eller tjänst Royalty 5 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 8 % leasing Land Art Sverige Nederländerna 1981 1995 Tunisien > 25 % KA 20 % övriga fall 0 % > 10 % KA 20 % övriga fall Ränta 12 %. 7,5 % så länge Nederländerna inte källbeskattar ränta till Tunisien. 10 % Royalty Tekniska tjänster 5 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 7,5 % så länge Nederländerna inte källbeskattar royalty till Tunisien. 11 % 7,5 % så länge Nederländerna inte källbeskattar royalty till Tunisien. 11 % 10 % > finansiell institution 5 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 10 % leasing Schweiz 1994 10 % > finansiell institution 5 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk Belgien 2005 10 % 5 % > 10 % KA 10 % 5 % på lån, som inte representeras av innehavarpapper, beviljat av bank 10 % 11 % 10 % 11 % 10 % > finansiell institution 5 % litterärt, konstnärligt, vetenskapligt verk 10 % patent, varumärke, mönster, modell, ritning, hemligt recept eller process. Land Art Sverige Finland Irland Norge Schweiz Österrike 1988 2008 ej ikraft 2008 2010 ej ikraft 2008 Turkiet > 25 % KA 20% övriga fall 5 % > 25 % KA Ränta 5 % på lån eller kredit beviljat, garanterat, försäkrat av offentlig exportkreditinstitut. 10 % till bank 5 % (10 % i Turkiet om vinsten inte bolagsbeskattats) > 25 % RA 10 % om ränta betalas (i) på lån tecknat för minst 2 år eller (ii) till finansiell institution 5 % > 20% KA 5 % till statlig pensionsfond eller exportkreditinstitut. 10 % till bank 2010 ej Ikraft 5 % > 20 % KA 5 % på lån eller kredit beviljat, garanterat eller försäkrat av eximbank eller liknande. 10 % till bank Royalty 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 5 % > 25 % KA (vad avser Turkiet ska utdelning vara skattefri i Österrike) övriga fall 5 % på lån eller kredit beviljat, garanterat eller försäkrat av statligt organ i syfte att främja export. 10 % till bank övriga fall Svenskt Näringsliv

4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet 23 Av tabellen ovan framgår att de utvalda konkurrentländerna i förhållande till ett stort antal länder har uppnått förmånligare villkor i sina skatteavtal än vad Sverige har i sitt avtal med motsvarande land. Flera av exemplen utgör för Sverige viktiga exportmarknader, t.ex. Australien, Brasilien, Japan, Kina, Korea, Ryssland, Schweiz, Spanien och Turkiet. Majoriteten av konkurrentländernas förbättrade villkor kan härledas till de senaste 10-12 åren. Intressant att notera är att av de nordiska länderna har Finland lyckats uppnå bättre villkor än Sverige med nio av de 22 länderna i tabellen. Det faktum att ett annat land i ett av sina skatteavtal har förhandlat till sig förmånligare villkor än vad Sverige har lyckats med i motsvarande avtal kan givetvis bero på flera olika faktorer. Alla länder har, av naturliga skäl, inte alltid samma förutsättningar vid förhandlingsbordet. Det kan självfallet vara så att ett grannland eller stora länder som t.ex. USA och Tyskland i vissa situationer kan ha ett förhandlingsövertag jämfört med ett litet land som Sverige. Att generellt påstå att så skulle vara fallet är emellertid knappast hållbart. Detta visas inte minst av den stora spridningen av konkurrentländer, stora som små, som lyckats uppnå bättre villkor än Sverige. Dessutom hade Sverige, en bra bit in på 1990-talet, ett av de mer konkurrenskraftiga avtalsnäten i världen. Av tabellen framgår dock mycket tydligt att under de senaste 10-12 åren, då den svenska förhandlingsaktiviteten varit mycket låg, har ett flertal konkurrentländer lyckats komma ikapp och få till stånd bättre villkor i sina avtal än vad Sverige har i sina avtal med motsvarande land. 4.3 LÄNDER SOM SVERIGE SAKNAR AVTAL MED I tabell 2 nedan redovisas ett antal av de avtalsländer som Sverige saknar avtal med, men som ingår i något av konkurrentländernas skatteavtalsnät. Konkurrentländerna redovisas horisontellt i tabellen. I de fall ett konkurrentland har avtal med något av länderna i den vågräta stapeln har detta markerats genom att året för undertecknande noterats. Finns ett p före ett årtal innebär det att ett protokoll undertecknats under det året. Rödmarkerade årtal innebär att avtalet ännu inte har trätt ikraft. Svenskt Näringsliv

4. Villkoren i det svenska skatteavtalsnätet 24 Tabell 2 Länder som Sverige saknar avtal med USA Belgien Algeriet -07-03 -99-91 -06-91 Armenien -01-02 -97-06 -02-06 -01 Azerbajdzjan -08-04 -00-94 -01-96 -05-04 -06-04 Förenade Arabemiraten -07-10 -03-89 -96-10 -95-96 Georgien -02-06 -05-04 -07-07 -07-08 -00-10 -00 Ghana -08-04 -93-93 -04-08 -05 Iran -68-02 -73-05 -02 Jordanien -06-01 -84-04 Kuba -03-00 Kuwait -01-99 -02-99 -82-10 -87-10 -99-90 Kirgizistan -05-01 -03-01 Libyen -08-05 -09 Marocko -77-72 -02-77 -81-70 -72-06 -84-10 -72-93 -06 Moldavien -00-81 -04-07 -06-08 -09-02 -86-99 -08 Mongoliet -02-94 -03-96 -96-03 -99-95 Qatar -90, -08-09 p.-08-09 -02-09 -07 Saudiarabien -08-06 -07-82 -07 Syrien -98, -10 p -04-00 Tadzjikistan -86-03 -81-73 -85-86 -10-09 Uganda -04-92 -99-00 -00-07 Uzbekistan -01-99 -00-73 -93-96 -98-00 -86-02 -96 Sverige Nederländerna Tyskland Österrike Storbritannien Frankrike Norge Finland Danmark Irland Italien Japan Schweiz Jämförelsen mellan de granskade ländernas skatteavtalsnät visar att Sverige saknar avtal med ett antal länder som flera av de övriga granskade länderna har avtal med. Exempelvis kan nämnas Azerbajdzjan, Armenien, Georgien, Ghana, Kuwait och Marocko med vilka minst sju av konkurrentländerna har ingått avtal med. Många av dessa avtal har tillkommit under de senaste 10-12 åren då Sveriges aktivitet på skatteavtalsområdet varit låg. Andra länder med vilka Sverige saknar avtal med och som är viktiga för svenska företag är bl.a. Algeriet, Iran och Saudiarabien. 4.4 SAMMANFATTNING Granskningen visar att Sveriges tidigare så konkurrenskraftiga avtalsnät de senaste 10-12 åren kommit på efterkälken vad gäller såväl storlek som enskilda avtalsvillkor. När det gäller villkoren i de enskilda skatteavtalen kan konstateras att de granskade konkurrentländerna, i förhållande till ett stort antal länder har lyckats förhandla till sig förmånligare Svenskt Näringsliv

25 villkor i sina skatteavtal än vad Sverige har i avtal med motsvarande land. Med inte mindre än 22 av de länder som Sverige har avtal med har något eller några av konkurrentländerna fått bättre villkor när det gäller källskatterna på utdelning, ränta, royalty och tekniska tjänster. I flera fall rör det sig om för Sverige viktiga exportmarknader som t.ex. Australien, Brasilien, Japan, Kina, Korea, Ryssland, Schweiz, Spanien och Turkiet. Majoriteten av konkurrentländernas förbättrade villkor kan härledas till de senaste 10-12 åren. En jämförelse med de nordiska konkurrentländerna visar att Finland lyckats få bättre villkor än Sverige med nio av de 22 länderna i tabell 1. Av undersökningen framgår vidare att Sverige saknar avtal med ett antal för näringslivet viktiga länder som t.ex. Algeriet, Iran, Kuwait, Marocko och Saudiarabien. Svenskt Näringsliv

5. Avslutande kommentarer 26 5. Avslutande kommentarer För ett litet exportberoende land som Sverige är ett brett och konkurrenskraftigt skatteavtalsnät av stor betydelse. Skatteavtal tillämpas ofta under lång tid och skapar förutsebarhet vid investeringar över gränserna. Avtalen fördelar beskattningsrätten till olika inkomster länderna emellan och sätter även ett tak på hur hög källskatt som får tas ut på utdelnings-, ränteoch royaltyinkomster. Skatteavtal med låga källskatter utgör en viktig komponent för svenska koncerners möjlighet att konkurrera på utländska marknader. Av denna anledning är det av central betydelse att Sverige är aktivt när det gäller såväl att förhandla fram avtal på nya tillväxtmarknader som att omförhandla gamla avtal som inte längre erbjuder konkurrenskraftiga villkor. Sverige har länge haft en internationellt framskjuten position vad gäller att ha ett konkurrenskraftigt avtalsnät. Fram till den senare delen av 1990-talet var Sverige mycket aktivt vad gäller avtalsförhandlingar och även framgångsrikt när det gällde att förhandla fram skatteavtal med förmånliga villkor. Sedan dess har dessvärre arbetet på Finansdepartementet med att förhandla skatteavtal successivt trappats ned och de senaste åren har merparten av förhandlingsarbetet på Finansdepartementet istället varit inriktat på de s.k. informationsutbytesavtalen. Granskningen visar att 81 undertecknade avtal placerar Sverige på tionde plats av de sammanlagt 15 länderna vad gäller storlek på skatteavtalsnät. Detta ska jämföras med situationen 1998 då endast tre länder hade ett större avtalsnät än Sverige. Under perioden 2000-2010 har Sverige undertecknat tio avtal/protokoll, vilket är det lägsta antalet undertecknade avtal/protokoll av de granskade länderna. Av studien framgår tydligt att samtliga konkurrentländer varit mer framgångsrika än Sverige på att hålla sitt avtalsnät konkurrenskraftigt och uppdaterat. Av de 14 konkurrentländerna har tolv undertecknat minst 20 avtal/protokoll under de senaste tio åren. Intressant att notera är också att de flesta av de granskade länderna i högre utsträckning under perioden har prioriterat underhåll av det befintliga avtalsnätet framför förhandlingar med nya stater. Det högre förhandlingstempot hos konkurrentländerna kan således inte förklaras med att de tidigare har ansett sig ha ett för litet avtalsnät och därför känt behov av att komma ikapp. Förklaringen står nog snarare att finna i att de anser det viktigt att ha ett uppdaterat avtalsnät med goda villkor. Samtidigt kan också tilläggas att flera konkurrentländer, likt Sverige, under denna period undertecknat många informationsutbytesavtal. Skillnaden är dock att konkurrentländerna parallellt lyckats förhandla fram ett stort antal skatteavtal. Vid en granskning av de senaste fem åren kan konstateras att Sveriges aktiviteter på skatteavtalsområdet trappats ned ytterligare. Under 2005-2010 undertecknade Sverige endast fyra avtal/protokoll, d.v.s. färre än ett avtal per år. Vid en jämförelse är detta återigen den lägsta siffran av samtliga granskade länder. Den nedtrappning av förhandlingsarbetet som påbörjades under den senare delen av 1990-talet har således fortsatt. Av de 14 övriga granskade länderna har 13 undertecknat minst tio avtal/protokoll under motsvarande period och tio av de granskade länderna har undertecknat minst 15 avtal/protokoll under samma period. Aktivitetsgraden vad gäller skatteavtalsförhandlingar är således betydligt lägre i Sverige än vad som är fallet hos konkurrentländerna. Svenskt Näringsliv

5. Avslutande kommentarer 27 Granskningen visar att Sveriges successivt minskade aktiviteter på skatteavtalsområdet har fått negativa konsekvenser för konkurrenskraften i det svenska avtalsnätet. Förutom att Sverige saknar avtal med ett antal för näringslivet viktiga länder, som t.ex. Algeriet, Iran, Kuwait, Marocko och Saudiarabien, så har flera av konkurrentländerna lyckats få bättre villkor än Sverige med ett stort antal länder. Flera av de sistnämnda utgör för Sverige viktiga exportmarknader, t.ex. Australien, Brasilien, Japan, Kina, Korea, Ryssland, Schweiz, Spanien och Turkiet. Utredningen visar också att konkurrentländerna i de flesta fall har förhandlat till sig de bättre villkoren under den period då Sveriges förhandlingstakt, i form av undertecknade avtal, varit låg. Resultatet av Svenskt Näringslivs undersökning väcker till eftertanke. Den svenska passiviteten på skatteavtalsområdet medför att svenska företag tvingas betala högre källskatter än sina utländska konkurrenter. Avtalen fyller också en viktig funktion när det gäller koncerners placering av huvudkontor. För att Sverige, i detta hänseende, ska vara intressant krävs inte bara att det svenska skatteavtalsnätet är brett. Det måste också vara internationellt konkurrenskraftig. Arbetet med att förhandla fram och få ett skatteavtal på plats är en process som ofta tar flera år. För att inte Sveriges konkurrentländer ska få ett alltför stort försprång är det angeläget att regeringen agerar skyndsamt och ger skatteavtalsarbetet prioritet. Svenskt Näringsliv